Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab

Kartläggning av tillgänglighet för barn en kvantitativ studie av barns resor till skolan En utvärdering gjord av Markör ab Box 396 701 47 ÖREBRO Tel. 019-16 16 16 Fax. 019-16 16 17 e-post markor@orebro-markor.se 1

Sammanfattning Undersökningen, som är ett led i Vägverkets arbete med eftersatta gruppers tillgänglighet, har som syfte att få svar på hur barn färdas till skolan samt hur stor andel som kan ta sig till skolan på egen hand utan vuxens sällskap. I undersökningen sker även en kartläggning av vilka risker som ur trafiksäkerhetssynpunkt bedöms vara det största hindret för tillgängligheten för barn till skolan. Undersökningen har genomförts postalt till 2800 slumpmässigt utvalda målsmän till barn födda åren 1989-1993 fördelade på Vägverkets sju regioner. Resultatet är i databearbetningen vägt efter dessa regioner. Tre påminnelser har gått ut, och datainsamlingsperioden löpte från maj till juli 2000. Totalt inkom 2 187 svar vilket ger en svarsandel på 78 %. Andelen barn som kan ta sig till skolan på egen hand utan vuxens sällskap på ett trafiksäkert sätt är 41 %. Andelen barn som kan ta sig till skolan utan vuxens sällskap där trafiksäkerheten är sämre är 19 %. Av resultatet framgår att knappt hälften av barnen har tillgång till gång- och cykelbana tre fjärdedelar eller hela vägen till skolan. Mer än hälften av barnen utsätts för hastigheter längs skolvägen på 50 km/h och två av tio för 70 km/h. Miljön kring skolan bedöms av en tredjedel av föräldrarna ha tät genomfartstrafik. Endast 6 % av barnen beskrivs ha bilfritt område vid skolområdet. Föräldrarna har gjort bedömningen att de största riskerna för barnen på vägen till skolan om de skulle cykla eller gå, är att biltrafiken längs vägen är tät och har hög hastighet. Även korsningar med tät biltrafik upplevs som en vanlig riskfaktor. Andra problem som nämns är att det saknas övergångsställen med ljussignal och gång- och cykelbanor. 16 % av barnen har skolskjuts. Mer än hälften av dessa har sin hållplats belägen vid väg med hastigheten 70 km/h eller mer. Till yttermera visso har bara 40 % av barnen tillgång till hållplatsficka. Majoriteten av föräldrarna är dock nöjda med hur skolskjutsen fungerar. 1981 och 1983 genomförde Krister Spolander undersökningar som bland annat berörde tillgängligheten för barn till vissa målpunkter. Dessa frågor har använts även i denna undersökning, och man kan vid en jämförelse konstatera att föräldrarna i minskad utsträckning tillåter sina barn att på egen hand gå till skola, fritidshem, idrottsplatser, simhall, bibliotek och affärer. Föräldrarna bedömer i jämförelse med 1983 vägen till målpunkterna som farligare. 2

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 BAKGRUND OCH SYFTE... 5 TEKNISK BESKRIVNING... 6 METOD... 6 Urval... 6 Fältarbetsperiod... 6 RAPPORTENS DISPOSITION... 7 BAKGRUNDSFAKTORER (VIKTAT RESULTAT)... 8 FÖRÄLDRARS BEDÖMNING AV TRAFIKFÖRHÅLLANDEN... 11 AVSTÅND TILL SKOLAN... 11 GÅNG- OCH CYKELBANOR... 12 HASTIGHETSGRÄNSER... 12 FÖRÄLDRARS BEDÖMNING AV RISKER... 13 OMGIVNINGARNA... 13 RISKBEDÖMNING OM BARNET SKULLE GÅ ELLER CYKLA TILL SKOLAN... 14 FÄRDSÄTT TILL SKOLAN... 16 FÄRDSÄTT... 16 SÄLLSKAP... 18 TRAFIKFÖRHÅLLANDEN FÖR DEM SOM GÅR ELLER CYKLAR... 19 SKOLSKJUTS... 21 HÅLLPLATSEN... 21 FÄRDSÄTT TILL HÅLLPLATSEN... 21 ORSAKER TILL SÄLLSKAP... 22 HÅLLPLATSFICKA... 22 HASTIGHETSGRÄNSER... 23 RESTID OCH VÄNTETID... 23 SÄKERHET PÅ RESAN... 25 ALLMÄNT OMDÖME OM SKOLSKJUTS... 25 TILLGÄNGLIGHET FÖR BARN EN DISKUSSION... 26 INLEDNING... 26 TILLGÄNGLIGHET FÖR BARN... 27 BAKGRUNDSFAKTORER... 29 FÖRÄLDRARS BEDÖMNING AV TRAFIKFÖRHÅLLANDEN... 33 Gång- och cykelbanor... 34 Hastighetsgränser... 35 FÖRÄLDRARNAS BEDÖMNING AV RISKER... 35 Omgivningarna... 35 Riskbedömning... 36 Trafikförhållanden för dem som går eller cyklar... 37 BARNS RÖRELSEFRIHET EN JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR... 41 SKOLANS TRAFIKSÄKERHETSINFORMATION... 45 SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 47 Hur stor andel barn kan ta sig till skolan på egen hand?... 47 Anledningar till val av färdsätt... 47 Största hindren för tillgängligheten... 48 Framtiden... 49 3

BILAGA 1. ÖPPNA SVAR... 50 ÖPPNA SVAR FRÅGA 7 ALTERNATIV ANNAT: VILKEN SKOLA/6-ÅRSVERKSAMHET DELTAR BARNET I?... 50 ÖPPNA SVAR FRÅGA 16 ALTERNATIV ANNAT: VILKA RISKER ANSER DU ATT DITT BARN FRÄMST UTSÄTTS FÖR OM DET GÅR ELLER CYKLAR TILL 6-ÅRSVERKSAMHETEN/SKOLAN?... 50 ÖPPNA SVAR FRÅGA 19A ALTERNATIV ANNAT: HAR BARNET RÄTT TILL SKOLSKJUTS?... 56 ÖPPNA SVAR FRÅGA 22 ALTERNATIV ANNAT: VILKET ELLER VILKA FÄRDSÄTT BRUKAR BARNET OCKSÅ ANVÄNDA SIG AV FÖR ATT TA SIG TILL SKOLAN/6-ÅRSVERKSAMHETEN?... 57 ÖPPNA SVAR FRÅGA 24 ALTERNATIV ANNAT: VARFÖR GÅR ELLER CYKLAR BARNET INTE HELA VÄGEN PÅ EGEN HAND?... 57 ÖPPNA SVAR FRÅGA 25 ALTERNATIV ANNAT: PÅ VILKET SÄTT BRUKAR BARNET OFTAST TA SIG DEN STÖRRE VÄGEN TILL SKOLAN/6-ÅRSVERKSAMHETEN VINTERHALVÅRET?... 60 ÖPPNA SVAR FRÅGA 34 ALTERNATIV ANNAT: HUR BRUKAR BARNET OFTAST TA SIG TILL HÅLLPLATSEN?... 60 ÖPPNA SVAR FRÅGA 35 ALTERNATIV ANNAT: AV VILKET HUVUDSAKLIGT SKÄL GÅR ELLER CYKLAR INTE BARNET TILL HÅLLPLATSEN PÅ EGEN HAND?... 62 BILAGA 2. ENKÄT OCH PÅMINNELSER... 63 4

