Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare



Relevanta dokument
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Patientsäkerhetsberättelse

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården.

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År Catharina Johansson

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsäkerhetsberättelse för Ametisten

Patientsäkerhetsberättelse för Lillängens äldreboende

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Furuviken

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende på Breared

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken

Patientsäkerhetsberättelse för Vardagas boenden i Lund:

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Edsby Slott

2015 års patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse samt plan för 2016 för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för äldreboende Klippan Vardaga

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Verksamhetschef: Annika Tumstedt Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Korsaröds behandlingshem AB

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för Klippan

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för verksamhet Tomtebogården

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Stattenahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 enligt följande:

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

Nymilen. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Pia-Maria Bergius Verksamhetschef

Patientsäkerhetsberättelse

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Annebergs Behandlingshem

Patientsäkerhetsberättelse för Krusmyntans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Patientsäkerhetsberättelse

Transkript:

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE, UD 2012-12

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Hantering av klagomål och synpunkter 9 Sammanställning och analys 10 Samverkan med patienter och närstående 11 Resultat 11 Övergripande mål och strategier för kommande år 7 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

Sammanfattning Vi arbetar utifrån de riktlinjer som finns för klagomålshantering. - Direktkontakt med anhöriga, MAS eller kvalitetsenhet i Lund, MAS Carema, samt överordnad chef såsom regionsdirektör. - Utredning av klagomål påbörjas med involverade. - När utredningen är genomförd återkopplas till ovanstående instanser skriftligen. - Åtgärdsplan utförs och medarbetare på arbetsplatsen blir informerade på APT - Vid behov finns krisgrupp i region Syd som enheten kan använda sig av - Uppföljning sker inom viss beslutad datum för att se till att åtgärdsplanen följs. Egenkontroll 2 gg/år är en del i uppföljningsarbete för att öka patientsäkerheten Fallriskbedömning och nutritionsanalys görs vid inflyttning till enheten och följs upp kontinuerligt vid förändring eller senast var sjätte månad. Avvikelsehantering är väl inarbetat på enheten och följs upp på kvalitetsrådet 1 gg/månad, detta involverar alla former av avvikelser. I kvalitetsrådet medverkar HSL-personal, omvårdnadspersonal, GC och VC. Enheten involverar anhöriga vid inflyttning om hur man minimerar risk för fall ex möblering av rum, mattor och hjälpmedel. Vi är öppna för synpunkter och klagomål från anhöriga och har även blanketter för detta lättillgängligt. Vid anhörigmöte finns möjlighet att informera om patientsäkerheten vilket också sker ex vid sammanställning av årlig avvikelserapportering till kommunen. Personalen har blivit mkt bättre på att göra riskbedömningar i omvårdnadsarbetet. Detta är ett ständigt pågående tänkande och arbete. Rutiner och handlingsplaner uppdateras kontinuerligt vid behov, för att säkerställa patientsäkerheten. 3

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Qualimax är Carema Cares ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Carema Cares ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Carema Care ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. För att vidareutveckla och säkerställa att personalen har en god kompetens så har utvecklingsarbete gällande fallprevention arbetats framdär medarbetare är med på teamträffar, som är ett diskussionsforum om åtgärder där alla yrkeskategorier så som omvårdnadspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, gruppchefer och verksamhetschef är representerade. Under året har tre sjukvårdsbiträden som gått verksamhetsförlagd utbildning till undersköterskor tagit sin examen i samarbete med Consensum. Verksamheten har arbetat med att förbättra dokumentationen i Procapita. Sedan november månad har verksamheten arbetat med att komma ifrån alla pappersavvikelser. All avvikelserapportering ska ske direkt i Procapita. Uppföljning sker två gånger om året av Lunds kommun där genomgång av avvikelser sker, samt uppföljning av beställenheten av genomförandeplaner sker kontinuerligt i verksamheten. Detta för att säkerställa en bra omvårdnad för de boende på vår enhet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD på Carema Care har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Regionchefen ansvarar för att vid behov vidta kvalitets- miljö och arbetsmiljörelaterade åtgärder inom regionen. I de fall Carema Care har uppdraget som MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) ansvarar Carema Cares MAS för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård, behandling av god kvalitet och att det medicinska omhändertagandet tillgodoser kraven på hög patient- 4

