Flyttar våra jobb utomlands? En rapport om utvecklingen i Dalarna och Gävleborg

Flyttar våra jobb utomlands? En rapport om utvecklingen i Dalarna och Gävleborg

Förord Utflyttning av jobb från Sverige är en fråga som diskuterats livligt under den senaste tiden. Trots de senaste årens goda tillväxt i ekonomin har få nya jobb skapats. Tillväxten har delvis berott på den ökade produktiviteten i företagen. Företagen har rationaliserat sin verksamhet och har därför haft ett minskat personalbehov. Samtidigt har mycket av företagens expansion skett i utlandet. I rapporten "Jobben flyttar?" 1 visade Sif att det inte bara är i de stora företagen som verksamhet flyttar utomlands. Även mindre företag ser i allt högre utsträckning över sina möjligheter att lägga ut, flytta eller nyetablera verksamhet utomlands. Ofta sker det i lågkostnadsländer. Utflyttningen av jobb gäller inte bara tillverkning utan också forskning, utveckling och stödfunktioner som IT, ekonomi- och personaladministration. Även tjänstemannajobb placeras alltså i en ökad omfattning utomlands, bland annat i Östeuropa och Asien. Det finns även en tendens att företag väljer utländska underleverantörer istället för svenska. Som en uppföljning till "Jobben flyttar?" har Sif genomfört en enkätundersökning som kommer att resultera i ett antal regionala rapporter. 2 De regionala rapporterna syftar till att visa på omfattningen av utflyttningen av jobb från Sverige och skapa en diskussion på regional nivå över utvecklingen. De olika rapporterna tar upp regionala möjligheter och förbättringsområden. Sifs avdelningar och klubbar får därigenom underlag för att driva de frågor som är viktiga för regionens och företagets lokala tillväxt. Den här rapporten presenterar resultatet för Dalarna och Gävleborg, det vill säga området som omfattas av Sifs regionala avdelningar Dalarna och Gävleborg. Undersökningen genomfördes under våren 2005 och sammanställdes i maj 2006. Rapporten har utarbetats av Thomas Carlén på Enheten för Strategisk Utveckling. Stockholm maj 2006 Nils-Åke Carlsson Enhetschef Enheten för Strategisk Utveckling 1 Rapporten "Jobben flyttar?" gavs ut i november 2004 och finns att hämta på Sifs hemsida www.sif.se 2 Hittills har rapporter om Småland, Norrbotten och Västerbotten, Västra Götaland, Skåne och Halland samt Stockholm-Mälarregionen sammanställts. 1

Sammanfattning Enkätundersökningen som besvarats av Sifs företagsklubbar visar att endast ett fåtal av företagen i Dalarna och Gävleborg (9 procent) har flyttat verksamhet utomlands under de senaste fem åren. Det är en betydligt lägre andel än i de flesta andra regioner. Totalt rör det sig om drygt 50 jobb från företag där Sif har medlemsklubbar. Drygt en femtedel av de utflyttade jobben är tjänstemannajobb, vilket ligger i linje med de flesta andra regioner. Företagen har främst flyttat verksamhet till de baltiska länderna, men Finland, Norge och Storbritannien hör också till mottagarländerna. Motivet till att flytta verksamhet utomlands är i första hand att minska kostnaderna. Men krav från kunder, närhet till marknader och att koncentrera verksamheten till färre enheter är också relativt vanliga motiv. Av företagen har 15 procent nyetablerat verksamhet utomlands. Även det är en lägre andel än i andra regioner. Det främsta syftet med nyetableringar är möjligheten att expandera på nya marknader. Den regionala branschstrukturen och många internationellt verksamma företag spelar en viktig roll för att förklara varför många företag flyttat verksamhet utomlands. Det finns dessutom en följa John-effekt, det vill säga att företagen gör som andra företag gör. Det kan även uppstå en kedjereaktion när företag flyttar då deras underleverantörer tvingas följa efter för att kunna behålla sina kunder. Undersökningen visar också att företagen använder sig av utländska underleverantörer i allt större utsträckning. Detta leder till en indirekt jobbflytt då orderingången för de svenska underleverantörerna minskar, vilket på sikt kan leda till personalminskningar. Resultaten av genomförda flyttar varierar. Många klubbar anser att varken lönsamhet, kvalitet, marknadsandelar eller leveranssäkerhet har påverkats av flytten. Endast en fjärdedel av klubbarna uppger att kostnaderna har minskat och att lönsamheten har ökat som en följd av flytten. Det är därmed långt ifrån alla som uppnår det främsta syftet med att flytta verksamheten utomlands. Många företag tycks underskatta kostnader och problem med flytt utomlands samtidigt som de överskattar vinstmöjligheterna. Det är därför mycket viktigt att varje företag fattar beslut om flytt utomlands på rätt grunder och med helhetssyn. Vad som kan vara lönsamt för ett företag behöver inte vara det för ett annat. Här kan medarbetare och fack bidra till att de beslut som fattas baseras på företagsspecifika analyser som tar hänsyn till alla kostnader och aspekter av en eventuell flytt. Drygt 10 procent av klubbarna svarar att företagen har flyttat hem verksamheter som tidigare utlokaliserats utomlands, främst på grund av problem med kvaliteten, leveransförseningar och sämre kontroll över verksamheten. Det illustrerar att flytt av verksamhet utomlands är komplext där många olika faktorer påverkar utfallet. 2