Bakgrund och syfte I den senaste transportpolitiska propositionen, prop 1997/98:56, lades det övergripande transportpolitiska målet fast som: Det övergripande målet för transportpolitiken ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Detta mål konkretiseras genom fem delmål om tillgänglighet, miljö, trafiksäkerhet, transportkvalitet och regional utveckling. Idag saknas mått och konkreta mål för tillgänglighet, transportkvalitet och regional utveckling och Vägverket driver ett projekt för att utveckla mätmetoder och i slutändan föreslå etappmål, för dessa. Denna undersökning är en del i det arbetet. Transportsystemet skall utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses står att läsa under delmålet om tillgänglighet. Med den texten menar man alla medborgare; män, kvinnor, funktionshindrade, barn och äldre. Det gäller naturligtvis också olika transportslag som gång, cykel, kollektivtrafik och bil. Vissa grupper har svårare än andra att få sina transportbehov tillgodosedda och har inte tidigare uppmärksammats i Vägverkets arbeta. Barn är en sådan grupp som det finns anledning att studera närmare. Definitionen på tillgänglighet är enligt Vägverket: lätthet att nå utbud och aktiviteter i samhället. För att beskriva tillgängligheten för barn har vi valt att arbeta med indikatorn möjlighet att nå skolan till fots eller med cykel. Skolan har valts som målpunkt av flera anledningar skolan är bestämd i geografin alla barn har skolan som målpunkt beskriver man tillgängligheten till skolan fångar man upp andra målpunkter till exempel kompisar. Transportslagen gång och cykel har valts för att det är de transportslag barn förfogar över utan beroende av annan för att förflytta sig. Som en del i arbetet med etappmålen har Vägverket låtit genomföra en undersökning bland barn i åldrarna 6 till 10 år (födda 1989-1993). Begreppet tillgänglighet har i undersökningen definierats som att En god tillgänglighet kännetecknas av att barn kan ta sig hela vägen till sina målpunkter på egen hand, det vill säga utan sällskap av vuxen.. Undersökningens syfte var att mäta andelen barn som enligt tillgänglighetsdefinitionen ovan kan ta sig på egen hand till förskola/skola kartlägga anledningar till val av färdsätt kartlägga vilka risker ur trafiksäkerhetssynpunkt som bedöms vara största hindret för en god tillgänglighet. Vägverket gav Markör AB i uppdrag att genomföra undersökningen. Markörs projektledare har varit Eva Entelius-Melin, Lena Olsson och Lars Bolin. 5

Teknisk beskrivning Metod Undersökningen har genomförts postalt med ett standardiserat frågeformulär kompletterat med ett antal öppna frågor. Tre påminnelser har gjorts varav en med ny enkät. Postenkäten har riktats till och besvarats av målsman till de barn som ingår i undersökningen. Urval Ett urval om 2 800 barn födda 1989-1993 har dragits ur adressregistret SPAR stratifierat på ett sådant sätt att en sjundedel (400) av urvalet återfinns inom vart och ett av följande geografiska områden: Tabell 1: Urvalets fördelning Vägverksregion Länsfördelning Region Norr Västerbotten och Norrbottens län Region Mitt Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län Region Stockholm Stockholms och Gotlands län Region Mälardalen Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län Region Väst Hallands, Västra Götalands och Värmlands län Region Sydöst Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län Region Skåne Skåne län Fältarbetsperiod Det första utskicket med enkät och följebrev sändes ut 22/5. Påminnelse 1 gick ut 5/6, påminnelse 2 med ny enkät skickades 19/6 och påminnelse 3 sändes ut 30/6. Svarsprocenten uppgick efter tre påminnelser till 78 %. Enkät, följebrev och påminnelsebrev finns i bilaga. I tabell 2 nedan redovisas antal svar och svarsprocent per region ovägt. Tabell 2: Svarsprocent/region samt totalt Vägverksregion Svarsprocent Region Norr 308 77 % Region Mitt 335 84 % Region Stockholm 287 72 % Region Mälardalen 312 77 % Region Väst 308 78 % Region Sydöst 324 81 % Region Skåne 304 76 % Samtliga regioner 2178* 78 % *Partiellt bortfall: 9 Resultatredovisningen är vägd efter regionens storlek. 6

Rapportens disposition I rapporten presenteras det viktade resultatet med diagram eller tabell för total på varje fråga med kommenterande text. Om en fråga följts av en öppen fråga redovisas svaren i samband med huvudfrågan. För de frågor där det varit möjligt har de öppna svaren kodats in i datamaterialet. I bilaga samtliga öppna svar. Till rapporten hör också en tabellbilaga. Formuläret omfattar 42 frågor, varav flera är delfrågor eller flervalsfrågor. För att underlätta för läsaren har därför ett antal sammanslagningar gjorts. Varje tabell och diagram har försetts med frågenummer. Det fullständiga frågeformuläret finns i bilaga. Maskinella avrundningar förekommer, liksom partiella bortfall. I de fall samtliga respondenter besvarat frågorna anges inte bastal. Har däremot hopp förekommit eller följdfrågor besvarats anges bastal i diagram och tabeller. Rapporten presenterar inledningsvis bakgrundsfakta om de i undersökningen ingående personerna. Därefter beskrivs trafiksituationen genom föräldrarnas bedömning avseende skolvägen, följt av en redovisning av hur föräldrarna upplever trafikförhållandena avseende risker. Färdsätt och med det anslutande frågor beskrivs i ett eget kapitel. Under egen rubrik beskrivs skolskjutsbarnens situation. Rapportens huvudämne tillgänglighet för barn diskuteras i ett eget kapitel. Här presenteras andelarna barn som kan ta sig till och från skolan på ett sätt som stämmer överens med den tidigare beskrivna definitionen (se Bakgrund). I kapitlet redovisas även hur trafikförhållanden påverkar tillgängligheten för barnen. 1981 och 1983 genomfördes en undersökning under ledning av Krister Spolander. Tre frågor från denna undersökning har också ingått i den nu genomförda. I ett eget kapitel redovisas dessa frågor och jämförs med de tidigare resultaten. Svaren på de frågor som handlar om skolornas rekommendationer i trafiksäkerhetsfrågor redovisas under rubriken Skolans trafiksäkerhetsinformation. Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion. I bilaga finns hela materialet i tabellform, sammanställning av de öppna svar som inte presenterats löpande i rapporten samt formulär, följebrev och påminnelsebrev. 7

Bakgrundsfaktorer (viktat resultat) Tabell 3: Kön (fråga 1) Kön Procent Pojke 50,2 Flicka 49,8 Total 100 Tabell 4: Födelseår (fråga 2) Födelseår Procent 1989 18,8 1990 20,5 1991 19,9 1992 20,5 1993 20,3 Total 100 Barnen är fördelade mellan de olika födelseåren på så sätt att ungefär en femtedel återfinns på varje födelseår. Tabell 5: Årskurs/barnsomsorg (fråga 7) Årskurs Procent Årskurs 5 2,6 Årskurs 4 19,5 Årskurs 3 19,7 Årskurs 2 18,6 Årskurs 1 20 6-årsverksamhet 18,6 Annat 1 Total 100 Fördelningen på årskurser stämmer tämligen väl överens med födelseåren, förutom att ett fåtal barn går i årskurs 5, vilket troligen förklaras av att de börjat skolan ett år tidigare än normalt. Tabell 6: Skolform (fråga 8) Skolform Procent Kommunal skola som barnet genom bostadens läge hör till 91,4 Annan kommunal skola 4,7 Friskola 3,9 Total 100 Majoriteten av barnen går i den skola som de genom bostadens läge hör till. Knappt fem procent går i annan kommunal skola och cirka fyra procent går i friskola, vilka man kan anta inte alltid ligger i anslutning till bostaden. Totalt kan således cirka 9 % ha en mer komplicerad väg än förväntat till skolan. 8

