Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande

Relevanta dokument
Återhämtad eller inte: finns det någon koppling mellan kropp och knopp?

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

IT, stress och arbetsmiljö

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Barns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län

Barn och Trauma - bedömning och behandling

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Husets energianvändning

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Ergonomi i teori och praktik

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

Barns och ungas hälsa

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

% Totalt (kg) Fetma >

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Helhetshälsa - stress

Psykosocial arbetsmiljö

Lev utan Stress & Oro

Läkemedelskonsumtion Avstått köpa medicin trots recept län och rike

Är arbete bra för hälsan?

Stressfysiologi,

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

Klinisk Medicin ht poäng MEQ 2

Barn och familj

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt

Innehållsförteckning:

Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Hälsa och arbetsmiljö på Konstfack

Det sociala ursprungets betydelse för levnadsvanor och hälsa. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:26

Liv och arbete i det sena talet. En stresshistorisk betraktelse

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Varför begär kvinnor lägre lön än män? Stereotyphot i löneförhandlingar

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

GER KORTARE ARBETSDAG ÖKAT VÄLBEFINNANDE?

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

Hälsa på lika villkor? År 2006

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

Forskarseminarium: kön, klass och etnicitet - jämlikhetsfrågor i socialförsäkringen - Umeå, 18 januari, 2012

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint

Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist. Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro 13 nov -12 Lena Leissner

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

presentation av aktuell forskning

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Energitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation. Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

FÖRDJUPAD ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN VÅREN 2003

CheckUp

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Långtidssjukskriven en uppföljning av långtidssjuka

Palliativ vård vid olika diagnoser

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Blir man sjuk av stress?

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Pensioner! - En studie om!

Blir man sjuk av stress?

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Linköping Universitetssjukhuset - Hälsouniversitetet - Universitetet, centrum för miljö- och utomhuspedagogik

Hälsa på lika villkor och Öppna jämförelser Skellefteå

Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras.

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Transkript:

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Vad IDA lärt oss och framtida forskningsfrågor att besvara m h a IDA Petra Lindfors & Ulf Lundberg Professorer, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, Kontakt: Petra Lindfors, pls@psychology.su.se

Varför studera psykobiologiska mekanismer? Stressrelaterade besvär en av huvudorsakerna till ohälsa och sjukskrivning vilka är de biologiska kopplingarna? Individstyrkor: positiv hälsa & positiv funktion vilka är de biologiska kopplingarna? samma som för stress/ohälsa eller delvis andra? Olika karaktär av stress bland kvinnor och män olika eller samma psykobiologiska mekanismer?

Vad behövs? kunskap om stressmodeller fysiologiskt orienterade psykologiskt orienterade akuta/kroniska förlopp metoder för insamling och analys av biomarkörer lättillgängliga markörer: icke-invasiva, lätthanterliga + billiga kunskap om andra faktorer som speglar individ & kontext kön, status (etnicitet), ålder/kohort balans arbete/övrigt liv fysisk & psykosocial arbetsbelastning

Vad krävs? kunskap om (perifera) biomarkörer och olika system: kardiovaskulära blodtryck, puls metabola olika blodfetter, glukos, HbA1c, WHR, BMI hormonella adrenalin, noradrenalin, (alfa-amylas) (SNS-markörer) kortisol (HPA-axel) (immunförsvar) vitaminer homocystein (B6, B12, folat) vitamin D

Skolålder: (huvudräknings)prov Adrenalin + noradrenalin högre hos pojkar under prov inte lika tydligt hos flickor Positiva samband mellan ökning i adrenalin & noradrenalinutsöndring och prestation hos både flickor och pojkar (Johansson, Frankenhaeuser & Magnusson, 1973 m fl studier)

Enskilda biomarkörer: Kortisolutsöndring bland undersökningsdeltagare i IDA Lindfors, 2005 15/10/2014 Petra Lindfors, Stockholms univ., Psykologiska institutionen

Enskilda biomarkörer & kumulativ belastning: Fysiologisk profil bland kvinnor vid 43 års ålder Enskilda biomarkörer, klinisk risk & allostatisk belastning Lindfors et al., 2006 15/10/2014 Petra Lindfors, Stockholms univ., Psykologiska institutionen

Subjective health complaints: vanliga besvär bland kvinnor (43 års ålder) Mellner et al., 2005 Kumulativ belastning Höga respektive låga nivåer av besvär ej relaterat till kumulativ fysiologisk belastning i form av allostatatisk belastning Enskilda biomarkörer Höga nivåer av besvär = högre kortisolnivåer, högre puls än andra FRISK GRUPP

Dubbel belastning: psykosocial arbetsbelastning + obetalt hushållsarbete förenat med ökad risk för besvär + dålig hälsa (SRH) Enkel belastning: Psykosocial arbetsbelastning förenat med ökad risk för besvär + dålig hälsa (SRH) Ej endast belastning från obetalt hushållsarbete Arbete och övrigt liv i relation till hälsorelaterade besvär (subjective health complaints) vid 43 års ålder Mellner et al., 2006 bara 6% med dålig el mkt dålig hälsa (SRH) låg inkomst*, psykosocial arbetsbel* & ekonomisk oro* kopplade till dålig hälsa (SRH) Hög belastning i flera livsområden = ökad risk för besvär & ohälsa

Antal timmar i yrkesarbete per vecka i relation till kortisolutsöndring Lundberg & Hellström, 2002

Sense of Coherence/KASAM som individstyrka Lindfors et al., 2005 15/10/2014 Petra Lindfors, Stockholms univ., Psykologiska institutionen

Känsla av sammanhang, allostatisk belastning och klinisk risk bland 43-åriga kvinnor Lindfors et al., 2006 AL men inte klinisk risk spelar roll för SOC/KASAM och särskilt för mening i livet Hög AL förenat med svagare KASAM + lägre mening i livet fem år senare

Pågående, enligt kontrakt Födelsefaktorer och positiv hälsa i medelålder Ryffs välbefinnandeskalor Positiv hälsa och balans mellan arbete och övrigt liv bland kvinnor och män Positiv hälsa i relation till självskattad hälsa och hälsorelaterade besvär Homocysteinmekanismen i relation till social status och hälsa

Framöver Registerdata: sjukskrivning genom livet Registerdata: vårdregister, sjukhusvistelser, läkemedelskonsumtion Pension Psykobiologiska mätningar? Salivprover per post? Enkät? Arbete/övrigt liv, stress, hälsa och välbefinnande Vad kan IDA bidra med som inte finns i stora registerstudier? LifeGene, LISA, HSIA, LOUISE, VPL-data osv?