2018-02-24 Liten Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om förlängd nätkoncession för befintlig luftledning mellan Gideåbruk Husum, Örnsköldsvik kommun, Västernorrlands län
Projektorganisation: Vattenfall Eldistribution AB www.vattenflleldistribution.se Telefonväxel: 08-739 50 00 Org.nr: 556417-0800 Tillstånd och rättigheter Jonas Weinz Miljökonsekvensbeskrivning WSP Sverige Laholmsvägen 10 302 66 Halmstad www.wsp.se Beräkningar Vattenfall Eldistribution AB www.vattenfalleldistribution.se Uppdragsledare: Frida Gyllensten Miljökonsekvensbeskrivning: Petra Sörman Magnetfältsberäkning: Daniel Pettersson Granskning: Frida Gyllensten Foton, illustrationer och kartor: WSP om ingen annat anges Kartmaterial: Lantmäteriet MS2013/04895. Länsvisa geodata Länsstyrelsen 2
SAMMANFATTNING Vattenfall Eldistribution AB (Sökanden) avser att ansöka om ny nätkoncession för linje (tillstånd) för befintlig 40 kv kraftledning mellan Gideåbruk och Husum i Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län. Ledningen är en viktig del i Vattenfall Eldistributions regionnät och de överför el inom ett stort område till underliggande nät. Ledningen är därför av stor betydelse för en fungerande elförsörjning till flera orter och landsbygden i regionen. Samråd har genomförts med Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Örnsköldsviks kommun samt övriga myndigheter, organisationer och enskilt särskilt berörda samt allmänhet. Länsstyrelsen beslutade 19:e januari 2018 att verksamheten inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon alternativ lokalisering eller utformning har inte utretts. I detta fall bedöms det inte vara aktuellt att utreda någon alternativ sträckning eller utformning då det rör sig om en befintlig luftledning och markkabel som funnits på platsen under lång tid och till stor del sträcker sig i obebyggd skogsmark och längs befintliga vägar och helt löper parallellt med en andra kraftledningar. En flytt av ledningen skulle ta ny mark i anspråk. Något krav på redovisning av alternativa platser och utformningar enligt miljöbalken föreligger inte. Befintlig sträckning och utformning av befintlig 40 kv kraftledning ligger i linje med lokaliseringsprincipen och rimlighetsprincipen i andra kapitlet miljöbalken. Jämfört med nollalternativet anses befintlig luftledning och markkabel vara mer lämplig. Nollalternativet innebär att ledningen tas ur bruk utan ersättande alternativ, vilket medför osäker elförsörjning för stora delar av området. Sökt alternativ utgörs av befintlig 40 kv luftledning och markkabel. Befintlig luftledning består huvudsakligen av enbenta stolpar och delvis av portalstolpar med horisontellt monterade faslinor. Höjden på stolparna varierar mellan 9-16 meter. Markkabeln ligger i en kabelgrav som är ca en meter bred och upp till en meter djup. Anslutningen mellan markkabel och luftledning sker via en kantstolpe. Miljökonsekvenserna för sökt alternativ har bedömts enligt en femgradig skala utifrån aspekterna: markanvändning, bebyggelse och planer, energi och klimat, resurshushållning, miljömål, miljökvalitetsnormer, naturmiljö, fåglar, skyddsvärda arter, kulturmiljö, rennäring, friluftsliv, boendemiljö och hälsa och säkerhet, landskapsbild och infrastruktur. Vid ett nollalternativ skulle berörd luftledning tas ner, men påverkan skulle ändå bestå längs de sträckor där parallella luftledningar löper. Enligt genomförd konsekvensbedömning och med hänsyn tagen till att sökt alternativ är en befintlig luftledning och markkabel, bedöms sökt alterntiv medföra en obetydlig konsekvens för resurshushållning, miljömål, miljökvalitetsnormer, friluftsliv, infrastruktur, rennäring och kulturmiljö. Vidare bedöms sökt alternativ medföra en liten negativ konsekvens för markanvändning, bebyggelse och planer, naturmiljö, fåglar, landskapsbild samt boendemiljö, hälsa och säkerhet. Dock bedöms befintlig luftledning med tillhörande skogsgata medföra en positiv konsekvens för övriga skyddsvärda arter samt energi och klimat. 3
