Arbetsplatsbesök vid östra. blomstergården. Rapport. Maja Majasson

Relevanta dokument
Arbetsmaterial från arbetsplatsbesök på handelsträdgård

MANUELL HANTERING. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om manuell hantering samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

Arbets- och miljömedicin

Belastningsskador Nej tack!

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Arbete med truck. Vanliga situationer som kan vara riskfyllda. Olycksrisker. Belastningsrisker

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Hälsa och balans i arbetslivet

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Skellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm

Personlig pensionsrådgivning

Vibrationer - föreskrifter

Hållbart arbete hållbar individ

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

Ergonomi i teori och praktik

IDÉER FÖR HÖJ- OCH SÄNKBARA PLATTFORMAR/LYFTGOLV

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck

Ökad storlek. Kenneth Olsson. Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun

Grundövningar för bågskyttar. Steg 1

LÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken

2(5) Fula armaturer (d.v.s. belysningsanordningar) Bländande dagsljus eller armaturer 22% 26% 18% 20% 24% 24%

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Individuell uppgift 2

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.

IT, stress och arbetsmiljö

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

Grundteknik i bänkpress 1

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Sid 1 Procent vertikalt. Sifos Telefonbuss 2002

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m

Bilen som arbetsplats

Lär dig göra marklyft

Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre?

NTF Väst är en fri och idéburen organisation som på ideell grund arbetar för en trygg och säker trafik. Vi arbetar för att öka

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Träningsprogram för dig med AS

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet)

Träningsprogram multihallen. För dig som vill komma igång på egen hand. foto: tommy andersson

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning

Växter och bekämpningsmedel

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Psykosocial belastning på arbetsplatsen

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm maj kongressombud. välfärdssektorn

Arbets- och miljömedicin Lund

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

Skötbordsguiden DIN GUIDE TILL DET BÄSTA SKÖTBORDET

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS)

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Hälsoråd för Internetstuderande

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Stockholm Rättvisa villkor. För alla.

Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd

Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?!

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Jag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda. Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket!

Kontaktperson på SSR: Stina Andersson ( ) Undersökning bland socialsekreterare i Stockholms stad. Novus Group

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB!

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

GOLFINSPIRATION Inledning. Släpp kontrollen

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Naturlig del i verksamheten, medverkan, arbetsmiljöpolicy och rutiner

A-människan och B-laget

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

Personal- och arbetsgivarutskottet

Svänghantlar - Fitness-Tubes LH-1406

RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström

Den fysiska arbetsmiljön

Transkript:

Arbetsplatsbesök vid östra blomstergården Maja Majasson Rapport Kartläggning av nuvarande arbetssituation för egenföretagare Anna Andersson samt åtgärdsförslag gällande arbetsplatsen. Majas företagshälsa Historiegränd 90734 UMEÅ Tel:...

Arbetsplatsbesök genomfördes den 23 april 2011 på Östra Blomstergårdens handelsträdgård. Där intervjuades och observerades klienten Anna Andersson, egenföretagare utan andra anställda. Klienten planerar att investera i företaget med ambitionen att förbättra den egna arbetssituationen, eftersom hon känner att hon vill kunna arbeta med handelsträdgården resten av sitt yrkesverksamma liv. Därför vill hon ha tips och idéer på vad hon skulle kunna förbättra och förändra på arbetsplatsen samt i arbetes utförande för att hon ska kunna undvika eventuella förslitningsskador eller andra följder. Arbetsuppgifterna varierar beroende på säsong, men när arbetsplatsbesöket ägde rum handlade det främst om att plantera, vattna och sköta om växterna, för att senare under våren och sommaren övergå mer till kundkontakt/försäljning samt plantering av rabatter på kyrkor, torg och dylikt. Observation av plantering och växtskötsel gjordes. Metodval En semistrukturerad intervju genomfördes utifrån instrumentet WEIS-S, version 2 (The work environment impact scale, Moore-Corner, Kielhofner, & Olsson, 2000). Utöver detta utfördes en kompletterande observation samt en icke standardiserad bedömning enligt AMPS-metodik (Assesment of motor- and process skills, Fisher, 2009). Resultat Intervju Miljöfaktorer som stödjer personens utförande av arbetsuppgifter: klienten upplever arbetet som stimulerande och trivs med de förväntningar som finns gällande hennes arbete. Hon är angelägen om och tycker att det är roligt att leverera en bra produkt samt en god service till kunderna. Hon är nöjd med sina arbetsredskap, älskar sitt arbete och trivs i den sociala interaktionen med andra. Miljöfaktorer som hindrar personens utförande av arbetsuppgifter: Tidskraven som ställs är höga, och klienten hinner inte med allt som ska skötas (alternativt krävs väldigt mycket övertid). Klienten uppger att hon arbetar ett års heltid under en period på tre månader, och att det under högsäsong handlar om ca 14-16 timmars arbete/dag. Arbetsuppgifterna är ibland monotona och ställer höga fysiska krav (ex tunga lyft). Arbetet styrs till stor del av säsong och kunder. Låg arbetshöjd på bänkar i växthuset påverkar negativt. Det finns inte tillgång till toalett vid arbetsplatsen, ett problem när rast inte är en möjlighet. Stort avstånd mellan lager