Enligt undersökningen är det något vanligare att nyetableringar lyckas än flytt av verksamhet. En orsak till detta kan vara att beslut om nyetableringar inte är framtvingade som en försvarsåtgärd utan sker på grund av viljan att växa och expandera. Det är viktigt att poängtera att en flytt naturligtvis inte bara har negativa konsekvenser. För att dra nytta av möjligheterna och begränsa de negativa konsekvenserna av att jobb flyttar utomlands är det viktigt att beslut om flytt är väl övervägda och fattas med helhetssyn. De omstruktureringar som sker i svenska företag kan ge ökad konkurrenskraft, nya marknadsandelar och ökade möjligheter att utveckla företagen på hemmaplan. Undersökningen ger exempel på företag som investerar i Dalarna och Gävleborg samtidigt som vissa funktioner flyttas utomlands. Drivkrafterna till investeringarna är främst att tillgången på kompetens är stor i regionen. Det är också viktigt att ständigt sträva efter att stärka den regionala konkurrenskraften. Ett tillväxtfrämjande agerande, både i företagen och från företagens omgivning, ökar regionens konkurrenskraft och attraktionskraft. Eftersom kompetens är ett viktigt konkurrensmedel för svenska företag är det nödvändigt att säkerställa en god kompetensutveckling i Dalarnas och Gävleborgs företag. Det är särskilt viktigt eftersom utbildningsnivån i de båda regionerna är relativt låg. Det är dessutom oroande att så många ungdomar saknar slutbetyg från gymnasieskolan. Befolkningen i Dalarna och Gävleborg minskar. För att säkerställa arbetskraftsförsörjningen är det viktigt att på olika sätt främja inflyttning till regionerna. Arbetskraftsförsörjningen gynnas också av förbättrade kommunikationsmöjligheter, både inom Dalarna och Gävleborg, och med kringliggande regioner. Närliggande Stockholm-Mälarregionen utgör en stor marknad av kunder, företag, arbetskraft, utbildningsmöjligheter och forskning som företagen och högskolorna i Dalarna och Gävleborg kan dra nytta av. Nyföretagandet är lågt i Dalarna och Gävleborg. Det är därför viktigt att stödet till innovatörer och nyföretagande stärkas så att fler idéer kan utvecklas till produkter. I det här sammanhanget är tillgången på riskkapital väsentlig. Många mindre företag skulle kunna dra nytta av att samarbeta med högskolorna i regionerna och med andra företag gemensamma kluster. 3

Så gjorde vi undersökningen Undersökningens resultat baseras på enkätsvar från företagsklubbar tillhörande Sifs regionala avdelningar Dalarna och Gävleborg. Enkäten skickades ut under våren 2005 till samtliga klubbordföranden. Sif Dalarna består av Dalarnas län samt Fagersta och Norbergs kommun i Västmanlands län. Sif Gävleborg motsvarar Gävleborgs län. Företagen som ingår i undersökningen tillhör Sifs organisationsområde, det vill säga den teknik- och kunskapsbaserade sektorn, och som har en Sifklubb. Detta innebär naturliga avgränsningar vad gäller branscher och företagsstorlek. Vår ambition är därmed inte att ge en heltäckande bild över utvecklingen i Dalarna och Gävleborg, utan att undersöka utvecklingen i företag där Sif har medlemmar. I enkäten ställs frågor om flytt av jobb utomlands, nyetableringar utomlands, användningen av utländska underleverantörer samt inflyttning av jobb och nyinvesteringar i regionen. Frågorna gäller utvecklingen de senaste fem åren samt planeringen för de kommande två åren. Dessutom ställs kompletterande frågor om vilken typ av jobb som berörts av utflyttning eller nyetablering, syfte och motiv av utlokaliseringen samt dess resultat. Enkätundersökningen har kompletterats med samtal med förtroendevalda och personal på de regionala avdelningarna. Övrig statistik och underlag om regionen har hämtats från myndigheter och andra organisationer. Sif har cirka 130 företagsklubbar i Dalarna och Gävleborg. Vi fick in svar från 46 klubbar, vilket ger en svarsfrekvens på 35 procent. Företagen som svarat har i genomsnitt 280 personer anställda på arbetsplatsen. Antalet Sifmedlemmar i företagen är i genomsnitt 66 personer. Flest svar har kommit från företag som tillhör maskinindustrin (22 procent av svaren). Metallvaruindustrin står för 17 procent av svaren, stål och metallverk 11 procent, massa- och pappersindustrin 9 procent, livsmedelsindustrin 9 procent samt trävaruindustrin, grafisk industrin och kemisk industri med 4 procent vardera. Konsult- och uppdragsverksamhet utgör 13 procent av svaren. Övriga svar har uppgett annan bransch. Två tredjedelar av företagen som svarat har sitt säte i Sverige. Andelarna är de samma i de båda regionerna. Av de resterande företagen har 20 procent sitt säte i Finland. Andra länder som förekommer är bland annat USA, Nederländerna, Italien och Tyskland. 4

I enkäten frågade vi om flytt av jobb utomlands och nyetablering av jobb utomlands. Med flytt menar vi att jobb har försvunnit på arbetsplatsen för att återuppstå utomlands. Det är inte alltid samma antal jobb som uppstår på den nya platsen som försvinner från den gamla. I svaret anges hur många jobb som försvunnit från arbetsplats en. Exempel 1: Företaget säger upp 100 personer på arbetsplatsen och flyttar en del av verksamheten till Polen. I Polen anställs 50 personer. I detta exempel har 100 jobb flyttats från arbetsplatsen. Med nyetablering menar vi att företaget nyetablerar verksamhet i utlandet och att det därmed skapas nya jobb som placeras utomlands. Här är det alltså inte fråga om att jobb försvinner från arbetsplatsen. Företaget har här av olika anledningar valt att satsa utomlands, ibland på bekostnad av investeringar i Sverige. Exempel 2: Företaget öppnar en ny tillverkningsenhet i Kina. 250 personer anställs på plats i Kina. Antalet anställda på arbetsplats en i Sverige är oförändrat. I detta exempel har 250 jobb nyetablerats. 5

