1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier Stadsarkitektkontoret 2006-08-01
2(8) Bakgrund Kommunstyrelsen gav 2005-05-25 97 stadsarkitekt- och mark- och exploateringskontoren i uppdrag att ta fram en handelsutredning och strategi. Bakgrund till uppdraget var en positiv utveckling av handeln i Kristianstad med behov av nya exploateringsområden på grund av förfrågningar om nyetableringar/utbyggnader men också insikten om en snabbt växande regional konkurrens inom handeln. En övergripande utredning Handelsstrategi för Kristianstads kommun 2006-03-10 har gjorts av Nordplan som belyser nuläge/framtid och föreslår en handelsstrategi baserad på en scenariobeskrivning. Utredningen har genomförts under början av 2006. Utredningen har kompletterats med en bilaga med tänkbara lokaliseringar. Handelsstrategin med komplement samt de synpunkter som kommit in redovisas i bilagorna 1-3. Stadsarkitekt- och mark- och exploateringskontoren har utarbetat det nu föreliggande förslaget utifrån strategin, inkomna synpunkter samt övrigt relevant material. Delar av Nordplans textmaterial används direkt i detta förslaget. Några definitioner Det finns anledning att tydliggöra vissa begrepp som används i materialet. Externt läge/handel halvexternt läge/handel Centralt läge/handel Lokalisering helt utanför en tätort Lokalisering inom tätort men i perifert läge Lokalisering inom tätort i centralt läge Handelns struktur och utveckling Kommunens struktur Kristianstads kommun, liksom för övrigt hela nordöstra Skåne, har en liten stad i ett stort omland. Av kommunens 75000 invånare bor ca 30 000 i staden och tillsammans med basorterna ca 50 000 invånare. Det innebär att ca 25 000 bor in mindre orter och på ren landsbygd. I jämförelse med kommuner i samma storleksordning är staden mindre. Kollektivtrafiken inom kommunen utgörs av buss enbart. Strukturen är stjärnmönstrad med staden Kristianstad som nav för region- och expressbussar. Inom staden knyts stadsdelarna samman av stadsbussnätet som består av 5 linjer. Sammantaget finns god kollektivtrafikförsörjning till ett flertal av de mindre orterna, alla basorterna och stadsdelarna. Eftersom stommen i trafiken utgörs av arbets- och studiependling är trafiken överlag svag lördag / söndag. Det är enbart staden Kristianstad som huvuddelen av kommunbefolkningen kan nå med god standard både med bil och buss. Kristianstad har en tät vägstruktur som ger god standard i det lokala trafikarbetet. Handelns struktur och utveckling Handelns totala försäljning i Sverige motsvarar ca 15% av BNP och uppgick 2004 till ca 400 Mdr kronor. I Kristianstad ligger försäljning på motsvarande knappt 1% av rikets. Handeln utgör en av kommunens största arbetsgivare med en blandning av några stora företag och många små.
3(8) Kristianstads kommun Handeln kan indelas i tre huvudkategorier som har olika strukturer och lokaliseringar i kommunen: Alla siffror avrundade till 50 eller 100 och avser miljoner kr. Försäljning 2004 Försäljningsindex Dagligvaror (livsmedel, kemisk / tekniska varor för hushållet) 1750 106 (+2)* Sällanköp Volymvaror (vitvaror, möbler, hemelektronik mm) Shopping (kläder, skor, smycken, böcker mm) 2000 113 (-1)* * förändring från 2003 Handeln i staden var i början av 1970-talet koncentrerad till centrum som då inrymde såväl sällanköps- som dagligvaruhandel. Även så ytkrävande verksamheter som bilhandel fanns i centrum (ex Ford, Mercedes). Efterhand har sällanköpshandel med behov av stora ytor eller mycket parkering liksom storskalig dagligvaruhandel flyttat ut. Samtidigt har Vilans industriområde förändrats från industri och hantverk till alltmer handel. De stadsdelscentra som byggdes upp på 70-80-talet har haft svårigheter att överleva. Exempelvis på Näsby har ett nytt stadsdelscentrum utvecklats i södra