Riktlinjer Fristående förskola och pedagogisk omsorg i Huddinge kommun HANDLÄGGARE Frunck Dannelöv, Britt-Marie 08-535 360 57 britt-marie.frunck-dannelov@huddinge.se 160404
Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1 Allmänt... 4 1.2 Definitioner... 5 2. Förutsättningar för godkännande att bedriva fristående verksamhet... 6 2.1. Godkännande att bedriva fristående förskola eller pedagogisk omsorg... 6 2.1.1 Ansökan... 6 2.1.2 Krav för godkännande.... 7 2.1.3 Beslut... 8 2.1.4 Förändringar i verksamheten... 8 2.2 Ekonomi... 8 2.2.1 Skatter, avgifter och ekonomiska redovisningar... 8 2.2.2 Rutiner för utbetalning... 9 3. Riktlinjer för verksamheten... 9 3.1 Utbildningens syfte och utformning... 9 3.1.1 Övergripande syfte... 9 3.1.2 Utbildningens syfte och förskolans uppdrag... 9 3.1.3 Utformning och grundläggande värden... 10 3.1.4 Förskolor med konfessionell inriktning... 10 3.2 Barnets rätt till utveckling och lärande... 10 3.2.1 Barnets bästa... 10 3.2.2 Barn i behov av särskilt stöd... 10 3.2.3 Tilläggsbelopp... 11 3.2.4 Barngrupper och miljön... 11 3.2.5 Lokaler... 12 3.2.6 Måltider... 12 3.2.7 Barnsäkerhet... 13 3.2.8 Anmälningsplikt till socialtjänsten... 13 3.2.9 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling... 13 3.3 Särskilt för pedagogisk omsorg... 14 3.3.1 Familjedaghem... 14 3.3.2 Flerfamiljssystem... 14 3.3.3 Exempel på övrig pedagogisk omsorg... 15 3.3.4 Personal i pedagogisk omsorg... 15 3.3.5 Lokal för pedagogisk omsorg... 15 3.3.6 Barnsäkerhet... 15 3.3.7 Barngruppens sammansättning och storlek... 16 3.3.8 Krav på fungerande vikariesystem... 16 3.3.9 Barn i behov av särskilt stöd... 17 3.3.10 Tilläggsbelopp... 18 3.3.11 Kvalitetsarbete och klagomålshantering... 18 3.3.12 Övergripande krav på verksamheten... 19 3.3.13 Utveckling och lärande... 20 3.4 Barns och vårdnadshavares inflytande... 20 3.4.1 Forum för samråd... 21 3.4.2 Planering och information till barn och vårdnadshavare... 21 3.5 Personal i förskolan... 22 3.5.1 Förskolechef... 22 3.5.2 Förskollärare... 22 3.5.3 Övrig personal... 23 3.5.4 Registerkontroll av personal... 23 3.5.5 Tystnadsplikt... 23 3.5.6 Kompetensutveckling och övriga krav gällande personal... 23 3.6 Systematiskt kvalitetsarbete... 23 3.6.1 Allmänt... 23 3.6.2 Inriktning och dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet... 24 3.6.3 Åtgärder och rutiner för klagomål... 24 3.7 Entreprenad... 25 3.8 Övriga krav på verksamheten... 26 3.8.1 Språk... 26 3.8.2 Avgifter... 26 3.8.3 Försäkringar... 26 3.8.4 Köhantering... 26 4. Tillsyn... 27
4.1 Tillsyn, uppgiftsskyldighet och förebyggande åtgärder... 27 4.1.1 Huddinge kommuns tillsyn, råd och vägledning... 28 4.1.2 Ingripanden vid tillsyn... 30 4.2 Överklagande av beslut... 32 4.2.1 Omprövning... 33 4.2.2 Inhibition... 33 3
1. Inledning 1.1 Allmänt Från och med den 1 juli 2011 tillämpas en ny skollag (2010:800). Dessa riktlinjer beskriver de villkor och rutiner som gäller för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola och fristående pedagogisk omsorg i Huddinge kommun. Förskolenämnden beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman för förskola och för pedagogisk omsorg. Förskolenämnden är också tillsynsmyndighet för sådan verksamhet. För tillsynen gäller 26 kap. skollagen (2010:800). Riktlinjerna utgår från Skollagen (2010:800) http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ Förskolans läroplan (Lpfö 98/2010) http://www.skolverket.se/laroplaneramnen-och-kurser/forskola Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan. http://www.skolverket.se/regelverk/allmanna-rad/kvalitetsarbete-1.185850 Skolverkets allmänna råd med kommentarer pedagogisk omsorg. http://www.skolverket.se/regelverk/allmanna-rad/pedagogisk-omsorg- 1.181344 Lagen om belastningsregister (1998:620) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980620.htm Diskrimineringslagen http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080567.htm Socialtjänstlagen (2001:453) http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs- 2001-453/ Förordningen om skydd mot olyckor (2003:789) http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2003789-omskydd_sfs-2003-789/ Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) https://www.msb.se/sv/forebyggande/brandskydd/ansvar-sba--skriftligredogorelse/systematiskt-brandskyddsarbete/ Huddinge kommuns författningssamling för förskolan, HKF 6310 samt HKF 6210 http://www.huddinge.se/sv/sok/?query=huddinge%20kommuns%20författ ningssamling&id=4637&epslanguage=sv&huddingefv=33 Syftet med riktlinjerna är att de ska fungera som vägledning för enskilda huvudmän som ansöker om godkännande för fristående förskola och pedagogisk omsorg samt som stöd till kommunen vid tillståndsprövning och tillsyn av fristående verksamheter. Riktlinjerna redovisar och förtydligar skollagens föreskrifter gällande kommunens tillsynsansvar och beskriver de rutiner som Huddinge kommun tagit fram för tillsynsarbetet. För bedrivande av fristående förskola och pedagogisk omsorg ska också all annan tillämplig lagstiftning följas. 4