Branschstrukturen i Dalarna och Gävleborg Befolkningsmässigt är Dalarnas och Gävleborgs län lika stora och det bor cirka 275 000 personer i respektive län. Tillsammans utgör länen 6 procent av Sveriges befolkning. Länen är geografiskt stora i förhållande till sin befolkningsmängd. Branschstrukturen i Dalarna och Gävleborg skiljer sig från riket. Industrin är i sysselsättningstermer större i de två regionerna jämfört med riksgenomsnittet, medan den privata tjänstesektorn är mindre. I Dalarna är turismen en viktig del av näringslivet, men medverkar till att efterfrågan på arbetskraft varierar över året. Andra stora näringar i Dalarna är processindustrin och träindustrin. Gävleborgs näringsliv domineras av ett antal stora och internationella företag som exempelvis Sandvik och Stora Enso. Tabell 1. Industrin och den privata tjänstesektorns andelar av samtliga sysselsatta år 2005 Andelen sysselsatta Län Industrin Privata tjänster Dalarna 19% 35% Gävleborg 22% 34% Riket 16% 42% Källa: SCB Var femte anställd i Dalarnas näringsliv har en arbetsgivare där utländskt ägande dominerar, vilket ligger i linje med riksgenomsnittet. I Gävleborg finns däremot endast 15 procent av näringslivets anställda på utlandsägda företag. Av de företag som startades i Dalarna under 2004 var nästan 80 procent tjänsteföretag. 3 I Gävleborg var andelen ännu något högre, vilket ligger i linje med riket som helhet. Det sker alltså en strukturomvandling i regionen där tjänsteföretagen ökar sin andel i näringslivet. Det är dock viktigt att betona att den tillverkande industrin fortfarande spelar en viktig roll. Industriföretagen är mycket viktiga kunder för tjänsteföretagen, och i många fall en förutsättning för deras existens. Tillverkning, energi, byggverksamhet och areella näringar bidrog 2003 med 32 procent av bruttonationalprodukten i både Dalarna och Gävleborg. 4 Det kan jämföras med riksgenomsnittet på 25 procent. 3 Nyföretagandet i Sverige 2003 och 2004, ITPS. 4 Bruttoregionalprodukt (BRP) per län och fyra branschgrupper, SCB 2005. 6

Resultaten från undersökningen Få jobb har flyttat utomlands från Dalarna och Gävleborg Svaren från klubbarna i Dalarna och Gävleborg visar att endast ett fåtal av företagen har flyttat verksamhet utomlands under de senaste fem åren. I Dalarna svarar 8 procent att de har flyttat verksamhet utomlands och i Gävleborg är motsvarande andel 9 procent. Jämfört med övriga regioner är detta låga andelar. 5 Företagen har främst flyttat verksamheter till de baltiska länderna, men Finland, Norge och Storbritannien hör också till mottagarländerna. Totalt rör det sig endast om 55 jobb, varav majoriteten har flyttat från Gävleborg. Det är vanligt att företag flyttar flera funktioner utomlands. I Dalarna och Gävleborg har samtliga företag flyttat tillverkningsjobb. Dessutom har hälften av företagen även flyttat montering samt forskning och utveckling. Inget företag uppger att man har flyttat jobb inom marknad och försäljning, ekonomi och personaladministration eller IT-support och IT-utveckling. I andra regioner, och framför allt i storstadsregionerna, var det däremot vanligt att flytta verksamheter inom marknadsföring och försäljning och inom IT. Drygt en femtedel (22 procent) av de jobb som flyttat utomlands från Dalarna och Gävleborg är tjänstemannajobb. Det är en något högre andel än i Småland och Norrbotten och Västerbotten, men något lägre än i övriga regioner. Skillnader i andelen tjänstemannajobb förklaras av regionernas branschstrukturer och vilka verksamheter som främst har flyttat utomlands. Tre fjärdedelar av klubbarna uppger att lägre arbetskraftskostnader är ett av de främsta motiven till företagets beslut att flytta verksamhet utomlands. Krav från kunder och närhet till marknader samt koncentration av verksamhet till färre orter var också relativt vanliga motiv. Inget av företagen uppger att syftet med att flytta utomlands är tillgång till kompetens eller att expandera på nya marknader. Av företagen planerar 14 procent att flytta jobb utomlands under de kommande två åren. Andelarna skiljer sig marginellt mellan de båda avdelningarna. Totalt rör det sig endast om cirka 30 jobb. Flyttplanerna gäller främst tillverkning och montering men i ett fall även ekonomi- och personaladministration. Mottagarländerna är främst de baltiska länderna samt Slovakien. Drygt en fjärdedel av klubbarna uppger dock att de inte känner till om företaget planerar någon flytt eller inte. Resultaten av utflyttningarna varierar mellan företagen Klubbarna fick även utvärdera genomförda flyttar. En fjärdedel uppgav att arbetskostnaderna har minskat och lönsamheten ökat som en följd av flytten. Men 5 I Småland var motsvarande andel 26 procent, i Stockholm-Mälarregionen 23 procent, i Skåne och Halland 22 procent, i Västra Götaland 18 procent och i Norrbotten och Västerbotten 10 procent. 7