Samlad bedömning: Etableringen bedöms uppfylla kraven i de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och medför inte att några miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas. Sökt alternativ utgör inte heller något hinder för möjligheterna att nå uppsatta nationella miljömål. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna vara små i relation till den positiva samhällsnyttan i form av säkrare och mer tillförlitligt elnät som den befintliga luftledningen medför, vilket motiverar att etableringen bibehålls i nuvarande utformning. 4
Innehåll 1 INLEDNING... 8 1.1 Bakgrund... 8 1.2 Syfte och behov... 10 1.3 Vattenfall Eldistribution... 10 1.4 Disposition... 10 1.5 Metod för miljökonsekvensbeskrivning... 10 1.5.1 Avgränsningar i miljökonsekvensbeskrivningen... 11 1.5.2 Bedömning av miljökonsekvenser... 12 1.5.3 Samlad bedömning... 13 2 TILLSTÅNDSPROCES... 14 2.1 Annan lagstiftning... 14 3 ALTERNATIVUTREDNING... 15 3.1 Nollalternativ... 15 4 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 16 4.1 Luftledning... 16 4.1.1 Utformning av luftledning... 16 4.1.2 Markbehov... 16 4.1.3 Underhåll... 16 4.2 Markkabel... 17 4.2.1 Markbehov... 17 4.2.2 Underhåll... 17 5 VAL AV ALTERNATIV... 18 5.1 Valt alternativ... 18 6 NULÄGE OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER... 19 6.1 Metod för konsekvensbedömning... 19 6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer... 19 6.2.1 Konsekvensbedömning... 20 6.2.2 Hänsynsåtgärder... 20 6.3 Energi och klimat... 20 6.3.1 Konsekvensbedömning... 20 6.3.2 Hänsynsåtgärder... 20 6.4 Resurshållning... 21 6.4.1 Konsekvensbedömning... 21 5
6.4.2 Hänsynsåtgärder... 21 6.5 Naturmiljö... 21 6.5.1 Fåglar... 22 6.5.2 Övriga skyddsvärda arter... 22 6.5.3 Konsekvensbedömning... 23 6.5.4 Hänsynsåtgärder... 23 6.6 Rennäring... 24 6.6.1 Konsekvensbedömning... 24 6.6.2 Hänsynsåtgärder... 24 6.7 Kulturmiljö... 24 6.7.1 Konsekvensbedömning... 26 6.7.2 Hänsynsåtgärder... 26 6.8 Landskapsbild... 26 6.8.1 Konsekvensbedömning... 27 6.8.2 Hänsynsåtgärder... 27 6.9 Friluftsliv... 27 6.9.1 Konsekvensbedömning... 28 6.9.2 Hänsynsåtgärder... 28 6.10 Boendemiljö, hälsa och säkerhet... 28 6.10.1 Elektriska och magnetiska fält... 28 6.10.2 Magnetfältsberäkningar... 29 6.10.3 Konsekvensbedömning... 30 6.10.4 Hänsynsåtgärder... 30 6.11 Infrastruktur... 30 6.11.1 Konsekvensbedömning... 30 6.11.2 Hänsynsåtgärder... 31 6.12 Miljömål... 31 6.12.1 Konsekvensbedömning... 31 6.12.2 Hänsynsåtgärder... 31 6.13 Miljökvalitetsnormer... 31 6.13.1 Konsekvensbedömning... 32 6.13.2 Hänsynsåtgärder... 32 6.14 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 32 7 SAMLAD BEDÖMNING... 35 7.1 Sammanfattning... 37 6
Bilagor 1. Samrådsredogörelse 2. Kartbilaga 7
1 INLEDNING Vattenfall Eldistribution (Sökanden) ansöker om förnyat tillstånd för befintlig 40 kv luftledning samt två mindre markkablar, lokaliserad mellan Gideåbruk och Husum i Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län. Enligt bestämmelserna i Ellagen (1997:857) krävs det tillstånd för att använda eller bygga starkströmsanläggningar, så kallad nätkoncession för linje. Denna miljökonsekvensbeskrivning (liten MKB) utgör underlag till nätkoncessionsansökan. Syftet med detta dokument är att identifiera, beskriva och värdera de direkta och indirekta konsekvenserna som vald ledningssträckning kan medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. 