Tabell 7: Antal bilar i hushållet (fråga 6) Antal bilar Procent En bil 48,5 Två bilar 40,5 Tre eller flera bilar 4,6 Ingen 6,4 Total 100 Knappt hälften av hushållen har en bil, men en så hög andel som 40,5 % har tillgång till två bilar. Tabell 8: Bostadens läge (fråga 5) Bostadens läge Procent I ett ytterområde 59,9 I centrum/stadskärnan 18,8 På landsbygden 21,3 Total 100 Majoriteten av hushållen bor i ett ytterområde. En femtedel har sin bostad centralt belägen eller i stadskärnan och lika många är boende på landsbygden. Tabell 9: Region (fråga 3) Vägverksregion Procent Region Norr 5,9 Region Mitt 10,9 Region Stockholm 21 Region Väst 23 Region Mälardalen 11,7 Region Sydöst 15,4 Region Skåne 12,1 Total 100 Tabell 10: Ortstyp (fråga 4) Ortsstorlek Procent I Storstockholm, Göteborg eller 19,2 Malmö I en tätort med 25 000-200 000 invånare 23,8 I en tätort med 5 000-24 999 invånare 20 I en tätort med 2 000 till 4 999 invånare 10,2 I en tätort med 200-1 999 invånare 11,4 På ren landsbygd/i en ort med mindre 15,4 än 200 invånare Total 100 9

Cirka 20 % är boende i något av storstadsområdena. En knapp fjärdedel, cirka 24 %, bor i en tätort med mellan 25 000 och 200 000 invånare och 20 % i en mindre stad med mellan 5 000 och 24 999 invånare. Cirka 21 procent bor på en ort med 200 till 4 999 invånare och 15 är boende på ren landsbygd. 10

Föräldrars bedömning av trafikförhållanden Föräldrarna fick bedöma trafikförhållanden som avstånd till skolan, hastighetsbestämmelser och trafikseparering, såsom till exempel förekomst av gång- och cykelbanor. Avstånd till skolan Två frågor gällde hur långt det var till skolan närmaste vägen dels till fots/med cykel och dels med bil. Diagram 1 och 2 visar fördelningen bland respondenterna. Diagram 1: Närmaste avstånd till skola till fots eller med cykel. (Fråga 9) Ca 250 meter eller kortare Ca 251-500 meter Ca 501 meter-1 kilometer Ca 1,1-2 kilometer Ca 2,1-3 kilometer Ca 3,1-4 kilometer Ca 4,1-5 kilometer Ca 5,1-6 kilometer Ca 6,1-7 kilometer Ca 7,1-8 kilometer Ca 8,1-9 kilometer Ca 9,1 kilometer eller mer 6 3 3 2 1 1 1 2 13 16 24 27 0 50 100 % Av diagram 1 framgår att två tredjedelar av barnen (67 %) har mindre än 1 kilometer till skolan. 19 % av barnen har mellan en och tre kilometers väg medan 13 % har mer än tre kilometer till skolan. Diagram 2: Närmaste avstånd till skola med bil. (Fråga 12) Ca 250 meter eller kortare Ca 251-500 meter Ca 501 meter-1 kilometer Ca 1,1-2 kilometer Ca 2,1-3 kilometer Ca 3,1-4 kilometer Ca 4,1-5 kilometer Ca 5,1-6 kilometer Ca 6,1-7 kilometer Ca 7,1-8 kilometer Ca 8,1-9 kilometer Ca 9,1 kilometer eller mer 7 4 4 2 2 1 2 12 15 19 32 0 50 100 % Med bil har 63 % av barnen mindre än 1 kilometer till skolan. 22 % av barnen har mellan 1 och 3 kilometer medan 15 % har över tre kilometer till skolan. 11

Gång- och cykelbanor Respondenterna ombads försöka uppskatta hur stor del av sträckan till skolan som utgjordes av gångeller cykelbana om barnet tog närmaste väg. Resultatet redovisas i diagram 3. Diagram 3: Andel gång- eller cykelbana av närmaste vägen till skolan. (Fråga 10) 100 % 50 28 27 18 12 11 4 0 Hela sträckan Ungefär tre fjärdedelar Ungefär hälften Ungefär en fjärdedel Ingen del Vet ej Något mer än en fjärdedel, 28 %, av barnen har gång- eller cykelbana hela vägen till skolan. Ytterligare 30 % har g/c-bana hälften eller tre fjärdedelar av vägen. Det betyder att något mer än hälften, 58 %, har g/c-minst halva vägen. Värt att notera är dock att 27 % av barnen inte har g/c-bana någon del av vägen. Hastighetsgränser På vägen till skolan förekommer oftast flera hastighetsgränser. De som uppgav att det inte fanns g/cbana hela sträckan till skolan fick beskriva vilka hastigheter som förekom på vägarna/gatorna. Diagrammet är baserat på den hastighet man angett som den högsta. Det är viktigt att komma ihåg att förutsättningen för frågan är vilka förhållanden som råder om barnet skulle ta sig till skolan till fots eller med cykel, inte att barnet faktiskt gör det. Diagram 4: Högsta hastighet längs skolvägen. (Fråga 11. Avser barn utan gc-bana hela vägen. Bastal: 1587) 100 % 50 55 0 21 12 11 1 1 30 km/h 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Vet ej Ungefär vart tionde barn, 12%, skulle ha 30 km/h som högsta hastighetsgräns på sin skolväg. Betydligt vanligare är att den högsta hastighetsgränsen skulle vara 50 km/h då en majoritet på 55 % har svarat detta. Omkring var femte barn, 21 %, skulle ha 70 km/h om denne gick eller cyklade till skolan och var tionde barn, 12%, skulle ha att förhålla sig till 90 km/h eller mer. 12

Föräldrars bedömning av risker I detta avsnitt beskrivs de risker föräldrar bedömer att barnet skulle utsättas för om han/hon skulle ta sig till skolan till fots eller med cykel. Föräldrarna får också bedöma om de anser att vägen är säker eller inte samt om vägen skulle kunna bli säker förutsatt att trafikproblemen åtgärdas. Omgivningarna De närmaste omgivningarna kring såväl bostad som skola kommer alla barn i kontakt med. Hur anser då föräldrarna att dessa omgivningar ser ut när det gäller biltrafik? Diagram 5: Biltrafiken i omgivningarna. (Fråga 13och 14) Området är bilfritt 5 6 Enbart trafik till och från fastigheterna förekommer 28 41 Området har gles genomfartstrafik Området har tät genomfartstrafik 20 33 33 32 Vet ej 1 1 0 50 100 % Bostaden Skolområdet Man kan konstatera att endast ett fåtal, 5 % av barnen, har bilfritt i de närmaste omgivningarna omkring bostaden. Ytterligare 41% av barnen har enbart trafik till och från bostaden i närmiljön. En tredjedel av barnen lever i en trafikmiljö med gles genomfartstrafik och två av tio har tät genomfartstrafik. Området omkring skolorna tycks ha en något tätare trafik. Bilfritt runt skolan har 6 % av barnen. För övrigt är fördelningen relativt jämn så att cirka en tredjedel av barnen är fördelade på de övriga alternativen enligt följande: enbart trafik till och från fastighet (28 %), gles genomfartstrafik (33 %) och tät genomfartstrafik (32 %). 13

