Älvdalens Utbildningscentrum Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling Läsåret 11/12
Innehåll 1. Bakgrund... 3 1.2 Former för samråd... 3 2. Resultat och måluppfyllelse inom gymnasieskolan... 4 2.1 Kunskapsresultat... 4 2.2 Elevinflytande... 6 2.3 Läroplanens mål, normer och värden... 7 3. Klagomål... 8 4. Likabehandlingsplanen... 8 5. Redovisning per arbetslag... 9 6. Summering och planering för utveckling... 9 2
1. Bakgrund Älvdalens Utbildningscentrum är en skola som driver gymnasieutbildningar, yrkeshögskola och uppdragsutbildningar inom branscher som skogsbruk, naturturism, transport, industri och restaurang. Skolan har också teoretiska och högskoleförberedande program. Till verksamheten hör också flera servicefunktioner som internat, måltidsservice, verkstad och skogsavverkning. Skolan har ett eget internatboende med plats för ca 120 elever. Skolan har ett stort internationellt engagemang och har utbyte med skolor utomlands. På uppdrag av länsstyrelsen i Dalarna är det skolan som sköter och förvaltar Gryvelåns naturreservat. Det fasta utbildningsutbudet läsåret 2011/12 omfattade: Gymnasieutbildningar Naturbruksprogrammet inriktning Skog, utgångar mot Skog Naturbruksprogrammet inriktning Skog, utgångar mot Naturturism Restaurang- och livsmedelsprogrammet inriktning Kök och servering Fordons- och transportprogrammet inriktning Transport Industritekniska programmet inriktning Produkt och maskinteknik Industritekniska programmet inriktning Svets Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning Beteendevetenskap Programinriktat individuellt val mot tre olika program: industritekniska programmet, naturbruksprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet. Yrkeshögskoleutbildningar Fjäll- och äventyrsledare, 300 YH-poäng Natur- och friluftsentreprenör, 400 YH-poäng Skogsmaskinförare/skogsvårdare, 200 YH-poäng Grunden för utbildningsverksamheten vid Älvdalens Utbildningscentrum regleras av styrdokument som utarbetas på olika nivåer. Alltifrån riksdag skollag, regering läroplan, skolverk kursplaner, yrkeshögskolemyndighet utbildningsplaner och så vidare ned i hierarkin hänger mål och genomförande ihop. Inriktningen på denna kvalitetsrapport utgår ifrån gymnasieverksamheten och det systematiska arbete som ska drivas i enlighet med skollagen 4 kap. 1.2 Former för samråd Skolans systematiska kvalitetsarbete bedrivs på flera nivåer (Tabell 1) vilket betyder att alla i organisationen är berörda och deltar i utvecklingen av utbildningarna. Genom skolans strukturer för samråd så som utvecklingssamtal, klassråd, elevråd, och skolkonferens är eleverna med och påverkar verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet. Tabell 1. Det systematiska kvalitetsarbetets olika nivåer Individ Elev, lärare, personal, förälder Grupp Klass, arbetslag Organisation Skola, skolkonferens, styrelse 3
2. Resultat och måluppfyllelse inom gymnasieskolan 2.1 Kunskapsresultat I utbildningsplanerna läggs kurser och poäng ut och fördelas över tre läsår. Gemensamt för skolans alla gymnasieprogram är att Engelska 5 läses klart under det första året. I denna skolövergripande jämförelse följer vi därför upp engelska detta första år för skolan. Vart efter utbildningarna löper på och elever examiniseras ut kommer mer nyanserade utvärderingar kunna göras. Av tabell 2, framgår att majoriteten av de elever som gjort nationell prov i Engelska 5 också når upp till kunskapsmålen. En jämförelse mot betygsättningen efter avslutad kurs visar att 96% av eleverna når minst betyget E i Engelska 5. Skolan har som mål att alla elever ska uppnå kunskapsmålen i varje kurs och detta resultat lämnar således utrymme för förbättringar. Tabell 2. Resultat på nationellt prov i Engelska 5, VT12. Statistik från Skolverkets databas SIRIS. Observera att när underlaget innehåller för få elever redovisas ingen siffra. Program Provbetyg Antal Betygsfördelning (%) F E D C B A Yrkesprogram 54.. 33,3 22,2 25,9 9,3.. Högskoleförberedande program 8.... 62,5... Totalt samtliga program 63.. 28,6 22,2 31,7.... Skolan har genomfört en elevenkät under våren 2012 där eleverna bland annat får svara på olika frågor om utbildningarnas kvalitet, trygghet och studiero samt elevinflytande. Detta ger oss möjlighet att utvärdera undervisningen och hitta förbättringsåtgärder som leder till bättre kunskapsresultat. För att varje elev ska kunna nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål så är det centralt att läraren förklarar och tydliggör målen individen. Resultaten från enkäten visar att ca 13% av eleverna inte tycker att det är lätt att förstå vilka mål som hon/han kan nå i respektive kurs (Figur 1). Fördelningen i Figur 1, visar att vi som utbildare behöver bli bättre inom detta område. Figur 1. Resultat från skolans elevenkät vt12. 4
