sid 1 (11) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALNÄMNDEN Verksamhet Arbetsmarknads- och socialnämnden (ASN) ansvarar för omsorg och service inom individ- och familjeomsorgen. Nämnden ansvarar för kommunens socialpsykiatriverksamhet, familjerättsliga frågor, budget- och skuldsanering, boutredning, familjerådgivning och är tillstånds- och tillsynsmyndighet för alkohol och tobak. Arbetsmarknads- och socialnämnden har det övergripande ansvaret för kommunens insatser mot arbetslöshet och fullgör kommunens uppgifter gällande den lokala arbetsmarknadspolitiken. Dessutom ansvarar nämnden för flyktingmottagning, tolkservice samt kommunens uppgifter enligt hemvärnsförordningen. Viktigare händelser 2012 Nationella cannabisnätverket är ett rikstäckande nätverk för behandlare som arbetar med cannabismissbrukare med utgångspunkt från haschavvänjningsprogram (HAP-metoden). Det ska under 2012-2014 utgöra resurscentra i cannabisfrågan utifrån kunskapsspridning, rådgivning, utveckling av metoder samt utvärdering. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har en samordnande roll för nätverket. Unga vuxna med svår missbruksproblematik, psykisk ohälsa och i behov av behandling ökar. Under 2011 och 2012 har fler unga kvinnor varit omhändertagna enligt LVM än tidigare. Antalet externa placeringar utifrån LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall) har ökat. År 2011 var 9 personer placerade enligt LVM och 2012 var motsvarande siffra 23 personer. Förvaltningen har under 2012 arbetat i fem olika grupper för att finna förslag till organisationsförbättringar inom områdena: Bostäder, Unga vuxna, Våld i nära relationer, Sysselsättning och Kontaktpersoner/kontaktfamiljer. Arbetet skall ha fokus på medborgarnas färd inom förvaltningen, så att den blir så smidig och effektiv som möjligt för den enskilde. Syftet är att uppnå en mer sammanhängande process, och där till hörande kompetens för att uppnå bästa möjliga utveckling. Tre av grupperna är klara och förslagen genomförs. Bostäder och sysselsättning är breda och komplexa områden och arbetet fortsätter under 2013. Förvaltningen arbetar nu med metoden Bostad först. Den egna bostaden är en förutsättning för att man skall kunna tillgodogöra sig samhällets resurser i övrigt. Personer som har svårt att komma in på bostadsmarknaden får en bostad och erbjuds därefter olika former av insatser för att komma till rätta med missbruk eller psykisk ohälsa. Förvaltningen har genom hårt arbete med besparingar, effektiviseringar, nya bättre arbetssätt, nya verksamheter och framför allt externt sökta bidrag lyckats vända underskott till ett överskott i verksamheten på en period av tre år. Förvaltningen har nu en verksamhet anpassad till den tilldelade ramen 2013. Överskottet är till följd av tillfälliga medel och tillfälliga besparingar.
sid 2 (11) Ekonomisk utveckling 2010-2012 Förvaltningen har dragit ner verksamhet för att möta kostnadsökningarna. Det är framförallt ökade kostnader som rör externa placeringar. Kostnaden för externa placeringar var mycket höga även under år 2011. Budgeten överskreds då med 14 mnkr. Kostnaden för LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) avseende extern placering och assistent/ledsagare överskred budgeten med 2,5 mnkr 2011. Externa institutionsplaceringar inom missbruk/beroende och socialpsykiatri Kostnaderna för externa placeringar inom missbruk/beroende och socialpsykiatri ligger kvar på samma höga nivå under 2012, trots de åtgärder som sats in för att dämpa kostnadsökningen. Trots kostnadsökningen för externa placeringar vuxna har färre personer placerats. En orsak till de höga kostnaderna för externa placeringar är allt längre placeringstider i kostnadskrävande tvångsvård enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i särskilda fall). Vård med stöd av 13 LVM har en dygnskostnad på 3 950 kr. Denna kostnad kan jämföras med kostnaden för behandlingshem som ger vård enligt Socialtjänstlagen. Där ligger den genomsnittliga dygnskostnaden på omkring 2 000 2 500 kr/dygn. Tvångsvården övergår alltmer sällan i frivilliga placeringar och vårdbehovet enligt LVM ökar därför. Diagrammet nedan visar ökningen av antalet LVM under 2009-2012. Vård enligt LVM beslutas i Förvaltningsrätten och måste verkställas av kommunens socialtjänst. Ytterligare en orsak till de höga kostnaderna för vuxna externa placeringar är att beslut om särskilt boende har verkställts genom extern placering på grund av brist på platser i särskilt boende, i kombination med stort vårdbehov. Kostnaden för externa placeringar vuxna överskred budgeten med 6,1 mnkr 2012. Tabellen visar den stora ökningen av antalet LVM under 2012 Unga vuxna med svår missbruksproblematik, psykisk ohälsa och i behov av behandling ökar. Missbruksbilden har förändrats. Från heroin, amfetamin, cannabis och alkohol till en blandning av en mängd preparat vilket sker redan i tidiga tonår. Drogerna är lätt tillgängliga bland annat på Internet och det finns även egentillverkade droger i omlopp. Tillgången och tillgängligheten till droger innebär att missbruk och beroendeproblematiken därmed ökar. Antalet personer, särskilt unga, i behov av
