!!!!!!!!!!! Högskolan i Kristianstad NM121G Matallergi och intolerans Handledare: Karina Birch Höstterminen 2012 Mjölkproteinallergi och Glutenallergi!!!!!!!!!!!!! Julia
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 2.1 Syfte 4 2.2 Frågeställning 4 2.3 Mjölkproteinallergi 4 2.4 Glutenallergi 5 3. Material och metoder 7 4.1 Resultat och diskussion Litteraturstudie 7 4.2 Resultat och diskussion 3-dagars meny 8 5 Slutsats 10 6 Referenser 11 2
1 Sammanfattning I denna studie undersöks hur annorlunda energi- och näringsupptag blir vid mjölkproteinallergi och glutenallergi samt vilka produkter som kan fungera istället för de allergena livsmedlen. Glutenallergi och mjölkproteinallergi är två allergier som blir allt vanligare. Vid glutenallergi är det proteinet gluten som är det allergena ämnet. Gluten finns i vete, råg, korn och havre, men glutenet i havre anses dock inte vara skadligt vid glutenallergi så detta livsmedel kan en glutenallergiker äta om produkten är garanterat ren från andra spannmål. Vid mjölkproteinallergi är det proteinerna vassleprotein och kasein som är de allergena ämnena. Båda dessa livsmedel är viktiga i kosten då mjölk och mjölkprodukter är en viktig källa till kalcium, protein B12 samt många andra viktiga näringsämnen och gluteninnehållande produkter bidrar med bland annat kostfibrer och järn. I båda formerna av allergi måste de allergena produkterna tas bort ur kosten och ersättas med något annat. Studier visar att det då finns en risk att näringsinnehållet i kosten inte blir som det ska. Därför är det viktigt att se till att de allergena produkterna ersätts med näringsrika livsmedel så att näringsinnehållet i kosten blir som de svenska näringsrekommendationerna. Det finns till exempel produkter gjorda av havre, soja eller ris som kan ersätta mjölk och mjölkprodukter. Naturligt glutenfria produkter kan ersätta de gluteninnehållande produkterna. Till exempel kan hirs, ris, majs och bovete användas av glutenallergiker. 3
2 Inledning 2.1 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur annorlunda en allergianpassad diet blir med avseende på energiupptag och upptag av andra viktiga näringsämnen. De allergier som undersöks är mjölkallergi och glutenallergi. Det som också är syftet med studien är att ta reda på ersättningsprodukter och vad som ska tänkas på för att få en så näringsriktig kost som möjligt vid dessa två typer av allergi. 2.2 Frågeställning Får en person som är mjölkproteinallergisk eller glutenallergisk i sig alla näringsämnen som behövs och vad kan de använda för ersättande proukter? 2.3 Mjölkproteinallergi Glutenallergi och mjölkproteinallergi är två av de vanligaste allergierna i dagens samhälle. Ca 2-3 % av barnen i Sverige får diagnosen mjölkproteinallergi. När ett spädbarn blir allergisk mot mjölkprotein är sannolikheten hög att allergin har försvunnit när barnet är kring 3-4 års ålder och när barnet når 7 års ålder har allergin försvunnit på ca 80 % av de barn som varit allergiska mot mjölkprotein, medan några får behålla allergin även när de blir vuxna. Mjölk består främst av vatten, laktos, mjölkfett och mjölkprotein. Mjölk och mjölkprodukter är en stor del i den svenska matkulturen då mjölken och mjölkproduktern står för ca 25 % av det dagliga intaget samt 60-65 % av kalcium. Mjölk innehåller också mycket vitamin B12 vilket gör att ca 35-40 % av det dagliga intaget kommer från mjölken. Mjölk innehåller också många andra viktiga näringsämnen så som vitamin A och D. Mjölk är ett mycket proteinrikt livsmedel då det innehåller ca 30-35 g protein/ liter. 