UPPSALAUNIVERSITET Företagsekonomiskainstitutionen Kandidatuppsats HT 2009 Frånstudenttillrevisorassistent socialiseringsprocesseninirevisorrollen Författare: CamilaMahan AnnaÅgren Handledare: ThomasCarrington
Sammanfattning Revisoryrket har under senare år omdiskuterats i samband med skandaler där större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrågasatts. Därmedfinnsdetettbehovavattåterskapaförtroendettillyrket.Somligamenarattdet krävs förändringar redan på utbildningsnivå genom en tydligare koppling till den professionellarollsomstudenternakommerattinta,samtidigtsomandraargumenterar förattdetinteäruniversitetetsprimärarollattvarayrkesförberedande.meddetsom bakgrundärdennauppsatssyfteattanalyserahurredovisningsstudentersocialiserasini den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet. Undersökningenharäveninnefattatintervjuermedrevisorassistentermedenexamen frånsammauniversitet.påsåsättharvikunnatundersökavadutbildningenharskapat för förväntningar på yrket och vilka kunskaper som utbildningen har givit studenterna föratthanteraarbetetsomrevisor.uppsatsenharmynnatutienslutsatsomattdettill största del är på arbetsplatsen som studenternas socialisering in i revisorrollen sker. Även om utbildningen inte är yrkesförberedande bör inte det utesluta en tydligare kopplingtilldenfaktiskayrkesrollen,dåvigenomvårundersökningfåttindikationerpå attdettaskullegestudenternaenstörretrygghetnärdeintaryrket. Nyckelord:Socialiseringsprocess,yrkesmässigtåtagande,professionelltarbete, förväntningarpårevisorrollen,redovisningsutbildning
Innehållsförteckning 1.Inledning...1 1.1Syfteochfrågeställning...2 1.2Disposition...2 2.Teoretiskreferensram...3 2.1Professionenochprofessionelltarbete...3 2.2Socialiseringsprocesseniniyrkesrollen...4 2.3Yrkesmässigtåtagande...6 3.Metod...7 3.1Undersökningsmetod...7 3.2Datainsamling...7 3.3Urvalsgrupp...8 3.4Undersökningenstillförlitlighet...9 4.Intervjuermedrespondenter...11 4.1Detyrkesmässigaåtagandet...11 4.1.1Karriärfokus...11 4.1.2Arbetsfokus...12 4.1.3Fokuspåvärderingar,organisationenellerkunden?...12 4.1.4Sammanställningavrespondenternasrangordningavsittyrkesmässiga åtagande...13 4.2Förväntningarpåyrkesrollen...14 4.3Kunskaper,bristerochframtidaförbättringar...15 5.Analysavresultat...19 5.1Detyrkesmässigaåtagandet...19 5.1.1Karriärfokus...20 5.1.2Arbetsfokus...20 5.1.3Fokuspåvärderingar,organisationenellerkunden?...21 5.2Förväntningarpåyrkesrollen...22 5.3Kunskaper,bristerochframtidaförbättringar...23 6.Slutdiskussion...25 6.1Förslagtillvidareforskning...26 Källförteckning...27 Bilaga1 Bilaga2
1.Inledning Utbildningen har som syfte att utveckla det kritiska tänkandet och den analytiska förmågan, hur man gör det på bästa sätt är svårt att svara på. Det är frestande att föreslå en utbildning som är tydligare kopplad till de professionella roller som studenterna kan förväntas ta när de väl kommer ut i arbetslivet. Samtidigt är det inte universitetenochhögskolornasprimärarollatttillhandahållayrkesutbildningar,deska iställetfostradettankesättochdenintellektuellamognadsommankanförväntasigatt hittahosenrevisorellerrådgivare.detärinteallssäkertattmannårditgenomattöka andelenpraktiskamomentiutbildningen (Stergel,2009,s.28). Revisoryrket har under senare år drabbats av motgångar i samband med att större amerikanskaföretagplötsligtgåttikonkurs,därrevisorernasrollomdiskuterats.dethar gjort att branschen ifrågasatts och debatten kring förtroendet för yrket har tilltagit. Yrket står därmed inför en stor utmaning då förtroendet måste återfås(wyatt, 2004). Wyatt(2004) menar att det krävs en förändring redan på utbildningsnivå för att yrket ska kunna återvinna det ifrågasatta förtroendet. Till skillnad från Stergel(2009), anser Wyatt(2004)attdetviktigaiutbildningenärattutbildastudenternapåettsättsomfår demattsträvaefterattuppnåredovisningsprofessionalismialltdeåtarsig. Vi som författare har under vår ekonomiutbildning upplevt att det funnits bristande insynochkunskapomvadyrketinnebär,detvillsägavilkakravsomställspåenrevisors kunskaper,vilkaetiskaochmoraliskadilemman enrevisorkankommaattställasinför ochvilkayttreförväntningarochansvaryrkesrollenmedför.detgrundarsigfrämstiatt viuppleverenavsaknadavverklighetsanknytningtillrevisoryrket.samtidigtärdetsom Stergel (2009) menar i det inledande citatet till denna uppsats, inte alls säkert att ett ökatinslagavpraktiskamomentiutbildningenärrättvägattgå.iochmeddettafinns det ett behov av att klargöra hur studenterna socialiseras in i den professionella yrkesroll som de kommer att inta, och om denna socialiseringsprocess genom utbildningenskerpådetbästasättet.vikommerdärförattundersökadettagenomatt 1
utreda om redovisningsstudenternas förväntningar och kunskaper stämmer överens medvadrevisoryrketipraktikeninnebär. 1.1Syfteochfrågeställning Syftet med denna uppsats är att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i denprofessionellayrkesrollensomrevisor. Förattbesvarasyftetkommerviattutgåifrånföljandefrågeställningar: - Vadharredovisningsutbildningenskapatförförväntningarpåyrket? - Vilkakunskaperharutbildninggivitstudenternaföratthanteradetkommande arbetetsomrevisor? 1.2Disposition Uppsatseninledsmedenpresentationavdenteoretiskareferensramen,därbegreppet profession definieras och innebörden av professionellt arbete beskrivs. Detta för att kunnabrytanerbegreppetidessbeståndsdelarförattpåsåsättkunnautrönavadsom ligger till grund för ett professionellt arbete. Därefter ges en redogörelse för studenternas socialiseringsprocess in i den kommande yrkesrollen. Den teoretiska referensramen avslutas med en redogörelse för det yrkesmässiga åtagandet och dess mittpunkter. Detta för att kunna undersöka till vilken grad studenterna identifierar sig med och förväntar att engagera sig i sin kommande yrkesroll. I det tredje kapitlet presenteras undersökningens tillvägagångssätt och vilken metod som använts. I det nästföljandekapitletredovisasresultatenfrånundersökningendärdessahardelatsini tre områden; yrkesmässigt åtagande, förväntningar på yrkesrollen samt kunskaper, bristerochframtidaförbättringar.idetfemtekapitletanalyserasresultatenutifrånden valdateoretiskareferensramenförattslutligensummerasochdiskuterasiuppsatsens sistakapitel. 2