Riskbedömning om barnet skulle gå eller cykla till skolan Föräldrarna fick göra en bedömning av vilka risker de ansåg att barnen skulle stöta på i trafiken om dessa skulle gå eller cykla till skolan. Diagram 6: Risker om barnet skulle gå till fots eller cykla. Flera svar kan lämnas. (Fråga 16) Tät biltrafik längs med vägen Övergångsställen med ljussignaler saknas Biltrafik med hög hastighet längs med vägen Gång- och cykelbana saknas Tät biltrafik i korsningar Övergångsställen saknas Trottoar saknas Biltrafik med hög hastighet i korsningar Cykel- eller mopedtrafik med hög hastighet Det saknas bro/tunnel Tät cykel- eller mopedtrafik Annat 20 17 17 16 16 25 25 36 35 35 34 31 0 50 100 % Diagram 6 visar att ungefär en av tre föräldrar upplever följande risker på skolvägen om barnet skulle gå till fots eller cykla: Tät biltrafik längs med vägen (36 %) Övergångsställe med ljussignal saknas (35 %) Biltrafik med hög hastighet längs med vägen (35 %) Gång- och cykelbana saknas (34 %) Tät biltrafik i korsningar (31 %) Svaren från de föräldrar som har svarat annat kan grovt karakteriseras som tillhöriga någon av följande områden: Oro för fordon, hastigheter och annat Oro för övergångsställen och andra överfarter Synpunkter på gång- och cykelbanor Synpunkter på väghållning, annat underhåll och vägutformning Oro för trafiksituationen runt skolan Rädsla för andra människor (En fullständig förteckning över öppna svar finns i bilaga.) 14

Det framgår av diagram 7 att en knapp majoritet av föräldrarna, 51 %, anser att barnens skolväg är osäker på grund av trafiken, om barnen går till fots eller cyklar: Diagram 7: Bedömning av barns skolväg till fots eller med cykel. (Fråga 15) 100 % 50 46 51 0 Jag upplever att mitt barn har en säker väg Jag upplever att mitt barn har en osäker väg pga av trafiken 3 Jag upplever att mitt barn har en osäker väg, men det beror på annat än trafiken En något mindre andel, 46 % upplever istället att deras barn har en säker skolväg och 3 % upplever att barnen har en osäker skolväg som dock inte beror på trafiken. Hur många föräldrar gör då bedömningen att barnet kan gå eller cykla hela vägen till skolan på egen hand? Diagram 8: Möjligheter att gå eller cykla till skolan på egen hand utan vuxens sällskap. (Fråga 17 och 18) 100 61 % 50 0 Barnet kan gå/cykla hela vägen på egen hand 21 Barnet kan inte gå/cykla hela vägen på egen hand men skulle kunna om trafikriskerna undanröjdes 15 Barnet kan inte gå/cyklapå egen hand, även om trafikriskerna undanröjdes 3 Vet ej/ej svar En majoritet på 61 % anser att barnet under nuvarande trafikförhållanden kan gå eller cykla hela vägen till skolan på egen hand utan vuxens sällskap. Drygt var femte, 21 %, säger att det skulle vara möjligt om trafikriskerna undanröjdes medan sådana åtgärder inte skulle ha någon betydelse för 15 % av föräldrarna. 15

Färdsätt till skolan Det tidigare avsnittet gällde hur föräldrarna bedömde situationen om barnet skulle gå eller cykla till skolan. I följande avsnitt beskrivs hur barnen faktiskt tar sig fram. Färdsätt I diagram 9 visas hur barnen vanligtvis tar sig till skolan under sommarhalvåret. I tabell 11 beskrivs om resan sker med samma färdsätt eller med byte av färdsätt under resans gång. Färdsättet vintertid redovisas i tabell 12. Diagram 9: Färdsätt till skolan april-oktober. (Fråga 20) 100 % 50 40 20 16 21 0 Till fots Cykel Skolskjuts Kollektivtrafik Jag eller någon annan skjutsar barnet med bil 2 1 Annat Sex av tio barn tar sig till skolan till fots eller cyklar. Ungefär två av tio (21 %) blir skjutsade med bil och ytterligare 16 % åker skolskjuts. Endast 2 % använder sig vanligtvis av kollektivtrafik för att komma till skolan. Med annat färdsätt förstås att barnen växlar färdsätt regelbundet. Tabell 11: Hel- eller delresa fördelat på färdsätt. (Tabellen baserad på 2094 svarande) Brukar barnet ta sig fram hela vägen på nämnda sätt till skolan/6- årsverksamheten? Fråga 21. Ja Nej Total På vilket sätt brukar barnet ta sig större delen av vägen till skolan/6-årsverksamheten under sommarhalvåret? Fråga 20. % % % Till fots 97 3 100 Cykel 96 4 100 Skolskjuts 77 23 100 Kollektivtrafik 75 25 100 Skjutsas med bil (ej skolskjuts) 90 10 100 Annat 98 2 100 Som framgår av tabell 11 är det framförallt barn som åker skolskjuts eller använder kollektivtrafiken som inte tar sig fram hela vägen på samma sätt utan använder sig av flera färdmedel. 16

Vid en jämförelse mellan hur barnen vanligtvis tar sig till skolan sommar (diagram 9) och vinter (tabell 12) framgår att betydligt fler barn cyklar till skolan sommartid. Något fler barn skjutsas istället med bil eller går till fots vintertid. Tabell 12: Färdsätt vinterhalvåret november-mars (fråga 25) Färdsätt Procent Till fots 48 Cykel 3 Skolskjuts 17 Kollektivtrafik 2 Jag eller någon annan skjutsar barnet med bil 28 Annat 1 Total 100 Av diagram 9 framgår att 16 % anger att de oftast färdas med skolskjuts. Samtliga respondenter ombads besvara en fråga om barnet hade rätt till skolskjuts, det vill säga resa till och från skolan som betalas av kommunen, och om så var fallet vilken typ av skolskjuts barnet åker. I tabell 13a och 13b nedan redovisas resultatet: Tabell 13a: Har barnet rätt till skolskjuts, det vill säga resa till och från skolan som betalas av kommunen? Rätt till skolskjuts? (Fråga 19a. Bastal: 2128) Procent Ja, skolskjuts speciellt anordnad för skolbarn 18 Ja, skolskjuts samordnad med vanlig kollektivtrafik 5 Nej 77 Total 100 Tabell 13b: Vilken sorts skolskjuts åker barnet? (Besvarat av dem som svarat Ja på fråga 19a.) Vilken sorts skolskjuts? (Fråga 19b. Bastal: 483) Procent Buss 75 Taxi 16 Annat 9 Total 100 Man kan alltså konstatera att alla inte använder den skolskjuts de har rätt till. 17