80 % av proteinerna är så kallade kaseiner och övriga 20 % är ett antal olika protein som går under samlingsnamnet vassleproteiner. Till vassleproteinerna hör b la betalaktoglobulin och alfalaktalbumin. De olika proteinerna har olika egenskaper. Till exempel är kaseinerna mycket värmestabila proteiner, betalaktoglobulin är delvis värmestabilt medan alfa-laktalbumin inte är värmestabilt alls (Malmheden Yman och Edberg, 2010, s. 1-2). Symptom som är typiska för mjölkproteinallergi är kräkningar, diarré, kolik, hudutslag, hösnuva eller andningsproblem. Oftast kommer reaktionen mycket snabbt efter intag av mjölk men för vissa personer kan reaktionen komma lite långsammare och dessa får då symptom som annorlunda avföring och om det gäller barn kan vikten kan också stå still om det pågår under en längre tid. För att se om en person är mjölkproteinallergisk utesluts komjölk ur kosten och därefter testar man små mängder för att se om reaktionen återkommer. Gör den det är man mjölkproteinallergiker. Är man allergisk mot komjölk är sannolikheten att man är allergisk mot andra typer av mjölk, som t ex får och getmjölk, mycket stor då strukturen på proteinerna mellan de olika arterna är mycket lika. När en person har mjölkproteinallergi måste mjölk och mjölkprodukter uteslutas ur kosten. Barn som behöver mjölkersättning kan därmed inte använda mjölkersättning som innehåller komjölk. Det finns då andra produkter som kan användas, som till exempel hydrolyserade kasein- och vassleprodukter. Då har proteinerna brutits ned till aminosyror eller peptider och kan då användas av mjölkproteinallergiker. Förut fanns också ersättning gjord av soja, men denna typ av mjölkersättning finns inte längre. Mjölk kan förekomma i många typer av produkter, t ex innehåller ofta matfett mjölk precis som bröd och konditorivaror. Även potatisgratäng, potatismos och andra 4
potatisprodukter kan innehålla mjölk och så kan även grönsakssoppor och annan färdiglagagad mat som fiskbullar, leverpastej och hamburgare (Malmheden Yman och Edberg, 2010, s. 1-2). Eftersom mjölk och mjölkprodukter är en stor del av intaget av olika viktiga näringsämnen kan det vara svårt att få i sig alla dessa när man är mjölkallergiker och måste utesluta mjölk ur kosten. En kohortstudie gjordes på en grupp barn födda i Oslo, från det att de föddes till dess att de var två år, för att studera näringsintaget av olika näriningsämnen hos mjölkallergiker. Föräldrar till barn som var födda under 1992 fick en gång i halvåret ett frågeformulär där de fick fylla i om deras barn har reagerat på olika födoämnen och hur reaktionen i så fall har varit. Efter de två åren hade 2721 familjer svarat och av dessa deltog 24 barn som reagerat på mjölk, i vidare undersökningar. Även en grupp barn, 10 stycken, som inte var allergiska mot mjölk, deltog i studie för kunna jämföra intaget hos de olika grupperna. De barn som var allergiska delades in i följande tre grupper: de som uteslöt mjölk helt ur sin kost, de som använde olika typer av mjölkersättning samt de som åt vissa mjölkprodukter så som ost och yoghurt men undvek ren mjölk. På dessa barn undersöktes deras dagliga intag av olika näringsämnen genom ett speciellt datorprogram och näringstabeller. Maträtter som lagades av föräldrarna analyserades och näringsinnehåll för olika mjölkersättningsmedel hämtades från tillverkarna ( Henriksen et al, 2000, sid. 272-278). Det man bland annat kom fram till i studien med mjölkproteinallergiska barn var att energiintaget var signifikant lägre för barnen i den gruppen som inte intog någon form av mjölkprodukter jämfört med barnen i den grupp som inte var allergiska, då 7 av 10 av de barn som var allergiska mot mjölk fick i sig en energimängd som var under det rekommenderade värdet jämfört med 2 av 10 