2.Teoretiskreferensram 2.1Professionenochprofessionelltarbete Begreppet profession definieras enligt Hellberg (1991) som yrkesgrupper som monopoliserar viss kunskap, det vill säga en kunskap som värderas som nyttig och värdefull och som utgör grunden för yrkesgruppens monopolisering av viss eller vissa yrkespositioner (Hellberg, 1991, s. 16). Med denna definition menar författaren att professionenärettrelationsbegrepp.yrkesgrupperkaninteuppnådennaprofessionella status utan att ta hänsyn till de som accepterar dessa yrkesgrupper, det vill säga omgivningen. Samtidigt måste yrkesgruppen i sig sträva efter att uppnå och behålla dennastatus(hellberg,1991).professionalisminnefattarivilkenutsträckningindividen identifierar sig med sitt yrke och accepterar värderingarna i yrket (Morrow & Wirth, 1989). För att inta en professionell position räcker det inte med att besitta och hantera kunskap.iprofessionsforskningenförtydligasdetattkunskapenskahainförskaffatsav denprofessionellapårättsätt,detvillsägadetsättsomprofessioneninstitutionaliserat denpå.förstdåkandenyrkesverksammatilldelaspositionen(hellberg,1991).hellberg (1991)användersigavstängningsstrateginförattbeskrivahuryrkenprofessionaliseras, vilket innebär att yrket utesluter de som inte besitter de förutsättningar som yrket kräver. Hellberg (1991) menar att detta görs på två sätt, genom monopolisering av kunskap och monopolisering av positioner. Status, prestige, makt och materiella belöningar har av professionsforskare beskrivits som motiv bakom monopoliseringen (Hellberg, 1991). För att yrket ska bibehålla sin professionella status är det viktigt att yrkesgruppen engagerar och anstränger sig. Det har blivit allt viktigare för yrken att hamna i professionskategorin då dessa grupper har ansetts och anses vara de mest framgångsrika.dettaiochmedattdeärkoppladetillhögstatus,ärhögavlönadesamt harinflytandeibådearbetslivetochisamhället(hellberg,1991). 3
I och med att den professionella yrkesutövningen alltid innefattar oregelbundna och oförutsägbaramomentgårdetinteattundgådetosäkrainslagetsomdeprofessionella yrkena har. Det är därför inte möjligt att göra yrkena rutinartade utan att det skapas alltförstorariskerförallvarligafelbedömningar(hellberg,1991).detgårintehelleratt delaupparbetet,dåbeslutisåfallfattasutanattdenprofessionellaskullehamöjlighet atttahänsyntillhelheten.någotsomskullefåsomkonsekvensattbeslutgrundaspåfel omständigheter.detärkunskapsbasensomärmotivettilldenprofessionellasmöjlighet att fatta egna beslut utan att kontrolleras av andra eller väga in andras bedömningar (Hellberg, 1991). Den professionella har ofta dubbla roller i och med att de sitter på positioner där de slits mellan att företräda arbetsgivarens intresse samt sina egna och medlemmarnaiprofessionensintressen(hellberg,1991). 2.2Socialiseringsprocesseniniyrkesrollen Det är inte tillräckligt att kunna hantera arbetet tekniskt för att ingå i revisionsprofessionen. Det förutsätter också att individen har en förståelse för professionensnormerochdebeteendensomfinnsblanddessmedlemmar.dettaären processsombörjarlångtinnanstudenternakliverutiarbetslivet,vilketvisarattdetär viktigtattstudenternaredanisinutbildningfårenklarbildavrevisoryrketsnormeroch värderingar. Denna process kan inom redovisningsutbildningen förknippas med föregripande (anticipatorisk) socialisering (Rafik, 2006). Föregripande socialisering innebär att individer anpassar attityder och förväntningar gentemot en referensgrupp redaninnandeingårettmedlemskap.detärenfortgåendeprocesssompåbörjaslångt innan arbetet påbörjas (Rafik, 2008). Tidigare utförda studier om föregripande socialiseringharvisatpåettsambandmellansocialiseringsprocessenochstudenternas beteendeefteravlagdexamen.därmedhardetiredovisningssammanhangpoängteras att det inte enbart är tillräckligt att erbjuda ett bra redovisningsprogram på universitetsnivå,utanattdetocksåärviktigtattskapaenmiljösomfrämjarutvecklingen av professionella attityder (Rafik, 2006). Studenternas socialiseringsprocess in i professionen sker genom de som undervisar, vilket medför att dessa måste förstå 4
betydelsen av en tidig socialisering i studenternas yrkesliv. Genom detta kan utbildningen dra nytta av denna process för att tidigt utveckla studenternas medvetenhetomattfattaetiskabeslut(rafik,2006).ettetisktbeteendeärenligtrafik (2006)relaterattillenhögregradavdenföregripandesocialiseringen,vilketinnebäratt detskernärindividenredanpåbörjatsocialiseringeniniyrkesrollen. Denföregripandesocialiseringeninnebärattindividenintegårinienorganisationutan tidigareskapadevärderingar.dessakanbeskrivassomindividenskulturellabagagesom är en följd av utbildning, sociala processer och tidigare erfarenheter, vilka formas av individensförväntningar(garavan&morley,1997).detärenfördelomindividenredan innanexamineringfåttengodkunskapomdenframtidayrkesrollsomhan/honkommer att inta för att på bästa sätt söka sig till den position och den arbetsmiljö som överensstämmermedindividensförväntningar(garavan&morley,1997).stämmerinte den examinerades förväntningar överens med yrkesrollen i arbetslivet kan det ge upphov till känslor som otillräckliga krav och frustration, vilket i sin tur kan leda till avhopp från yrket. Genom att skapa en realistisk bild av professionen tidigt i utbildningen kan omfattande avhopp inom revisoryrket motverkas (Scholarios et al., 2003).Scholariosetal.(2003)beskriversexolikautfallaverfarenhetersomunderlättar socialiseringsprocessen för en individ som är på väg ut i arbetslivet. Dessa är insyn i arbetslivet, personlig utveckling, karriärförberedelse, teknisk utveckling, sociala färdighetersamtsamverkanmellanteoriochpraktik. Rafik (2006) hänvisar till Mayer Sommer och Loebs (1981) artikel i vilken de redan i början av 80 talet ställde sig kritiska till redovisningsutbildningen. De ansåg att studenterna inte får en fullständig bild av den professionella identiteten och medvetenhetenometiskaochregelmässigaproblem.demenadeattdettabidrartillatt studenternaintefårentillräckligförståelseföryrketskravochrisker.därmedefterlyser författarnaenutbildningsomformarenmedvetenhetochförståelseförprofessionella värderingar och attityder bland redovisningsstudenterna (Mayer Sommer & Loeb, 1981). 5