sid 3 (11) behandlingsinsats för missbruk/ beroende blir allt fler. Det är samma utveckling i övriga Europa. Enligt en gemensam rapport från Europol och EU:s narkotikamyndighet EMCDDA är heroin och kokain på nedgång medan kemiska substanser ökar dramatiskt i Europa. Externa institutionsplaceringar barn och unga Inom barn- och ungdomsvården har anmälningarna under 2012 ökat med 25 % jämfört med 2010, från 1 350 till 1 685 anmälningar. Anmälningarna där någon form av våld ingår, har fördubblats sedan 2007, från 127 till 264 anmälningar. Under de senaste åren har anmälningarna som gäller våld direkt mot barnet minskat något och anmälningar om familjevåld ökat. När det gäller de minsta barnen, 0-6 år, har anmälningarna totalt tredubblats sedan 2007, från 44 till 120 anmälningar. Även i denna grupp har anmälningar om våld direkt mot barnet minskat något och anmälningar om familjevåld ökat. Kostnaderna för externa placeringar för barn och unga minskade markant under 2012 jämfört med 2011 och tidigare år. Antalet årsplacerade på institution var 14,7 att jämföra med 22 årsplaceringar under 2011. Kostnaden för institutionsvården är 8,8 mnkr lägre än budgeterat. Det finns flera orsaker till kostnadsminskningen bland annat det nya stödboendet för unga vuxna som under 2012 utökades med bemanning även nattetid och satsningen på förstärkt familjehemsvård. Det positiva utfallet har skett trots att inflödet till avdelningen ökat. Antalet årsplaceringar 2012 är jämförelsevis mycket låga. Som tabellen visar har det inte varit så lågt under den senaste 10-årsperioden. Medelvärdet för årsplaceringar 2003-2012 är 20. En realistisk bedömning är att de kommer att vara mellan 22-24 årsplaceringar framöver. Om man jämför årets kostnad med en realistisk årsplacering på 24 skiljer det över 10 mnkr. Då är inte prisökningar inräknade i den summan.
sid 4 (11) Sysselsättning Arbetslösheten ligger kvar på samma höga nivå som år 2011. Arbetsmarknads- och socialnämndens budgetram ökas genom ett tillfälligt tillägg till 2012 års budget med 32 miljoner kronor för att möta den höga kostnadsnivån för försörjningsstöd. Inriktningen är att satsa på åtgärder för att skapa egen försörjning och därigenom begränsa behovet av försörjningsstöd. Minst hälften av förstärkningen ska gå till jobbskapande åtgärder. Ramen för Jobbpaket 2 har särredovisats eftersom överskottet på 10,5 mnkr av den tilldelade ramen kommer att föras över till 2013. Ramen för försörjningsstöd har ökats med 16 mnkr. Jobbpaket 2012 Jobbpaketet följer den strategiska planen och vänder sig i första hand till unga under 30 år och i andra hand till familjer med barn som är under 15 år. Arbetsplatserna finns inom kommunens förvaltningar och bolag. Arbetsförmedlingen bekräftar att de som idag är långtidsarbetslösa och har en svag ställning på arbetsmarknaden även fortsättningsvis har svårt, eller till och med svårare att få fotfäste på arbetsmarknaden. För dessa målgrupper kan jobbpaketen vara en bra lösning. Av 300 personer som genomgått ett jobbpaket har 200 personer idag egen försörjning. Det vill säga att 66 % har en annan försörjning än försörjningsstöd. En ny del i jobbpaketet är en satsning på omvårdnadsprogrammet tillsammans med Komvux. Utbildningen är en grund för kommande rekryteringar av vårdpersonal inom kommun och landsting. Förvaltningen samverkar med andra parter som Communicare, Lärling 2.0 och Samspelet för att finna bra lösningar för arbetslösa personer som inte medverkar i Jobbpaketen men uppbär försörjningsstöd. Försörjningsstöd Utfallet för år 2012 är 97,9 mnkr, ett underskott på 20,9 mnkr. Jämförelser med de andra kommuner som förvaltningen relaterar till har samma utveckling. 75 % av alla hushåll som har försörjningsstöd har varit arbetslösa mer än ett år. Det innebär stora behov av rehabiliterande åtgärder, såväl sociala som arbetslivsinriktade. Ramen för försörjningsstöd är 61 mnkr för år 2012 (samt ett extra tillfälligt tillägg på 16 mnkr).