i den mjölkkonsumerande gruppen. Intaget av protein var också signifikant lägre i den icke mjölkkonsumerande gruppen jämfört med den grupp som konsumerade mjölk. Däremot var kolhydratintaget signifikant högre i den grupp som inte drack mjölk jämfört med den grupp som drack mjölk. Det man också såg var att alla barnen som inte intog någon form av mjölk inte fick i sig den rekommenderade kalciummängden medan alla i den mjölkkonsumerande gruppen fick i sig tillräckligt mycket kalcium. Fyra av barnen i den icke mjölkkonsumerande gruppen fick kalciumersättning och då kom två av barnen upp i den rekommenderande mängden kalcium medan de andra två fortfarande inte gjorde det. Intaget av A- och D-vitamin var över det rekommenderade intaget hos både den mjölkkonsumerande gruppen och den icke mjölkkonsumerande gruppen ( Henriksen et al, 2000, sid. 272-278). De barn som fick mjölkersättning fick antingen ersättning med soja eller hydrolyserad ersättning. Då sojaersättning inte längre används är detta inte så relevant information men det man kom fram till var att det inte var någon signifikant skillnad i energiintaget mellan denna grupp och den mjölkkonsumerande gruppen. Den tredje guppen, den grupp som till viss del konsumerade mjölkprodukter men inte ren mjölk, skiljde sig inte så mycket från den mjölkkonsumerande gruppen med undantag för kalcium och riboflavin, som var signifikant lägre för denna grupp jämfört med den mjölkkonsumerande gruppen ( Henriksen et al, 2000, sid. 272-278). 2.4 Glutenallergi Glutenallergi är en nyare benämning på celiaki eller glutenintolerans. I många tidsskrifter används celiaki eller gluteintolerans men i denna studie används glutenallergi. Glutenallergi drabbar vissa personer som har gener för sjukdomen. Dessa personer har en viss vävnadstyp och när de utsätts för glutenprotein sätts en inflammationen i tarmen igång. Antalet lymfocyter ökar i tarmslemhinnan och tarmluddet bryts sakta ned. Det gör att kroppen får svårt att ta upp näring ur maten och för en person som haft glutenallergi länge utan att få det diagnosticerat är risken mycket stor att personen 5
blir undernärd. Behandlingen för sjukdomen är en livslång diet utan gluten, då får tarmen tillbaka sitt normala utseende och funktion. Tarmen får tillbaka sitt normala utseende efter ca ett par månader hos barn och efter minst sex månader hos vuxna (Malmheden Yman, Edberg, 2010, s. 1-4). Gluten är ett lagringsprotein, som finns i kärnan på vete. Samma benämning används även för de proteiner som finns i kärnan på råg, korn och havre. Gluten består till stor del av två proteintyper, dels gliadiner och dels gluteniner. Gliadinerna finns i vetet och kallas också för prolamin och är lagringsprotein. Denna typ av protein kallas i havre aveniner, i korn hordeiner och i råg sekaliner. Gliadinerna är ett samlingsnamn på ca 40 olika proteiner, men dessa liknar dock varandra mycket i strukturen. Gliadin och glutenin är de proteiner som håller ihop degen vid bakning. Det sker interaktion mellan dessa proteiner som gör att luftbubblor kan hållas kvar inne i degen när den jäser och det är det som gör att den behåller sin luftighet och höjd när den gräddas (Malmheden Yman, Edberg, 2010, s. 2-3). Glutenallergi kan upptäckas både i barnåren och i vuxen ålder. Symptom för en vuxen person kan vara smärta i buken, blodbrist, vitaminbrist etc. Vissa personer får blåsor i huden när de får i sig gluten. Dessa blåsor kallas för Dermatitis herpetiformis och kan ge stark klåda. Som barn kan glutenallergi visa sig genom att barnet i går upp i vikt, tappar vikt, förstoppning etc. Tidigare utvecklades glutenallergi hos barn ganska tidigt, före två års ålder, men