delen i ett trafiknära läge. Dagligvarubutiker finns nu decentraliserat med större butiker i basorterna och de flesta stadsdelarna. Sällanköpshandeln med volymvaror är i allt väsentligt centraliserad till staden i halvexternt läge, främst Härlöv och Vilan medan shopping enbart finns i stadskärnan. Staden har idag sju områden där den mest betydande handeln finns. Centrum Sällanköp shopping/dagligvaror Vilan Sällanköp blandat / dagligvaror Söder Dagligvaror/sällanköp volym Charlottsborg Sällanköp blandat Hammar Sällanköp volym Härlöv Sällanköp blandat Södra Näsby Dagligvaror/sällanköp Handeln i Kristianstad
4(8) Den regionala utvecklingen I regionen, främst Skåne, pågår en snabb utbyggnad av handeln i de stora centra Helsingborg, Malmö/Lund och Köpenhamn men också i Ystad, Wäxjö och Kalmar vilka alla påverkar utvecklingen i nordöstra Skåne. Utbyggnaderna gäller i huvudsak sällanköpsvaror, både volym och shopping. Stora köpcentra har stora influensområden vilket medför att när närliggande köpcentra växer ökar konkurrensen om den lokala köpkraften. Utvecklingen pekar också mot att stor blir större dvs de största handelsnoderna växer på bekostnad av de mindre. Eftersom Kristianstad är en relativt liten stad är den i högre grad än de västskånska städerna beroende av ett stort omland för att bibehålla och utveckla sällanköpshandeln. Dagligvaruhandel är generellt mer decentraliserad med mindre influensområden. Utbyggnader i det regionala omlandet av dagligvaruhandeln får också mindre betydelse för nordöstra Skåne. Utbyggnader i nordöstra Skåne har betydelse för den lokala strukturen av butiker. Shopping Det kan finnas anledning att jämföra stadskärnan och en eventuella framtida halvextern shoppinggalleria om ca 15000 kvm butiksyta. Shoppinggalleria kan definieras som en samling butiker kring inre, gemensamma gångstråk. Stadskärnan Shoppinggalleria Ägare Många ägare med varierande grad av ekonomisk En stark ägare styrka. Svag samordning. Organisation Ingen gemensam organisation av ägare och handlare. Alla deltar inte i de föreningar som finns. Svagt samarbete mellan aktörerna. Samarbetet mellan ägare och handlare regleras i hyresavtal för att få enhetligt uppträdande. Alla deltar. Marknadsföring Sker delvis gemensamt Alla handlare bidrar till gemensam marknadsföring förutom den egna marknadsföringen Tillgänglighet - i tid Inget söndagsöppet och många butiker stänger kl Öppet hela lördag / söndag 14-15 på lördag - med bil Längre till parkering och med parkeringsavgifter Gratis parkering direkt vid gallerian - med buss God från alla kommundelar Dålig för de flesta kommundelarna Utbud Inget samordnat urval men med större bredd på butiker. Tillgång till kompletterande branscher, kultur, service, matställen, torghandel mm Urvalet av butiker sker optimerat för hela gallerian och mot ett tydligt marknadssegment. Miljö Gågatusystem utomhus med brister i renhet och funktioner. Störande biltrafik. Höga kulturmiljökvaliteter. Stark identitet Omsättning Ca 1 Mdr Ca 300 Mkr Klimatiserade galleriastråk med hög grad av renhet. Ofta sterila och ointressanta miljöer. Svag identitet. Handelns framtida utveckling De svenska hushållens levnadsvillkor har förändrats i grunden under de senaste decennierna. Detta har bl.a. påverkat detaljhandeln. Grundförutsättningarna har ändrats successivt genom ett alltmer utspritt boende, förbättrad hushållsekonomi, ökat bilinnehav, bättre förvaringsmöjligheter i hemmen och, kanske viktigast, ökad arbetstid utanför hemmet bland kvinnor. Omvandlingen har underlättats genom förändrad lagstiftning för handelns öppethållande. Detta gav nya förutsättningar för detaljhandeln, som drogs in i en våg av strukturrationaliseringar med satsning på bl.a. ökad omsättningshastighet, lägre betjäningsgrad och större och färre butiksenheter.