Sällskap Är det vanligt att barnen tar sig ensamma till skolan? Diagram 10: Sällskap på vägen till skolan. (Fråga 23) 100 % 50 35 33 23 0 8 Ja, av vuxen Ja, av barn (12-17 år) Ja, av barn (11 år eller yngre) Nej, barnet brukar ta sig hela vägen till skolan på egen hand Som diagram 10 visar har de allra flesta sällskap med någon på skolvägen. En tredjedel har sällskap av barn som är 11 år eller yngre. Ungefär lika många (35 %) har sällskap av vuxen. Några barn, 8 %, har sällskap av äldre barn i åldern 12-17 år. En knapp fjärdedel av barnen, 23 %, brukar ta sig helt på egen hand till skolan. Vilka skäl anger föräldrarna till att deras barn har sällskap på skolvägen? Denna fråga har inte besvarats av dem som uppger att barnen tar sig helt på egen hand till skolan. Diagram 11: Orsaker till sällskap. Flera svar kan lämnas. (Fråga 24. Avser barn med sällskap på vägen. Bastal: 1535) Trafiken är för farlig för att gå/cykla ensam 40 Barnet vill ha sällskap med klass- eller skolkamrat 31 Barnet har skolskjuts 20 Annat Barnet vill ha sällskap med vuxen Praktiskt för familjen Lättare för barnet att komma i tid 15 13 12 11 Det finns andra risker på vägen till skolan Bekvämt för barnet att åka med bil 8 9 Barnet är funktionshindrat 1 0 50 100 % Av diagrammet framgår att det främst är av trafiksäkerhetsskäl barnet uppges ha sällskap då 40 % nämner detta alternativ. Tre av tio barn vill ha sällskap med något annat barn medan 13 % vill ha sällskap med vuxen. 20 % av barnen har skolskjuts och har sällskap av det skälet. Flera barn har sällskap av skäl som framförallt handlar om bekvämlighet eller vad som fungerar praktiskt. 9 % av föräldrarna uppger att barnet har sällskap eftersom det finns andra risker på vägen till skolan än trafiken. Under rubriken Annat nämns framförallt skäl som går att sortera in under följande rubriker: 18

Avståndsskäl Sällskap med syskon på samma skola eller dagis Skolans regler Trafikskäl Andra säkerhetsskäl Föräldrar kör Åldersskäl Funktionshinder/sjukdom (För svaren i sin helhet se bilaga öppna svar) Trafikförhållanden för dem som går eller cyklar De barn som går eller cyklar till skolan befinner sig mer eller mindre i närkontakt med trafiken. Därför fick föräldrarna besvara frågor om hur vägen till skolan var beskaffad med avseende på cykelbanor, hastigheter, trafikseparering och övergångsställen. Dessa frågor skulle besvaras av dem som går eller cyklar hela eller delar av vägen till skolan. Det tycks som att 50 km/h är den hastighet som vanligtvis förekommer i barnens trafikmiljö. Tabell 14 (Fråga 26a_1, 26c_1) Trafikförhållanden vid 30 km/h. Andel i %. Ja Nej Vet ej Går eller cyklar barnet längs väg utan trottoar/cykelbana, eller gång- och cykelbana avgränsad med målad spärrlinje med hastighetsgräns 30 km/h? (Bastal: 1064) 30 63 8 Cyklar barnet på cykelbana som ligger i direkt anslutning till gata/väg (utan någon form av avspärrning) med hastighetsgräns 30 km/h? (Bastal: 946) 22 73 5 Tabell 15 (Fråga 26a_2, 26b_1, 26c_2, 26e, 26f) Trafikförhållanden vid 50 km/h Ja Nej Vet ej Går eller cyklar barnet längs väg utan trottoar/cykelbana, eller gång- och cykelbana avgränsad med målad spärrlinje med hastighetsgräns 50 km/h och uppåt? (Bastal: 1152) 40 54 6 Går barnet längs med väg med trottoar eller liknande med hastighetsgräns 50 km/h? (Bastal: 1311) 49 46 5 Cyklar barnet på cykelbana som ligger i direkt anslutning till gata/väg (utan någon form av avspärrning) med hastighetsgräns 50 km/h? (Bastal: 1036) 27 69 4 Korsar barnet väg utan övergångsställe med hastighetsgräns 50 km/h och uppåt? (Bastal: 1419) 34 65 2 Korsar barnet väg med målat eller signalreglerat övergångsställe med hastighetsgräns från 50 km/h och uppåt? (Bastal: 1414) 34 64 2 19

Tabell 16 (Fråga 26b_2, 26c_3) Trafikförhållanden vid 70 km/h Ja Nej Vet ej Går barnet längs med väg med trottoar eller liknande med hastighetsgräns 70 km/h och uppåt? (Bastal: 883) 5 90 5 Cyklar barnet på cykelbana som ligger i direkt anslutning till gata/väg (utan någon form av avspärrning) med hastighetsgräns 70 km/h? (Bastal: 795) 4 90 5 Tabell 17 (Fråga 26d, 26g) Övriga trafikförhållanden Ja Nej Vet ej Går eller cyklar barnet på separat gång- och cykelbana som inte ligger i direkt anslutning till trafikerad väg? (Bastal: 1399) Korsar barnet väg med hastighetsdämpat övergångsställe? (Bastal: 1410) 46 53 2 19 79 2 20

Skolskjuts Skolskjutsbarnens situation skiljer sig delvis från andra barns eftersom de ofta har en relativt sett längre väg till skolan. De har att förhålla sig till, förutom trafiksituationen, tider för hämtning och hemåkning. Nedan beskrivs detta. Diagram och tabeller är baserade på det antal barn som uppgett att de använder skolskjuts sommartid (bastal 359). Partiella bortfall förekommer. Hållplatsen Diagram 12 beskriver hur långt barnen som åker skolskjuts har mellan hemmet och hållplatsen. Diagram 12: Avstånd mellan hemmet och hållplatsen. (Fråga 33. Bastal 359) 0-25 meter 28 26-100 meter 23 101-300 meter 20 301-500 meter 8 501-1000 meter 10 1001-2000 meter 2001-3000 meter Mer än 3000 meter 3 4 5 Sammanslaget har 71 % upp till 300 meter till hållplatsen. En dryg fjärdedel av barnen har hållplatsen i mycket nära anslutning till hemmet, högst 25 meter. Ytterligare 23 % har inte mer än 100 meter till hållplatsen. Ungefär var femte barn som åker skolskjuts har mellan 300 meter och 1 kilometer till hållplatsen och 7 % har mellan 1 och 3 kilometer. 5 % har mer än 3 kilometer till hållplasten. Färdsätt till hållplatsen 0 50 100 % Skolskjutsbarnen måste på ett eller annat sätt transportera sig till hållplatsen för att komma med skolskjutsen. På vilket sätt gör de det? Diagram 13: Färdsätt till skolskjutshållplats. (Fråga 34. Bastal: 351) 100 68 % 50 0 Till fots, utan sällskap av vuxen 15 Till fots med sällskap av vuxen 7 Cykel, utan sällskap av vuxen 1 Cykel med sällskap av vuxen 7 Blir skjutsad med bil (ej skolskjuts) 3 Annat 21

En majoritet på ungefär två tredjedelar av barnen (68 %) går till fots utan vuxens sällskap till hållplatsen. Ytterligare 7 % cyklar till hållplatsen utan sällskap av vuxen. 15 % går till fots till hållplatsen i sällskap av vuxen och 7 % blir skjutsade med bil till hållplatsen. Under svarsalternativet annat finns framförallt de barn som blir hämtade av taxi på den egna tomten. Orsaker till sällskap I de fall barnen hade sällskap av vuxen till hållplatsen ombads man ange varför barnen har sällskap. Orsakerna varierar och redovisas i diagram 14. Diagram 14: Huvudsakligt skäl till att ha sällskap till busshållplatsen. (Fråga 35. Avser barn med sällskap till hållplats. Bastal 73) Trafiken är för farlig för att gå/cykla själv 49 Lättare för barnet att komma i tid 14 Barnet är funktionshindrat 10 Det är för långt att gå/cykla 7 Barnet har skolskjuts 8 Bekvämt för barnet att åka med bil (ej skolskjuts) 7 Andra risker 6 Den absolut vanligaste orsaken till sällskap är att trafiken är för farlig för att barnet ska kunna gå eller cykla själv. Andra anledningar till att ha sällskap är exempelvis att det är lättare för barnet att komma i tid till bussen (14 %), barnet är funktionshindrat (10 %) eller att det är för långt för att gå/cykla till hållplatsen (7 %). Hållplatsficka 0 50 100 354 respondenter av de totalt 359 skolskjutsbarnen besvarade frågan om huruvida det fanns en hållplatsficka, det vill säga platser där fordonet inte står på körbanan medan barnen stiger på. 42 % har tillgång till en sådan ficka, medan 58 % inte har det. % 22