efter ändrade kostrekommendationer har mycket färre barn fått glutenallergi så tidigt utan det uppkommer först när de blivit lite äldre. För att se om en person har glutenallergi görs en tarmbiopsi. En bit av vävnaden tas då från tarmen och studeras i mikroskop där vävnaden studeras. En ganska ny metod som också har börjat att användas mer är att analysera om patienten har serumspecifika antikroppar, IgG och IgA, mot b la gliadin. Har patienten dessa antikroppar kan en biopsi göras för att diagnosen säkert ska kunna ställas (Malmheden Yman, Edberg, 2010, s. 3-4). Glutenallergi är en av de mest förekommande bland mat relaterade kroniska sjukdomar bland barn i Europa och USA och antalet som insjuknar ökar hela tiden. De livsmedelsråvaror som måste uteslutas vid glutenallergi är mycket rika på järn, kostfibrer, vitamin B. När man som glutenallergiker utesluter dessa livsmedel ur sin kost kan detta göra att man inte får i sig alla nödvändiga näringsämnen (Öhlund. K et al, 2010, s. 294-298). Glutenallergiker måste äta en glutenfri kost för att de ska bli friska och må bra. Gluten finns i spannmålen vete, korn och råg och också i havre men havren anses dock inte vara skadlig för glutenallergiker och de senaste åren har glutenallergiker därför börjat kunna äta havre som är garanterat ren från övriga spannmål. Gluten kan finns i produkter som till exempel pasta, bröd, couscous, välling, gröt, soppor, köttprodukter, godis etc. I affären finns olika typer av glutenfria produkter. Dessa är tillverkade av bland annat vetestärkelse där gluten har tagits bort eller av andra produkter som är naturlig fria från gluten. Det finns två olika typer av märkning på livsmedel när det gäller gluten, "Glutenfria produkter" som innebär att det inte får finnas mer än 20 mg gluten/kg och så finns uttrycket "Mycket låg glutenhalt" som innebär att det får finnas 100 mg gluten/kg livsmedel (Malmheden Yman, Edberg, 2010, s. 6-9). När det gäller att hitta glutenfria produkter så finns det ganska mycket att välja på. Dels finns det produkter som inte innehåller gluten som till exempel majs, hirs, bovete, ris etc vilket är bra alternativ för att få i sig kostfibrer, som den glutenallergiske annars missar på grund av sin glutenfria kost. Frukt och grönsaker är också bra källor när det gäller att få i sig kostfibrer. När ett 6
barn ska introduceras för gluten görs detta i samma ålder då andra livsmedel testas, vid ca 4-6 månader ålder, då barnet troligtvis fortfarande ammas (Malmheden Yman, Edberg, 2010, s. 11-12). Det finns inte så många studier gjorda på hur näringsrik en glutenallergikers kost är. En ganska ny svensk studie har dock gjort en analys på hur mycket näringsämnen barn får i sig när de äter en glutenfri kost. 30 barn mellan 4-17 år med diagnosticerad glutenallergi tillfrågades om de ville delta i en studie kring probiotikas påverkan vid glutenallergi. Vikt, längd och näringsintag analyserades då och användes till denna studie. Alla deltagare fick beskriva vad de ätit under 5 dagar, varav 4 vardagar och 1 helgdag. Av de 30 deltagarna var det 25 som fullföljde dokumentationen av kosten och det var dessa som ingick i studien. Näringsintaget beräknades genom ett speciellt kostprogram baserat på Svenska Näringsrekommendationer. Det man kom fram till var att inte någon av de 25 barnen, som deltog i studien, kom upp i rekommenderat energiintag. Däremot var intaget av sukros och mättade fettsyror över rekommendationsvärdena. Kostfiber och fleromättade fettsyror var dock också under rekommenderat intag. Intaget av magnesium och vitamin D var lägre än det rekommenderade intaget för 19 respektive 17 av deltagarna i studien (Öhlund. K et al, 2010, s. 294-298). 