1.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution har år 1998 ansökt om förnyad nätkoncession för linje för en ca 13 km lång befintlig 40 kv luftledning samt två mindre markkablar mellan Gideåbruk och Husum. Den aktuella sträckningen byggdes år 1985. Den 2016-12-16 begärde Energimarknadsinspektionen (Ei) att ansökan skulle kompletteras enligt diarienummer 2008-100056. Med anledning av Eis kompletteringsbegäran har Vattenfall Eldistribution beslutat att ta fram en ny ansökan om förlängd nätkoncession för linje, för aktuell sträckning som visas i kartan i Figur 1 och i detalj i Figur 2 och 3. Figur 1. Översiktskarta som visar befintlig sträckning. 8
Markkabel Figur 2. Detaljkarta som visar lokalisering av markkabel Markkabel Figur 3. Detaljkarta som visar lokalisering av markkabel 9
1.2 Syfte och behov Sökt alternativ är en viktig del i Vattenfall Eldistributions regionnät och överför el inom ett område till underliggande nät. Luftledningen är därför av betydelse för en fungerande elförsörjning till närliggande orter och landsbygden i regionen. 1.3 Vattenfall Eldistribution Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka 900 000 kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO 14001 certifierat sedan 2005. Företaget har cirka 660 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader, för ca 3 miljarder per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 130 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka 177 000 km, vilket motsvarande ca 4 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. 1.4 Disposition I detta dokument beskrivs först metoden som används, därefter beskrivs det ramverk som miljöbalken och annan relevant lagstiftning utgör. Vidare beskrivs den alternativutredning som genomförts och de tekniska förutsättningarna. Slutligen beskrivs nuläge, förväntade konsekvenser samt en samlad bedömning görs. 1.5 Metod för miljökonsekvensbeskrivning Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter den planerade verksamheten kan medföra på bland annat människor, växter, djur, mark, vatten, luft samt hushållning med mark, vatten och råvaror. I Tabell 1 nedan redovisas vanliga begrepp som används i detta dokument. Tabell 1. Begrepp inom ramen för föreliggande dokument. Aspekt Den väsentliga fråga/intresseområdet/värdet som beskrivs, t.ex. naturmiljö, kulturmiljö, buller, emissioner, boendemiljö etc. Påverkan Den förändring av miljö- och/eller hälsoaspekter som planerad verksamhet/åtgärd medför i jämförelse med nollalternativet. Konsekvens Kan vara av direkt eller indirekt art på en nationell, regional och/eller lokal nivå. Hänsynsåtgärd För att undvika eller för att minska negativa konsekvenser föreslås olika skyddsåtgärder. För att avgöra graden av konsekvensen sker en sammanvägning av vilket värde som påverkas och hur stor förändringen är. För att avgöra vilket värde olika aspekter har används bedömningsgrunder av olika slag. Som exempel kan nämnas att Natura 2000-områden, riksintressen och byggnads/kulturminnen bedöms ha högst värde, medan mer vanliga objekt bedöms ha lägre värde. Information från samråd med allmänheten, verksamheter, organisationer m.fl. kan också påverka vilket värde en miljö tillskrivs. 10