2.3Yrkesmässigtåtagande Yrkesmässigt eller professionellt åtagande definieras som den relativa styrkan av till vilken grad de anställda identifierar sig med och engagerar sig i sitt yrke. I begreppet vägsdetäveninhurpassdedikerademedlemmarnaärattvaraendelavorganisationen och hur de uttrycker stolthet över att arbeta med yrket (Suddaby et al., 2009). Yrkesmässigt åtagande kan beskrivas genom fem mittpunkter med ett antal begrepp sombeskrivervarjepunkt: - Fokuspåvärderingar,vilketblandannatinnefattarbegreppsomarbetsmoral (Morrow&Wirth,1989). - Karriärfokus,vilketbeskrivssomgradenavprofessionalismoch karriärutmärkandedrag(morrow&wirth,1989). - Arbetsfokus,därarbetetfungerarsomettcentraltlivsintressemedstarkt engagemang(morrow&wirth,1989). - Organisationsfokus,vilketisinturkaraktäriserasavtrefaktorer:starktilltrooch acceptanstillmålochvärderingariorganisationen,viljaattlägganer ansträngningarförorganisationensvinningsamtstarkidentifikationmed organisationenochenuttrycktönskanattfortsättamedlemskapet(suddaby, 2009). - Kundfokus,beskriverhurpassmycketdenprofessionellaidentifierarsigmed kundensmålochhurmanmotiverasavkundenskrav(suddabyetal.,2009). Ettyrkesmässigtåtagandeinnebärenacceptansochensträvaneftermåleniyrket, vilket är viktigt då arbetet utgör en stor del av varje individs liv. Goda arbetsprestationer och hög arbetstillfredsställelse sammankopplas ofta med ett starkt yrkesmässigt åtagande(rafik, 2006). Bristande engagemang och lojalitet har däremot förklarats som orsaker till företags misslyckanden bland de anställda vad gällerminskadeansträngningar(morrow&wirth,1989). 6
3.Metod 3.1Undersökningsmetod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för vår studie för att få fram olika nyanser,vilketocksåkräverettmindreantaluppgiftslämnare(jacobsen,2002).denna metod har varit lämplig då den gjort det möjligt för oss att anpassa frågorna efter utfalletivarjeunikintervju.viharintehaftföravsiktattbegränsasvareniintervjuerna för att på så sätt få en djupare insyn i problemet. Den kvalitativa metoden tillåter att oväntade händelser inträffar, vilket medför att en mer riktig förståelse för problemet framkommer(jacobsen,2002).omviiställethadevaltenkvantitativstudietrorviattvi hade fått ett ytligare utfall, vilket inte hade varit det optimala alternativet för vår undersökning. Detta hade gjort det svårt för oss att gå in på djupet vad gäller att undersöka studenternas kunskaper och förväntningar på den professionella roll de kommer att inta. Vår kvalitativa studie skulle kunna anses som mindre relevant i och med att den bygger på ett antagande om att de utvalda intervjupersonerna är representativaförhelamålgruppen.vianserdockattdettainteharpåverkatarbetets utfallnegativtiochmedattdetinteärvariationensomärdetbetydandeförattbesvara dennauppsatssyfte. 3.2Datainsamling Vi har valt att utföra personliga intervjuer för att samla in information från utvalda respondenter.fördelenmedförstahandsinformationärattmaterialetintetidigarehar bearbetats (Jacobsen, 2002). Denna insamlingsmetod har givit oss möjligheten att undersöka vad den enskilde individen har för förväntningar och kunskaper på vad yrkesrollen kräver. Genom intervjuerna har vi fått en tydlig bild av hur individen uppfattarfrågeställningarnaochharvidoklarheterkunnatförtydligaochsäkerställaatt svaret inte tagits ur sitt sammanhang. Vi har därmed haft möjligheten att skräddarsy intervjuerna efter vald problemformulering. Intervjuerna med studenterna och revisorassistenterna har varit utformade på samma sätt, där vi har utgått ifrån frågor 7
som vi redan innan intervjuerna framställt (se bilaga 1 och bilaga 2). Dessa har varit utgångspunktenförsamtligarespondenter,dockharinteintervjuernavaritidentiskadå vi använt oss av följdfrågor utefter svaren för att få en riktig förståelse för respondentens svar. Frågorna till studenterna och revisorassistenterna har varit indeladeitreolikaområden;yrkesfokus,förväntningarpåyrketochutbildningen.vihar avslutatvarjeintervjumedattlåtarespondentenrangordnasittnuvarande/förväntade yrkesmässiga åtagande utifrån fem olika yrkesfokus. Detta för att kunna göra en jämförelsemellantidigareangivnasvarunderintervjun. Viharkompletteratdenegnainsamladeinformationenmedsekundärdata,sominteär direkt hämtad från ursprungskällan (Jacobsen, 2002). Den sekundärdata som vi har använtossavärtidigareutfördaintervjuermedrekryterarepåfemrevisionsbyråer.vi anser att dessa intervjuer är relevanta för vår undersökning trots att de utgör andrahandsinformationdådeharengrundläggandekaraktär.feltolkningarärvanligtvis en risk vid användning av sekundärdata men frågorna som har ställts är presenterade och svaren citerade. Detta har gjort att risken för feltolkningar minimerats (Jacobsen, 2002). 3.3Urvalsgrupp Viharutförtintervjuermedekonomistudenter,somläserredovisningsinriktningochhar tankarpåattarbetasomrevisorerefterutbildningen.viharavgränsatosstillstudenter vid Uppsala universitet för att universitetet är känt för att tillhandahålla en bra redovisningsutbildning.vianserdärförattutbildningenbordehållaenhögstandardoch utgöraettbramåttpåstudenternasfärdigheter.studenternasomintervjuatsbefinner sig i slutfasen av sin utbildning och har därmed bildat sig en uppfattning om yrket genom undervisningen och skapat sig förväntningar om vad yrket kan komma att innebära.viharintervjuatfyrastyckenstudentervaravtvåbefinnersigpåc nivåochtvå befinnersigpåd nivå.dessaharframförtenviljaavattvaraanonymaochhardärmed benämntsiresultatrapporteringensom: 8
- StudentC1(studerarpåc nivå) - StudentC2(studerarpåc nivå) - StudentD1(studerarpåd nivå) - StudentD2(studerarpåd nivå) Vi har även utfört intervjuer med revisorsassistenter som tidigare varit studenter vid Uppsalauniversitet.Vifinnerattdessaharbidragittillundersökningeniochmedattdet har gett oss möjligheten att utreda om de upplevt ett förväntningsgap vad gäller kunskaper,kravochyrkesmässigtåtagande.anledningentillattvivaltattavgränsaoss tilltidigarestudenterfrånuppsalauniversitetärattviansettattdetärnödvändigtför vårundersökning.iannatfallhadedetkunnatpåverkavårtutfallnegativtdåresultatet hadefåttminskadrelevansiochmedurvalsgruppernasolikautbildningsbakgrunder.vi harpåegenhandvaritikontaktmedfyrastyckenrevisorassistenterochdärefterutfört intervjuermedföljande: ChristofferSchmidt(Ernst&Young),anställdsedanjanuari2009. ErikUhlén(GrantThornton),anställdsedan2006. KristinLöwling(Deloitte),anställdsedanjanuari2008. MajaReimer(Ernst&Young),anställdsedanaugusti2008. 3.4Undersökningenstillförlitlighet Vihareftersträvatattgenomföraenundersökningmedsåhögreliabilitetsommöjligt. Dettagenomettkritisktförhållningsätttillinformationenförattdärmedkunnaavgöra hur tillförlitlig den är(bell, 2007). För en hög reliabilitet krävs det att undersökningen innehållerfåmätfel(lundahl&skärvad,2007).detharvaritgenomförbartiochmedatt viharvaltattgörapersonligaintervjuervilketgjortdetmöjligtförossattsäkerställaatt varjeintervjublirkorrektochgrundligtutförd. 9