3 Material och Metoder För att hitta fakta till denna litteraturstudie användes Summon, som är en databas på Högskolan i Kristianstad. Här går det att söka bland böcker, artiklar, avhandlingar etc i databaser och tidsskrifter som högskolan prenumererar på. I Summon användes sökordet "Milkfree diet" och artikeln Nutrient intake among two-year-old children on cow's milk-restricted diets hittades då. Artikeln "Dietary shortcomings in children on a gluten-free diet" hittades också i Summon genom sökorden "shortcomings gluten-free diet". Eftersom att det dessutom var en svensk studie kändes denna extra intressant. Annan fakta har hittats i Livsmedelsverkets litteratur om olika allergier samt på producenters egna hemsidor där det finns information om deras produkter. Det referens hanteringssystem som använts i denna rapport var Harvardsystemet. 4 Resultat och Diskussion 4.1 Litteraturstudie Det studien om mjölkfri diet visade var bland annat att barn med mjölkfri kost får ett lägre intag av energi i form av protein samt ett mindre intag av de viktiga näringsämnena kalcium och riboflavin ( Henriksen et al, 2000, sid. 272-278). Studien gjordes dock på ganska få personer så det skulle behöva göras fler liknande studier för att få fram säkra resultat. Vid mjölkallergi behöver mjölk och mjölkprodukter tas bort ur kosten och det finns då några olika alternativ. Mjölkersättningsprodukter finns bland annat ersättning gjorda på ris, havre eller soja (Malmheden Yman och Edberg, 2010, s. 9). Dessa kan användas istället för mjölkprodukter i matlagning eller bakning. Det gäller även att hitta andra livsmedel som är rika på de näringsämnen som finns i mjölken. Till exempel är oskalade sesamfrön bland annat mycket rika på kalcium. De oskalade sesamfröna kan mixas och användas till sesammjölk, som man sedan kan använda istället för mjölk i matlagning eller drickas som den är (Saltåkvarn, år fanns ej tillgängligt). På det sättet kan man nå de rekommenderade dagliga intagen när det gäller kalcium även om mjölk inte ingår i kosten. Det dagliga intaget när det gäller kalcium är ca 800 mg/dag (Svenska näringsrekommendationer, 2005, 4-5). 100 g oskalade sesamfrön innehåller 980 mg kalcium (Saltåkvarn, år fanns ej tillgängligt). Så använder man 100 g sesamfrön varje dag, i form av sesammjölk, i bröd eller kanske i müsli, så kan det rekommenderade dagliga intaget nås. Något som är viktigt att vara uppmärksam på när det gäller mjölkproteinallergi är att 7
mjölk kan finnas i många olika slags livsmedel. Till exempel används mjölkpulver mycket inom livsmedelsindustrin i bland annat olika mjölmixer, charkprodukter etc. Är en person glutenallergiker krävs det att allt gluteninnehållande tas bort ur kosten. Eftersom de olika sädesslagen är viktiga ingredienser i många livsmedel och därmed också viktiga för att rätt energimängd tas in samt också är källor för kostfiber, järn etc är det en risk att en glutenallergisk person inte får i sig alla ämnen som kroppen måste ha. I studien kring näringsupptaget vid glutenallergi kom man fram till att bland annat energiintaget och kostfiberintaget var under de rekommenderade värdena (Öhlund. K et al, 2010, s. 294-298). Det är då viktigt att hitta bra ersättande livsmedel. Det går till exempel att använda produkter som är naturligt fria från gluten som till exempel hirs, majs och bovete. Det finns till exempel majsmannagryn, polenta, som kan användas till gröt. Majsmjöl kan användas i brödbak tillsammans med andra glutenfria mjöler. Hirs kan också användas till gröt men också i müsli, och bröd. Bovete är också användbar inom bakning. Eftersom gluten har tagits bort från gutenfria