Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska?
Vad är smärta?
Definition av smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med verklig eller möjlig vävnadskada eller beskriven som sådan skada. The International Association for the Study of Pain (IASP)
Akut & Långvarig smärta Tidsaspekt Behandling Kunskap Plasticitet
Förekomst av smärta I Tabell 1. Smärtprevalens nationellt och internationellt Ålder Sverige Internationellt 25-39 år 32-55 % 32-41 % 40-60 år 42-70 % 41-51 % 60-74 år 50-67 % 51-57 % 75-84 år 34-73 % 29-86 % 85 + år 41-68 % 40-79 % Jakobsson U 2010 The epidemiology of chronic pain in a general population: results of a survey in southern Sweden. Scandinavian Journal of Rheumatology 395: 421-429. Oklart om smärtan ökar med stigande ålder eller ej (dvs. efter 65 år)
Förekomst av smärta II Lokalisationer Nacke & Skuldror (10-32%) Rygg (25-30%) Ben (15-29%) Knä/leder (10-16%) Thorax & buk (~10%)
Förekomst av smärta III Orsaker ~40 % ingen diagnos Muskuloskeletala (t.ex. artros, artrit, artalgia) Hjärt-Kärl (t.ex. angina pectoris, arterioskleros) Övriga (t.ex. herpes zoster, cancer) Men muskuloskeletala systemet dominerar (Closs et al 2006, Jakobsson et al 2008)
Vad förändras när man är äldre? Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Smärta vs. Naturliga ålderförändringar (myelin-degeneration, förändringar i nervsystemet, etc.) Synen på smärta (den äldre & personal, låg rapportering, att personal underskattar & överskattar) Kunskapsunderlaget om smärtlindring bland äldre relativt dåligt
Smärta hos äldre Smärta hos äldre är ofta åtföljd av andra symtom och inskränkningar i det dagliga livet Hänsyn måste tas till flertalet relaterade faktorer Dessa faktorer kan vara både faktorer som påverkas av smärtan och faktorer som påverkar smärtan (dvs. ökar respektive minskas av smärtan)
Exempel på faktorer Symptom som kan utlösas eller förvärras av smärtan: gångsvårigheter, sömnproblem, oro och nedstämdhet, rörelserädsla Faktorer som både kan påverka och påverkas av smärtan: socialt nätverk, copingfårmåga, vårdkonsumtion Förvärrar smärtupplevelsen: immobilisering, rökning, ensamhet/isolering, rädsla, sorg, känsla av hopplöshet och beroende Modifierar smärtan: socialt stöd, copingförmåga, fysisk aktivitet och olika smärtlindringsmetoder (Tex: Bergman et al 2002, Andersson 2004,Leonardo 2006, Mallen et al 2007)
Relaterade faktorer Inaktivitet Smärtlindring Rörelserädsla Rörelsenedsättning Sömn SMÄRTA Smärta Livskvalitet Trötthet/fatigue Ålder Kön Nedstämndhet/depression Socialt nätverk/stöd
Kunskapsluckor Generellt saknas mer djupgående studier kring långvarig smärta hos äldre! Psykosociala faktorer / fysisk aktivitet Hur olika faktorer interagerar med varandra Oklart vilka som egentligen skall identifieras som riskindivider Gränsvärden saknas
Varför är det viktigt? Långvarig smärta är stor bland äldre och tenderar att öka med ökad ålder ( Jakobsson 2010, Elliot et al 2002) Ökad fysisk aktivitet är en potentiellt viktig strategi bland äldre för att upprätthålla funktionell status och oberoende (Mcnoughan 2012). Få äldre är fysiskt aktiva (Dumit et al 2012, Hallal et al 2012) Långvarig smärta kan leda till nedsatt fysisk aktivitet, rörelserädsla, depression och oro > mer inaktivitet > mer smärta > risk för kroniska sjukdomar >mer smärta > osv (Bishop et al 2007. )
Vad ska det vara bra för och för vem??? = Clinical Implication Ökad kunskap om smärta hos äldre lättare att identifiera individer som riskerar att utveckla långvarig smärta Lättare att prioritera om man vet vilka faktorer som har störst betydelse Prevention Bättre vård och behandling av äldre med långvarig smärta
Longitudinell Pro-perspektiv Baseline 6 12 24
2000 >65 år SPAR Boendeform
Randomiserat Urval 2000 individer, 65 år och äldre, boende i Sverige Baslinje 6 månader uppföljning Smärta >3 månader Smärta < 3 månader 336 12 månader uppföljning Test- re test 262(78%) 24 månader uppföljning
Vad är mina arbetsuppgifter To psychometrically test the construct validity, factor structure and reliability of the TSK-11 (Swedish version) among older people with chronic pain. To describe physical activity among older people with chronic pain and to explore potential determinates of physical activity including; characteristics of pain, self- efficacy and various health-related symptoms using a one year follow-up. To study prevalence, incidence and development kinesiophobia over time among older people with chronic pain, as well as identify predictors and moderators for kinesiophobia. To study prevalence, incidence and development of acute and chronic pain over time and identify predictors and moderating factors of chronic pain among older people.
Vad mäter vi? Kön Ålder Vikt/längd Civilstånd Boende Antal barn sjukdomar symtom tobak Trygghet & rädsla Annhörigvård Smärta Duration Lokalisation Intensitet Behandlingsmetod Dimensioner MPI, MPQ Fysisk aktivitet- Grimby's aktivitetsskala Dagliga aktiviteter- ADL-trappan Livskvalitet- SF-12 Tilltro till sin egen förmåga- GSES Katastrofiering - PCS Depression- GDS Rörelserädsla- TSK-11
caroline.larsson@med.lu.se www.cpf.se 2015
Litteratur
Tack för uppmärksamheten! caroline.larsson@med.lu.se www.cpf.se