och växthus medför tidsåtgång och tungt kroppsligt arbete. Vattning av plant är mycket tidskrävande. Observation av skötsel samt vattning av blommor Klienten utför uppgiften på ett självständigt, säkert och socialt acceptabelt sätt. Hon når dock inte blommorna på ett effektivt sätt, vilket gör att hon måste böja sig Detta sker med moderat ansträngning. Oförmågan att nå resulterar också i att lyft och transport av krukor och amplar sker med minimal-moderat ansträngning. Klienten är måttligt ineffektiv när hon anpassar miljön, då hon väljer ett långt munstycke till vattenslangen. Detta leder till att greppet blir måttligt ansträngt. Klienten upplever även moderat smärta i fingrarna då hon knoppar av blommorna. Faktorer som inverkar på aktivitetsutförandet Personliga/situationsbundna faktorer: Klienten har odiagnostiserad smärta i sina fingerleder som förvärras vid exempelvis avknoppning av blommor. Bedöms bero på att små grepp används, ex penngrepp och pincettgrepp. Fysisk miljö: Bänkarna som blommorna är placerade vid är inte i en optimal arbetshöjd. Detta gör att klienten tvingas stå böjd under större delen av arbetet, vilket ger upphov till belastning i rygg, nacke och axlar (något som klienten enligt egen utsago har problem med i form av smärta och inflammation). Bänkarna är dessutom väldigt djupa, vilket ger ett stort vridmoment i ländrygg vid lyft och transport av krukor. Amplarna är placerade på ett sådant sätt att de är svåra för klienten att nå. Också här blir det yttre vridmomentet stort, främst i axlarna eftersom lyft måste ske ovanför huvudhöjd. Övriga bidragande faktorer: Tidsaspekten bedöms vara orsaken till att klienten inte byter till ett kortare munstycke, trots att arbetet ska utföras nära kroppen. Resultatet blir insparad tid, men till ett pris av en obekväm och icke ergonomisk arbetsställning. Förslag till åtgärder Åtgärdsförslagen presenteras i prioriterad ordning. Lagar hänvisas till som allmänna riktlinjer, eftersom arbetstagare och arbetsgivare i detta fall är samma person. Tidsramar begränsas av Ann-Christin själv, i den mån ekonomin tillåter. Många av förslagen syftar till att minimera tidsåtgång för att minska stress under högsäsong. Sjukfrånvaron (Kindenberg, 2000) stiger och stress/utbrändhet är en vanlig diagnos bland de långtidssjukskrivna. Har vi det stressigt på jobbet (Thornblad, 2007) hinner vi inte återhämta oss och riskerar att bli sjuka. Stress ökar