För att genomföra en undersökning med hög validitet krävs det att studien mäter det denäravseddattmäta.detvillsägaattdataochanalyserärrelevantaiförhållandetill problemformuleringen(bell,2007).iochmedattviharvaltenkvalitativmetodskulle dettakunnainnebäraattundersökningenintevisarvariationenirespondenternassvar. Vi har dock inte haft avsikten att mäta bredden och därmed har inte generaliseringen påverkatresultatetnegativt. 10
4.Intervjuermedrespondenter 4.1Detyrkesmässigaåtagandet 4.1.1Karriärfokus Den gemensamma åsikten bland de intervjuade studenterna är att de i sin yrkesroll kommer att vara fokuserade på karriären. Majoriteten av studenterna anser att karriärmöjligheterna kan komma att bli den avgörande faktorn för vilket företag de väljer att arbeta för. Anledningen till att karriärmöjligheterna är betydande för de intervjuade studenterna är att de vill ha möjligheten att avancera inom yrket och att arbetetskaledatillpersonligutveckling.studentc1menarattettarbetepånågonavde störrerevisionsbyråernaärväldigttilltalandeävenomdetskullemedföraenlägrelön. DettaförattStudentC1serstörrepotentialföravancemangiyrketpåenstörrebyrå, vilketävenstudentc2:sresonemanggårilinjemed.studentd2frågarsigomdetinte kommer att vara känslan för företaget som blir den avgörande faktorn snarare än karriärmöjligheten. Student D2 menar att arbetsplatsens miljö och stämningen bland medarbetarnavägertyngreänkarriärmöjligheterna. När Christoffer Schmidt valde Ernst & Young så var det främst magkänslan som blev avgörande,dåhananserattförutsättningarnaärdesammapåsamtligarevisionsbyråer. Även Erik Uhlén (Grant Thornton) och Kristin Löwling (Deloitte) anser att det var intrycket av företaget samt stämningen i arbetsgruppen som låg till grund för deras beslut.förmajareimer(ernst&young)vardetiställetmöjligheternasomfinnspåett globaltföretag,godakarriär ochutvecklingsmöjligheterochettföretagmedspännande kunder, som blev avgörande. Löwling och Reimer såg även till karriärmöjligheterna då de valde företag, även utlandstjänstgöring var något som premierades. Resterande ansåg dock inte att det var karriärmöjligheterna som var det primära när de valde företagattarbetaförutansnararedesocialafaktorerna. 11
4.1.2Arbetsfokus Studenterna förväntar sig att revisoryrket är av den karaktären att det periodvis innefattarmycketarbete.studentc1ochstudentc2trorattdetibörjanavkarriären kommerattkrävasavdemattdeärarbetsvilliga,drivnaochattdeinteärfrämmande förattarbetamycket.därmedtrordeattarbetetkommerattutgöraencentraldelav deras liv. Student D2 menar att ett arbetsfokus snarare grundar sig i att det är nödvändigt för att lära sig arbetet än att det har en betydelse för den kommande karriären.samtligarevisorassistenteruppleverattarbetetutgör ensåpassstordelav deras liv att det periodvis även inkräktar på deras fritid. De anser att detta är en nödvändighetibörjanavkarriärenochattdetfårtillföljdattarbetetprioriterashögt. 4.1.3Fokuspåvärderingar,organisationenellerkunden? Majoritetenavdeintervjuadestudenternaanserattdeharstarkagrundvärderingarsom de i sitt arbete kommer att försöka arbeta utefter. Student C2 prioriterar sina värderingar väldigt högt och har svårt att se sig göra något som går emot dessa. Om organisationens intresse skulle hamna i konflikt med kundens intresse skulle det vara naturligtförstudentc2attprioriteraorganisationen.detvillsägakundenäralltidviktig mensomanställdförväntasmanenligtstudentenföreträdaorganisationen.studentd1 skulle inte heller handla enbart utefter kundens intresse bara för att tillfredställa kunden. Student D1 anser vidare att man som revisor tar till sig en typ av värderingar som är typiska för yrket och som organisationen står för. I grunden finns de egna värderingarna sedan tidigare men dessa kommer till stor del styras utifrån organisationensvärderingar,iochmedattdetärföretagetsomföreträds.studentd2är avsammaåsiktochtrorintedetfinnsutrymmeförsåmångaegnavärderingarochatt det kommer vara viktigare att agera och anpassa sig efter det som företaget står för. Samtligastudenter,medundantagförStudentD2,menarattutbildningtillvissdelhar varitmedochformatderasyrkesvärderingar.studenternaärenigaomattdettillstörsta delen är företagen själva som har format deras värderingar genom företagspresentationerochannanföretagskontakt. 12
Ingen av revisorassistenterna upplever svårigheter med att kombinera olika intressen, detvillsägaföretagets,kundensintresseochsinayrkesvärderingar.reimermenaratt företagetsintresseoftaärilinjemedkundensochattproblemetinteärattkombinera olikaintressenutansnarareatträckatill.uhlénochschmidtanserattdeisittarbetetill vissdelagerarutifrånsinavärderingarochattdessahuvudsakligenformadesinnande intogyrket.enligtuhlénsöktehansigsnararetillettarbetesomstämdeöverensmed hans egna värderingar än att företaget formade värderingarna. Reimer däremot anser atthennesvärderingartillstörstadelharformatsefterutbildningenochattdetförsta arbetetsatteentydligprägelsomkommerfinnasmedgenomhelakarriären. 4.1.4Sammanställningavrespondenternasrangordningavsittyrkesmässigaåtagande Student C1 Fokuspå värderingar Student C2 Student D1 Student D2 1 1 3 1 Karriärfokus 3 4 2 4 Arbetsfokus 2 2 1 2 Organisationsfokus 5 3 4 5 Kundfokus 4 5 5 3 Tabell1:visarhurstudenternarangordnarsittförväntadeyrkesmässigaåtagande. 1=högstfokusoch5=lägstfokus Erik Uhlén Fokuspå värderingar Christoffer Schmidt Maja Reimer Kristin Löwling 3 4 3 4 Karriärfokus 1 5 1 5 Arbetsfokus 5 3 2 3 Organisationsfokus 4 2 4 2 Kundfokus 2 1 5 1 Tabell2:visarhurrevisorassistenternarangordnarsittyrkesmässigaåtagande. 1=högstfokusoch5=lägstfokus 13
