FREKVENSSPEKTRUM TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1

Relevanta dokument
Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

Periodisk summa av sinusar

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer

Signaler & Signalanalys

Tentamen SF1661 Perspektiv på matematik Lördagen 18 februari 2012, klockan Svar och lösningsförslag

1 Föreläsning IV; Stokastisk variabel

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny

Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

RÄKNEEXEMPEL FÖRELÄSNINGAR Signaler&System del 2

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Datorövning: Fouriertransform med Python

10. MEKANISKA SVÄNGNINGAR

Signal- och bildbehandling TSEA70

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Kryssproblem (redovisningsuppgifter).

Spektrala Transformer

Informationsteknologi

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)

12. Numeriska serier NUMERISKA SERIER

Potensserier och potensserieutvecklingar av funktioner

a (och liknande ekvationer). a har lösningar endast om 1 a 1 (eftersom 1 sin( x ) 1). 3 saknar lösningar.

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

7. Sampling och rekonstruktion av signaler

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet KÅRA T1 T2 U2 U4

dt = x 2 + 4y 1 typ(nod, sadelpunkt, spiral, centrum) och avgöra huruvida de är stabila eller instabila. Lösning.

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

DT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

Signal- och bildbehandling TSBB03

Kursens mål är, förutom faktakunskaper om kursinnehållet, att ge:

Spektralanalys - konsten att hitta frekvensinnehållet i en signal

Spektrala Transformer

Signalanalys med snabb Fouriertransform

L HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER.

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

MATLAB-stöd till Telekomm-kursen Vt-08 För Data- och Elektro

också en lösning: Alla lösningar, i detta fall, ges av

Lösningsförslag, v0.4

SIGNALANALYS I FREKVENSRUMMET

Signal- och bildbehandling TSBB03, TSBB14

IV. Ekvationslösning och inversa funktioner

Talmängder. Vi använder följande beteckningar för s.k. standardtalmängder:

Inlämningsuppgifter i Funktionsteori, ht 2018

Spektrala Transformer

Cirkelkriteriet (12.3)

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

1. Vi har givet två impulssvar enligt nedan (pilen under sekvenserna indikerar den position där n=0) h 1 (n) = [ ]

Sammanfattning TSBB16

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. 1

Fourierserier och ljudkompression

Kompletterande material till föreläsning 5 TSDT08 Signaler och System I. Erik G. Larsson LiU/ISY/Kommunikationssystem

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

SYSTEM. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1 SYSTEMEGENSKAPER. Minne Kausalitet Tidsinvarians. Linjäritet Inverterbarhet Stabilitet. System.

Matematisk statistik

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 11-14, 16/11-28/

SIMULINK. En kort introduktion till. Polplacerad regulator sid 8 Appendix Symboler/block sid 10. Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik

Binomialtal. Olof Bergvall. Algebra och Kombinatorik Stockholms Universitet 1 / 13

Signal- och bildbehandling TSBB03

Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform

Signal- och bildbehandling TSBB14

Signal- och bildbehandling TSBB03

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Signaler några grundbegrepp

Kontrollskrivning i TSDT84 Signaler & System samt Transformer för D

Signalbehandling. Andreas Fhager

Innehåll. Innehåll. sida i

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Digital signalbehandling Kamfilter och frekvenssamplande filter

SIGNALER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 15-18, 30/11-12/

KONTINUERLIGA SYSTEM, några viktiga begrepp och metoder. Fysikaliska modeller. Fouriers metod, egenfunktionsutvecklingar.

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden

Kontrollskrivning i TSDT84 Signaler & System samt Transformer för D

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

Trigonometriska formler Integraler och skalärprodukter Fourierserier Andra ortogonala system. Fourierserier. Fourierserier

Prov i matematik Fristående kurs Analys MN1 distans UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Anders Källström

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 25 augusti 2017 Skrivtid 8:00 12:00

Digital signalbehandling Digital signalbehandling

Elektronik. Dataomvandlare

Beskrivning av signaler i frekvensdomänen - sammanfattning

Lösningsförslag envariabelanalys

2 Laborationsutrustning

SF1635, Signaler och system I

Fourierserier: att bryta ner periodiska förlopp

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

DT1120/DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Transkript:

FREKVENSSPEKTRUM TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET

JEAN BATISTE JOSEPH FOURIER 768-83 Fourier utveclade metoden att besriva periodisa förlopp genom summering av vitade ortogonala funtioner TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET

FOURIERS IDÉ Varje signal an besrivas som en superponering (vitad summering) av omplexa sinusoider e j t cos( t) j sin( t) TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 3

Man an visa att varje periodis tidsontinuerlig signal med periodtid P an byggas upp med en summa av deltoner. Dessa toner har frevens m där m är ett heltal och = /P Inga andra frevenser an finnas! TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 4

VARFÖR FOURIERANALYS? Man får en besrivning av frevensinnehållet i signalen. Man får stöd för beräning av utsignalen från ett system. Man får ett hjälpmedel för beräning av energiinnehållet i en signal. TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET

TIDSDISKRETA PERIODISKA SIGNALER En tidsdisret signal an sapas genom att en tidsontinuerlig signal samplas med jämna tidsintervall om den ontinuerliga signalen är periodis med periodtid T om samplingen ser så att det blir ett helt antal sampel per period Då har vi en periodis tidsdisret signal TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 6

TIDSDISKRETA PERIODISKA SIGNALER I FREKVENSPLANET Man an visa att varje periodis tidsdisret signal med periodtid N, an byggas upp med hjälp av N stycen toner. Frevensen för respetiv ton är och amplituden () där =/N. ( är numret på tonen) TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 7

DISCRETE-TIME FOURIER SERIE (DTFS) x n N N nn x e n j e n j n x n DTFS ; TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 8

EEMPEL Periodis, tidsdisret signal x[n] N n Grundtonen: = /N = / j j n x n e x n e N nn n nn TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 9

j j j j j e e e e e cos e e j j..3 cos.6 3 TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET

Absolutbeloppet av [] ger amplitudinformation och argumentet fasinformation. [] arg[] - TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET

TIDSKONTINUERLIGA PERIODISKA SIGNALER Tidsontinuerliga periodisa signaler är definierade vid varje tidpunt t an anta godtycliga värdena upprepas med tidsintervallet T T TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET

TIDSKONTINUERLIGA PERIODISKA SIGNALER Man an visa att varje periodis tids-ontinuerlig signal med periodtid T an byggas upp med en summa av deltoner. Dessa toner har frevens där är ett heltal och = /T TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 3

CONTINUOUS-TIME FOURIER SERIE (FS) t j e t x t x dt e t x T FS t j T ; ) ( ) ( TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 4

TIDSFUNKTIONEN ÄR PERIODISK Tidsfuntionen x[n] är periodis, periodtid N Tidsfuntionen x(t) är periodis, periodtid T N e n x N n j ] [ ] [ T e t x t j ] [ ) ( DTFS: FS: TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET

TIDSFUNKTIONEN BERÄKNAS DTFS: x[ n] N N [ ] e j Tidsfuntionen x[n] beränas genom att N stycen toner adderas n FS: x( t) [ ] e T j t Tidsfuntionen x(t) beränas genom att oändligt många termer adderas TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 6

FREKVENSFUNKTIONEN [K] BERÄKNAS DTFS: FS: [ ] N N nn summering ändligt antal disreta frevenser (* ) är periodis x[ n] e j n [ ] x( t) e T T integrering oändligt antal disreta frevenser (* ) ice-periodis j t dt TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 7

E:SINUS DTFS: Vi har en sinuston med period 8 (N=8) FS: Vi har en sinuston med frevens period T=8 x[ n] cos( n 8 ) 4 x( t) cos( t 8 ) 4 TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 8

E:SINUS DTFS: Om vi beränar DTFS för en sinus fås följande -..336+.336i -.-.i.+.i -.-.i.-.i -.-.i.336-.336i FS: I det ontinuerlig fallet får vi fram ett matematist uttryc e ] e j 4 j 4 [ annars TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 9

E:SINUS DTFS: FS:, [], [] /4 Arg([]) /4 Arg([]) -3 3 TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET

E:FYRKANT DTFS: Vi har en periodis sevens x[n]= FS: Vi har en ontinuerlig fyrantvåg med pulsvot,%. Period 3 (=N), Hög /8 av perioden Period s (=T), Hög /8 av tiden TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET

E:FYRKANT DTFS: FS: [ ] [] 3 8 4 sin( ) 3 sin( ) 3 " DC värde" [ ] sin( ) 8 TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET

E:FYRKANT DTFS: Beloppet i N punter. FS: Belopp Belopp Fas TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 3