för hälften av företagen har arbetskostnaderna ökat och lönsamheten minskat. Marknadsandelarna har ökat för 25 procent av företagen. Samtliga klubbar uppger att kvaliteten på företagets produkter och tjänster har blivit sämre och att leveranssäkerheten har försämrats. Ingen klubb uppger att flytten har medfört ökade satsningar på kvarvarande verksamheter eller gett tillgång till ny kompetens. För hälften av företagen har dessutom flytten resulterat i oförutsedda kostnader. Sammanlagt svarar 25 procent att syftet med flytten har uppnåtts. Sammantaget ger klubbarna en ganska splittrad bild av resultatet av flyttarna. Det illustrerar att flytt av verksamhet utomlands är ett komplext beslut där många olika faktorer påverkar hur framgångsrikt resultatet blir. Det förekommer att företag flyttar tillbaka verksamheter som tidigare varit utlokaliserad utomlands. I Dalarna och Gävleborg uppgav 11 procent av klubbarna företagen har flyttat tillbaka verksamheter till Sverige. Anledningen att flytta tillbaka verksamhet var bland annat problem med kvaliteten och att koncentrera verksamheten till färre orter. Nyetableringar utomlands ger tillgång till nya marknader Endast 15 procent av klubbarna uppgav att företaget nyetablerat verksamhet utomlands under de senaste fem åren. Det är en betydligt lägre andel än i övriga regioner. Andelen var något högre i Dalarna (17 procent) än i Gävleborg (14 procent). Totalt rör det sig om 7 företag som sammanlagt nyetablerat cirka 1 200 jobb utomlands, varav ett företag i Dalarna står för den stora merparten. I Gävleborg har företagen nyetablerat cirka 100 jobb utomlands. Flest exempel på nyetableringar finns från företag inom verkstadsindustrin (nästan 60 procent). Övriga företag återfinns inom trävaruindustrin, stål- och metallverk samt livsmedelsindustrin. Företagen har nyetablerat verksamhet i ett flertal länder i Västeuropa och i USA och Kina. Det är naturligtvis vanligt att flera verksamheter berörs när ett företag nyetablerar utomlands. I drygt 70 procent av fallen nyetablerade företagen i Dalarna och Gävleborg jobb inom marknad och försäljning. Dessutom nyetablerades tillverkningsjobb (29 procent) och forskning och utveckling (14 procent). I både Dalarna och Gävleborg var nästan en fjärdedel av jobben som nyetablerades utomlands tjänstemannajobb. Det förklaras främst av att det är inom marknad och försäljning som nyetableringen har skett. Nästan hälften av företagen som nyetablerat verksamhet uppgav att de vanligaste motiven med nyetableringen var att expandera på nya marknader och krav från kunder. För 14 procent av företagen var motiven till nyetableringen att sänka arbetskraftskostnaderna samt att koncentrera verksamheten till färre orter. Det är värt att notera att endast ett företag uppger att tillgång till ny kompetens var ett motiv till nyetableringen. 8

Enligt klubbarna planerar 12 procent av företagen att nyetablera verksamhet utomlands under de kommande två åren. I Dalarna var andelen 9 procent och i Gävleborg 16 procent. 40 procent planerar inte någon nyetablering, men nästan hälften känner inte till om företaget har sådana planer. Nyetableringarna planeras främst i Kina och länder i Östeuropa. Nyetablering lyckas oftare än flytt av verksamhet I klubbarnas utvärdering av resultaten av nyetableringarna framgår att de är något mer framgångsrika jämfört med flytt av verksamhet utomlands. I 40 procent av fallen har arbetskostnaderna minskat och lönsamheten ökat för företagen som nyetablerat verksamhet utomlands. Men för 30 procent har kostnaderna ökat och för 6 procent har lönsamheten minskat. Marknadsandelarna har ökat för 40 procent av företagen. Däremot har inte kvaliteten på företagets varor och tjänster förbättrats för något av företagen. När det gäller leveranssäkerheten svarade 14 procent att den har förbättrats. I drygt 40 procent av fallen har nyetableringarna resulterat i ökade satsningar på den kvarvarande verksamheten i regionen. För 30 procent av nyetableringarna har företaget fått tillgång till ny kompetens. 14 procent svarar att företaget har haft oförutsedda kostnader i samband med nyetableringen. En förklaring till att nyetableringarna lyckas i något större omfattning än flytt av verksamhet är att de i många fall görs som en del av en expansion. Beslutet är inte framtvingat som en försvarsåtgärd, utan nyetableringen sker på grund av viljan att växa. Utländska underleverantörer allt vanligare Det blir allt vanligare att företagen använder sig av leverantörer från andra länder. Nästan två tredjedelar av klubbarna uppger att företagen anlitar utländska underleverantörer. Andelen är något högre i Dalarna än i Gävleborg. Leverantörerna är spridda över hela världen men länder i Västeuropa är vanligast, som exempelvis Danmark, Finland och Tyskland. Nästan hälften uppgav att antalet utländska underleverantörer har ökat under de senaste fem åren. Motiven till att byta till en utländsk underleverantör är i de flesta fall att minska kostnaderna. Men klubbarna uppger även andra motiv som avstånd till marknaden, kvalitetsskäl och att den produkt man köper av leverantören inte finns i Sverige. 9