sid 5 (11) Tabellen visar differensen mellan det faktiskt utbetalda försörjningsstödet (FS) och den budgeterade ramen för försörjningsstöd under perioden 2007 2012 samt budgeterad ram 2013 och förvaltningens prognos utfall 2013 Diagrammet visar att kostnaden låg på drygt 60 mnkr 2007 men då är det viktigt att känna till att från maj 2008 till januari 2010 fördubblades arbetslösheten i Karlstad. Arbetslösheten ligger fortfarande kvar på en hög nivå även under 2012. Karlstad har också fått 2 768 fler medborgare sedan 2007, vilket också ökar förvaltningens kostnader. Den ändrade tillämpningen och de ändrade reglerna i sjukförsäkringssystemet innebär fortfarande att ett stort antal medborgare som fått avslag på förlängd sjukersättning eller sjukpenning sökt försörjningsstöd. Under 2012 är det ca 20 % av kostnaderna för försörjningsstöd som beror på Försäkringskassans ändrade regler och tillämpningar. Det medför en kostnadsförskjutning från stat till kommun på nästan 20 mnkr. Sammanställning kostnadsökningar 2007-2012, utan hänsyn till konjunktur: Belopp (tkr) Kommentar Försörjningsstöd 2007 63 124 Befolkningsökning 2007-2011 2 962 Kostnad 1070 kr/kommuninvånare Kostnadsökningar enligt KPI 4 546 Prisökning 7,2% 2007-2011 Kostnadsförskjutning från 20 000 staten till kommun (Försäkringskassans ändrade regler och tillämpningar) Summa 90 632
sid 6 (11) I denna sammanställning ingår inte kostnadsökningen till följd av lågkonjunktur. Under samma period fördubblades arbetslösheten i Karlstad. Arbetslösheten ligger fortfarande kvar på en hög nivå även under 2012 (4 048 personer i december). Socialstyrelsens presentation Öppna jämförelser av kommunernas utbetalningar av ekonomiskt bistånd visar att i Karlstad ligger kostnaderna per kommuninvånare under genomsnittet i riket och är dessutom bland de lägre i en jämförelse med Karlstads jämförelsekommuner. Öppna jämförelser försörjningsstöd Tabellen visar kostnaden för försörjningsstöd per kommuninvånare. Växjö saknar uppgifter i socialstyrelsens öppna jämförelser för 2012. Karlstad har lägst kostnad per invånare om man jämför med Karlstads mål kommuner Örebro, Linköping och Jönköping. Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät. Syftet är att det ska träda in tillfälligt och tillförsäkra enskilda en skälig levnadsnivå vid kortare perioder av försörjningsproblem. För de indikatorer som mäter långvarigt mottagande av ekonomiskt bistånd är det därför motiverat att säga att andelstalet bör vara så lågt som möjligt. Vissa kommuner eller kommundelar redovisar att över 30 procent av samtliga bidragsmottagare är aktuella mer än tre år. Verksamheten Belopp i tkr. Redovisning Budget- 2010 2011 2012 vikelse Intäkter 141 926 160 469 139 811 7 158 Kostnader 466 020 521 088 499 191 12 637 Nettokostnad 324 094 360 619 359 380 19 795 Kommunbidrag/ram 324 378 359 208 379 175 Resultat 284-1 411 19 795 Nettoinvestering 638 1 879 621 3 352
sid 7 (11) Jobbpaket 2 Enligt beslut i KS får nämnden föra över och använda överskottet av årets extra anslag för jobbpaket till jobbpaket under 2013. Belopp i tkr. Redovisning Budget- 2010 2011 2012 vikelse Intäkter 3 233 - Kostnader 8 692 - Nettokostnad 5 459 - Kommunbidrag/ram 16 000 - Resultat 10 541 - Försörjningsstöd Belopp i tkr. Redovisning Budget- 2010 2011 2012 vikelse Kostnader 88 397 92 420 97 930 Nettokostnad 88 397 92 420 97 930-20 858 Kommunbidrag/ram 65 467 60 467 77 072 Resultat -22 930-31 953-20 858-20 858 Budgetavvikelse Verksamheten Förvaltningen redovisar ett överskott i verksamheten på 19,8 mnkr. Orsaken till den positiva utvecklingen är bland annat att: De besparingar förvaltningen beslutade inför 2011 och 2012 ligger kvar och ger nu