Barn- och utbildningsförvaltningen uppdaterar fortlöpande dessa riktlinjer med anledning av förändring i lagstiftning eller andra förtydliganden. Huvudmannen för fristående förskola och pedagogisk omsorg ansvarar för att hålla sig informerad om gällande riktlinjer för godkännande och bidrag. Riktlinjerna finns att hämta på huddinge.se. http://www.huddinge.se/utbildning-och-barnomsorg/forskola2/forskolor/startafristaende-familjedaghemforskola/ Varje huvudman ska sätta sig in i och följa de lagar och bestämmelser som gäller för verksamheten. Huvudmannen ansvarar för att all personal i den egna verksamheten har kännedom om och följer de bestämmelser och riktlinjer som finns i styrdokumenten. 1.2 Definitioner I enlighet med 1 kap. 3 skollagen (2010:800) avses med: Fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola. Pedagogisk omsorg: är ett alternativ till förskola och fritidshem och den kan organiseras på olika sätt. Pedagogisk omsorg kan bedrivas som familjedaghem, flerfamiljslösningar och andra verksamheter där det bedrivs pedagogisk verksamhet i annan form än förskola och fritidshem, flerfamiljssystem eller liknande. Förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad. Undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. Innehavare av godkännande att bedriva fristående förskola eller fristående pedagogisk omsorg benämns i dessa riktlinjer huvudman. De lagar, förordningar och riktlinjer som reglerar verksamheten kallas i dessa riktlinjer för styrdokument. 5
2. Förutsättningar för godkännande att bedriva fristående verksamhet 2.1. Godkännande att bedriva fristående förskola eller pedagogisk omsorg 2.1.1 Ansökan Den som vill bedriva och få rätt till bidrag för fristående förskola eller pedagogisk omsorg ska ansöka om detta hos förskolenämnden i Huddinge kommun. Handläggningen påbörjas när ansökan är komplett. Barn- och utbildningsförvaltningen rekommenderar den sökande att inte skicka in ansökan förrän samtliga efterfrågade uppgifter och handlingar är redovisade. Vid en komplett ansökan är utredningstiden i regel cirka 4 månader dock högst sex månader. Om efterfrågade uppgifter och handlingar inte inkommit inom två månader från registreringsdatum avslås ansökan. Uppgifter om lokal ska innehålla bygglov för aktuell typ av verksamhet, skalenliga ritningar som visar hur lokalerna ska disponeras samt ritning över tillhörande gård. Finns egen gård ska den kontrolleras och besiktigas av anordnaren utifrån barnsäkerhet och barnens behov. I ansökan ska beskrivas verksamhetens planering för uteverksamhet. När kompletterande uppgifter om lokal inkommit granskas och bedöms lokalerna enligt 2 kap. 35 skollagen (2010:800). Är verksamheten förlagd till skola eller på annat vis samutnyttjar lokaler med annan verksamhet ska helheten redovisas. Anmälan till tillsynsnämnden av lokal ska redovisas likaså anmälan av och utlåtande gällande livsmedelsregistrering. Ett utlåtande från en fristående brandkonsult som visar hur brandskyddet är ordnat ska redovisas. Anordnaren ska i sin ansökan ange önskemål gällande det maximala platsantalet och den gruppindelning man planerar för varje verksamhetsställe/adress. I tillståndsbeslutet anges det för verksamheten maximalt tillåtna antalet platser. Önskar en anordnare utöka barnantalet ska nytt tillstånd sökas. Ansökan om godkännande ska göras på särskilda blanketter. Med ansökningsblanketterna följer anvisningar för vad som krävs för att en ansökan ska anses komplett. Ansökan samt information om vilka handlingar som ska bifogas finns på Huddinge kommuns hemsida under fliken förskola, starta fristående familjedaghem och förskola. Följande blanketter ska användas vid ansökan om tillstånd att starta fristående förskoleverksamhet eller pedagogisk omsorg. Blankett för ansökan om tillstånd att starta fristående förskoleverksamhet Lista på bilagor till blankett för ansökan om tillstånd Krav för att bli godkänd huvudman 6
Följ länken för att komma till blanketter och information på Huddinge kommuns hemsida. http://www.huddinge.se/sv/utbildning-och-barnomsorg/forskola2/forskolor/startafristaende-familjedaghemforskola/ Ansökan ska visa att huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Anordnaren ska i sin ansökan beskriva verksamhetens inriktning, idé och mål. Beskrivningen ska utgå från gällande styrdokument. I ansökan ska planerad personalorganisation, personalens utbildningsnivå och fördelning anges. Uppnås inte den utbildningsnivå för personalen som anordnaren angivit i sin ansökan om tillstånd ska detta anmälas till barn- och utbildningsförvaltningen. 2.1.2 Krav för godkännande. Förskolenämnden ska bedöma om en enskild huvudman har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen samt att utbildningen inte bedöms innebära påtagligt negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet. Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss förskoleenhet enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). För att erbjuda barn och föräldrar en förskola eller pedagogisk omsorg med god kvalitet krävs att huvudmannen har förutsättningar att bedriva verksamheten under stabila och trygga former på lång sikt. I samband med en ansökan om godkännande att bedriva fristående verksamhet gör barn- och utbildningsförvaltningen en vandelsprövning på de personer som står bakom verksamheten som lämnat in ansökan. Vandelsprövningen innebär kontroll av brottsregister och hos skatteverket. Huvudmannens verksamhet ska skötas ansvarsfullt och huvudmannen ska följa all tillämplig lagstiftning. Verksamheten ska kunna tillhandahållas alla helgfria vardagar, förutom julafton, nyårsafton och midsommarafton inom ramtiden kl. 06.30-18.00. Behoven hos barnen och föräldrarna styr dock öppettiderna inom de normala öppettiderna vid respektive verksamhet. Huvudmannen ska i sitt informationsmaterial och på sin webbplats ange Huddinge kommuns ramtid och att föräldrarna har rätt till omsorg inom denna tid om behov finns. Föräldrarnas behov av öppettider ska kontinuerligt följas upp av huvudmannen. 8 kap. 5 skollagen (2010:800). Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Om verksamheten inte har startats inom ett år från godkännandedatum krävs en tillsyn inför uppstart. Detta för att säkerställa att förhållandena gällande den tidigare av förskolenämnden godkända ansökan fortfarande är aktuell utifrån 2 kap. 5 skollagen (2010:800). 7