4.2Förväntningarpåyrkesrollen Detsomfrämsttilltalardeintervjuadestudenternamedettarbetesomrevisorärattde trorattyrketinnebärattdagarnaserolikaut.detvillsägaarbetsuppgifternakommer att vara varierande och innefatta allt från kontorsarbete till kundbesök. Den gemensamma åsikten bland revisorassistenterna är att revisoryrket är en mycket bra utbildning inför den fortsatta karriären. Schmidt beskriver revisorassistentarbetet som enförlängningpåuniversitetsutbildningenochmenarattdetärenbrasprångbrädauti arbetslivet. Det är framförallt två förväntningar på yrket som framkommit under alla genomförda intervjuer med studenterna. Dessa är personlig utveckling och karriärmöjligheter. StudentC2förväntarsigävenattyrketkommerinnebäraständigaförändringaravlagar och riktlinjer, vilket kommer innebära ett fortsatt lärande som upplevs som stimulerande.studentd2instämmerochbeskriversinaförväntningarpåyrketsomen förlängning på universitetet där utbildningen fortsätter kontinuerligt. Kraven på en revisor, upplevs av de intervjuade studenterna, präglas av en socialkompetens och en vilja att arbeta mycket.noggrannhet är ytterligare en egenskap som de tror yrket kommerkräva.studentc2ochstudentd1poängterarattdetrorattyrketsomrevisor framföralltkommerförutsättaenständigdriftattviljalärasigochförmåganattkunna arbetaigrupp.ävenomstudenternaharfåttuppfattningenattkravenpåstudenternas kunskaperinteärhögamenarstudentd1attdetkrävsenvissgrundkunskapiräkning samt en analytisk förmåga för att kunna ta till sig ny kunskap som är nödvändig för yrket. Schmidt hade uppfattningen att förväntningarna och kunskapskraven från företagen inte var särskilt höga och hade därför en relativt avslappnad inställning till yrket. Samtidigt fanns en oro över att kunskaperna från utbildningen inte skulle vara tillräckliga. Detta tror Schmidt är en genomgående känsla hos alla nyutexaminerade. Uhlénsförväntningarvarnästintillobefintligaiochmedatthanintehadenågoninsyni vad yrket skulle innebära. Däremot var han likt Löwling införstådd med att det skulle komma att krävas engagemang och arbetsvilja. Förväntningarna hos Reimer var att 14
yrketskullekrävaenkompetensinommångaolikaområdensåsomtekniskredovisning ochrevision,socialafärdighetersamtenförmågaattsamarbetamedbådekunderoch medarbetare. Samtliga studenter är eniga om att förväntningarna på yrket inte har skapats genom utbildningen. Student C1 och Student D1 tror detta grundar sig i att det inte funnits någon form av praktiskt inslag i utbildningen. Student C1 och Student D2 menar att derasförväntningarsomdeharfåttharinförskaffatspåegethållgenomattdeharsökt upptillfällenattmötaföretagenochdärigenomfåttenverklighetsuppfattningomvad revisoryrket innebär. Student D1 tycker att utbildningen varken presenterat vad en revisor egentligen gör eller hur en revisor arbetar. Den genomgående åsikten är att studenternainteuppleverattutbildningengivittillräckligtmedinsynivadrevisoryrket innebär. Student C1 upplever att det, trots en snart fyraårig utbildning, är svårt att föreställasigvadarbetsgivareochyrketisigkommerkrävaaven.studentc1menaratt detkännsoroandeattintevetavilkakravsomdenprofessionellayrkesrollenkommer att kräva. Schmidt har i sitt arbete upplevt ett mycket tidigare ansvar än han hade förväntatsig,bådepågottochont,ochdetvarpåsåsättvissakunskapsbristervisade sig.samtidigtharhanerfaritattstegetmellanattstuderaocharbetaintevarlikastort somhanhadeväntatsig.reimerochlöwlingserintenågrastörreförväntningsgap,det skulle enligt Löwling i så fall vara att den varierande arbetsbelastningen var större än väntat. 4.3Kunskaper,bristerochframtidaförbättringar De intervjuade studenterna är genomgående överens om att de främsta kunskaperna somkrävsföratthanterarevisoryrketärgrundläggandekunskaperibokföring.samtliga studentertrordockattarbetsgivarnakommerefterfrågamerpersonligaegenskaperän faktiskakunskaper,såsomensocialförmåga,viljanattutvecklassamtattlättkunnata tillsignykunskap.enligtschmidtochuhlénärsocialkompetensenviktigegenskapför atthanterayrketdådetinnefattararbeteigrupp,attmötaolikamänniskorsbehovsamt 15
att skapa goda relationer. Uhlén menar att detta inte är något som garanteras genom utbildningenutansnarareärenegenskapsommanantingenbesitterellerinte.schmidt harupplevtattdetinteförväntassåmycketkunskaperutanattdenmestakunskapen inhämtaspåplats.hananserdockattdetskullehaunderlättatatthaftmerkunskaper redan innan rekrytering. Petra Stergel, personaldirektör på Pricewaterhouse Coopers, menar att det inte är kunskapsnivån som de prioriterar när de anställer nya medarbetare, de ser hellre till den sökandes förmåga att inhämta och ta till sig ny information.samtidigtpåpekarhonattdensökandesambitionföratttaegnainitiativ, bygga relationer och att nå resultat även är en viktig egenskap som de efterfrågar (Balans,2009). Samtligastudenteräröverensomattutbildningenharskapatettanalytisktochkritiskt tänkandesomärnödvändigtföratthanterayrket.studentd1anserattävendeämnen somliggerutanförredovisningenkommervaratillhjälpförattförståhelheteniyrket, vilket även Student D2 håller med om. Att utbildningen har givit en tillräckligt bred kunskap råder det enighet om. Studenterna är även eniga om att redovisningskunskaperna som utbildningen givit inte är tillräckliga. Student D2 menar attdetfinnsenbristandekunskapomvadenrevisorgörochvadyrkesrolleninnebär, vilketstudentenanserattenkursirevisionskullekunnatmotverka.studentc2troratt bristernatillenbörjankanledatillattkunskapernaupplevssomotillräckliga.studentd1 trordockinteattdettakommervaranågotstörreproblemdåkunskapenfårinhämtas påegenhand,någotsomsnararekommervaralärorikt.studentd1menarvidareattdet somkanvaraettproblemärattmaninteharsåmycketibagagetattlutasigmot,när det är dags att inta den nya professionella yrkesrollen. Enligt Student D2 kommer det krävas tid för att täcka in de kunskapsluckor som finns, vilket gör att startsträckan i yrkesrollenkanblilång. Anders Lundberg, HR manager på Deloitte, har sett tendenser till att det kan förekommabristerhosdenyexamineradevadgällerkunskapompraktisktredovisning, redovisningsprinciper och bokföring (Balans, 2009). Ulla Kylhed, HR ansvarig på BDO, 16