Både den pedagogiska skickligheten och rutinerna kring särskilt stöd är viktiga för kunskapsresultaten. Det visar sig att ca 14% av eleverna upplever att de inte får extra hjälp när de har studiesvårigheter (Figur 2), därför är det viktigt att skolan ser över och utvecklar dessa processer. Figur 2. Resultat från skolans elevenkät vt12. Analys, värdering och åtgärder inom kunskapsresultat Generellt sett behöver skolan förbättra arbetet kring elevernas kunskapsutveckling, vilket betyder att den pedagogiska praxisen, uppföljning och åtgärder på kursnivå behöver bearbetas och vässas. En kärnpunkt är att varje lärare behöver ha en god förmåga att löpande ge formativ feedback till varje elev. Det handlar också om att läraren ska ha en god pedagogiskplanering så att elever som riskerar att inte nå målen kan fångas upp tidigt i kursen och att åtgärder med särskilt stöd kan sättas in där det behövs. När det gäller den pedagogiska praxisen kan det konkret handla om att lärarna ska utveckla sin förmåga att ge handledning och stöd i undervisningssituationen samt kompetens vad gäller att anpassa undervisningsmaterial och pedagogik efter individens behov. Det handlar också om värderingar och bemötande och att i varje situation visa tilltro till elevens möjlighet att utvecklas. Arbetslagen på varje program gör också en årlig utvärdering (se Bilaga 1, för mallen). Det som framkommer i dessa är bl a att det behövs en ökad kvalitet på utvecklingssamtalen och då framför allt uppföljningen av studieresultat med respektive elev. Arbetslagen behöver förbättra sina rutiner för uppföljning och utvärdering av kunskapsutvecklingen i de klasser man ansvarar för. Skolan behöver också se över de stödsystem som ska underlätta för lärarna att sköta dessa sysslor. Älvdalens utbildningscentrum har ett inkluderande förhållningssätt när det gäller modell och planering av resurstid och stödpass. Skolan schemalägger resurspass så att de inte krockar med den vanliga undervisningen. Några av resurspassen har specifik inriktning på matte respektive engelska. Dessutom finns en klasspecifik resurstimme per vecka, vilket 5
innebär att hela klassen har arbetsuppgifter och närvaroplikt men att det utformas individuellt beroende på elevens behov. När det gäller särskilt stöd behöver även skolans process och stödsystem runt åtgärdsprogram i sig utvecklas. Det handlar om att utredningar och dokumentationen av de åtgärder som skolan och läraren ska genomföra måste bli tydligare och enklare att använda. 2.2 Elevinflytande Vår enkätundersökning visar att de flesta eleverna tycker att vi har god kommunikation om undervisningens innehåll (ca 90%). Utvecklingssamtalet har en central funktion för eleven när det gäller dennes möjlighet att överblicka sina studier och att påverka både utbildningen och sin egen utveckling. Det är mycket otillfredsställande att en relativt stor andel av eleverna (11%) inte är nöjda med sitt utvecklingssamtal (Figur 3). Figur 3. Resultat från skolans elevenkät vt12. Är du nöjd med utvecklingssamtalet? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 89% Ja 11% Nej Analys, värdering och åtgärder inom elevinflytande Kontakten mellan elever och lärare generellt sett god och har skolan också ett bra arbetsklimat. Skolan arbetar projektinriktat och det ska därför finnas god möjlighet för eleverna att få bli delaktiga i planering liksom även i utvärderingsprocesserna. Vad gäller utvecklingssamtalen behöver kvalitet öka, vilket kan åstadkommas med fortbildning och stöd till lärarna. På skolkonferensen har eleverna framfört kritik mot att schemat ibland ändras med kort varsel. Detta upplevs som negativt och frusterande och minskar eleverna möjlighet att påverka planering mm. Lärarna är medvetna om problemet och har tagit upp det i respektive arbetslags förbättringsåtgärder. Normen är att schemat publiceras på ride in (och därmed tillgängligt för elever och föräldrar via hemsidan) minst två veckor i förväg. 6
2.3 Läroplanens mål, normer och värden En värdemätare som använts är hur vida eleverna uppfattar att deras klasskamrater visar god respekt mot andra människor (oavsett religion, ursprung osv). I figur 4 redovisas resultatet som pekar på att ca 87% av skolans elever instämmer eller instämmer helt i detta påstående. Figur 4. Resultat från skolans elevenkät vt12. 