produkter kan det vara svårt att knåda degen som är gjord på vissa av de glutenfria mjölerna. För att förbättra denna egenskap på degen finns det nu glutenersättning, som ska göra att degen håller ihop lite bättre och får mer samma egenskaper som i en deg med gluten. För att få glutenfritt bröd mer saftigt kan Fiberhusk användas för att höja denna egenskap. Något som är viktigt att tänka på vid bakning är att inte baka vanligt bröd samtidigt som glutenfritt bröd bakas. Risken för kontamination är då mycket stor då mjölet finns i luften. Ska glutenfritt bröd bakas i samma lokal ska detta göras först på dagen, då inget vanligt mjöl har använts och då alla ytor är rena. Eftersom havre på senare tid nu också har blivit godkänt som en glutenfri produkt underlättar detta en hel del i en glutenfri diet. Dock måste havren vara helt ren från andra spannmål. Havre har ett högre energivärde än t ex hirs och majs och är rik på b la protein och kostfiber, (Livsmedelssverige, 2009). Havre finns b la i form av havregryn, som kan användas i till exempel gröt eller i brödbak. Många av de glutenfria produkter som idag produceras berikas också med t ex järn, fibrer och B- vitaminer för att glutenallergiker ska få i sig samma näring som icke allergisk personer. T ex tillsätter Semper äppelfiber i brödet Toasty och även i en pastasort. I deras mjöler och andra bröd tillsätts B-vitaminer och järn upp till en nivå som ska motsvara den mängd som finns i bröd gjort på vete, råg eller korn (Semper, år fanns ej tillgängligt). Det sker hela tiden en utveckling inom allergiområdet. De senaste åren har det kommit upp många nya produkter i allergihyllan. Det gör det enklare för den som är allergisk att kunna ha en kost som är både god och näringsriktig. 4.2 3-dagars meny Enligt Svenska Näringsrekommendationer ska en kvinna mellan 18-30 år få i sig ca 400 mikrogram folat, 800 mg kalcium och 15 mg järn per dag. Man bör också få i sig ca 25-35 g kostfiber samt ha ett lägre intag av mättat fett och inta mer av de enkelomättade och fleromättade fettsyrorna. Det kan vara svårt att få i sig alla näringsämnen som en person behöver om personen är glutenallergisk och/ eller mjölkproteinallergisk. Ett förslag på en 3-dagars meny för en person som är glutenallergisk och mjölkproteinallergisk kan ses på bifogad fil. Frukosten är en viktig måltid under dagen. I den här menyn består frukosten bland annat av havregrynsgröt och mörkt bröd. Båda dessa innehåller mycket kostfibrer, vilket kan vara lätt att få för lite av om man är glutenallergisk. I en av frukostmenyerna serveras även blåbär, vilket är ett bär som också innehåller en del fibrer. Brödet breds med ett mjölkfritt margarin och som pålägg används honung. Som dryck används någon form av juice eller te. Dessa tillför dock inte så mycket viktiga näringsämnen utan juicen och honungen innehåller mycket kolhydrater. Juicerna innehåller dock en del c-vitamin. 8
Lunch är också en viktig måltid. I denna menyn används glutenfri pasta till köttfärssåsen. Som grönsak kan avokado användas då denna grönsak är rik på enkelomättade fettsyror och även en del folat. Broccoli är en annan bra grönsak som innehåller mycket folat. Som dryck kan sesamdryck användas då denna är rik på kalcium och även relativt rik på järn vilket kan hjälpa till att kompensera för förlusten av kalcium som normalt fås genom mjölk och järn som tas upp genom spannmålsprodukterna. Köttbullarna är hemlagade då det kan vara svårt att hitta köttbullar utan ströbröd som är glutenfritt och det kan även finnas mjölkpulver i dessa. Nässlor är rika på både kalcium, folat och järn och kan användas till till exempel stuvning eller soppa. Lax är