också risken för arbetsolyckor. Åtgärder (Kindenberg, 2000) bör vidtas för att eliminera negativ stress i arbetet för att skapa ett uthålligt arbetsliv. Toalett: Rekommenderar bygge av någon form av toalett i anslutning till handels-trädgården. Enligt AFS 2009:02, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning, 5:2, ska toalettutrymme samt dess placering, storlek och inredning vara anpassat till arbetets natur och varaktighet. Dessutom skulle det vara en bekvämlighet för kunderna. Arbetshöjd på bänkar: Enligt AFS 1998:01, belastningsergonomi 2, ska arbete och arbetsplats utformas på ett sådant sätt att arbetstagaren kan använda ergonomiskt fördelaktiga arbetsställningar och arbetsrörelser, till så stor grad som är praktiskt genomförbart. Växthusets utformning omöjliggör konstant höjning av blomsterbänkar. Därför föreslås någon typ av höj/sänkanordning alternativt ett mobilt arbetsbord. Råder till att konsultera hantverkare för att hitta en i praktiken genomförbar lösning som tål belastning av vattnad plant samt den värme och luftfuktighet som råder i växthuset. Rekommenderad arbetshöjd är 90 cm. Arbete som belastar fingerlederna: Rekommenderar inköp av lämpliga hjälpmedel/verktyg för att underlätta i finmotoriska arbeten. Hjälpmedel och verktyg bör sträva efter att ge möjlighet till större grepp, som bättre fördelar kraften och därmed ger mindre slitage på fingrarnas leder. Hänvisar till varsamkatalogen, www.varsam.se. Bör kunna ske omgående. Bevattning: Bevattningen är tidskrävande, monoton och upplevs som den minst stimulerande uppgiften i arbetet. Ett droppbevattningssystem (Swithinbank, 2007) sköter bevattningen av växthus med hjälp av droppmunstycken och mikrosprinkler. Bevattningen kan anpassas till varje växts behov genom att man väljer ett munstycke som avger lämplig mängd vatten. Flödeskontroller gör att man kan stänga av och sätta på vattnet i en viss slinga när man önskar, något som till exempel kan vara praktiskt om man odlat klart i delar av sitt växthus. Droppbevattningssystem finns exempelvis på http://www.bevabevattningsteknik.se. Munstycke till vattenslang: Det blir för tidskrävande att byta mellan långt och kort munstycke på vattenslangen, vilket resulterar i en obekväm, icke ergonomisk arbetsställning. Rekommenderar byte till ett teleskopmunstycke för att minimera tidsåtgången. Finns bland annat att beställa på www.weibulls.com.

Lyft av amplar: Amplarna hänger högt, viket medför mycket arbete med händerna ovanför huvudet. Detta är ansträngande (Thornblad, 2007) för armar, nacke, axlar, rygg och hjärta. Föreslår enklare lösning, antingen någon form av trapp-pall eller en krok med lång arm för att nå bättre. Bör kunna köpas in omgående. Kortare avstånd mellan lager och växthus: Föreslår investering i att bygga ett nytt lager närmre växthuset för att minimera transportsträckor. Detta ger minskat tungt fysiskt arbete men framför allt en större tidseffektivitet och därmed mindre stress. Tunga lyft av jordsäckar: Enligt AFS 1998:01 3 ska arbete som kräver kraftutövning så långt det är praktiskt möjligt ordnas och utformas så att arbetstagaren kan arbeta med material utan att utsättas onödigt tröttande fysiska belastningar. Lyfthjälpmedel (Thornblad, 2007) bör användas om bördan är tyngre än 15-20 kg. Därför föreslås inköp av någon typ av lyft vid hantering av tunga jordsäckar, exempelvis mobil lättlyftare från Runelandhs med en kapacitet på 100 kg och en lyfthöjd på 1700 mm (se mer på http://www.runelandhs.se ). Maja Majasson Arbetsterapeutstudent, Umeå Universitet Tel: 070

Referenser Fisher, A. G. (2009). Occupational therapy intervention process model. A model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation-based interventions. Fort Collins, Colorado, USA: Three Star Press. Kindenberg, U. (2000). Den lönsamma balansen : om alternativ till arbetets förtärande stress Stockholm : Arbetslivsinstitutet. Moore-Corner, R. A., Kielhofner, G., & Olsson, L. (2000). WEIS-S The work environment impact scale. (E. Eklund, L. Haglund övers.). Linköpings universitet, Arbetsterapiprogrammet, Hälsouniversitetet i Norrköping. www.hu.liv.se (Originalarbetet publicerat 1998). Swithinbank, A. (2007) Odla i växthus. Stockholm: ICA bokförlag. Thornblad, H. (2007). Fokus på arbetsmiljö och säkerhet. Solna: Prevent Arbetsmiljö i sammarbete med Svenskt näringsliv, LO och PTK. Lagar och förordningar från arbetsmiljöverket AFS 2009:02 Arbetsplatsens utformning AFS 1998:01 Belastningsergonomi Exempel leverantörer av produkter: http://www.bevabevattningsteknik.se (hämtad 2011-04-27) http://www.runelandhs.se (Hämtad 2011-04-26) http://www.varsam.se (Hämtad 2011-04-27) http://www.weibulls.com (Hämtad 2011-04-27)