Investeringarna i regionen drivs av tillgång till kompetens Nästan tre fjärdedelar av klubbarna svarar att företaget har investerat i Dalarna och Gävleborg under de senaste fem åren. 6 Andelarna är lika i de båda avdelningarna. Nästan 80 procent uppgav att den främsta drivkraften till att investera i Dalarna och Gävleborg var tillgången till kompetens. I vilken omfattning investeringarna skett och om de skapat nya arbetstillfällen ger enkäten inte svar på. Drygt 40 procent har planer på ytterligare investeringar i regionen under de kommande två åren. Drygt 30 procent av klubbarna uppger dock att de inte känner till företagets investeringsplaner. Det finns inga större skillnader mellan svenskägda företag och utlandsägda företag när det gäller andelen som har investerat på orten under de senaste fem åren. Däremot är det en något högre andel av de svenskägda företagen som har planer på att investeringar jämfört med företag med utländska ägare. De kompetensdrivna investeringarna är dominerande i båda grupperna. Analys och slutsatser Industristrukturen och andelen utländska företag påverkar Det finns exempel på företag i regionen som under senare år har genomgått rationaliseringar med konsekvensen att jobb flyttat utomlands, eller deltagit i en dragkamp om placering av framtida produktion av olika modeller och produkter. Vår undersökning visar att flytt utomlands inte är vanligt förekommande bland företagen i Dalarna och Gävleborg. 7 Den regionala industristrukturen är en viktig förklaring till varför många företag valt att flytta verksamhet utomlands. I branscher med ett högt internationellt konkurrenstryck, och som är relativt enkla att utlokalisera, har företag lättare att flytta jämfört med företag i den råvarubaserade industrin där produktionen ofta är mer kapitalintensiv och därmed mer kostsam att flytta. Det finns dessutom betydande fördelar med att finnas i närheten av den råvara man förädlar. Men dessa företag är inte helt oflyttbara. Med ökad konkurrens eller förändringar i ägande, som kan leda till omstruktureringar i koncernerna, kan diskussioner komma upp om var investeringarna ska ske i framtiden. En stor andel företag med utländskt ägande och det faktum att många företag är internationellt verksamma påverkar också omfattningen av utflyttningen. 8 Av de 6 Det är en lika hög andel som i övriga regioner. 7 Andelen företag som har flyttat verksamhet utomlands är ungefär lika hög i Stockholm- Mälarregionen som i Skåne och Halland (22 procent) och Västra Götaland (18 procent). Detsamma gäller nyetablering av verksamhet utomlands där motsvarande andelar i Skåne och Halland samt Västra Götaland var 18 procent respektive 23 procent. 8 Enkätsvaren från övriga regioner bekräftar att andelen utländskt ägande är högre i de regioner där andelen utflyttade företag är högre och tvärtom. 10

företag som deltagit i undersökningen är andelen med utländskt ägande lägre i Dalarna (37 procent) och i Gävleborg (32 procent) än i de flesta andra regioner. Det förklarar till viss del den lägre andelen utflyttade företag. De omstruktureringar som sker inom internationella koncerner leder ibland till att den svenska delen förlorar funktioner. Samtidigt sker även det motsatta ibland, det vill säga att den svenska delen av företaget lockar till sig funktioner som tidigare funnits i andra länder. En annan bidragande orsak till att företag flyttat och/eller planerar att flytta verksamhet är den följa John-effekt som har uppstått. Den debatt om företagsflykt som förs i media, samtidigt som allt fler företag ser över sina möjligheter att minska sina kostnader genom utflyttning, gör att andra också börjar fundera på det. När företag flyttar verksamhet kan dessutom en kedjereaktion uppkomma där företag tvingas följa efter sina kunder för att kunna behålla dem. Beslut med helhetssyn är väsentligt Resultaten i undersökningen visar att syftena med utflyttningen av verksamhet i flera fall inte uppnås och att det förekommer att företag flyttar tillbaka verksamhet till regionen. Många företag tycks underskatta kostnader och problem med flytt utomlands samtidigt som de överskattar vinstmöjligheterna. Det är därför mycket viktigt att varje företag fattar beslut om flytt utomlands på rätt grunder och med helhetssyn. Vad som kan vara lönsamt för ett företag behöver inte vara det för ett annat. Här kan medarbetare och fack bidra till att de beslut som fattas baseras på företagsspecifika analyser som tar hänsyn till alla kostnader och aspekter av en eventuell flytt. Vidare är långsiktighet och ett övervägande vad som är rätt strategi för det egna företaget av vikt. Alternativet till att flytta utomlands behöver inte vara att fortsätta med verksamheten som förut. Det kanske finns outnyttjad potential som kan effektivisera den befintliga verksamheten och utveckla produktionen minst lika mycket som en flytt utomlands. Detta är dessutom betydligt mindre riskfyllt än att flytta verksamheten utomlands. Det är angeläget att alla kostnader tas med i kalkylen. Kostnader för leveransförseningar, kvalitetsbrister, dyrare transporter och ökat resande kan lätt glömmas bort när utflyttning av verksamhet aktualiseras. Dessutom kan logistiken försämras och ledtiderna förlängas. Tidsåtgång för inlärning av arbetsuppgifter ger minskad produktivitet, åtminstone vid uppstartandet, samtidigt som möjligheten till kontroll och styrning minskar. Dessutom kan synergieffekter med att ha olika delar av verksamheten, som produktion och utveckling, på samma plats vara betydande. Med tanke på att många faktorer påverkar resultatet av flytten, många oförutsedda kostnader och risker för effektivitetsförluster krävs väl genomarbetade kalkyler som visar på betydande lönsamhetsförbättringar för att motivera en utlandsflytt. Andelen tjänstemannajobb är relativt hög 11