5(8) De nya konsumentpreferenserna kan beskrivas på olika sätt. Svensk Handels beskriver utvecklingen i fyra huvudlinjer 1, vilka alltså speglar handelns egen bedömning. Handla billigt - ofta livsmedel eller större inköp till hem och hobby, oftast externt eller halvexternt, t.ex. Maxi ICA, IKEA och Coop Forum står för denna handel. Handla rationellt - inköpslistans olika poster handlas snabbast och enklast i ett köpcentrum. En stadskärna som är välplanerad och lättillgänglig för alla kundgrupper "platsar" här. Handla upplevelser - stadskärnans utbud är i detta fall, ännu så länge, unikt med sin blandning av kultur och kommersiell handel. Stadens styrka ligger i ett unikt utbud och i en unik miljö. Externhandeln är dock beredd att konkurrera jfr t.ex. filmstaden (Heron City) i Kungens Kurva. Handla på vägen till/från arbetet, fritidssyssla eller dylikt. Oftast ren servicehandel i anslutning till allmänna färdmedel, på bensinstationer mm. Relativt små volymer, totalt sett, men växande. Dessa huvudlinjer speglar ett rationellt och ur handelns synpunkt realistiskt synsätt, giltiga även i Kristianstad. De kan dock till vissa delar strida mot samhällets önskemål om en god distributionsstruktur med t.ex. väl utvecklad närservice och samhällets ansvar för varuförsörjningen till alla befolkningsgrupper. Det finns handelsföretag som har som strategi att inte ligga externt utan alltid i centrum, t ex Åhléns. Kristianstad Nordplan bedömer i sin utredning att det finns en tillväxt i området inom de olika handelssegmenten som för Kristianstads kan bli olika stor beroende på hur kommunen agerar. Tillväxtpotentialen bedöms på följande sätt: 2004 Tillväxt till 2015 Kristianstads andel av tillväxten Dagligvaror 1750 250-400 Kristianstads kommun kan tillgodogöra sig från drygt hälften upp mot större delen av tillväxten fram till år 2015, d.v.s. totalt 400 Mkr, beroende på hur mycket man satsar i Kristianstad. Sällanköp volymvaror Sällanköp shopping 2000 250-700 Volymhandel (bygg, radio/tv, möbler, etc.) för sällanköpsvaror kan växa med ca 25-70 Mkr per år, beroende på hur mycket man satsar i Kristianstads kommun. Tillväxten fram till år 2015 skulle för volymhandeln då bli ca 500 Mkr. 350-700 Kristianstads kommun kan tillgodogöra sig från ca hälften upp mot större delen av shoppingtillväxten, d.v.s. ca 35-70 Mkr per år, beroende på hur mycket man satsar i Kristianstad. Tillväxten fram till år 2015 skulle då för shopping bli ca 600 Mkr i kommunen. Det är uppenbart att en kommunal strategi att erbjuda goda utvecklingsvillkor för en positiv handelsutveckling har stor betydelse. Det innebär att kommunen behöver ta ställning till hur de verktyg man förfogar över, ex planering, samverkan ed, ska användas på bästa sätt. 1 En kartläggning av Storstockholms detaljhandel 1995, Stockholms Köpmannaförbund 1996.
6(8) Strategier för handelns utveckling i Kristianstad Kommunen har i visionsarbetet pekat på Handelsstadens strategiska betydelse för kommunens attraktivitet. En allt hårdare regional konkurrens gör det nödvändigt att handelsstaden Kristianstad förstärks för att kunna erbjuda ett fullgott utbud i nordöstra Skåne. Konsekvensen av en målformulering är att kommunen måste sätta upp konkreta operativa mål för handelns tillväxt. Av hänsyn till de strukturella skillnaderna behandlas strategierna för dagligvaruhandel och sällanköpshandel var för sig. Några för båda segmenten gemensamma övergripande mål läggs dock fast. Kristianstad ska utvecklas till en stark handelsplats i regionen. Målsättningen är att kommunen ska höja sitt handelsindex för sällanköpsvaror till 130 och för dagligvaror till 110 fram till 2015. En balanserad utveckling utgör grunden för fortsatt utbyggnad av handeln i Kristianstad. Målet är tillväxt både i centrum och externt och att bibehålla så god tillgänglighet som möjligt till främst dagligvaror. Detta är ett överordnat mål för Kristianstads detaljhandelsstruktur. Kommunen tillsammans med övriga parter (näringslivet) ska samarbeta för goda samverkande etableringar, vilket kräver samordnade och väl organiserade parter. Det innebär att scenario 2 (en balanserad utveckling centrum-halvexternt) i Nordplans utredning läggs till grund för detaljhandelsstrategin, men med en särskild bevakning av att kvaliteten så långt möjligt hålls uppe på stadsdelscentra, basorter och närservice, i princip enligt scenario 1. Kristianstad har en ovanligt