ett bra livsmedel som innehåller mycket fleromättade fetter medan fläskkotletter innehåller mer mättade och enkelomättade fetter. Dessa livsmedel användes till middagarna i menyn. Något som kan användas till mellanmål är solrosfrön. Dessa är rika på kalcium samt fleromättade fetter. Glutenfritt bröd med extra tillsatta kostfibrer är bra till mellanmålet. Det är också glutenfritt knäckebröd och både bröd och knäckebröd breds med mjölkfritt margarin. Som pålägg kan leverpastej användas. Detta är en relativt bra källa till järn. Dock gäller det att se upp så att det inte finns mjölkpulver i leverpastejen. Kiwi och även banan är bra frukt att äta vid mellanmålet då denna frukt är relativt rik på kostfibrer. Sojadryck kan användas som dryck, denna innehåller en del kalcium då dessa ofta är berikade med denna mineral just för att kompensera för det kalcium som finns i vanlig komjölk och som då missas vid mjölkproteinallergi. 9
5 Slutsats Slutsatsen av denna litteraturstudier är att det kan vara svårt att få i sig alla näringsämnen som kroppen behöver vid mjölkproteinallergi och glutenallergi. En person som är mjölkproteinallergiker går bland annat miste det viktiga mineralet kalcium och en person som är glutenallergiker går miste om bland annat kostfibrer. Det gäller att hitta bra livsmedel som kan ersätta dessa produkter och det finns relativt många produkter som är utvecklade för dessa allergier. Till exempel finns glutenfri pasta där olika typer av fiber är tillsatta för att den som är glutenallergiker ska ha möjlighet att få i sig rätt mängd fiber. Det finns även bra produkter som är naturligt glutenfria, så som hirs och majs och som kan användas vid bakning och matlagning. För mjölkallergiker gäller det att få i sig kalcium på annat sätt, till exempel via kalciumrika grönsaker. Det finns även mjölkfria produkter som kan användas till bakning och matlagning, så som mjölkfritt smör. Slutsatsen av denna meny är att det går att få en varierad kost som både är god och nyttig och som också innehåller alla de viktiga näringsämnen som en person som är allergisk mot mjölkprotein och gluten går miste om när dessa livsmedel inte kan konsumeras. Äter personen bland annat fiberberikade glutenfria produkter, frukt och bär får personen i sig tillräckligt mycket fibrer under en dag. Vissa grönsaker, så som broccoli och nässlor, är rika på kalcium och järn och är viktiga för att kompensera förlusten av kalcium från mjölken och järn från spannmålsprodukter. Så så länge personen äter en varierad kost med mycket frukt, grönsaker och använder de produkter som finns för glutenallergi och mjölkproteinallergi kommer personen att ha ett fullgott näringsintag. 10
6 Referenser 2005, Svenska Näringsrekommendationer; 4:e upplagan; Malmö, Elanders Berlings. Malmheden Yman, Ingrid., Edberg, Ulla.; 2010; Mjölk och mjölkprodukter; Taberg, Taberg Media Group. Malmheden Yman, Ingrid., Edberg, Ulla.; 2010; Gluten och andra proteiner från spannmål; Taberg, Taberg Media Group. Öhlund, K., Olsson, C., Hernell, O., Öhlund, I.;2010; Dietary shortcomings in children on a glutenfree diet; Journal of Human Nutrition and Dietetics; 23: 294-300. Henriksen, C., Eggesbø, M.,Halvorsen, R., Botten, G.; 2000; Nutrient intake among two-year-old children on cow s milk-restricted diets; Acta Pædiatrica, 89: 272-278. Saltåkvarn;Sesamfrö oskalat; Saltåkvarn; http://www.saltakvarn.se/produkt/produktblad/5261.htm (Hämtad 2012-12-03). Livsmedelssverige; 2009; Havre; Livsmedelssverige; http://www.livsmedelssverige.se/hem/faktaom-mat/362-havre.html (Hämtad 2012-12-03). Semper; Matkvaliet; Semper; http://www.semperglutenfritt.se/fakta/matkvalitet (Hämtad 2012-12-03) 11