Resultaten från Dalarna och Gävleborg visar att en relativt stor andel (22 procent) av de flyttade jobben är tjänstemannajobb. Det ligger ungefär i linje med övriga regioner i landet. Det har visat sig vanligare att tjänstemannajobb flyttar till andra västeuropeiska länder jämfört med tillverknings- och monteringsjobb. I dessa fall har kostnadsläget inte varit den främsta drivkraften. Tjänstemannajobben har flyttat som en konsekvens av att företaget koncentrerat verksamheten till färre enheter inom koncernen. Expansion på nya marknader förekommer också som skäl. Utländska underleverantörer kan leda till indirekt jobbflytt Enligt undersökningen använder två tredjedelar av företagen utländska underleverantörer. Nästan hälften av företagen uppger dessutom att antalet leverantörer från utlandet ökar. När företagen byter från svenska till utländska underleverantörer kan en indirekt jobblytt uppstå. Det beror på att orderingången för de svenska underleverantörerna riskerar att minska, vilket kan leda till rationaliseringar och uppsägningar av personal. I förlängningen kan detta resultera i att den industriella miljön försämras då företagsbeståndet minskar. Företagen investerar i Dalarna och Gävleborg Det är viktigt att också uppmärksamma de investeringar som sker i regionen. Enligt undersökningen har nästan tre fjärdedelar av företagen investerat i Dalarna och Gävleborg under de senaste fem åren och 40 procent av företagen planerar investeringar under de närmaste två åren. Företagen som satsar utomlands har också investerat i regionerna. Mer än hälften av företagen som flyttat verksamhet utomlands har investerat i Dalarna och Gävleborg. Samtliga företag som har nyetablerat verksamhet utomlands har dessutom investerat i regionerna. Majoriteten av de utländska direktinvesteringarna i Sverige kommer från länder som USA, Storbritannien, Finland, Nederländerna, Danmark och Tyskland. 9 Cirka två tredjedelar av investeringarna kommer från länder inom EU. Under senare år har dock investeringarna från Asien ökat, främst från Japan, Kina, Sydkorea och Taiwan. Många av investeringarna är marknadsdrivna och syftet är att etablera sig på den svenska eller nordeuropeiska marknaden. Flytt och nyetablering utomlands är inte bara negativt Det är viktigt att betona att den ständigt pågående omstruktureringen i näringslivet, då vissa jobb och branscher försvinner från Sverige samtidigt som andra uppstår, är en till stor del positiv utveckling som bidrar till ökad välfärd. När jobb flyttar utomlands kan resurser lösgöras till mer konkurrenskraftiga verksamheter med högt kunskapsinnehåll och högre förädlingsvärden. I detta sammanhang är det mycket viktigt med fungerande metoder för omställning för de individer som berörs vid 9 Utländska investeringar Sverige och ISA, Invest in Sweden Agency 2004. 12

företagsnedläggningar och att försörjningen för individerna säkerställs under omställningsperioden. Möjligheter till vidareutbildning under omställningstiden är också väsentlig. Att flytta produktion kan ibland vara det bästa sättet för ett företag att behålla sin konkurrenskraft och därigenom förbättra möjligheten att leva vidare och växa i hemlandet. Att satsa på export och expansion på nya marknader är ett sätt för företagen att öka sin lönsamhet och växa, och samtidigt få tillgång till ny teknik och kompetens. Genom att minska kostnaden för produktion kan fler resurser läggas på andra delar av verksamheten, exempelvis forskning och utveckling, försäljning och produktion av andra mer avancerade produkter. Närheten mellan produktion och forskning och produktutveckling är dock viktigt. Det finns därmed en risk att arbeten med produktutveckling flyttar efter produktionen utomlands. Det är mycket viktigt att behålla utvecklingsarbeten i landet och att satsa på utveckling av produktionsteknik. Flytt och nyetableringar utomlands kan vara en möjlighet för företaget, men det är mycket viktigt att tänka långsiktigt och noggrant analysera konsekvenserna av olika handlingsalternativ inför beslut att flytta verksamhet utomlands. 13

Fler, växande och bättre företag i Dalarna och Gävleborg Undersökningen visar att företagen i Dalarna och Gävleborg påverkas av utvecklingen i omvärlden och att många konkurrerar med företag i lågkostnadsländer. Det är därför viktigt att näringslivet möter den konkurrens som globaliseringen skapar. Ett tillväxtfrämjande agerande, både i företagen och från företagens omgivning, ökar Dalarnas och Gävleborgs konkurrenskraft och attraktionskraft. Det kan skapa fler, växande och bättre företag i regionen. Bild Förslag för stärkt konkurrenskraft Satsa på kompetensförsörjning Att satsa på kunskap och kompetensutveckling är en viktig åtgärd för att öka konkurrenskraften i förhållande till alternativ i lågkostnadsländer. Det bekräftas av undersökningen där det framgår att många investeringar i Dalarna och Gävleborg är kompetensdrivna. Det visar att satsningar på kunskap och kompetens kan locka företag att förlägga sin verksamhet i regionen. Teknikutvecklingen ökar också hela tiden kraven på formell utbildning och utveckling av befintlig kompetens. Att det finns en god tillgång på kompetens är en avgörande förutsättning för tillväxt i regionen. I Dalarna och Gävleborg är befolkningens utbildningsnivå lägre än riksgenomsnittet. Det finns dessutom stora skillnader inom regionerna. Drygt 20 procent av invånarna i Dalarna och Gävleborg har en eftergymnasial utbildning jämfört med 30 procent i riket som helhet. Andelen som saknar gymnasieutbildning är dessutom högre i Dalarna och Gävleborg än riksgenomsnittet. Det är allvarligt då kompetenskraven på arbetsmarknaden tenderar att öka eftersom det är inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn som efterfrågan på arbetskraft ökar mest. Avhoppen från gymnasieskolan är omfattande i stora delar av landet. I Dalarna saknar 28 procent av 20-åringarna slutbetyg från gymnasieskolan. 10 I Gävleborg är andelen 30 procent. Dessutom saknar 35 procent allmän behörighet att söka vidare till universitet och högskolor. Det betyder att allt fler tar längre tid på sig att skaffa sig de grundläggande kompetenser som arbetsmarknaden i praktiken ställer som krav. För att kunna matcha arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft är det därför mycket viktigt att kvaliteten och kunskapsnivån inom utbildningssystemets samtliga nivåer höjs. Dessutom krävs ökade satsningar på kvalificerad yrkesutbildning i regionerna och god tillgång till vuxenutbildning för de som saknar gymnasiekompetens. Det är i detta sammanhang också viktigt att samverkan mellan skola och näringsliv förbättras. Fler företag måste in på skolorna och fler skolor måste ut på företagen. För ungdomar som saknar yrkeserfarenhet är praktik, 10 I riket som helhet saknade 28 procent av 20-åringarna slutbetyg från gymnasiet år 2005 (Skolverket). I Stockholms län var motsvarande andel 34 procent, i Västmanland 34 procent, i Örebro 28 procent och i Uppsala och Värmland 26 procent. 14