konkurrenskraftig stadsdelshandel med flera stora butiker. För stora grupper som ex alla hushåll utan bil, äldre med begränsad rörlighet m fl kan en fortsatt omstrukturering av framförallt dagligvaruhandeln innebära sämre tillgänglighet. Kommunen stödjer en utveckling som kan trygga en rimlig tillgång på främst dagligvaror för de svaga grupperna. Utbyggnaden av främst dagligvaruhandeln bör i detta perspektiv svara mot köpkraftstillväxten i området Dagligvaruhandeln För att bibehålla god tillgänglighet ska inga nya dagligvaruetableringar tillkomma externt. Nya etableringar ska ligga inom gångavstånd till kollektivtrafiknät och nära bostadsområden, i stadsdelscentrum eller i city/innerstaden. Stadsdelscentra och basorter ska noga granskas med avseende på kvalitet och överlevnad. De med tillräckliga förutsättningar satsas på i en samverkan enligt ex det s k FSKkonceptet (förnya stadskärnan-konceptet). För övriga accepteras så sakta stagnation eller avveckling. Landsbygdshandeln: Handeln har själv skapat en godtagbar struktur. Handelns fortsatta arbete med detta ska så långt möjligt stödjas från kommun och län. Konsekvensanalys ska göras för nyetableringar/utbyggnader överstigande 2 000 kvm
Sällansköpshandel volymvaror Handeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 7(8) Volymhandeln behöver ökas för att begränsa utflödet av köpkraft. Kommunen stöder därför en utbyggnad av volymhandeln i halvexternt läge. Målet är en ökning med minst 500 Mkr till 2015. Sällanköpsvaror shopping Viktigast är att skapa en citymiljö där det mesta utom stormarknadshandel finns. Kristianstads centrum ska vara det särklassigt bästa i marknadsområdet. Kommunen väljer en utbyggnadsordning som innebär att nya handelsytor först ska tillföras centrum med en omsättning om ca 250 Mkr. För att begränsa påverkan på och stödja utvecklingen av stadskärnans handel ska kommunen tillsammans med berörda parter utveckla bättre organisatorisk samordning och ökad tillgänglighet i tid och rum. Med ett utbyggt centrum kan en halvextern galleria med en försäljning av shoppingvaror för 300 Mkr etableras. Idag omsätter stadskärnan enl. uppgift från handeln i centrum drygt en miljard kr per år. Med förslagen strategi skulle den år 2010-2015 omsätta ca 1400 Mkr varav merparten skulle vara shopping. Det blir en mycket stark stadskärna. En extern galleria med en omsättning på 300 Mkr shopping skulle inte vara något allvarligt hot mot en så stark handelsplats. Förutsättningen är att stadskärnan aktivt försvarar sig mot den nya konkurrensen och att utbyggnaderna sker med föreslagen utbyggnadsordning. Ett aktivt försvar måste leda till betydligt bättre organisation av fastighetsägare, handelsmän m fl. Miljökommunen Kristianstad Kristianstad är en stad med stark miljöprofil och har genom sitt arbete med bl a klimatfrågor pekat på vikten av hållbar utveckling. Det finns därför anledning att särskilt behandla utvecklingen ur ett hållbarhetsperspektiv. Lokaliseringsprincipen i miljöbalken innebär en lokalisering ska medföra minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Nylokalisering kommer att prövas en mot miljömålen begränsad klimatpåverkan frisk luft bara naturlig försurning och övergödning god bebyggd miljö. Det sistnämnda målet sammanfaller väl med ett socialpolitiskt mål som innebär ett närsamhälle med varierat utbud av bostäder arbetsplatser, service och kultur. Det är främst handelns person- och varutransporter som påverkar miljön. Lokaliseringen av handeln har därför en avgörande betydelse för både den lokala närmiljön (utsläpp av hälsostörande avgaser, buller och barriäreffekter) och globala miljöfrågor (ex utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser). Som exempel kan nämnas att 10 000 kvm detaljhandel i halvexternt läge motsvarar trafiken från 400 villor. Trafik- och lokaliseringsanalysen ska därför avse både läge, framkomlighet, säkerhet och miljö för att en samlad bedömning av effekterna ska kunna ske.
8(8) Ur hållbarhetsperspektivet bör fyra lokaliseringsprinciper gälla för nya/tillbyggda handelsetableringar Inga nya externa handelslokaliseringar Nya etableringar lokaliseras inom område med god kollektivtrafik och med anslutning till det övergripande gång- och cykelnätet Nya etableringar samlokaliseras med befintliga handelsområden Handel lokaliseras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse (bostäder, arbetsplatser ed).