full effekt. Förvaltningen har beviljats bidrag från Socialstyrelsen till ett projekt inom sysselsättning. Målet är att genom samverkan skapa förutsättningar till lönearbete och hållbara lösningar till egen försörjning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Projektet ska vara helt individanpassat där personens egen önskan står i fokus. Projektet beviljades 2,6 mnkr att användas under år 2012. Inflödet till barn- och ungdomsvården har under 2012 ökat med 25 % jämfört med 2010, från 1 350 till 1 685 anmälningar. Den största ökningen har skett i åldersgruppen 7-12 år. Där är ökningen 61 %, från 290 till 468 anmälningar. Förvaltningen har arbetat med åtgärder för att minska kostnaderna och har lyckats trots denna kraftiga volymökning. När det gäller placeringskostnaderna för barn och unga har förvaltningen lyckats dämpa kostnadsutvecklingen och redovisar nu ett överskott mot budget. Det är framförallt satsningen på förstärkta familjehem och satsningen på det nya boendet för unga vuxna med en omfattande social problematik som gett goda resultat. Satsningen på förstärkta familjehem ska ersätta stiftelser och andra företag, samt i vissa fall kunna utgöra ett alternativ till
sid 8 (11) institutionsvård. Fyra förstärkta familjehem har hittills tagits i bruk. Det nya boendet för unga vuxna är ett tillfälligt boende med individuellt anpassat stöd i syfte att slussa ut unga vuxna från institution. Antalet institutionsplaceringar barn och unga är betydligt lägre än för samma period 2011. Antalet årsplacerade barn och unga på institution var 14,7 att jämföra med 22 årsplaceringar under 2011. Den totala kostnaden för externa placeringar är 6,6 mnkr lägre än budget. Vissa insatser som utförts av externt köpt öppenvård har avslutats och utförs nu i första hand av interna behandlingsresurser. En ny dom i högsta förvaltningsdomstolen har gjort att förvaltningen sökt och beviljats omprövning för ersättning av viss mervärdesskatt med 1,4 mnkr för åren 2009-2012. Ett externt finansierat pilotprojekt mot cannabis har under våren 2012 upparbetats i samverkan med nationella cannabisnätverket. Projektet varade september 2011 december 2012. Målsättningen är att modellen ska tillämpas på flera gymnasieskolor och fritidsgårdar skolor från och med våren 2013. Projektet har finansierat personalkostnader, verksamhet och kompetensutveckling inom området. Genom att inte tillsätta vikarier för kortare tjänstledigheter samt skjuta upp tillsättningen av fasta tjänster har personalkostnaderna reducerats och minskat förvaltningens totala underskott. Runt 14 vakanta tjänster har sparat cirka 6 mnkr. Tjänsterna är nu tillsatta inför 2013. Ny planerad verksamhet 2012 startades upp senare än planerat vilket skapade ett tillfälligt överskott i de verksamheterna. Det fortsatta samarbetet med Arbetsförmedlingen när det gäller arbetsmarknadsåtgärder fortsätter året ut och ger bidrag till verksamheten. Inför 2012 skapade förvaltningen en reserv på 6 mnkr för kostnadsökningar inom externa placeringar. Den reserven har inte förvaltningen behövt använda 2012. Inför 2012 var osäkerheten kring ersättningen FAS 3 mycket osäker. Förvaltningen beslutade att inte planera verksamhet för alla de intäkterna 2012 och istället använda dem som en buffert. På så sätt kan verksamhet planeras på ett effektivt sätt vilket skapar en produktiv ekonomistyrning av verksamheten. Intäkterna låg på samma nivå som tidigare men förvaltningens bedömning var att de skulle bli mindre. KLURA är ett kompetensutvecklingsprojekt finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF) Syftet med KLURA är att öka personalens kompetens för att kunna utveckla socialtjänsternas verksamheter, att