harävenhonuppmärksammatattdetfinnsbristerinomredovisningensgrundervilket honanserärenviktigkompetensvidettarbeteinomrevision.honanserdäremotatt studenternaharredovisningskunskaperpåenhögrenivåmenintebesittergrundernai bokföring(balans,2009).mariannesandén Ljungberg,vicevdpåSET,ärinnepåsamma spår då hon anser att bristerna finns inom redovisning hos de nyutexaminerade och menar vidare att det kan ta tid för den nyanställde att komma in i vardagen (Balans, 2009). Reimermenarattutbildningengivitengrundkompetensinomdenteoretiskadelenav arbetet och en förmåga att arbeta i grupp. Löwling anser att det inte är kunskaperna somutbildningenfrämstharbidragitmedutanattdetärensjälvsäkerhetinförattlösa problem. Samtliga assistenter upplever att utbildningen innefattat för lite redovisning. Både Schmidt och Reimer efterfrågar fler praktiska inslag i utbildningen genom mer verklighetsbaserad redovisning och caseorienterad struktur. Löwling önskar att utbildningenhadevaritmeranpassadtilldetverkligalivetgenomentydligarekoppling tillnäringslivet. Under utbildningen anser studenterna att de skulle kunna förberedas bättre inför den kommande yrkesrollen genom ett praktiskt inslag i form av praktik. Även utökad verklighetsförankring i utbildningen efterfrågas av samtliga intervjuade studenter. Student C1 och Student D1 tror att det skulle vara mer givande om utbildningen specialiseradesigpåentidigarenivå,dådetupplevssomattspetskompetensenuteblir. Även revisorassistenterna önskar att utbildningen hade innefattat mer verklighetsanknytning. Om man ska förbereda för just revisionsyrket så bör undervisningenenligtuhlénvaramerriktadmotyrkesrollen. Stergel tycker att det är lockande att omforma utbildningen så att den är tydligare kopplad till de professionella roller som studenterna kan förväntas inta som revisorer. Hon menar dock att det inte är universitetens främsta uppgift att tillhandahålla yrkesutbildningar, de ska istället lära ut det tankesätt och den intellektuella mognad 17
som en revisor förväntas inneha. Detta anser hon inte garanteras av en utökning av praktiska moment i utbildningen(balans, 2009). Lundberg menar att universiteten bör satsa på mer bokföring, praktisk redovisning och redovisningsprinciper (Balans, 2009). Sandén Ljungberg påpekar att mer redovisning på en grundläggande nivå skulle underlättafördennyanställde.honanserdockattutbildningentäckerinkunskaperna på en högre nivå, men menar att den nyutexaminerade under de första åren kommer arbeta med enklare frågeställningar som de inte kommit i kontakt med under utbildningen(balans,2009). 18
5.Analysavresultat 5.1Detyrkesmässigaåtagandet Det yrkesmässiga åtagandet fungerar som ett mått på till vilken grad de anställda engagerar sig i sitt yrke och kan identifieras genom fem olika fokus, där vi i vår undersökning har kunnat urskilja ett antal skillnader mellan studenterna och revisorassistenternas prioriteringar. Studenterna har i dagsläget inget yrkesmässigt åtagande, då de ännu inte intagit den professionella yrkesrollen, men de har genom utbildningenochandraerfarenheterskapatsigettförväntatyrkesmässigtåtagande. Student C1 Fokuspå värderingar Student C2 Student D1 Student D2 1 1 3 1 Karriärfokus 3 4 2 4 Arbetsfokus 2 2 1 2 Organisationsfokus 5 3 4 5 Kundfokus 4 5 5 3 Tabell3:visarhurstudenternarangordnarsittförväntadeyrkesmässigaåtagande. Derödamarkeringarnavisardefokussomskiljersigmestfrånrevisorassistenternas rangordning.1=högstfokusoch5=lägstfokus Erik Uhlén Fokuspå värderingar Christoffer Schmidt Maja Reimer Kristin Löwling 3 4 3 4 Karriärfokus 1 5 1 5 Arbetsfokus 5 3 2 3 Organisationsfokus 4 2 4 2 Kundfokus 2 1 5 1 Tabell4:visarhurrevisorassistenternarangordnarsittyrkesmässigaåtagande. Derödamarkeringarnavisardefokussomskiljersigmestfrånstudenternas rangordning.1=högstfokusoch5=lägstfokus 19
5.1.1Karriärfokus Studenterna gav under intervjuerna ett intryck av att de kommer vara fokuserade på karriären.närdesedanrangordnadedesexfokusenharkarriärfokusdockintehamnat märkvärthögtupppålistan(setabell3).enligtvåråsiktgrundardetsigiattdetkanvara svårtförstudenternaattsättasiginienyrkesrollsomdeännuinteintagit.vianseratt detomedvetetkanvarasåattstudenternaharsvårighetermedattheltkopplabortden rollsomstudent,vilkendeidagslägetinnehar.därmedanserviattdetärproblematiskt förstudenternaattrangordnafokusetdådeinteharenyrkeserfarenhetattsättasigini. Därför anser vi att det som framkommit under intervjuerna där studenterna satts in i praktiska situationer, förmodligen speglar den mest korrekta bilden av studenternas yrkesmässigaåtagande.blandrevisorassistenternagårmeningarnaisärdärdeantingen anserattkarriärenärväldigtviktigellerharenmindrebetydanderoll.enligtosstyder det på att karriärfokuseringen snarare ligger i den enskildes personlighet än att det är utbildningen som formar studenternas karriärvilja. Däremot bör inte det som Rafik (2006) nämner, att det är viktigt att universiteten skapar en miljö som främjar professionellaattityderignoreras.dettadåvianserattuniversitetenharmöjligheteratt hjälpastudenternagenomattskapagodaförutsättningarförenframtidakarriär. 5.1.2Arbetsfokus Studenternas förväntningar på yrkets periodvis höga arbetsbelastning stämmer väl överens med det som revisorassistenterna erfarit. Därmed menar de flesta av så väl studenternasomassistenternaattdet,speciellttillenbörjan,ärenförutsättningattden nyutexaminerade är beredd att arbeta mycket. Vi upplever att det är naturligt att individenblirtvungenattlägganerenstörrearbetsansträngningvidintagandetavenny yrkesroll,dådetärmycketsomärnyttochbehövslärasin.detviställerossfrågandetill är om denna arbetsbelastning upplevs som mer krävande inom revisoryrket då studenterna upplever att de till viss del har kunskapsbrister. Om så är fallet skulle det enligt oss vara möjligt att redan under utbildningen förbereda studenterna inför yrkesrollen genom att bättre förse dem med de verktyg som behövs för att hantera 20