2.1.3 Beslut Beslut om godkännande kan fattas först när en ansökan är komplett och då barnoch utbildningsförvaltningen kan bedöma ansökan. Ersättning utgår inte för barn i verksamhet som saknar godkännande. När ett godkännande beviljas tar anordnaren på sig det fulla ansvaret för verksamheten och ska därmed kunna påvisa att verksamheten bedrivs i enlighet med de styrdokument som gäller för utbildningen. Godkännandet förutsätter att anordnaren färdigställer verksamhetens lokal och i övrigt uppfyller alla krav innan verksamheten startar. 2.1.4 Förändringar i verksamheten Om en förskola eller pedagogisk omsorg helt eller till väsentlig del ändras, i förhållande till de uppgifter som lämnats i huvudmannens ansökan om godkännande, ska ansökan om verksamhetsförändring göras innan förändringar genomförs. Exempel på förändringar är flytt av verksamhet även inom en fastighet, ändrad inriktning/profil på verksamheten, utökning av antalet platser, byte av företagsstyrelse, kontaktpersoner, företrädare eller byte av förskolechef. Ett nytt godkännande krävs om verksamheten byter huvudman. Beslut om rätt till bidrag för ny huvudman kan fattas först när en fullständig ansökan inkommit till barn- och utbildningsförvaltningen. Ändringar ska omgående och skriftligen anmälas till barn- och utbildningsförvaltningen. Blankett för ansökan om verksamhetsförändring finns på huddinge.se. http://www.huddinge.se/utbildning-ochbarnomsorg/forskola2/forskolor/starta-fristaende-familjedaghemforskola/ 2.2 Ekonomi 2.2.1 Skatter, avgifter och ekonomiska redovisningar Fristående förskolor och pedagogisk omsorg lämnar årligen in godkännande för F- skatt till Huddinge kommun. Godkännande för F-skatt skickas till: Kvalitetsavdelningen Barn- och utbildningsförvaltningen, Huddinge kommun 141 85 Huddinge eller barn-utbildning@huddinge.se Utbetalning av ersättning kan inte göras till anordnare som saknar godkännande för F-skatt och i förekommande fall saknar registrering som arbetsgivare. För registrering i arbetsgivarregistret görs anmälan till Skatteverket. Ersättningsnivåer för kommande år fastställs av förskolenämnden i november månad. Beslut skickas ut senast i december månad. Bidrag utgår endast för pågående verksamhet. Skatter och avgifter ska betalas i rätt tid. Årsredovisning och revisioner ska göras i enlighet med gällande lagstiftning och deklarationer ska lämnas enligt gällande bestämmelser till Skatteverket. Huvudmannen ska uppfylla krav på stabilitet. 8
2.2.2 Rutiner för utbetalning Avläsning i barn- och elevregistret görs varje månad. Schemasnittiden för varje barn avläses den 1:a i varje månad oavsett veckodag. Utbetalningen baseras på hur många dagar i respektive månad som barnet varit inskrivet i verksamheten. Utbetalning görs den 20:e i varje månad för innevarande månad. Huvudman tillsänds en specifikation på utbetald ersättning. Alla månaders utbetalningar är preliminära och en slutlig justering av ersättningarna sker två gånger per år. Månadsutbetalning av ersättning pågår under barn- och utbildningsförvaltningens utredningstid av ett föreläggande eller till dess förskolenämndens beslut vunnit laga kraft. I samband med en konkurs utbetalas eventuell ersättning till konkursförvaltare enbart för de dagar då konkursförvaltaren har bedrivit verksamheten. För att ersättning ska kunna utbetalas måste konkursförvaltaren ha ansökt om att tillfälligt få bedriva verksamheten. När förskolenämnden beslutat att återkalla en huvudmans godkännande och förskolenämndens beslut inte vunnit laga kraft ska ersättning utbetalas månadsvis. 3. Riktlinjer för verksamheten 3.1 Utbildningens syfte och utformning 3.1.1 Övergripande syfte 1 kap. 4 Skollag (2010:800). Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. 3.1.2 Utbildningens syfte och förskolans uppdrag 8 kap. 2 skollagen (2010:800). Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. 9
10 1 kap förskolans uppdrag, Lpfö 98:10. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. 3.1.3 Utformning och grundläggande värden 1 kap. 5 skollagen (2010:800). Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildingen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förskolans värdegrund och uppdrag preciseras i Läroplan för förskolan (1 kap. Lpfö 98:10). 3.1.4 Förskolor med konfessionell inriktning 1 kap. 7 skollagen (2010:800). Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke- konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt och ska skriftligen framgå i förskolans informationsmaterial. 3.2 Barnets rätt till utveckling och lärande 3.2.1 Barnets bästa 1 kap. 10 skollagen (2010:800). Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 3.2.2 Barn i behov av särskilt stöd 8 kap. 9 skollagen (2010:800). Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn
är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. 3.2.3 Tilläggsbelopp Ansökan Ansökan om tilläggsbelopp görs för barn som är folkbokförda i Huddinge kommun. Förskolechef ansvarar för ansökan och är den som undertecknar. Ansökan ska innehålla följande: Pedagogisk kartläggning som beskriver barnets behov och genomförda verksamhetsanpassningar. Barnets behov definierat och intygat av personal med specialistkompetens. Tydlig beskrivning av på vilket sätt det önskade stödet skulle vara till hjälp för barnets utveckling. Ansökan skickas till: Chefen för förskolans stödverksamhet, Barn- och utbildningsförvaltningen, Huddinge kommun 141 85 Huddinge Förutsättning för att söka tilläggsbelopp Om det särskilda stödet som verksamheten genomfört, utifrån den pedagogiska kartläggningen, inte tillgodoser barnets stödbehov kan förskolechefen för förskolan eller huvudmannen för den pedagogiska omsorgen söka tilläggsbelopp. Det är barnets behov såsom det framträder i den pedagogiska verksamheten som är underlag för bedömning av tilläggsbelopp. Behoven ska vara dokumenterade och tydligt definierade av personal med specialpedagogisk kompetens, medicinsk kompetens, psykologisk kompetens eller annan specialistkompetens. Vid bedömningstillfället tas hänsyn till barnets vistelsetid i verksamheten. 3.2.4 Barngrupper och miljön 8 kap. 8 skollagen (2010:800). Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. I Huddinge kommuns beslut om godkännande anges verksamhetens beräknade antal barn, antal avdelningar, antal anställda och lokalens adress. Önskar huvudmannen utöka med fler barn, byta verksamhetslokal eller ändra inriktning på verksamheten ska ett nytt godkännande sökas innan ändring genomförs. En verksamhet kan organiseras på olika sätt. Vid utformning av barngrupp ska hänsyn tas till: Personalens kompetens Barnens ålder Barn med annat modersmål än svenska Barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling 11
Barnens närvarotid Lokalernas och utemiljöns storlek och utformning Kvalitetsbedömning av barngruppernas storlek och sammansättning görs utifrån antalet barn per anställd, personalens utbildningsnivå, barn i behov av särskilt stöd, pedagogiskt arbetssätt och lokalernas utformning. Kvalitetsbedömning kan också göras utifrån hur många andra barn och vuxna ett barn måste relatera till i sin vardag. 3.2.5 Lokaler 2 kap. 35 skollagen (2010:800). För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Varje förskola och pedagogisk omsorg ska ha lokaler som är anpassade till det beräknade antalet barn och avdelningar som anges i verksamhetens godkännande. Verksamheten ska bedrivas i säkra, hälsosamma och ändamålsenliga lokaler med hänsyn tagen till barns behov av balans mellan aktiviteter och vila samt god arbetsmiljö. Lokalerna ska vara så beskaffade att de möjliggör en pedagogisk verksamhet i linje med styrdokumentens krav. Enligt Skolverkets allmänna råd med kommentarer för förskolan 2013 ska lokalerna ge möjlighet till omsorg, utveckling och lärande. Utrymme ska finnas för exempelvis skapande verksamhet, bygg/konstruktion, rollek, rörelse, lek, vila och avkoppling. Varje verksamhet ska ha lokaler som är anpassade till barnantalet oavsett om aktiviteter ofta förläggs utanför lokalerna. Det ska finnas tillgång till lämplig och säker utomhusmiljö i direkt anslutning till verksamhetens lokaler. Lokalerna ska ha en hög grad av tillgänglighet och säkerhet och erbjuda varje enskilt barn en rimlig yta. Rum där barn vistas ska ha god ventilation och ett naturligt ljus. Lokalerna bedöms av barn- och utbildningsförvaltningen ur ett pedagogiskt perspektiv och skollagens krav men kan inte godkännas om det finns brister i förhållande till annan lagstiftning. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att inspektera lokalerna innan beslut om tillstånd kan fattas. På länken nedan finns beskrivet de krav som ställs vid start av fristående verksamhet. http://www.huddinge.se/sv/utbildning-och-barnomsorg/forskola2/forskolor/startafristaende-familjedaghemforskola/ 3.2.6 Måltider Enligt Livsmedelsverkets Bra mat i förskolan-råd för förskola och familjedaghem, 2007 ska måltiderna som serveras ur näringssynpunkt vara riktigt sammansatta utifrån barnets behov för att växa och utvecklas rätt samt vara av god kvalitet. Det ska vid behov serveras specialkost. Måltiderna ska vara jämt fördelade över den tid av dagen som barnen vistas i verksamheten. Måltiderna äts med fördel i en trevlig miljö. Läs mer om måltider på Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se 12
3.2.7 Barnsäkerhet 8 kap. 2 skollagen (2010:800). Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Huvudmannen är ansvarig för barnets säkerhet. Barn som är inskrivna i verksamheten och som har registrerats av barn- och utbildningsförvaltningen eller av barnens hemkommuner omfattas av kommunens barnolycksfallsförsäkring. Dokumenterad barnskyddsrond ska göras innan en verksamhet startas och därefter en gång per år. Dokumenterade rutiner för barnsäkerhet, brand, kriser och försvunna barn ska finnas. Dessa rutiner och planer ska uppdateras varje år. Förskolans- och den pedagogiska omsorgens personal ska dagligen registrera barnens närvaro och frånvaro. Barnlistor ska sparas och närvarolistor för de senaste sex månaderna ska finnas tillgängliga vid tillsyn. Personalen ska ha kunskaper i barnolycksfall och första hjälpen. Tillbud och olyckor ska dokumenteras och utredas av huvudmannen. Vårdnadshavare ska omgående informeras. Tillbud och olyckor av allvarligare slag ska dokumenteras och visas vid tillsynsbesök. 3.2.8 Anmälningsplikt till socialtjänsten 14 kap. 1 Socialtjänstlag (2001:453). Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Kap 29. 13 skollagen (2010:800). Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den som är anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 14 och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 3.2.9 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Enligt 6 kap. 8 skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Enligt 6 kap. 10 skollagen (2010:800) ska förskollärare eller annan personal som får vetskap om att ett barn far illa eller blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäla detta till förskolechefen. Förskolechefen är i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, som är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de upplevda kränkningarna samt vidta de åtgärder som behövs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 13