lärlingsplatser och mentorskap ett bra sätt att komma in på arbetsmarknaden och en chans att få visa upp sig. Kompetensutveckling inom företagen ger störst effekt om den tar sin utgångspunkt i verksamhetsplanen och är inriktad på företagets framtida kompetensbehov. Det behövs därutöver en ökad öppenhet inför att anställa högskoleutbildade personer, främst i mindre företag. I Dalarna och Gävleborg är medelåldern bland småföretagarna hög och många företag riskerar därför att på sikt försvinna om inte en generationsväxling kommer till stånd. Det finns arbetslösa personer med högskoleutbildning vars kompetens behövs i små- och medelstora företag. Den kompetens som finns hos exempelvis ingenjörer och ekonomer kan bidra positivt till utvecklingen i mindre företag som vill växa. Samtidigt är det viktigt att små företag ges någon form av stöd för att ha möjlighet att kompetensutveckla sin personal. En åtgärd skulle kunna vara att införa skatterabatt på investeringar i kompetensutveckling. De mindre företagen har också mycket att vinna på att bättre utnyttja kunskap från universitets- och forskningsvärlden. Säkerställ tillgången på arbetskraft Under de senaste tio åren har befolkningen i både Dalarna och Gävleborg minskat. Antalet personer mellan 16-64 år har visserligen ökat något i båda regionerna under de senaste åren, men den utvecklingen riskerar att brytas inom några år. I Gävleborg är antalet personer som närmar sig pensionering långt fler än de som ska träda in på arbetsmarknaden. I Dalarna är situationen den samma, om än inte i lika stor omfattning. En minskade befolkning, och en krympande arbetskraft med en relativt låg utbildningsnivå, kan på sikt leda till att företag väljer att flytta från regionerna. Ett minskat utbudet av arbetskraft med rätt kompetens, samtidigt som den lokala marknaden krymper, försvårar för företagen att växa i Dalarna och Gävleborg. Det är därför väsentligt att öka arbetskraftsutbudet för att företagen skall stanna i de båda regionerna och för att företag skall välja att etablera sig i Dalarna och Gävleborg. Den negativa befolkningstillväxten kan bara brytas genom ökad inflyttning, och på längre sikt ökade födelsetal. Det är viktigt att satsa på utbildningar som efterfrågas av det regionala näringslivet så att inte de nyutexaminerade tvingas att flytta för att få arbete. Konkurrensen om arbetskraften kommer att öka mellan landets alla regioner och det är därför viktigt att Dalarna och Gävleborg blir ännu mer attraktiva regioner att bo och arbeta i. Regionerna har dock en arbetskraftsreserv i de arbetslösa och långtidssjukskrivna. I Gävleborg är arbetslösheten näst högst i landet. I Dalarna är arbetslösheten något lägre än i Gävleborg men ändå högre än riksgenomsnittet. I Gävleborg är dessutom sysselsättningsgraden (andelen sysselsatta av befolkningen) lägst i landet. Olika åtgärder för att underlätta för arbetslösa att komma ut på arbetsmarknaden och samtidigt tillgodose företagens behov av kompetens är nödvändiga. Det kan bland annat röra sig om vägledning, validering av tidigare utbildning och 15

yrkeserfarenheter och goda utbildningsmöjligheter. Detta bör ske i samverkan med företagen för att säkerställa att åtgärderna leder till efterfrågad kompetens. De stora geografiska avstånden försvårar arbetskraftsförsörjningen ytterligare i vissa delar av Dalarna och Gävleborg. Det är viktigt att arbetskraften blir mer rörlig för att matchningen på arbetsmarknaden ska förbättras. Förbättra kommunikationsmöjligheterna En väl fungerande infrastruktur är av stor betydelse för näringslivets förutsättningar att utveckla sin konkurrenskraft och är dessutom avgörande vid företags lokaliseringsbeslut. 11 Exempelvis skulle turistnäringen i Dalarna gynnas av bättre kommunikationer till turistorterna. Bättre kommunikationsmöjligheter leder till regionförstoring som främjar tillväxt, sysselsättning och välfärd. Det ger också större möjligheter för ökad samverkan och gemensamma satsningar över kommunoch länsgränserna. Dalarna och Gävleborg skulle gynnas av utbyggd ITinfrastruktur som ger förbättrade möjligheter till distansarbete och distansutbildningar. Både Dalarna och Gävleborg är vidsträckta län och därmed beroende av väl fungerande kommunikationsmöjligheter inom respektive region. Men länen är befolkningsmässigt relativt små vilket också ställer krav på goda kommunikationer till kringliggande regioner. Närområdena är ofta inte tillräckligt stora för att uppnå en kritisk massa av kunder och arbetskraft. Den närliggande Stockholm- Mälarregionen utgör en stor och växande marknad. 12 Det är därför viktigt att Dalarna och Gävleborg närmar sig Stockholm-Mälarregionen för att dra nytta av den stora efterfrågan på varor och tjänster, det stora utbudet och efterfrågan på arbetskraft samt utbildningsmöjligheter och forskning som finns där. Snabba och bra spår- och vägförbindelser med städerna runt Mälaren, men naturligtvis även med andra regioner, är viktigt för företagen och arbetskraften i Dalarna och Gävleborg. Det lockar dessutom till sig nya företag och främjar inflyttning till regionerna. Genom förbättrade möjligheter till arbetspendling ökar chanserna för människor att hitta ett arbete samtidigt som arbetsgivarna får större möjligheter att rekrytera den kompetens de behöver. Detta ökar förutsättningarna för en mer specialiserad, diversifierad och dynamisk arbetsmarknad som gynnar arbetskraftsförsörjningen i de båda regionerna, och minskar samtidigt sårbarheten vid omstruktureringar inom näringslivet. Stöd för innovationer, nyföretagande och kreativa näringar 11 Se bland annat rapporten "Kostnad eller kompetens?", ISA, Nutek och Vinnova 2005. 12 Stockholm-Mälarregionen utgörs av fem län: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Västmanland och Örebro. 16