yrket. På så sätt skulle studenternas väg in i den professionella yrkesrollen kunna förenklas. 5.1.3Fokuspåvärderingar,organisationenellerkunden? Studenterna tror, precis som Hellberg (1991) beskriver, att de som professionella kommeratthamnaienpositiondärdekanupplevaattdeslitsmellanolikaintressen. Vid sådana tillfällen anser majoriteten av studenterna att de kommer handla utifrån företagets intresse framför kundens, men de egna värderingarna är det som kommer prioriterashögst(setabell3).därskiljersigmajoritetenavrevisorassisternasåsikteråt, då deras högsta prioritering ligger på kundfokus och värderingarna är något som prioriteraslågt(jmftabell4).attdetfinnsenskillnadiprioriteringarnaanservigrundar sig i att studenterna inte haft någon form av praktiskt inslag i utbildningen och få verkligakopplingartillrevisoryrket.våråsiktärattdettabidragittillattstudenternafått enbildavattdeisinyrkesrollfrämstkommerattstyrasavvärderingar,dådetärnågot som behandlas i utbildningen. Mayer Sommer och Loeb(1981) menar att detta är ett viktigt inslag i utbildningen då det formar en medvetenhet och förståelse för professionella värderingar och attityder bland studenterna. Revisorassistenterna har istället upplevt yrket i praktiken och har en inblick i hur de i yrkesrollen sätts i olika situationerochhurdedåprioriterar.reimermenarävenattintressenasällangårisärdå organisationens intresse ofta går i linje med kundens. Om studenternas nuvarande prioriteringar kommer att följa dem ut i arbetslivet är svårt att svara på, men revisorassistenternamenarattderasvärderingarfrämstharformatsiarbetslivetochtill enmindredelgenomutbildningen.därmedanserviattdetärmöjligtattdenförväntan som studenterna har idag på sitt yrkesmässiga åtagande inte kommer att vara bestående,dådettrotsalltenbartärenförväntan. 21
5.2Förväntningarpåyrkesrollen Enligt den föregripande socialiseringen intar inte den nyutexaminerade sin yrkesroll utan redan tidigare skapade förväntningar på yrket. Förväntningar som skapas genom en kombination av utbildningen, sociala processer och tidigare erfarenheter. Studenterna anser att de delvis har förväntningar på den kommande yrkesrollen men att det är förväntningar som skapats på eget initiativ vid sidan av utbildningen, vid till exempelföretagspresentationerochandranäringslivsevenemang.detanserviindikerar på att utbildningen har en mindre bidragande faktor till studenternas skapade förväntningar. Genom det tolkar vi det som att utbildningen inte är direkt kopplad till denyrkesrollsomstudenternakommerattintasomrevisorer.därmedanserviattinte utbildningenärdenultimatakällanförstudenternaattinhämtasinayrkesförväntningar. Precis som Stergel menar så är det inte utbildningens främsta syfte att vara yrkesförberedandeutandenskaiställetfostraetttankesättochenintellektuellmognad hosstudenterna.scholariosetal.(2003)menardäremotattuniversitetenbörskapaen realistiskbildavprofessionensåtidigtsommöjligtiutbildningen.vianserdockattäven ominteutbildningenärdirektförberedandeförrevisoryrketfinnsdetgodatillfällenför studenterna att få kontakt med den kommande yrkesrollen, där de kan skapa förväntningaromvadyrkesrolleninnebär.dettaärdockingetsomingåriutbildningen menvianserattdessatillfälleneventuelltskullekunnaintegrerasmermedutbildningen dådetärnågotsomefterfrågasavbådestudenternaochrevisorassistenterna. Vi har under intervjuerna kunnat se en tendens till att studenternas förväntningar överensstämmer med revisorassistenternas beskrivning av yrket. Vilket enligt Garavan och Morely (1997) underlättar socialiseringsprocessen in i yrkesrollen genom att studentenredaninnanexamenerhållitenriktigbildavdenkommandeyrkesrollen,som gördetmöjligtförindividenattsetillattyrkesrollengårihopmedförväntningarna.det finns en enighet bland revisorassistenterna om att de inte har kunnat se några större förväntningsgap mellan yrkets faktiska innebörd och deras tidigare skapade förväntningar. Här ser Scholarios et al. (2003) annars en risk med icke 22
överensstämmande förväntningar då de menar att det kan leda till negativa konsekvenser i form av att den anställda upplever en känsla av missnöje och därmed lämnar arbetet. Uhlén anser dock att hans förväntningar innan rekrytering i stort sätt varobefintliga.trotsdetharuhlénblivitkvarpågrantthorntonlängreänhantrottoch arbetarfortfarandeinomrevision.detanservistödjerresonemangetkringattdetinte finns några större förväntningsgap mellan studenternas förväntningar och yrkeslivet. StudentD1menardockattsomstudentvetmanistortsettintevadenrevisorgöreller hur en revisor arbetar och även de övriga studenterna saknar en verklighetsbild av yrket. Med anledning av detta anser vi att de nyutexaminerade går in i yrket med relativtlågaförväntningarochattriskenförbesvikelse,somscholariosetal.(2003)talar om, därmed minimeras. Att skapa förväntningar på revisoryrket redan på utbildningsnivå menar vi är både på gott och ont, då konsekvenserna av icke överensstämmandeförväntningarkanblipåtagliga.därföranserviattdetsnararekan varaenfördelattstudenternabildarsigenuppfattningomyrketpåplats,dåblirbilden avyrketsårättvissommöjligt.givetviskanävenlågaellerobefintligaförväntningarfå negativakonsekvenserdådetärsvårtattförberedasigpåvadyrketkommerattkräva. Genom vårt ovan förda resonemang skulle detta i sådana fall peka på att socialiseringsprocessensnarareskerpåarbetsplatsenänunderutbildningen. 5.3Kunskaper,bristerochframtidaförbättringar Detvikunnatseutifrånresultatenivårundersökningärattsamtligastudenterupplever att utbildningen givit dem ett kritiskt och analytiskt tänkande. Det finns dock en genomgående känsla hos alla intervjuade att de saknar mer undervisning inom redovisning, framförallt vad gäller grundläggande kunskaper inom bokföring. Det är ocksånågotsomlundeberg,kylhedochsandén Ljungbergharuppmärksammatnärde rekryterat nyutexaminerade (Balans, 2009). Vi har dock i samband med intervjuerna kunnatseattrevisionsbyråerinteläggerstörstviktviddentekniskakompetensen,utan att de snarare letar efter mer personliga egenskaper. Dessa egenskaper är social kompetens,förmåganattarbetaigruppochkunnatatillsignykunskap.dettaärnågot 23