patientsäkerhet. MAS utarbetar och beslutar om riktlinjer och följer upp att de efterlevs. När kommunen har uppdraget att inneha MAS funktion efterlevs kommunens riktlinjer. Där Carema Care inte har MAS funktionen är det företagets kvalitetsutvecklare som följer upp verksamhetens kvalitetsarbete. MAS upprättar och utvärderar kvalitetssystemet för hälso- och sjukvården. MAS arbetar fortlöpande med att upprätthålla, utveckla, planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller de krav MAS ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att omvårdnadsåtgärder utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Verksamheten följer Carema Cares kvalitetsledningssystem där vi gör en egenkontroll som sker två gånger per år. Med hjälp av egenkontrollen ser vi vilka områden som behöver förbättras. Allt förbättringsarbete tar vi upp till diskussion på enhetens kvalitetsråd samt arbetsplatsträffar, då alla medarbetare behöver få kännedom om kvalitetsarbete och förändringar. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Carema Cares rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När avvikelsen bedöms allvarlig rapporteras detta direkt till verksamhetschefen som i sin tur tar ställning om överordnad chef och uppdragsgivaren ska informeras omedelbart. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse tas direkt kontakt med MAS/kvalitetsutvecklare. Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. 5

Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet har befogenhet att besluta om kvalitetshöjande åtgärder. Vid inflyttning och över tid erbjuds alla patienter, av omvårdnadsansvarig sjuksköterska, preventionsbedömningar gällande fall, nutrition, trycksår samt munhälsa. Vid identifierad risk ska en omvårdnadsplan upprättas samt kontinuerlig utvärderas dock minst två gånger/år. Fäladshöjdens äldreboende har ett kvalitetsråd där sjuksköterska, omvårdnadspersonal, gruppchef och verksamhetschef ingår. På kvalitetsrådet har man uppföljning av avvikelser och diskuterar hur man ska åtgärda dessa. På kvalitetsrådet tar man även upp andra frågor som kan förbättra kvalitén för boende och anhöriga. Kvalitetsrådet har möte var femte vecka. Förutom Qualimax registreras även i Procapita där alla avvikelser läggs in och följs upp för att kvalitetssäkra patientsäkerheten. På team möten med ssk och omvårdnadspersonal sker genomgång av de boende där man även tar upp avvikelser av alla slag. T.ex. nutrion, fall och trycksår. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 MAS har under 2012 reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet. MAS/kvalitetsutvecklare har under året tydliggjort vikten av tidig rapportering vid eventuell risk för vårdskada för att påbörja snabb utredning och upprätta krav på åtgärder och tidsplan. MAS har genomfört systematisk uppföljning av de avvikelser som inkommit och återkopplat till verksamhetschefen för uppföljning av vidtagna åtgärder. Under 2012 har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. Samtliga verksamheter deltar i PPM-studier gällande vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och trycksår. Samtliga verksamheter ska registrera i Senior Alert där samtycke finns och i Palliativa registret. 6

Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll har genomförts två gånger under 2012, maj och november. Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som besvaras av verksamhetschefen tillsammans med legitimerade medarbetare. Frågorna besvaras i Q-maxit, Carema Cares IT-stöd för ledningssystemet Qualimax. Syftet med egenkontrollen är att identifiera områden för förbättringsarbete i verksamheten. Utifrån egenkontrollen dokumenteras allt förbättringsarbete löpande i Förbättringsloggen i Q-maxit. Egenkontrollen utgör ett underlag för MAS/kvalitetsutvecklaren inför kvalitetstillsyn. Kvalitetstillsyn genomförs årligen av MAS/kvalitetsutvecklaren. Kvalitetstillsynen är en kontroll av efterlevnaden av riktlinjer, rutiner och en uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån identifierade risker och händelser. På Fäladshöjdens äldreboende har vi utifrån egenkontroll diskuterat förbättring vad gäller läkemedel o fall men även delegering av läkemedel. Qualimaxarbetet är under arbete framförallt inläggning av råd, APT och dylikt, men även överföring från egenkontroll till förbättringsloggen. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse Enligt gällande regelverk finns samverkansöverenskommelse upprättad med berörd läkarorganisation. Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåll bland annat avseende tillgänglighet, uppföljning av behandlingsinsatser, läkemedelsanvändning, medicinsk vårdplanering samt utbildningsinsatser till medarbetarna. Överenskommelse om läkarsamverkan ger förutsättning för tydlighet och ömsesidig förståelse. Under 2012 har MAS/kvalitetsutvecklaren haft regelbundna samverkansmöten med berörd läkarorganisation. På Fäladshöjdens äldreboende har samverkan med läkare skett via läkarronder 1gg/v tillsammans med sjuksköterska från boendet. Vid behov har även rådgivning skett i form av telefonsamtal mellan sjuksköterska och tjänstgörande läkare. Vid akut behov eller i livets slutskede besöker läkare enheten för bedömning av den boende status. Vid jourtid anlitas jourläkare från Falck. Detta är reglerat i gällande avtal mellan enheten och region Skåne. 7