Hastighetsgränser På vägarna vid hållplatsen kan flera hastighetsgränser förekomma. Diagrammet nedan är baserat på den hastighet föräldrar angett som den högsta. Diagram 15: Högsta hastighet på vägen vid hållplatsen (Fråga 36. Bastal: 357). 100 % 50 47 31 0 12 8 1 2 30 km/h 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Vet ej Diagram 15 visar att endast 12 % av skolskjutsbarnen har en hållplats som ligger vid väg med en högsta hastighetsgräns på 30 km/h. Nästan en tredjedel av barnen, 31 %, har 50 km/h som högsta hastighet vid busshållplatsen medan nästan hälften, 47 % har 70 km/h. 8 % av barnen väntar på skolskjutsen vid väg som har 90 km/h. Restid och väntetid För skolskjutsbarnen är restiden till och från skolan samt väntetiderna innan skolan börjar och efter att skolan slutat några faktorer som påverkar hur man upplever resan. Hur lång tid tar då en genomsnittlig skolresa? Diagram 16: Tidsåtgång för resa till skolan. (Fråga 38. Bastal: 354) 100 % 50 31 35 0 9 Upp till 5 minuter 17 5 3 6 till 10 minuter 11 till 20 minuter 21 till 30 minuter 31 till 40 minuter 41 minuter eller mer De flesta skolbarnen (65 %) har resor som är mellan 6 och 20 minuter långa. En av tio har en restid upp till fem minuter. 17 % reser mellan 20 minuter och en halvtimme medan 9 % av barnen reser längre sträckor än så. Den genomsnittliga restiden är 17,3 minuter. 23

Den tid barnet får vänta innan skolan börjar när de har kommit fram med skolskjutsen visas i diagram 17. Diagram 17: Väntan i skolan innan skolan börjar. (Fråga 39. Bastal: 346) 100 % 50 30 34 17 14 0 Upp till 5 minuter 6 till 10 minuter 11 till 20 minuter 21 till 30 minuter 3 1 2 31 till 40 minuter 41 minuter eller mer Inte alls - barnet går på fritidshem före skolan Nästan hälften av skolskjutsbarnen, 47 %, väntar upp till tio minuter innan skolan börjar, det vill säga de kommer till skolan i relativt nära anslutning till att undervisningen börjar. Cirka en tredjedel, 34 %, får istället vänta mellan 11 och 20 minuter och ytterligare 17 % väntar mellan 21 och 40 minuter. En procent av barnen får vänta ännu längre. Två procent av barnen väntar inte alls då de går på fritidshem innan skolan startar. Den genomsnittliga väntetiden är 15,3 minuter. Hur lång är då väntetiden efter skolans slut? Diagram 18: Väntetid på skolskjuts efter skolans slut. (Fråga 40. Bastal: 322) 100 % 50 25 35 25 0 Upp till 5 minuter 6 till 10 minuter 11 till 20 minuter 7 21 till 30 minuter 3 2 31 till 40 minuter 41 minuter eller mer 5 Inte alls - barnet går på fritidshem efter skolan Efter skolans slut är väntetiden något kortare än på morgonen. En majoritet av barnen, 60 %, väntar upp till 10 minuter på att skolbussen ska komma. En fjärdedel väntar mellan 11 och 20 minuter medan en av tio väntar mellan 21 och 40 minuter. Liksom på morgonen är det några barn som får vänta mer än 40 minuter. 5 % av barnen går direkt till fritids på eftermiddagen och behöver av den anledningen inte vänta. Genomsnittsväntetiden är 13,7 minuter. 24

Säkerhet på resan Föräldrarna fick också göra en bedömning av säkerheten på resan. Kan barnen sitta hela vägen? Finns det bälten? Diagram 19: Säkerhet i skolskjutsen: buss eller taxi. (Fråga 41. Bastal: 349) 100 60 % 50 24 0 11 Det händer ofta att folk får stå i bussen Alla får som regel sittplats, men det finns inte bilbälten åt alla Alla får som regel sittplats och det finns bilbälten åt alla 4 Vet ej 1 Barnets skolskjuts består inte av någon delresa med buss eller taxi Flertalet skolskjutsar bedöms som anpassade till barnens antal på så sätt att det finns sittplats till alla. Dock är det drygt en tiondel av barnen som åker med skolbussar där det är vanligt att folk får stå. Ungefär två av tio åker med skolskjuts som har både sittplats och bilbälte åt alla. En procent av barnen åker skolskjuts som inte består av delresa med buss eller taxi vilket innebär att skolskjutsen exempelvis sker med båt. Av fråga 19b framgick att majoriteten av de barn som hade rätt till skolskjuts färdas med buss. Allmänt omdöme om skolskjuts Skolskjutsfrågorna avslutades med föräldrarnas helhetsbedömning av skolskjutsverksamheten. Diagram 20: Omdöme om skolskjutsen i allmänhet. (Fråga 42. Bastal: 359) 100 % 50 51 31 0 Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt 10 6 2 0 Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej Utan att vara helt nöjda anser hälften av föräldrarna att skolskjutsen fungerar bra. Ytterligare en tredjedel anser att den fungerar mycket bra. 8 % av föräldrarna menar att skolskjutsen fungerar mer eller mindre dåligt. 25

Tillgänglighet för barn en diskussion Inledning De nu redovisade resultaten från undersökningen har främst tjänat till att ge en bakgrund till den kartläggning av tillgänglighet för barn som är undersökningens syfte. I detta avsnitt kommer en diskussion att föras kring vilka möjligheter barn har att röra sig fritt och säkert på sin väg till skolan. Det är därför på sin plats att återigen påminna om den definition av tillgänglighet som undersökningen arbetat utifrån: En god tillgänglighet kännetecknas av att barn kan ta sig hela vägen till sina målpunkter på egen hand, det vill säga utan sällskap av vuxen. Diskussionen kommer att föras med utgångspunkt från variabeln Tillgänglighet för barn som har skapats genom att använda fråga 15 (säker eller osäker väg), fråga 17 (möjlighet för barnet att ta sig till skolan på egen hand utan vuxens sällskap till fots eller med cykel), fråga 18 (möjlighet att ta sig till skolan om trafikrisker undanröjs), fråga 20 (färdsätt), fråga 21 (om barnet tagit sig hela eller delar av vägen med detta färdsätt) och fråga 23 (sällskap eller inte). Variabeln kommer att användas till att ställas mot frågor som till exempel hastigheter, och risker. Syftet är att se hur förhållandena skiljer sig åt beroende på tillgängligheten för barnen. Vi redovisar även nedbrytningar gruppvis som ställs mot intressanta faktorer. Maskinella avrundningar förekommer. 26