sommaninteenbartfårgenomutbildningen,utansomuhlénmenarärdetenförmåga som man antingen besitter eller inte. Vi anser dock att utbildningen även till viss del främjar dessa kunskaper i och med att utbildningen innehåller en arbetsform som innefattar mycket arbete i grupp, vilket utvecklar studenternas samarbetsförmåga. Dessutomärdetenförutsättningattstudenternakantatillsignykunskapförattklara av universitetsutbildningen och det är en egenskap som utvecklas under hela studietiden. Enligt professionsteorin är det omöjligt att dela upp professionellt arbete då beslut fattasutanattdenprofessionellaskullehamöjlighetatttahänsyntillhelheten.därmed ser vi att behovet av att utbildningen ger tillräckligt bred kunskap är stort, då yrket kräverkompetensinommångaolikaområdenförensåkorrekthelhetsbedömningsom möjligt. Både intervjuade studenter och revisorassistenter är överens om att utbildningen givit dem en tillräckligt bred kunskap för yrkesrollen. Vi ställer oss dock frågan; då alla intervjuade parter är överens om att det finns brister i redovisningskunskaperna, hur kommer det sig att företagen inte ställer högre krav på universiteten och kräver att utbildningen ska vara mer specialiserad inom revision? Flertalet av studenterna har under intervjuerna beskrivit en oro över att kunskaperna inte ska vara tillräckliga när de kommer ut i arbetslivet. Schmidt beskrev att även han hadedennaoroförattinteräckatillochatthantrorattdetärenkänslasomfinnshos alla nyutexaminerade. Om universiteten skulle tillgodose studenterna med dessa kunskaper, anser vi att studenterna skulle vara mer förberedda när de tar sin examen och genom detta skulle de kunna inta den professionella yrkesrollen med en större trygghet. Att företagen accepterar dessa kunskapsbrister och istället fokuserar på personliga egenskaper tror vi till viss del beror på att företagen vill forma revisorassistenterna själva. Detta för att de anställda lättare ska ta till sig företagets normerochvärderingar,vilketrafik(2006)pekarutsomennödvändighetdåhananser attentekniskkompetensinteärtillräcklig.kontentanavdetblirisådanafallattdetär främstunderrevisorassistentarbetetsomstudenternasocialiserasiniyrkesrollen. 24
6.Slutdiskussion Vår undersökning har givit en indikation på att studenternas förväntade yrkesmässiga åtagandeochrevisorassistenternasbefintligaåtagandeskiljersigåt.detanservityder på att utbildningen, genom den begränsade verklighetsanknytningen till yrkesrollen, inte givit studenterna en tillräcklig förståelse för vad arbetet som revisor kommer att innebära. Vad gäller studenternas förväntningar på den kommande yrkesrollen, har vi utifrånresultatenupplevtattstudenternasförväntningarkanansessomrelativtlåga.då degenomutbildningeninteansersigerhållitnågrastörreförväntningarmenmenaratt revisionsföretagentillvissdelredanskapatförväntningarhosdemmengenomtillfällen utanför utbildningen. Revisorassistenterna i sin tur anser att det främst är efter utbildningen som deras förväntningar har skapats, då revisorassistentarbetet kan beskrivas som en förlängning på universitetet. I undersökningen har det även framkommit att det framförallt är personliga egenskaper som revisionsbyråerna letar efter hos de nyutexaminerad, och att den mer tekniska kompetensen och revisionskunskaper införskaffas på företaget genom internutbildningar. Detta anser vi grundarsigiföretagensviljaattformamedarbetarnasjälva,utefterföretagetsnormer ochvärderingar.dettaskullekunnapekapåattutbildningen,urföretagensperspektiv, ärutformadpåettfördelaktigtsätt.medanledningavovanfördaresonemanganservi att studenterna främst socialiseras in i yrkesrollen som revisor efter att de har intagit arbetet. Att universitets uppgift inte är att vara yrkesförberedande, anser vi inte utesluter en koppling till den faktiska yrkesrollen. Vi finner att mer verklighetsanknytning till yrket redanpåuniversitetskulleunderlättasocialiseringsprocessenförstudenterna,dådepå det sättet skulle vara mer förberedda inför den professionella yrkesrollen. Genom intervjuerna har vi fått uppfattningen att redovisningsutbildningen är en bra förberedandeutbildning,mentrotsdetharvisettenoroblandstudenternaförattinte ha vad som krävs. En oro som också funnits tidigare hos revisorassistenterna, därför skulle det vara till hjälp för studenterna om socialiseringsprocessen redan sker i 25
utbildningen.dettadåvianserattdetskullebidratillattstegetutiarbetslivetskulleske på ett bättre sätt, där studenterna skulle inta den professionella yrkesrollen med en störretrygghet. 6.1Förslagtillvidareforskning Under arbetet med denna uppsats har det väckts flera nya frågor hos oss. Det skulle vara intressant att ta problemet vidare och intervjua lärare och institutionsledningen, förattsehurderesoneratkringutbildningensutformningochinnehåll.dessutomhar den här undersökningen utförts under en begränsad tidsperiod och vid en mer omfattandestudieskulledethavaritgivandeattävensjälvakommautochundersöka vad företagen anser om de nyutexaminerades kunskaper. Framförallt att undersöka varför revisionsbyråerna inte ställer högre krav på studenternas förkunskaper. Dessutomskullestudienkunnatasännulängregenomattjämföraolikauniversitetoch högskolorsredovisningsutbildningarförattseomdenhärstudiensutfallärettgenerellt problem. 26
Källförteckning Balans,2009,nr.8 9,s.28 29. Bell, J., 2007, Introduktion till forskningsmetodik, 4:e upplagan, Studentlitteratur: Danmark. GaravanT.N.&Morley,M.,1997.Thesocializationofhigh potentialgraduatesintothe organization.journalofmanagerialpsychology,vol.12,nr.2,s.118 137. Hellberg,I.,1991,Professionaliseringochmodernisering,GummessonsTryckeriAB: Falköping. Jacobsen,D.,2002,Vad,hurochvarför? ommetodvaliföretagsekonomiochandra samhällsvetenskapligaämnen,studentlitteratur:lund. Lundahl,U&Skärvad,P H.,2007,Utredningsmetodikförsamhällsvetareochekonomer, Studentlitteratur:Malmö Mayer Sommer,A.P&Loeb,S.E.,1981.FosteringMoreSuccessfulProfessional SocializationAmongAccountingStudents.TheAccountingReview,vol.LV1,nr.1,s.125 135. Morrow,P.C.,&Wirth,R.E.1989.WorkCommitmentamongSalariedProfessionals. JournalofVocationalBehavior,vol.34,s.40 56. Rafik,E.Z.,2006.TheImpactofProfessionalCommitmentandAnticipatorySocialization onaccountingstudents EthicalOrientation.JournalofBusinessEthics,vol.68,s.83 90. Rafik,E.Z.,2008.Auditingstudents professionalcommitmentandanticipatory socializationandtheirrelationshiptowhistleblowing.managerialauditingjournal,vol. 23,nr.3,s.283 294. Scholarios,D.Lockyer,C.&Johnson,H.,2003.Anticipatorysocialisation:theeffectof recruitmentandselectionexperiencesoncareerexpectations.careerdevelopment International,s.182 197. Stergel,2009,Balans,nr.8 9,s.28. Suddaby,R.,Gendron,Y.&Lam,H.,2009.Theorganizationalcontextofprofessionalism inaccounting.accounting,organizationsandsociety,vol.34,s.409 427. Wyatt,A.R.,2004.Accountingprofessionalism Theyjustdon tgetit!.accounting Horizons,vol.18,nr.1,s.45 53. 27