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barnen. En årlig plan med översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn som deltar i verksamheten ska utformas. Planen ska utgå från den aktuella barngruppens behov. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som verksamheten avser att genomföra under året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt 3 kap. 15-16 diskrimineringslagen (2008:567) ska det varje år upprättas en likabehandlingsplan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller bristande tillgänglighet. Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Förskolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. Dessa planer kan med fördel föras samman i till en. Det är Skolinspektionen, inte kommunen som har tillsynsansvaret gällande verksamheternas arbete utifrån skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling. Se 26 kap. 4 skollagen (2010:800). 3.3 Särskilt för pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg utgör ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera former. Pedagogisk omsorg kan även bedrivas som flerfamiljssystem eller liknande. Huvudmannen för pedagogisk omsorg ska följa vad som stadgas i 25 kap. skollagen (2010:800). Läroplanen för förskolan ska vara vägledande. Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola. Om verksamheten inte varit i bruk under en sammanhängande period av ett år genomförs en tillsyn av barn- och utbildningsförvaltningen vid uppstarten. Detta för att säkerställa att förhållandena gällande den tidigare av förskolenämnden godkända ansökan fortfarande är aktuell utifrån. 3.3.1 Familjedaghem Ett familjedaghem kännetecknas av att en dagbarnvårdare arbetar i det egna hemmet med en liten barngrupp. För att betraktas som familjedaghem bör verksamheten inte ha fler än sju barn inskrivna. Enskild pedagogisk omsorg med fler än sju barn inskrivna eller huvudsakligen bedrivs i annan lokal än dagbarnvårdarens bostad betraktas inte som familjedaghem. Bostaden som ska användas ska uppfylla vissa krav som gäller för familjedaghem. 3.3.2 Flerfamiljssystem Ett flerfamiljssystem kännetecknas av att föräldrar, genom exempelvis en gemensam ekonomisk förening eller handelsbolag, bildar ett flerfamiljssystem. Företaget kan anställa en pedagog som utför pedagogisk omsorg i familjernas bostäder. Två eller flera familjer driver flerfamiljssystemet i gemensam lokal och egna hemmet. Bostaden som ska användas ska uppfylla samma krav som gäller 14
för familjedaghem och ska godkännas av förskolenämnden. För verksamheten gäller samma krav som för familjedaghem. 3.3.3 Exempel på övrig pedagogisk omsorg Enskild eller företag kan anställa personal som motsvarar en dagbarnvårdare i ett familjedaghem. Huvudmannen kan medges rätt till bidrag och beslutet är kopplat till enskild dagbarnvårdares hemadress. En huvudman kan bedriva pedagogisk omsorg i en lokal och verksamheten bedrivas med anställd personal. 3.3.4 Personal i pedagogisk omsorg Av 25 kap. 7 skollagen följer att det för bedrivande av pedagogisk omsorg ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Med detta menar barn- och utbildningsförvaltningen att utbildning gällande barn 1-5 år eller erfarenhet av arbete med barn 1-5 år är av avgörande betydelse i bedömningen inför ett godkännande. Personalen bör ges förutsättningar för kompetensutveckling och pedagogisk handledning. 3.3.5 Lokal för pedagogisk omsorg Av 25 kap. 7 skollagen följer att pedagogisk omsorg ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler. Lokalen ska vara anpassad till arbete med barn samt följa gällande lagstiftning angående brandskydd, barnsäkerhet samt hantering av livsmedel. Lokalen och utomhusmiljön ska godkännas av barn- och utbildningsförvaltningen innan verksamheten kan starta. Använder den pedagogiska omsorgen en kompletterande lokal ansvarar de för att denna är barnsäker och att den uppfyller andra myndigheters bestämmelser. Använder den pedagogiska omsorgen en kompletterande lokal ska barn- och utbildningsförvaltningen informeras om detta. 3.3.6 Barnsäkerhet En dokumenterad och daterad barnskyddsrond ska genomföras årligen. Barnskyddsronden ska omfatta såväl inomhus- som utomhusmiljön, lekmaterial samt lekredskap. Det ska framgå vilka brister som konstaterats. Bristerna ska snarast åtgärdas. Barnskyddsronderna granskas vid tillsynen. Brandskyddet ska vara uppfyllt med fungerande brandvarnare, brandsläckare, brandfilt etcetera. Fungerande utrymningsvägar och rutiner för utrymning ska finnas. Elektriskt material är CE-märkt och felfritt, eluttag och kontakter är petskyddade och jordade i våtutrymmen samt vid diskbänk. Elmaskiner och hushållsapparater förvaras oåtkomligt för barn. Mediciner, farliga vätskor och kemikalier förvaras inlåsta och oåtkomliga för barn. Knivar och andra vassa föremål förvaras i lådor med spärr. Tobak och alkohol förvaras oåtkomligt för barn och miljön är rökfri. 15