förebygga ohälsa bland personalen samt vidareutveckla befintliga nätverk och samtidigt skapa nya. Förvaltningen har under två år fått in drygt 5 mnkr. Förvaltningen har genom hårt arbete med besparingar, effektiviseringar, nya bättre arbetssätt, nya verksamheter och framför allt externt sökta bidrag lyckats vända underskott till ett överskott på en period av tre år. Förvaltningen har nu en verksamhet anpassad till den tilldelade ramen 2013 och överskottet är till följd av tillfälliga medel och besparingar. Förvaltningens avsikt var att skapa ett eget kapital för att framöver klara fluktuationer inom externa institutionsplaceringar. Förvaltningen har tidigare tvingats att klara ökade kostnader för lagstyrd tvångsvård och beslut om särskilt boende (enligt socialtjänstlagen) genom att lägga ner öppen verksamhet. Det skapar en ohållbar
sid 9 (11) situation för förvaltningen och mycket små eller inga möjligheter till en effektiv ekonomistyrning Förvaltningen har en mycket skev ram till försörjningsstödet. Det ska inte hindra att förvaltningen, liksom alla övriga förvaltningar, får möjlighet att skapa ett eget kapital till verksamheten. Uppföljning av övergripande mål i strategisk plan Nämnden har under 2012 klarat av att genomföra samtliga tilldelande åtaganden inom avsatt tid. När det gäller åtagandet Kommunens nämnder och förvaltningar ska se positivt på byggnation på landsbygden har nämnden svårt att se hur verksamheten ska arbeta med uppgiften. Verksamheten har ingen/eller mycket liten möjlighet att påverka resultatet. EN STAD FÖR ALLA Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd införs 2012. I enlighet med riktlinjerna införs nya arbetsmetoder. Under 2012 beviljades förvaltningen 2,6 mnkr i projektmedel från Socialstyrelsen för Individual Placement and Support (IPS). Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen syftar till att hjälpa personer att skaffa sig ett avlönat arbete baserat på individens egna val och preferenser. Sedan får personerna det stöd som krävs för att de ska lyckas på arbetsplatsen. Projektarbetet genomförs i samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget i Värmland. Karlstadsbornas förutsättningar för ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld ska öka Förvaltningen medverkar i det nätverk för utbildning och samverkan runt prostitution som Länsstyrelsen i Värmland ansvarar för. Förvaltningen är också representerad i det resursteam för länet som har spetskompetens inom området hedersrelaterat våld och förtryck och vars uppgift är att stödja sina kollegor inom området. Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka En samarbetsgrupp för långsiktig bostadsplanering har bildats inom förvaltningen tillsammans med TFF. Under 2012 inleds samarbete med Karlstads bostadsaktiebolag (KBAB), Riksbyggen och Willhem. Målet är att skapa långvariga och hållbara boenden där avhysningar och hyresskulder minskar. Klienter som ådragit sig två hyresskulder inom sex månader erbjuds möjlighet att delta i flerpartssamtal med bostadsföretaget och arbetsmarknadsoch socialförvaltningen. För att komma tillrätta med problemen kommer klienten att erbjudas stöttning och rådgivning av förvaltningen. För att förebygga och minska risken för vräkningar utökar förvaltningen boendestödet. Antal personer som får boendestöd ökar från 267 till 283 mellan 2011 och 2012 vilket motsvarar en ökning med 6 procent. För att förebygga och minska risken för vräkningar bedriver förvaltningen fält- och uppsökande verksamhet. Här samverkar man dessutom med de större bostadsbolagen. Boendestöd för missbrukare och personer med psykisk funktionsnedsättning bidrar till möjligheten till eget boende.