30% 25% 20% Elever i min klass visar god respekt mot andra människor 21% 27% 27% 15% 10% 5% 4% 9% 12% 0% 1 2 3 4 5 6 Instämmer inte alls Instämmer Instämmer helt Analys, värdering och åtgärder inom läroplanens mål Värdegrundsarbetet i stort är mångfacetterat och måste ständigt pågå och utvecklas. Inom skolan ingår det i den vardagliga verksamheten på flera olika sätt bland annat genom ämnesintegrering, internationalisering och entreprenörskap. Skolan arbetar också med internationellt utbyte som en del i värdegrundsarbetet. Att som elev på olika sätt få delta i ett internationellt utbyte innebär att man verkligen får uppleva och komma i kontakt med andra kulturer och därmed få en djupare inblick i frågor som rör demokrati, miljö, hälsa, jämställdhet och fattigdom. Internationella kontakter är dessutom utvecklande på det personliga planet med stärkt självkänsla och ökad respekt för människors olikheter. Skolan har utbyte med Mweka Wildlife College i Tanzania och har under läsåret tagit emot en grupp elever och lärare från den skolan. När det gäller värdegrundsarbetet är inskolningsveckorna för ettorna är speciellt viktiga. Här sker ett samarbete mellan lärare, fritidspersonal och elevhälsa för att genomföra introduktionen på bästa sätt och skapa förankring för likabehandlingsplanen och ordningsreglerna. 7
3. Klagomål Skolan har en skriftlig rutin för klagomål. Information och blankett finns på skolans hemsida. Information om rutinen går också ut till elever och föräldrar vid läsårsstart. För läsåret 2011/12 har inga klagomål inkommit till skolan via denna rutin. 4. Likabehandlingsplanen En majoritet av skolans elever tycker att skolan tar mobbingproblematik på allvar (Figur 5), då 94% svarar att de instämmer eller instämmer helt i påståendet. I elevenkäten får de också svara på om de själva blivit utsatta för mobbing under det senaste året och det är 6% av eleverna som svarar ja på den frågan. Figur 5. Resultat från elevenkät vt12. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 2% Personalen tar allvarligt på mobbing och kränkande beteende och sätter stopp 4% 15% 27% 26% 26% 0% 1 2 3 4 5 6 Instämmer inte alls Instämmer Instämmer helt Analys, värdering och åtgärder Som delmål är det rimligt att andelen som uppfattar att skolan tar allvarligt på mobbing ska öka till nivåer över 98%. Det är inte tillfredställande att ca 6% inte instämmer med påståendet i Figur 5, dessutom är det önskvärt att staplarna ska förskjutas mot höger så att många fler instämmer helt. Skolan ska fortsätta att utveckla sitt arbete inom området likabehandling. Det handlar bland annat om att komma vidare med den handlingsplan som finns i likabehandlingsplanen samt att fortsätta det främjande arbetet på alla organisationsnivåer. Under den tidiga delen av höstterminen 2011 hade skolan händelser med mobbning i en klass, vilket också ger utslag i elevenkäten. Åtgärder vidtogs i enlighet med likabehandlingsplanen samt även disciplinära åtgärder enligt skollagen 5 kap. Vid uppföljning och utvärdering har det visat sig att åtgärderna gett effekt. I klassenkäten visar det sig även att eleverna uppfattar att personalen reagerar och sätter stopp för kränkningar. Skolan har en tydlig nolltolerans och det inte är acceptabelt att någon känner sig utsatt, vi fortsätter kontinuerligt utvecklingsarbetet inom området med fortbildning av personal och elever. Representanter från elevhälsan följer och uppdaterar sig på de forskningsinriktade projekt som pågår på nationell nivå. 8
5. Redovisning per arbetslag Arbetslagen på varje program gör också en årlig kvalitets utvärdering enligt en gemensam mall (se Bilaga 1) som ett led i planeringen och utveckling av utbildningarna. 6. Summering och planering för utveckling Älvdalens Utbildningscentrum är en nystartad skola. Vår första kull med ettor startade hösten 2011 och det är dessa som följs upp i denna kvalitetsrapport. Utvecklingsområden inom utbildningen Förbättrade kunskapsresultat inom engelska Förbättrade undervisningsprocesser Öka elevernas delaktighet och inflytande Planerade åtgärder för utveckling Utveckling av processerna för att följa elevernas kunskapsutveckling, med ämnesvisa utvärderingar och mer systematisk uppföljning av resultaten i arbetslagen. Fortbildning inom formativ bedömning samt även inom betygsättning. Fokus på att alla lärare följer de grundläggande rutinerna. Exempelvis ska alla klassföreståndare använda den individuella studieplanen vid utvecklingssamtalen. Närvaroutvecklingen ska följas och rapporteras till föräldrar. Åtgärdsprogram ska initieras vid behov osv. Fortbildning för all lärarpersonal inom åtgärdsprogram och utredningskompetens. Regelbundna APT med värdegrundsfrågor, pedagogisk utvärdering, elevinflytande, schema, ekonomi och ledningsgruppsfrågor på dagordningen. Det ligger också på arbetslagen att handleda, stötta och följa upp kunskapsutvecklingen klasserna. Fortsatt utveckling av den gemensamma planering som klassföreståndare, fritid och elevhälsan har för ettornas inskolning på skolan och internatet. Älvdalen 2013-01-10 Anneli Gunnars Rektor 9
Bilaga 1. Kvalitetsmallen för arbetslagen 10