Spisen har häll- och tippskydd, luckspärr samt ett beröringsskydd om ugnsluckan blir varm. Fönster och balkongdörrar är försedda med säkerhetsspärrar och klämskydd. Persiennsnören eller andra snören som medför strypningsrisk ska inte finnas. Hyllor, skåp etcetera är förankrade i väggen. Barnsängar, barnstolar, barnvagnar och skötbord är godkända. Giftiga, farliga och allergiframkallande växter ska inte förekomma. Grindar ska ha barnsäkra lås både inne och ute. Alla leksaker och lekredskap ska vara godkända och certifierade. Den tomt som används för lek och utomhusaktiviteter ska vara trafiksäker. Eventuella brunnar i utomhusmiljön ska vara säkrade. Säkerhetsåtgärder ska vara vidtagna vid närhet till vattendrag, pool, damm eller dylikt. Rutiner för hur arbetet med barnsäkerheten systematiskt organiseras ska finnas dokumenterade i handlingsplaner. Handlingsplanerna ska beskriva rutiner i händelse av brand och utrymning, barnolycksfall och akut sjukdom, när ett barn försvinner samt för andra kris- och katastrofsituationer. Handlingsplanen för krisoch katastrofsituationer ska ange konkreta råd och anvisningar för hanterandet av oväntade händelser som kan uppstå i verksamheten. Med kris avses händelser som i vardagen kan inträffa i en pedagogisk omsorg som till exempel olyckor av olika slag eller att ett barn försvinner. Katastrof anger att händelsen är omfattande och orsakar stort mänskligt lidande, där sedvanliga insatser inte räcker till. I ett förebyggande barnsäkerhetsarbete ingår att inneha aktuell utbildning i Första hjälpen samt brandskydd. Alla verksamheter oavsett antal inskrivna barn, ska enligt lagen om skydd mot olyckor, bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (Statens räddningsverk Allmänna råd SRVFS 2004:3). 3.3.7 Barngruppens sammansättning och storlek Av 25 kap. 7 skollagen följer att pedagogisk omsorg ska bedrivas i grupper med en lämplig sammansättning och storlek. Det är viktigt att barngruppens sammansättning och storlek främjar ett gruppinriktat arbetssätt som tillgodoser både det enskilda barnets och gruppens behov samt främjar ett positivt samspel mellan barnet och gruppen. Vid utformningen av barngruppen tas hänsyn till faktorer som personalens kompetens, barnens ålder, barn med annat modersmål än svenska, barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling, lokalernas storlek och utformning, barnens närvarotider samt förhållandet mellan personalens egna barn och andra barn i gruppen. 3.3.8 Krav på fungerande vikariesystem Vid ansökan om att starta fristående pedagogisk omsorg i form av familjedaghem ska ett reservsystem finnas i form av ett samarbete med minst två andra 16
familjedaghem. Ett familjedaghem kan ha fem-sju barn inskrivna beroende på gruppens sammansättning och barnens behov. Vid förändringar i reservsystemet som till exempel att ett familjedaghem avslutar sin verksamhet ska plan för nytt reservsystem redovisas till barn- och utbildningsförvaltningen. Vid ansökan om godkännande om att starta verksamhet inom pedagogisk omsorg ska ett vikariesystem och en vikarieberedskap presenteras. Ensamarbete är därmed inte möjligt. Vikariesystem ska finnas för kortare personalfrånvaro, organiserad i en grupp av huvudmän med för barnen känd personal där ansvarsfördelningen är dokumenterad. Arbetsgruppen behöver bestå av tillräckligt många anordnare för att kunna upprätthålla barnsäkerheten, dvs. barngruppens sammansättning och storlek bör vara rimlig under de förutsättningar som gäller för en kortare tids vikarierande. En kortare tids personalfrånvaro uppskattas av barn- och utbildningsförvaltningen vara högst tre dagar. Vikarieberedskap ska finnas dokumenterad och omfatta hur verksamheten upprätthåller god pedagogisk omsorg vid längre tids personalfrånvaro. Beredskapen ska innehålla på vilket sätt godkänd personaltäthet kan upprätthållas i verksamheten och hur detta sker. Sker det genom anställningsavtal, entreprenadavtal, samarbetsavtal eller annat avtal med exempelvis bemanningsföretag ska gällande lagstiftning beaktas. Det ska även framgå av den dokumenterade beredskapen hur verksamheten vid längre tids frånvaro ska organiseras och var den ska bedrivas, exempelvis om verksamheten ska bedrivas i hemmet, i en kollegas hem med vikarie eller i kompletterande lokal. Observera att tillfälliga medhjälpare i verksamheten, exempelvis familjemedlemmar eller tidigare kollegor, inte kan betraktas som vikarier om inte giltigt avtal upprättas. Föräldrar till inskrivna barn ska vara informerade om både vikariesystem och vikarieberedskap. I ett anställningsavtal är det huvudmannen som har ett arbetsgivaransvar för den anställde, varför bestämmelser om registerkontroll för personal gäller. Huvudmannen ska vara registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket. I ett samarbetsavtal sluts avtal mellan flera huvudmän för pedagogisk omsorg. Utdrag ut belastningsregister Av 2 kap. 31 skollagen följer att den som erbjuds anställning inom pedagogisk omsorg ska lämna ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som inte har lämnat registerutdrag får inte anställas. Skyldigheten att visa utdrag ur belastningsregistret gäller även för praktikanter. 3.3.9 Barn i behov av särskilt stöd 25 kap. 2 skollagen (2010:800). Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. 17
Det är viktigt att huvudmannen utarbetar rutiner för att uppmärksamma dessa barn i verksamheten och att tillhandahålla sådan kompetens som krävs för att barnen ska få sådan kompetens som krävs för att barnen ska få sådan omsorg att den förbereder dem för fortsatt lärande. De särskilda stödinsatserna ska utformas i samverkan med barnets vårdnadshavare. 3.3.10 Tilläggsbelopp 25 kap. 13 skollagen (2010:800). Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Hemkommunen är inte skyldig att lämna tilläggsbelopp för ett barn i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Tilläggsbelopp avser ersättning för resurshjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som möjliggör vistelse i pedagogisk omsorg. 3.3.11 Kvalitetsarbete och klagomålshantering 25 kap. 8 skollagen (2010:800). En kommun ska systematiskt följa upp och utvärdera sådan verksamhet som avses i 25 kap. 2 5. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i sådan verksamhet som avses i 2 5 ska kommunen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Kommunen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot verksamheten. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Motsvarande gäller enligt 25 kap. 10 för enskild huvudman som kommunen har förklarat har rätt till bidrag för pedagogisk omsorg. Uppföljning och utvärdering Huvudmannen bör i sin systematiska uppföljning och utvärdering kartlägga verksamhetens förutsättningar och genomförande, analysera kvaliteten och bedöma verksamhetens utvecklingsbehov, planera för utveckling av verksamheten för att stimulera barnens utveckling och lärande samt följa upp att formerna för barnens delaktighet i verksamheten är anpassade till deras ålder och mognad. Inför varje år bör en verksamhetsplan upprättas. Planen bör beskriva det kommande årets arbete och knyta an till de nationella målen. Kartläggningen är ett viktigt underlag när huvudmannen ska analysera hur kvalitetsarbete fungerar och hur personalen har möjlighet att säkerställa att de nationella målen uppfylls. Skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål Dessa bör omfatta en tydlig anvisning om hur barn och vårdnadshavare kan lämna klagomål på verksamheten och hur dessa hanteras samt ansvarsfördelningen gällande mottagandet och utredningen av klagomålet. Det är viktigt att klagomålen först hanteras på den nivå som berörs. 18
Information om rutiner för klagomål Informationen bör vara tillgänglig för alla berörda genom olika informationskanaler och anpassas utifrån barns och vårdnadshavares olika förutsättningar. 3.3.12 Övergripande krav på verksamheten 25 kap. 6 skollagen (2010:800). Sådan verksamhet som avses i 2 5 ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Den ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom sådan verksamhet ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. Huvudmannen bör säkerställa att barnets särskilda rättigheter så som de beskrivs i barnkonventionen tillgodoses i verksamheten. Förskolans läroplan ska vara vägledande för pedagogisk omsorg och läroplanens avsnitt om normer och värden är lika relevanta för pedagogisk omsorg som för förskolan. Barnens delaktighet i och inflytande över verksamheten bör uppmuntras. Barnen bör ges stöd i att ta ansvar för sina egna handlingar i vardagliga situationer. Området ses av barn- och utbildningsförvaltningen som vägledande i samband med bedömningen av verksamheten vid ansökan om rätt till bidrag för fristående pedagogisk omsorg. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kapitel 6 i skollagen handlar om åtgärder mot kränkande behandling. Dessa bestämmelser samt diskrimineringslagen (2008:567) gäller för pedagogisk omsorg. Skolinspektionen har tillsyn över pedagogisk omsorg gällande kapitel 6 i skollagen. Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Pedagogisk omsorg ska varje år upprätta en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. Dessa planer kan med fördel föras samman i till en. Vid barn- och utbildningsförvaltningens tillsyn bedöms den pedagogiska omsorgens arbete inom området. Barn- och utbildningsförvaltningen ger råd och vägledning vid utformningen av plan mot diskriminering och kränkande behandling. Jämställdhet Jämställdhet är en viktig del i arbetet med mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Att motverka traditionella könsmönster, att ge flickor och pojkar samma möjligheter att kunna påverka samt att flickor och pojkar ges samma utrymme i verksamheten är viktigt. Vid barn- och 19
utbildningsförvaltningens tillsyn bedöms den pedagogiska omsorgens arbete inom området. Anmälningsplikt Bestämmelsen om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva förskolenämndens skydd finns i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2011:453) samt i 29 kap. 13 skollagen (2009:800) Tystnadsplikt Den som är eller har varit verksamhet i enskilt bedriven pedagogisk omsorg har tystnadsplikt enligt bestämmelserna i 29 kap. 14 skollagen. 3.3.13 Utveckling och lärande Av 25 kap. 2 skollagen följer att pedagogisk omsorg genom pedagogisk verksamhet ska stimulera barns utveckling och lärande. Det framgår också att verksamheten ska utformas så att den förbereder för fortsatt lärande. Av 25 kap. 6 skollagen följer att verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. Vid tillsyn bedömer barn- och utbildningsförvaltningen om personalen har förutsättningar att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande och om barnen förbereds för fortsatt lärande. Den pedagogiska miljön ute och inne samt det pedagogiska materialet granskas. Leken och kreativiteten ska få utrymme i verksamheten. Att verksamheten stimulerar barnens språkutveckling granskas. I begreppet språkutveckling ingår både det svenska språket och modersmålet (om annat än svenska). Pedagogisk omsorg har inte samma krav att arbeta med barnets modersmål som förskolan har. Det är viktigt att personalen behärskar det svenska språket i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling i svenska. Enligt språklagen är svenska huvudspråk i Sverige. Näringsriktiga måltider, lokalvård, smittskydd och hygien samt krisplan Omsorg, utveckling och lärande innebär att se till hela barnets behov och därmed tittar barn- och utbildningsförvaltningen även på den pedagogiska omsorgens måltidsplanering, städrutiner, smittskyddsplan, hygienrutiner och krisplan vid tillsyn av verksamheten. 3.4 Barns och vårdnadshavares inflytande 4 kap. 9 skollagen (2010:800). Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. 20 2 kap. 2:4 Förskola och hem, Lpfö 98:10. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan.