Tillgänglighet för barn Variabeln Tillgänglighet för barn delar in barnen i följande sju grupper: Kan själv med bra trafiksäkerhet Kan själv men dålig trafiksäkerhet Kan själv, okänd trafiksäkerhet Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl Kan inte själv av andra skäl Kan inte själv av okända skäl Uppgift saknas Först placerades de barn in, som går eller cyklar hela sträckan till skolan utan sällskap av vare sig barn eller vuxen: De som angett att barnet cyklar eller går till fots till skolan (fråga 20) utan sällskap av vare sig vuxen eller barn (fråga 23) hela sträckan (fråga 21) och där föräldrarna bedömt att barnet har en säker väg till skolan (fråga 15) har placerats i gruppen Kan själv och bra trafiksäkerhet. Om barnet går eller cyklar hela sträckan utan sällskap men föräldrarna bedömt vägen som osäker tillhör de i stället gruppen Kan själv men dålig trafiksäkerhet. Om barnet går eller cyklar hela sträckan utan sällskap och svar saknas om vägens säkerhet tillhör de gruppen Kan själv okänd trafiksäkerhet Övriga barn placerades in enligt nedan. Följande barn anses kunna ta sig till skolan på egen hand: Om föräldrarna gjort bedömningen att det är möjligt för barnet att gå eller cykla till skolan utan sällskap av vuxen (fråga 17) och man på fråga 15 gjort bedömningen att vägen är säker betraktas barnet som tillhörigt gruppen Kan själv och bra trafiksäkerhet. Om föräldrarna gjort bedömningen att det är möjligt för barnet att gå eller cykla till skolan utan sällskap av vuxen (fråga 17) och man på fråga 15 gjort bedömningen att vägen inte är säker placeras barnet i gruppen Kan själv och dålig trafiksäkerhet. Om föräldrarna gjort bedömningen att det är möjligt för barnet att gå eller cykla till skolan utan sällskap av vuxen (fråga 17) men inte svarat på fråga 15 hör barnet till gruppen Kan själv okänd trafiksäkerhet. Dessa barn anses inte kunna ta sig till skolan på egen hand: Bedöms barnet inte kunna gå eller cykla till skolan på egen hand utan vuxens sällskap, men att så skulle kunna ske om trafikriskerna undanröjdes (fråga 18), hör barnet till gruppen Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl. Kan barnet inte cykla eller gå av andra skäl (fråga 18) tillhör barnet i stället gruppen Kan inte själv av andra skäl. Barn som enligt fråga 17 inte kan gå eller cykla själv till skolan och där svar saknas på fråga 18 tillhör gruppen Kan inte själv av okända skäl. Slutligen finns även en liten grupp där uppgift saknas. Denna grupp består av de barn som inte går eller cyklar hela sträckan till skolan utan sällskap och vars föräldrar inte besvarat fråga 17. Nedan redovisas den beskrivna variabeln Tillgänglighet för barn. 27

Diagram 21: Tillgänglighet för barn. Kan själv, och bra trafiksäkerhet Kan själv, men dålig trafiksäkerhet Kan själv, okänd trafiksäkerhet Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl 2 19 19 41 Kan inte själv av andra skäl 15 Kan inte själv av okända skäl Uppgift saknas 2 3 Diagrammet visar att: 0 50 100 % 41 % av barnen kan gå eller cykla till skolan på egen hand utan vuxens sällskap med bra trafiksäkerhet 19 % av barnen kan gå eller cykla till skolan på egen hand men med dålig trafiksäkerhet Ytterligare 2 % kan gå eller cykla med okänd trafiksäkerhet 19 % av barnen kan inte gå eller cykla själva till skolan på grund av trafiksäkerhetsskäl 15 % av barnen kan inte på grund av andra skäl än trafiksäkerhetsskäl 2 % av barnen kan inte gå eller cykla själva på grund av okända skäl Totalt kan således 62 % av barnen ta sig till skolan på egen hand utan vuxens sällskap (Kan själv med bra trafiksäkerhet, 41 % + kan själv med dålig trafiksäkerhet, 19 % + kan själv med okänd trafiksäkerhet, 2 %) medan 36 % av barnen uppges inte klara av det (kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl, 19 % + kan inte själv av andra skäl, 15 % + kan inte själv av okända skäl, 2 %). För 3 % saknas uppgift. Andra slutsatser som kan dras av materialet är att minst 38 % av barnen har dålig trafiksäkerhet på skolvägen enligt definitionen för dålig och bra trafiksäkerhet ovan ( kan själv men dålig trafiksäkerhet, kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl ). Minst 41 % av barnen har enligt samma definition bra trafiksäkerhet på skolvägen. I tabellen nedan anges bastal för respektive grupp. I samtliga diagram där dessa grupper används gäller dessa bastal. Tabell 18: Bastal för kategorierna i diagram 21: Tillgänglighet för barn. Kategori Antal (ovägt) Kan själv med bra trafiksäkerhet 899 Kan själv men dålig trafiksäkerhet 413 Kan själv, okänd trafiksäkerhet 35 Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl 402 Kan inte själv av andra skäl 322 Kan inte själv av okända skäl 46 Uppgift saknas 70 Total 2187 28

Bakgrundsfaktorer Tabell 19 och 20 visar Tillgänglighet för barn fördelad på kön och födelseår. Det framgår att ju äldre barnen är desto större andelar kan själva ta sig till skolan med bra eller dålig trafiksäkerhet. Andelen föräldrar som bedömer att barnen inte kan ta sig till skolan själva på grund av trafiksäkerhetsskäl eller andra skäl ökar ju yngre barnet är. Inga tydliga skillnader finns mellan pojkar och flickor vad gäller tillgänglighet utom möjligen vad gäller de äldsta barnen som är födda 1989. Där är det en större andel pojkar som kan gå eller cykla själva som bedöms ha en skolväg som är trafiksäker. Det finns även en svag tendens till att det i alla åldrar finns en högre andel flickor i gruppen kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl. Tabell 19. Tillgänglighet för barn fördelat på kön och födelseår i procent. Pojkar. 1989 1990 1991 1992 1993 Kan själv med bra trafiksäkerhet 50 50 46 37 29 Kan själv, men dålig trafiksäkerhet 26 23 20 16 8 Kan själv okänd trafiksäkerhet 2 3 1 2 1 Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl 5 12 17 25 27 Kan inte själv av andra skäl 11 10 13 17 26 Kan inte själv av okända skäl 1 2 1 3 4 Uppgift saknas 5 1 2 2 5 Total 100 100 100 100 100 Bastal 212 210 201 220, 213 Tabell 20. Tillgänglighet för barn fördelat på kön och födelseår i procent. Flickor. 1989 1990 1991 1992 1993 Kan själv med bra trafiksäkerhet 37 53 44 39 31 Kan själv, men dålig trafiksäkerhet 32 19 21 13 8 Kan själv okänd trafiksäkerhet 3 3 1 0 0 Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl 11 14 20 27 29 Kan inte själv av andra skäl 10 8 9 16 28 Kan inte själv av okända skäl 1 2 1 3 2 Uppgift saknas 6 2 5 2 2 Total 100 100 100 100 100 Bastal 197 215 214 204 202 29