Nyskapande, förnyelse och företagsutveckling blir allt viktigare när konkurrensen från omvärlden ökar. Nya produkter, processer och koncept som kan konkurrera på världsmarknaden måste utvecklas och fler innovationer måste nå marknaden. I Dalarna och Gävleborg är antalet nystartade företag som andel av befolkningen låg jämfört med andra län. Det gäller särskilt för Gävleborg som har det näst lägsta nyföretagandet i landet. Det låga nyföretagandet förklaras delvis av att utbildningsnivån är relativt låg i Dalarna och Gävleborg. I riket som helhet startas hälften av alla företag av personer med eftergymnasial utbildning. I Dalarna och Gävleborg är dock andelen lägre (41 procent i Dalarna och 36 procent i Gävleborg). Åtgärder för att höja utbildningsnivån kan alltså förbättra nyföretagandet. Det ska vara lätt för personer med idéer och uppfinningar att veta vart de kan vända sig för att komma vidare. Det finns flera olika nationella och regionala aktörer som erbjuder rådgivning och stöd vilket gör att det är viktigt att det finns en tydlighet mot blivande företagare. Idag finns ofta ingen sammanhållen hjälp att få när det gäller patentfrågor, försäljning, marknadsföring och kundanalys. Utan en struktur för detta hotar många idéer att gå förlorade. En viktig förutsättning för att innovationer ska kunna leda till nya produkter och företag är att det finns tillgång till riskkapital. Brist på riskkapital leder till att goda idéer riskerar att försummas och potentiella företag inte kommer igång. Ofta är bristen på kapital som störst när det finns en färdig idé men ännu inte någon framtagen prototyp. Exempelvis aktualiseras detta när forskning står inför en kommersialiseringsfas. Därför är det viktigt att försöka stärka detta tidiga skede i utvecklingsprocessen. Satsningar på inkubatorer och teknikparker vid högskolor och universitet är bra sätt att underlätta för goda idéer att utvecklas till kommersiellt gångbara produkter. I Dalarna finns ett antal kluster inom exempelvis husbyggnad, stål och stålprodukter, turistindustri och bilproduktion. I Gävleborg finns kluster inom bland annat skogsteknik och träbearbetning. Även om regionerna är beroende och gynnas av stora industrier är tjänstesektorn viktig och har en stor tillväxtpotential. Tjänstesektorn är beroende av täta kontakter med omgivande aktörer, ofta i geografiskt koncentrerade kluster. Det bör även underlättas för nya produkter och processer som skapas inom företag att avknoppas till nya företag. Majoriteten av alla nya högteknologiska företag i landet skapas via avknoppningar från företagsanknuten forskning och utveckling. Dessa har också i genomsnitt högre tillväxt än företag som skapas som avknoppningar från universitet och högskolor. Regionen måste finna sätt att stödja denna typ av avknoppningar. 17

De så kallade kreativa näringarna bidrar till regionernas attraktionskraft, ökad livskvalitet och förbättrad integration. 13 Det gäller samtliga regioner. Resultatet blir fler besökare, ökad inflyttning och ökade investeringar. Detta gynnar även andra branscher. Intresset för kreativa näringar, och dess bidrag till tillväxt och sysselsättning, ökar både i Sverige och internationellt. Det saknas dock en sammanhållen strategi för fortsatt utveckling av de kreativa näringarna och dess samverkan med övriga näringslivet och den offentliga sektorn. Forskning och utveckling med regionalt fokus Universiteten och högskolorna i Sverige bör satsa på utbildning och forskning som gynnar de branscher som bör utvecklas i närområdet. Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle bör stärka sina roller som centrum för kompetensutveckling och kompetensförsörjning riktat mot regionernas näringsliv. Det skulle stärka både högskolorna och företagen i regionen. Därför krävs ett ökat samarbete mellan högskolorna, näringslivet, kommunerna och andra utbildningsanordnare. Högskolornas skulle gynnas av förbättrade kommunikationsmöjligheter så att fler studenter och forskare väljer just Högskolan Dalarna eller Högskolan i Gävle. De stora avstånden i Dalarna och Gävleborg gör att möjligheten till och utbudet av distansutbildningar vid högskolorna underlättar för många att utbilda sig. För detta behövs en fortsatt utbyggnad av IT-infrastrukturen. Majoriteten av företagen har idag inga kontakter med högskolor och universitet. Förbättrade kontakter och ett ökat samarbete mellan näringslivet och högskolans forskning skulle kunna ge positiva effekter. Ökad forskning skulle förbättra förutsättningarna för produktutveckling, teknik- och kunskapsspridning. Ett stöd från regionen för att mindre företag skulle kunna ta del av och ägna sig åt forskning skulle kunna stärka näringslivet. 13 Se t.ex. Kreativa näringar i Stockholmsregionen RTK 2004. Bland de kreativa näringarna kan nämnas hantverk, arkitektur, design, reklam, tv och radio, film och musik. 18

Sifs Enhet för Strategisk Utveckling har ansvar för att upprätthålla kompetens inom trender, struktur och utveckling i de företag och branscher där Sifs medlemmar finns. Enhetens arbete ska bidra till att Sif kan påverka företagens utveckling och arbetsplatser till det bättre. Våra rapporter finns att hämta på Sifs hemsida www.sif.se eller kan beställas via e-post: postmottagaresu@sif.se Sifs avdelningar i Dalarna och Gävleborg har sammanlagt cirka 17 000 yrkesverksamma medlemmar och drygt 500 studerandemedlemmar. Sif har avdelningskontor i Borlänge och Gävle. Tidigare har följande regioner presenterats i denna rapportserie: Småland Norrbotten och Västerbotten Västra Götaland Skåne och Halland Stockholm-Mälarregionen 19