1 kap. 10 skollagen (2010:800). I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2 kap. 2:3 Barns inflytande, Lpfö 98:10. I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Verksamheternas arbete med barnen ska ske i ett nära samarbete med hemmen. Verksamheten ska ge vårdnadshavarna möjlighet till inflytande och samråd. All verksamhet ska stå öppen för vårdnadshavare i den meningen att dessa ska kunna besöka, sätta sig in i och lämna synpunkter på verksamheten. 3.4.1 Forum för samråd 4 kap. 12 skollagen (2010:800). Vårdnadshavare för barn i förskolan [ ] ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. 4 kap. 13 skollagen (2010:800). Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. Förskolechefen ansvarar för att det finns forum för samråd. 3.4.2 Planering och information till barn och vårdnadshavare 4 kap. 14 skollagen (2010:800). Barnen [ ] och vårdnadshavarna ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. De ska också informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Förskolechefen ansvarar för att sådan information lämnas till vårdnadshavarna. I verksamhetsplanen anges utformningen av inflytandet. Vårdnadshavare ska informeras om planering och om vad som händer under barnets vistelse i verksamheten. Vårdnadshavare ska informeras omgående vid viktiga händelser. 21
3.5 Personal i förskolan Huvudmannen är verksamhetsansvarig och arbetsgivare för personal och ansvarar därmed för anställnings- och arbetsmiljövillkor för verksamheten. Huvudmannen ansvarar även för att personalen i verksamheten är väl insatta i gällande styrdokument för det pedagogiska arbetet samt barnens säkerhet. I all verksamhet ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Den pedagogiskt ansvarige ska vara högskoleutbildad pedagog med inriktning på de åldrar som verksamheten vänder sig till. För varje grupp eller avdelning bör det finnas minst en personal med pedagogisk högskoleutbildning enligt 2 kap. 13-14 skollagen (2010:800). Kravet på legitimation gäller även lärare och förskollärare med utländsk lärar- eller förskollärarutbildning. Huvudmannen bör så långt det är möjligt anställa personal med pedagogisk högskoleutbildning. 3.5.1 Förskolechef 2 kap. 9 skollagen (2010:800). Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 2 kap. 11 skollagen (2010:800). Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. 3.5.2 Förskollärare 2 kap. 13 skollagen (2010:800). Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utbildning som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet.(sfs 2011:189) 2 kap. 15 skollagen (2010:800). En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver. 2 kap. 16 a skollagen (2010:800). Beteckningen legitimerad lärare respektive legitimerad förskollärare får i skolväsendet bara användas av den som har fått legitimation som lärare eller förskollärare. I 2 kap. skollagen (2010:800) finns närmare föreskrifter om introduktionsperiod för förskollärare. På Skolverkets hemsida finns att läsa om introduktionsperiod och mentor med mera. www.skolverket.se Anställning av förskollärare regleras i 2 kap. 20-22 skollagen (2010:800). Anställdas lärarlegitimationer ska kunna visas vid tillsyn. 22
3.5.3 Övrig personal 2 kap. 14 skollagen (2010:800). Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas. Arbetslagets ansvar och uppdrag preciseras i Förskolans läroplan (Lpfö 98:10) under mål och riktlinjer 2.1 2.6. 3.5.4 Registerkontroll av personal 2 kap. 31 skollagen (2010:800). Den som erbjuds en anställning inom förskolan [ ] samt inom annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska till den som erbjuder anställningen lämna ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som inte har lämnat registerutdrag får inte anställas. Huvudmannens dokumentation av uppvisade utdrag ur belastningsregistret ska kunna visas vid tillsyn. Skyldigheten att visa utdrag ur belastningsregistret gäller även för praktikanter. 3.5.5 Tystnadsplikt 29 kap. 14 skollagen (2010:800). Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap. får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. 3.5.6 Kompetensutveckling och övriga krav gällande personal 2 kap. 34 skollagen (2010:800). Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. 3.6 Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannen har ansvar för att planera, följa upp och utveckla utbildningen kontinuerligt. 3.6.1 Allmänt 4 kap. 4 skollagen (2010:800). Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Kap 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling, Lpfö 98:10. Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. 23