sid 10 (11) Utslussningsteamet Tellus erbjuder 22 ensamkommande ungdomar som bor i provboende eller egen lägenhet stöd i skolarbetet och stöd vid myndighetskontakter. ARBETSGIVARPERSPEKTIV Bra ledarskap och medarbetarskap Förvaltningen har under året slutfört handlingsplanerna och de åtgärder som framkom i LMU 2010. I den förvaltningsövergripande åtgärdsplanen har cheferna haft grupphandledning inom förbättringsområdena måluppföljning, ta tag i problem och konflikter samt planera och organisera arbetet på bästa sätt. För att på bästa sätt kunna utöva sitt ledarskap eller medarbetarskap finns tillgång till handledare både internt och externt. För att öka delaktigheten i den Strategiska planen har satsningar på olika former av information/utbildning genomförts under året. Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter Under 2012 har förvaltningen slutfört kompetensutvecklingsprojektet KLURA som står för Kompetens Ledarskap Utveckling Resultat i socialt Arbete. Under 2011 och 2012 har ett stort antal medarbetare deltagit i både seminarier av mer allmän karaktär inom socialt arbete och metodutbildningar. Metodutbildningarna har varit inriktade på vissa ämnesområden. Ett exempel är utbildning i samtalsmetoden MI (Motiverande intervju) där många av både chefer och medarbetare har utbildats. Tanken är att alla medarbetare ska genomgå utbildning i MI. En fortsatt satsning i förvaltningen på MI för de allra flesta medarbetarna kommer att fortgå under 2013 som en följd av den utbildningssatsning som genomförts i KLURA-projektet. MI är inte endast en metod att samtala utan ett förhållningssätt som gynnar brukarna/klienterna. Totalt har KLURA haft 66 utbildningstillfällen med totalt 850 olika deltagare. En ansökan för fortsatt samarbete och utbyte med Devon County Council i England kommer att lämnas in i februari 2013. Framtiden Förvaltningen har nu en verksamhet anpassad till den tilldelade ramen 2013. För att skapa förutsättningar för en produktiv ekonomistyrning har nu förvaltningen ett överskott som kan användas för att täcka kostnadsökningar för externa placeringar för barn, unga och vuxna. Förvaltningen har då även möjligheter att driva utvecklingsarbete i syfte att effektivisera verksamheten. Ett bra exempel är boendet för unga vuxna som startades för två år sedan och nu bidrar till att sänka kostnaderna för institutionsplaceringar för unga. Under uppstartsperioden fick förvaltningen ökade kostnader som nu hämtas in. Tidigare har förvaltningen tvingats att avsluta verksamhet för att täcka de initiala kostnadsökningarna för en effektivisering. Nu kan förvaltningen göra en långsiktig planering och driva effektiviseringar, dämpa långsiktiga kostnadsökningar genom att använda sparandet till utveckling av verksamheten. Överskottet skapar förutsättningar till sociala investeringar som kommer kommunen tillgodo på lång sikt. Från årsskiftet 2013 stärks skyddet och stödet för de barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa genom ny lagstiftning. Lagändringen innebär tydligare krav på socialnämnden att följa upp insatserna kontaktperson/familj och större krav på förebyggande arbete. Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska fattas inom fjorton dagar från det att anmälan kommit in. Familjehemmen ska erbjudas utbildning, stöd och handledning, samtidigt ställs större krav på att ge barnets föräldrar stöd. Barn placerade i familjehem ska regelbundet besökas.
sid 11 (11) Nyckeltal och prestationer Redovisning Budget Mått 2010 2011 2012 2012 Försörjningsstöd Klienter till egen försörjning 620 497 494 600 Försörjningsstödskostnad per år 88 216 92 420 97 930 77 072 Försörjningsstöd/hushåll, kr i genomsnitt/månad 6 759 7 000 7 220 6 700 Antal hushåll som uppbär antingen försörjningsstöd eller introduktionsersättning i genomsnitt/månad Barn- och ungdomsvård Institutionsvård 1 151 1 147 1 167 875 Årsplaceringar 23,8 22 14,7 21 Dygnskostnad 3 199 3 688 3 063 3 300 Familjehem Årsplaceringar 121 131 121,5 128 Dygnskostnad 629 668 675 659 Behovsprövad öppenvård Antal uppdrag kontaktpersoner/familjer 84 100 106 86 Socialpsykiatri och missbruk/beroende Missbruksvård för vuxna Institutionsvård Årsplaceringar 20 20 17,5 14,7 Dygnskostnad 1 950 1 953 2 139 2 000 Socialpsykiatri Institutionsvård psyk funktionshindrade Årsplaceringar 6 7,9 6 5,4 Dygnskostnad 2 657 2 378 2257 2 000 Institutionsvård psyk funktionshindrade + missbruk Årsplaceringar 4 2,2 2,8 2,7 Dygnskostnad 1 922 2 380 2206 2 000