Min syn på idéframställan

MDH Min syn på idéframställan Andreas Nilsson 2009-04-21 Examinator Rolf Lövgren

Innehåll Inledning... 3 Hur ser jag på Idéframställan... 4 Metoder... 5 Beskrivna idé med ord... 5 Skiss... 6 Kavaljersperspektiv.... 6 Isometriskt perspektiv.... 7 Dimetrisk perspektiv.... 7 Trimetrisk perspektiv.... 7 Punktperspektiv,... 8 Dator modell... 9 Bild... 10 Modell/Prototyp... 11 Slutkommentar... 11 Källförteckning... 12 2

Inledning Jag vill med denna essä behandla ett ämne som jag anser är intressant. Då ämnet idéframställan enligt mig en är stor del av PU-processens mål. Hela tanken med PU-processen kan anses vara att presentera en idé för en eventuell kund. I PU-processen så behandlas idén under processen gång från idé i huvudet till en mer komplett produkt, dock så gäller det att under hela processen kunna presentera arbetet så det går att förstå vad vi vill åstadkomma med arbetet. Idéframställan behandlar jag i denna essä inte enbart runt fasen idégenerering utan som en del som används genom hela PU-processen. Jag behandlar ett urval av metoder som vi kan ha hjälp av under PU-processen när det gäller att presentera en idé. 3

Hur ser jag på Idéframställan Med en idé i huvudet som vi vill presentera för andra kan vi fråga oss; Hur kan vi få andra att förstå hur vi tänker? Vad vill vi förmedla? Hur förmedlar vi dessa idéer till andra? Frågan är om det finns något optimalt sätt att förklara sin idé? Jag väljer att gestalta min syn på idéframställan genom nedanstående modell. Där min åsikt är den att för att lyckas med framställan av sin idé så måste det skapas ett fungerande gränssnitt mellan två individer. Genom att skapa ett fungerande gränssnitt mellan oss och en annan individ, bygger vi en bra grund för att andras tolkningar av våra egna idéer blir så nära vår egen tolkning som möjligt. 4

Metoder Jag väljer att presentera några av de metoder som vi använder för att presentera idéer och förslag på. Ordningen jag beskriver dem i anser jag är en naturlig och lämplig följd som vi generellt använder oss av när vi arbetar med idépresentation. De är ordnade så att idén blir mer och mer klar för varje metod som jag presenterar. Beskrivna idé med ord Att förklara muntligt hur vi tänkt oss är ibland det naturliga första steg vi tar när vi pressenterar en idé för andra. Men att presentera sin idé för andra muntligt kan vara både lätt och svår på samma gång beroende på hur mottaglig den andra individen är för ämnet. Att beskriva idé med ord menar jag även innefattar att presentera genom skriven text. Detta är något som vi hanterar olika bra beroende på hur tränade vi är på detta och samt även på var i PU-processen vi befinner oss, t.ex. så ser jag att det är betydligt enklare att beskriva en klar produkt jämfört med en idé som jag har i huvudet. Men båda fallen kan vi konstatera är en del av att kommunicera med varandra. Kurslitteraturen (Eckert & Clarkson, 2005) presenterar sin syn på kommunikation enligt; Kommunikation handlar om att det mellan minst två människor sker ett utbyte av data och information och att genom detta skapa kunskap. Om vi nu betraktar en kommunikation mellan två personer enligt modell jag presenterade tidigare så finns det ett antal faktorer som påverkar hur pass bra gränssnittet blir mellan två personer. En grundförutsättning för att kommunikationen skall fungera är att vi har ett gemensamt språk. Värt att fundera på kan vara det att om vi använder oss av en tolk skapar ett gemensamt språk eller om vi enbart skapar ytligare ett steg som måste tas i kommunikationen, där riska för misstolkning ökar. Ett gemensamt språk, och nu menar jag det språk vi använder oss av beroende på vilken bakgrund eller kunskap vi har. T.ex. så har matematiker ett sätt att utrycka sig på medans en filosof kan ha ett annat. Här är det kanske lämpligt att i förväg definiera sig direkt så att vi med säkerhet tänker och menar samma sak i en kommunikation. Hur sker kommunikationen, sker den genom att individerna befinner sig öga mot öga eller sker kommunikationen med telefon eller dylikt. Sker den utan att vi ser varandra så försämras förståelsen för informationen, beroende på att vi förmedlar en stor mängd information genom kroppsspråket som vi ej kan ta till oss. När vi kommunicerar genom skrivna ord så tappar vi även den aspekten av att vi tolkar information i hur vi använder rösten. Genom bl.a. tonläge, betoningar och rytm. Det optimala borde då vara att kommunikationen sker när vi ses öga mot öga och kan delge störst mängd med information. 5