Samverkan med uppdragsgivare MAS/kvalitetsutvecklaren har under 2012 haft regelbundna samverkansmöten med uppdragsgivarens MAS då man följt upp hälso- och sjukvården när det gäller avvikelser, händelser och risker samt genomförda kvalitetsuppföljningar. Det har skett en omedelbar återkoppling då händelser inträffat eller synpunkter/klagomål från patient eller närstående har inkommit. På Fäladshöjdens äldreboende har vi dels de kontinuerliga samtalen när det gäller boendes in- och utflyttning. Sedan har vi samverkansmöten med kommunen två gånger per år, där kvalitetsuppföljning sker skriftligen före dessa möten och sedan tas upp till diskussion. Under 2012 har det varit två möten med kommunledning för vård och omsorg. Övergripande för enheterna i Lunds kommun finns kontinuerliga möten med Lunds kommuns dokumentationsgrupp. I denna grupp sitter en verksamhetschef för Carema Care AB Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer. Sjuksköterska finns knuten till varje plan (Fäladshöjden) har tre plan med sex avdelningar. Varav tre är för demensboende och tre för äldreboende). Det är ett nära samarbete mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal, dels daglig kontakt men även olika möten som t ex vårdplanering, teammöten och uppföljning av vårdtyngden. Både sjuksköterska och omvårdnadspersonal arbetar för att varje boende ska få så bra vår o omvårdnad som möjligt. Paramedicinare är delaktiga i teammötet kring den boende. Förutom dessa medverkar även äldrepedagog/terapisamordnare för att stimulera den sociala hälsan Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Beskriv hur ni fortlöpande bedömer om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamheten. Under år 2012 har det inte uppkommit någon händelse på Fäladshöjden som medfört någon risk för brister i verksamheten. Men som i alla verksamheter så skulle brist på sjuksköterskor, brist på personal, hjälpmedel som är ur funktion, brist i information kunna utlösa dessa händelser som skapar risksituationer för de boende Upptäcka - Analysera - Åtgärda är något som ständigt sker i verksamheten. Kunskap och snabbt förfarande minimerar risk för allvarliga händelser 8

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 Rapportering av händelser/ Avvikelser Alla medarbetare har kunskap om hur Carema Cares rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När avvikelsen bedöms allvarlig rapporteras detta direkt till verksamhetschefen som i sin tur tar ställning om överordnad chef och uppdragsgivaren ska informeras omedelbart. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse tas direkt kontakt med MAS/kvalitetsutvecklare. På Fäladshöjdens äldreboende finns rutiner för hur rapportering och avvikelsesystemet fungerar, eventuella riskbedömningar tas alltid up+p på teammöten, APT och planeringsdagar. Information lämnas alltid ut. Sjuksköterskor rapporterar i Procapita och Omvårdnadspersonal i Qualimax. Verksamhetschefen gör återkoppling till kvalitetsråd och hela arbetsgruppen på APT. Analys och åtgärd av avvikelserna görs ständigt. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Alla medarbetare har kunskap om Carema Cares hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschefen och legitimerade medarbetarel informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS/kvalitetsutvecklaren och uppdragsgivaren informeras omedelbart. Det finns inga klagomål i verksamheten. Skulle det uppkomma ett klagomål, samlar vi personalgruppen och går igenom dess innehåll. Alla medarbetare ges alltid möjlighet att framföra sina synpunkter. Beroende på vad det är för klagomål så skickar vi det till vård och omsorgsförvaltningen och till socialstyrelsen beroende på allvarlighetsgrad. Sker brist i våra rutiner tar vi med detta vid inlämnande till behörig instans. Får verksamheten in ett klagomål från anhöriga, kontaktar vi anhöriga snarast möjligt. Verksamheten redovisar och åtgärdar alla inkomna synpunkter på kvalitetsmöte samt APT. 9

Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Inkomna klagomål, rapporter, eller synpunkter behandlas utan dröjsmål i verksamheten. Vi håller alltid samtal med de berörda, och försöker alltid i den mån det går att finna hållbara lösningar och göra förändringar som krävs snarast möjligt. Personer som in kommit med klagomål till verksamheten får alltid återkoppling på det som inkommit till oss. I det fall det finns brister som har ett större sammanhang, återkopplas detta på en arbetsplatsträff och vi upprättar en handlingsplan. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 På Fäladshöjdens äldreboende är det alltid ett första möte med anhöriga vid visande av rum. Då lämnas en broschyr med information om enheten, måltider, aktiviteter, försäkring, vad man själv ansvarar för etc. En första kontakt med sjuksköterska vad gäller läkemedel men även hjälpmedel diskuteras. Man påtalar vikten av att inte övermöblera, att vara försiktig med mattor och användande av halkmatta när så behövs. Allt för att minimera risker för vårdskador. Information angående tandvård lämnas också ut till anhöriga. Den boende har möjlighet att få tandvård av Oral Care och fotvårdsspecialist som är knuten till enheten. Vid ankomstsamtalet cirka 14 dgr efter inflyttning diskuteras mer ingående med boende och anhöriga omvårdnadsbehov, kost, hjälpmedel, läkare, larm och övrigt för bästa patientsäkerhetsarbete. Samverkan med patient och närstående Carema Care har etablerad samverkan med pensionärsorganisationer samt andra intresseorganisationer. Carema Care arbetar med närståenderåd på varje verksamhet. Närståenderådet leds av verksamhetschefen och rådet träffas minst två gånger per år. Dessutom sker kontinuerligt närståendeträffar. För att förebygga och identifiera eventuella risker sker kontinuerligt individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patient och närstående. I verksamheten finns en äldrepedagog som ansvarar för att skicka ut ett informationsblad till anhöriga en gång/månad. Där beskriver hon vilka aktiviteter vi haft och vad som kommer att hända. Vår äldrepedagog har även telefontid en gång/vecka där de kan ringa med ev. frågor och funderingar. Omvårdnadspersonal ansvarar även för att ha en tät kontakt med våra anhöriga. Minst en gång/månad. Detta görs upp vid inflyttning och står i den boendes genomförandeplan. Carema Care har en kundombudsman. Kundombudsmannen är tillgänglig och tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende från våra verksamheter Fäladshöjden har ett boenderåd som träffas 4 gånger per termin, där diskuteras olika saker som kan förbättra för de boende. Det finns även möjlighet att träffa 10

sjuksköterska på enheten vid behov. Det finns en nära samverkan med både boende och närstående. Det finns en lätt tillgänglighet för närstående vid kontakt med verksamhetschef. Anhörigombud/äldrepedagog finns på enheten. Anhöriga inbjudes till anhörigträffar för information och ev. föreläsning 2 gånger per år. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Frågeställning Kategori Antal /år 2011 2012 Antal genomförda E- utbildningar i basala hygienrutiner. ------------ Antal medarbetare ---------------- Antal medarbetare som genomfört E-utbildning Antal patienter med fullständig omvårdnadsjournal Enligt gällande checklista Antal omvårdnadsplaner i förhållande till antal patienter med identifierade nutritionsproblem. Antal dokumenterade överenskommelser angående nattfasta för alla patienter på verksamheten Antal registrerade patienter i palliativa registret i förhållande till antalet dödsfall i verksamheten ----------- Totalt antal patienter (vid mättillfället) ------------ ------------ Antal dokumenterade nutritionsproblem Totalt antal avlidna patienter år 2012 ---------------- ----------------- Antal patienter med fullständig omvårdnads journal (vid mättillfället) Antal dokumenterade omvårdnadsplaner utifrån dokumenterade nutritionsproblem Antal registrerade patienter 2012 11

Antal registrerade patienter i Senior Alert Antal Lex Maria anmälningar under året. ---------- Totalt antal anmälningar enligt Lex Maria Antal registrerade patienter 2012 Totalt antal anmälningar enligt Lex Maria Antal avvikelser tagna från Q-maxit Frågeställning 2011 2012 Läkemedel Utebliven dos 24 25 Dubbel dos 0 0 Felaktigt iordningsställande 0 0 Förväxling 0 0 Utebliven signering 0 0 Fall Fall i verksamheten 113 115 Frakturer pga fall (räknas manuellt) 5 5 Synpunkter och klagomål Synpunkter och klagomål 0 3 Trycksår Trycksår uppkomna inom verksamheten 0 0 Övergripande mål och strategier för kommande år 12