Tabell 21 visar hur Tillgänglighet för barn är fördelat både på kön och region. Inga tydliga tendenser framkommer. Tabell 21. Tillgänglighet för barn fördelat på kön och region i procent. Pojkar (P) och flickor (F). Region Norr Region Mitt Region Stockhollen Region Väst Region Mälarda- Region Sydöst Region Skåne P F P F P F P F P F P F P F Kan själv med bra trafiksäkerhet 48 41 35 32 48 44 40 36 46 45 38 47 41 39 Kan själv, men dålig trafiksäkerhet 23 20 21 22 15 17 21 18 14 23 21 13 15 18 Kan själv okänd trafiksäkerhet 1 3 2 1 2 2 2 1 2 2 1 1 1 Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl 11 19 22 20 17 20 19 23 16 16 15 18 19 24 Kan inte själv av andra skäl 12 13 13 18 11 13 16 15 18 10 20 15 16 14 Kan inte själv av okända skäl 3 2 3 2 2 1 1 1 2 2 2 2 3 3 Uppgift saknas 3 1 3 5 4 3 2 5 2 2 3 4 5 1 Total 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Bastal 147 150 179 148 130 143 151 145 174 129 144 166 136 154 Tillgänglighet för barn fördelat på kön och ortstyp redovisas i tabell 22. Här framkommer att andelen barn som bedöms kunna ta sig själva till skolan med god trafiksäkerhet sjunker bland barn som bor i orter med mindre än 2000 invånare. På ren landsbygd är denna tendens ännu mer uttalad. En större andel av de barn som bor på ren landsbygd bedöms inte kunna gå eller cykla själva till skolan på grund av dålig trafiksäkerhet. På landsbygden är det dessutom en betydligt större andel barn som inte bedöms kunna ta sig själva till skolan på grund av andra skäl än trafiksäkerhetsskäl. Tabell 22. Tillgänglighet för barn fördelat på kön och ortstyp i procent. Pojkar (P) och flickor (F). Storstockholm, Göteborg, Malmö Tätort 25 000 200 000 inv Tätort 5 000-24 999 inv Tätort 2 000-4 999 inv Tätort 200-1 999 inv Ren landsbygd/ort med mindre än 200 inv P F P F P F P F P F P F Kan själv med bra trafiksäkerhet 52 43 55 55 47 52 50 37 35 28 6 10 Kan själv, men dålig trafiksäkerhet 10 19 20 15 23 21 23 24 26 18 10 13 Kan själv okänd trafiksäkerhet 3 2 2 2 2 2 2 2 2 1 Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl 15 22 14 15 19 16 13 20 21 24 26 30 Kan inte själv av andra skäl 10 10 6 11 6 6 8 10 13 20 52 38 Kan inte själv av okända skäl 3 1 1 1 1 1 2 2 1 1 4 6 Uppgift saknas 7 3 2 1 3 2 2 7 2 6 2 3 Total 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Bastal 127 139 290 242 195 224 126 100 119 139 176 157 30

Tabellen nedan redovisar Tillgänglighet för barn fördelat på kön och årskurs vilket kan jämföras med tabell 19 och 20 där Tillgänglighet för barn istället fördelades på kön och ålder. Även här är det fler yngre barn i de lägre årskurserna som bedöms inte kunna ta sig till skolan själva och fler äldre barn i de högre årskurserna som bedöms kunna ta sig själva till skolan. Intressant är att den största förändringen mellan de olika årskurserna tycks ske mellan 6-årsverksamheten och årskurs 1. Då det i 6- årsverksamheten är en större andel som uppger att barnet inte kan själv av trafiksäkerhetsskäl är det istället i årskurs 1 en större andel som beskrivs kunna själva men med dålig trafiksäkerhet. Detta intryck förstärks av tabell 24 och 25. Tabell 23. Tillgänglighet för barn fördelat på kön och skolår i procent. Pojkar (P) och flickor (F). 6- årsverksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Annat P F P F P F P F P F P F P F Kan själv med bra trafiksäkerhet 29 29 36 37 46 43 49 53 50 43 63 35 48 Kan själv, men dålig trafiksäkerhet 8 8 17 15 20 22 22 15 27 30 18 23 4 33 Kan själv okänd trafiksäkerhet 1 0 1 0 1 1 2 2 2 3 5 Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl 29 30 23 27 18 20 15 17 5 11 6 12 Kan inte själv av andra skäl 26 29 16 18 13 10 9 8 11 8 7 14 83 18 Kan inte själv av okända skäl 3 2 3 2 1 1 2 3 1 3 6 4 Uppgift saknas 5 2 3 1 2 4 1 3 4 6 3 6 9 Total 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Bastal 194 186 213 189 194 196 193 221 215 199 26 27 12 10 Måttet Tillgänglighet för barn talar inte om hur barnen faktiskt tar sig till skolan utan besvarar bara om det skulle vara möjligt mot bakgrund av de kriterier som beskrivits ovan. Hur gör man då idag? Frågan som ställdes till föräldrarna var På vilket sätt brukar ditt barn oftast ta sig den större delen av vägen till skolan/6-årsverksamheten sommarhalvåret (april-oktober)?. I tabellen nedan ser vi tillgängligheten fördelad på de olika färdsätten samt kön. Tabell 24. Tillgänglighet för barn fördelat på kön och färdsätt i procent. Pojkar (P) och flickor (F). Till fots Cykel Skolskjuts Kollektiv- Skjuts med Annat Trafik privat bil P F P F P F P F P F P F Kan själv med bra trafiksäkerhet 65 61 55 59 4 5 27 10 19 17 13 Kan själv, men dålig trafiksäkerhet 20 20 30 23 7 8 15 14 14 18 6 9 Kan själv okänd trafiksäkerhet 1 2 4 4 1 2 0 Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl 9 11 8 9 26 36 12 25 38 37 16 47 Kan inte själv av andra skäl 2 4 1 1 55 42 30 47 18 20 65 35 Kan inte själv av okända skäl 0 0 0 5 5 15 5 4 3 Uppgift saknas 2 3 1 3 3 3 5 4 9 Total 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Bastal 354 398 269 202 180 159 15 13 201 231 12 10 Det är av naturliga skäl framförallt barn som idag går eller cyklar som bedöms själva kunna ta sig till skolan på detta sätt med god trafiksäkerhet. Trafiksäkerhetsskäl är en vanlig orsak till att föräldrar skjutsar sina barn, men många skjutsas av andra orsaker. 31

Tabell 25, 26 och 27 visar tillgängligheten fördelad på ålder och färdsätt. Tabellerna visar att det framförallt bland de äldre barnen finns relativt stora andelar av de som får skjuts med privat bil eller åker kollektivtrafik som egentligen själva skulle kunna ta sig till skolan. Motsvarande tendenser finns inte bland de yngsta barnen. Tabell 25. Tillgänglighet för barn fördelat på ålder och färdsätt i procent. Födelseår 1989 och 1990. Till fots Cykel Skolskjuts Kollektiv- Skjuts med Annat Trafik privat bil 1989 1990 1989 1990 1989 1990 1989 1990 1989 1990 1989 1990 Kan själv med bra trafiksäkerhet 64 72 58 62 3 9 16 9 16 27 Kan själv, men dålig trafiksäkerhet 25 21 34 28 19 7 26 22 48 30 17 Kan själv okänd trafiksäkerhet 4 2 4 8 1 1 Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl 3 3 0 27 40 13 32 9 36 47 Kan inte själv av andra skäl 3 1 37 37 45 35 9 6 36 73 Kan inte själv av okända skäl 0 3 5 11 6 6 Uppgift saknas 1 2 4 2 10 18 3 Total 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Bastal 124 183 163 110 81 75 12 6 27 55 5 3 Tabell 26. Tillgänglighet för barn fördelat på ålder och färdsätt i procent. Födelseår 1991 och 1992. Till fots Cykel Skolskjuts Kollektiv- Skjuts med Annat Trafik privat bil 1991 1992 1991 1992 1991 1992 1991 1992 1991 1992 1991 1992 Kan själv med bra trafiksäkerhet 64 59 56 50 5 2 58 34 21 26 38 Kan själv, men dålig trafiksäkerhet 23 20 30 19 4 1 22 12 44 Kan själv okänd trafiksäkerhet 2 1 3 2 1 Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl 7 16 10 21 36 32 13 37 40 56 31 Kan inte själv av andra skäl 1 3 1 5 47 62 29 33 12 14 Kan inte själv av okända skäl 0 0 1 4 4 33 3 Uppgift saknas 3 0 2 2 4 5 4 31 Total 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Bastal 170 167 93 60 65 76 4 3 82 120 2 3 32