Skiss Att använda papper och penna och skissa ner idéer är något av det vanligaste sättet att presentera idéer för andra, och även för oss själva. Dock så kan det ibland var svår att få ner dessa på papper då vi inte alltid har de kunskaper som krävs. Vi är även snabbare i tanken än vad vi är på att skissa, så det är lätt hänt att bra idéer kan försvinna under arbetets gång. Att använda sig av skisser är den enklaste metoden för att skapa ett lämpligt gränssnitt mellan två individer, ett bevis för det är ordspråket som säger att; En bild säger mer en tusen ord. Att skissa och rita är ett verktyg som vi tidigt får lära oss att använda. Första kontakten med det får vi när vi rita och måla som barn. Vi lärde oss snabbt att solen är gul och rund, samt hur människor, blommor och träd skall gestaltas. Vi lär oss illustrera fart rörelse med hjälp av linjer eller pilar. Vi lägger i tidig ålder vår grund till hur vi uppfattar saker i vår omvärld. Vist finns det skillnader i hur vi ser på saker beroende på bakgrunden och uppväxt vi har men i stort sätt så har vi samma värden när det gäller att gestalta med bild och form. Att skissa 3-dimensionellt kommer med år en när vi inser att de platta bilderna inte räcker till för att göra oss nöjda över verken vi skapar. Vi får under skoltiden snart lära oss olika tekniker för att lyckas med 3d-skisser. Det står till och med i skolplanen för grundskolan att eleven skall lära sig teckna i perspektiv. När vi nu arbetar i 3D så har vi tre axlar(dimensioner) att rätta oss efter Höjd, Bredd och Djup. För att få en bild att se tredimensionell ut så gäller det att skissen visar alla tre. Det finns här några enkla metoder att använda oss av när vi vill utveckla skisser till 3-dimensionella alster. Jag väljer att presentera ett urval av olika metoder. Kavaljersperspektiv. Detta är det enklaste formen för perspektiv där vi endast vill förmedla ett djup i detaljen utan att proportionerna måste stämma. Vi bygger upp bilden så att vi har en av sidorna rak mot oss för att sedan vinklar en av de övriga sidorna enligt bild. Vi får då tre axlar, där två är rätvinkliga mot varandra och den tredje vinklad 45grader mot de andra. 6

Isometriskt perspektiv. Bygger vi upp så att vi har en kant vänd mot oss. De båda sidorna är sedan vinklade med 60grader mot nämnda kant och bildar då de tre axlarna. Nämnvärt är att alla tre axlarna har samma skala vilket medför då att vid skiss av en kub så blir alla sidorna lika långa. Detta är metoden som till största del används för tekniska ritningar och illustrationer. Dimetrisk perspektiv. Bygger på samma princip som ovan då vi kar en kan mot oss. Skillnaden här ligger i att vi inte har samma vinkel på de övriga axlarna, utan kan här vara som på bilden nedan 7- och 42grader. Här använder vi oss även av olika skalor på axlarna. Två av axlarna har en gemensam skala medans den tredje har en halverad skala(se bild). Trimetrisk perspektiv. Konstrueras likt dimetrisk perspektiv med den skillnaden att samtliga tre axlar har olika skalor. 7

Punktperspektiv, grunden ligger i att vi skappar en horisontallinje som vi placerar i det vi tycker skall vara ögonhöjd på bilden. Beroende på hur vi placerar skissen kan vi skapa oss en uppfattning om att vi betraktar föremålet underifrån eller ovanifrån beroende på om vi placerar skissen över eller under horisontallinjen. För att sedan skapa djup i skissen kan vi använda oss av de punktmetoder som följer nedan, Enpunktsperspektiv, (centralperspektiv). Den enklaste metoden att använda sig av för att skapa sig djup och en tredimensionell skiss. Det används så att de i verkligheten parallella linjer med horisontlinjen möts i en huvudpunkt som vi har placerar på horisontallinjen vi skapat. Lodräta linjer förblir det i denna metod. Tvåpunktsperspektiv. Med denna metod kan vi skiss ett föremål med två sidor som sträcker sig bort från dig. Här skapar vi två punkter på horisontlinjen som används för att sammanför de två sidorna. Lodlinjerna är raka i denna metod med. Vi kan med fördel placera de två punkterna utanför pappret för att skapa en så pass stor bild som möjligt. 8

Trepunktsperspektiv,(Grod- eller fågelperspektiv). Denna metod kanske inte är så vanlig när det handlar om att presentera produktskisser men kan vara värt att nämna. Med metoden skapar vi en illusion om att vi betraktar ett föremål mycket uppifrån eller nerifrån. Den tredje gränspunkten placeras då markant över eller under horisontallinjen, detta för att binda ihop de lodräta linjerna. I ett grodperspektiv sätts den tredje gränspunkten högt ovanför horisontallinjen och under linjen för ett fågelperspektiv. Dator modell Att använda sig av datorn som hjälpmedel är ett accepterat och vanligt sätt att framställa sin idé. Vi kan snabbt få fram datorgenererade informationskällor av idéerna, fördelen ligger i att vi har en snabbt redigerbar information. Denna är sedan lätt att sprida i dagens IT-samhälle. Verktygen som vi använder i dagsläget är olika CAD-system eller 3D-modelleringsprogram som t.ex. SolidWorks, där vi enkelt kan skapa 3D-modeller av idéerna. Dessa modeller är sedan lätta att visa för andra då det med fördel kan betraktas i olika vinklar och avstånd. Men med mindre kunskap inom användning av dessa program så kan det vara krångligt att arbeta med. Skall vi skap mer komplicerade former datoriserad miljö så kan de vara svårskapade om vi ej behärskar programmet fult ut. Datorn kommer då till korta jämfört med en handskissad bild som de flesta kan skapa. 9

Bild Att presentera sina idéer med bild är ett naturligt och oftast omedvetet steg vi tar ifrån skisser och datormodeller. Ni kan dock tycka att skiss är en bild, men det jag menar med bild i detta avsnitt är hur vi väljer att komponera bilden. Beroende på vad vi har för mål med bilden vi vill presentera och hur långt gångna vi är i PU-processen så har vi olika typer av bilder vi kan använda oss av. Jag har valt att gruppera dem i ett antal kategorier. Arbetsskiss Vilket kan betraktas som den bildtyp vi vanligen använder oss av när vi arbetar runt idégenerering. Oftast är det de skisser vi tar fram i arbetar med olika idéer och lösningar. Skisserna kompletteras fördelaktigt med kort förklarande text eller symboler för användnings sätt samt tankar om form och utseende. Produktbild Med denna bild presenterar vi idén som en slutlig produkt. Lämpligt är att vi presenterar den med en tredimensionell bild där vi använder ett för ändamålet lämpligt perspektiv. Här kan vi med fördel färgsätta bilderna för att skapa en förevisning om hur vill att material och färger kommer att se ut på produkten. Viktigt här är att komponera din bild så tydligt som möjligt så att de detaljer som vi anser är viktiga verkligen syns. Sammanhangsbild/Användarbild När vi presenterar produkten genom bild kan det vara svårt att skapa sig en förståelse för storlek och proportioner. Vi kan då fördelaktigt använda oss av en teknik där vi i en och samma bild presenterar din produkt med saker i omvärlden som är lätt att referera till, likt en människa eller en hand. Vi ser då en tydlig koppling till storleken utan att ta bort fokus på produkten. Med samma teknik så kan vi skapa bilder där produkten används vilket förtydligar ändamålet med produkten, eller att vi placerar produkten i sin tänkta miljö. Konstruktionsbild/Ritning/sprängskiss. Är en den presentationsbild av hur vi tekniska beskriver din idé. Med denna bild förmedlar vi tankar runt konstruktionsmässiga detaljer som mått, funktioner och detaljer. Vi använder bilden för att förmedla hur dina idéer löser vissa specifikationer eller krav. Här kan vi nämna t.ex. rena produktionsritningar där detaljen är fulständigt måttsatt och klar för tillverkning eller sprängskisser som den till höger där vi visar hur detaljen är hopsatt eller hur den skall monteras. 10

Fotorealistisk bild. Är lyxvarianten av bild där vi komponerar ihop en bild för att slutresultatet skall likna ett foto. Med denna teknik jobbar vi framförallt med när vi skall marknadsföra och sälja produkten. I dagsläget används övervägande datorn till att skapa dessa bilder, vi kan med någorlunda lite träning lära oss materialsätta modeller och placera in dem i lämplig miljö för att sedan låta datorn rendera ut bilden åt oss. Modell/Prototyp Ett bra komplement till samtliga tidigare metoder kan vara en fysisk modell eller en prototyp. Skillnaden om vi man hårddrar det mellan dessa två är att modellen är till för att beskådas medans prototypen är till för att visa funktion. Slutkommentar Med hjälp av de ovanstående metoder som presenteras ökar möjligheten att skapa ett effektivt gränssnitt mellan två individer. Men vi måste även vara medvetna om att det inte är en självklarhet att bara följa dessa. Utan det skall väl nämnas att det inte finns någon standardlösning för varje situation utan vi får anpassa os efter förutsättningarna. Men viktigt för framtiden är det att vi måste ständigt förbättra kunskaperna om hur vi presenterar idéer för att kunna skapa det gränssnitt som hela tiden går mot det optimala. Det optimala är enligt min åsikt är att två individer efter en idéframställan har exakt samma syn på idén. 11

Källförteckning Eckert, J., & Clarkson, C. (2005). Design process Improvement A review of current practice. London: Springer-Verlag; ISBN 1-85233-701-x. Löfgren, B. (den 08 08 2000). Skiss ock presentationsteknik. Hämtat från http://hem.passagen.se/campusm/kursliteratur/skiss_och_presentationsteknik.pdf Wikipedia. (u.d.). Hämtat från http://sv.wikipedia.org 12