Nätkoncession Det finns två typer av koncessioner, nätkoncessioner för linje och nätkoncession för område. Nätkoncession för linje avser en ledning med i huvudsak bestämd sträckning. Nätkoncession för område avser inte någon specifik ledning utan ger innehavaren rätt att inom området använda och bygga ledningar upp till en viss spänning. Koncessionen söks tillsvidare och kan omprövas av Energimarknadsinspektionen efter 40 år. En ansökan om förlängning av nätkoncession för linje skall i princip innehålla samma uppgifter som en ansökan om en helt ny ledning. Det är av naturliga skäl vanligen enklare att visa att kraven uppfylls för en befintlig koncession än vid en ny ansökan. Vid en förlängning av giltighetstiden för en nätkoncession finns det tillgång till information som inte fanns när koncessionen beviljades. Detta gäller särskilt om elledningen varit i bruk en längre tid och om det vid prövningen av ansökan inte finns några parter som berörs på ett betydande sätt. Det är nätägarens ansvar att samråda med länsstyrelsen och andra särskilt berörda. Som nämnts ovan ligger det i sakens natur att miljökonsekvensbeskrivningen kan redovisas på ett enklare sätt avseende den påverkan befintlig ledning har på markanvändning mm. Generellt behöver det inte krävas att sökande anger alternativa lokaliseringar om berörda parter inte berörs på ett betydande sätt. 1.5.1 Avgränsningar i miljökonsekvensbeskrivningen Miljökonsekvensbeskrivningen inriktar sig i första hand på de miljökonsekvenser som åtgärden kan antas medföra på lokal nivå. Aspekter som rör regional och nationell nivå behandlas och redovisas under stycket miljömål. Där beskrivs åtgärdens konsekvenser utifrån relevanta miljömål. Innehållet i en MKB regleras i 6 kap Miljöbalken. Miljöeffektavgränsningar De miljöaspekter som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan samt vad som framkommit vid samråd med länsstyrelsen, Örnsköldsviks kommun, myndigheter samt sakägare. De miljöaspekter som bedömts vara mest relevanta för luftledningen mellan Gideåbruk och Husum är: Bebyggelse och boendemiljö - påverkan på bebyggelse för permanent- eller fritidsboende avseende upplevelsevärde, intrång och visuella störningar för bebyggelse inom 100 m från ledningen. Påverkan från elektromagnetiska fält för bebyggelse inom 100 m från ledningen. Energi och klimat Naturmiljö - påverkan på områden och objekt med värdefull natur/arter Landskap - visuell påverkan på landskapet bedöms med utgångspunkt från förändringar i vegetation och markskikt samt förlust av karaktärsskapande element. Kulturmiljö - påverkan på kulturmiljöer som helhet men inte enskilda fornlämningar eftersom anpassningar i huvudsak kan göras så att dessa inte påverkas. Rekreation och friluftsliv - intrång i värdefulla områden för friluftslivet och påverkan på upplevelsevärdet. Rennäringen Naturresurser - påverkan genom direkt intrång i jordbruks- och skogsmark och indirekt genom försvårat brukande. Avgränsning i sak Miljökonsekvensbedömningen utgår från den befintliga sträckningen mellan Gideåbruk och station Gideåbacka, se vidare kapitel 6. Etableringen omfattar dels en ca 13 km lång befintlig 40 kv luftledning med stolphöjder om ca 9-16 m beroende på terrängegenskaper. Luftledningen består av enbenta stolpar och portalstolpar med horisontellt monterade faslinor, se Figur 4. Stolparna är 11
placerade med ett inbördes avstånd om ca 110-150 m och försedda med tre faslinor. Etableringen omfattar även två markkablar som utgör en del av sträckningen. Dessa är 25 respektive 27 meter långa och är anslutna till luftledningen via kantstolpar. Geografisk avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen har begränsats till det område som kan antas beröras av planerad kraftledning och det närområde som påverkas visuellt av kraftledningen vilket antas motsvara ett område på cirka 100 meter på ömse sidor om kraftledningen. De flesta konsekvenser uppkommer inom detta område men även områden på större avstånd kan påverkas. Vad gäller luft, vatten och risker har påverkan bedömts utifrån kablarnas befintliga läge. Tidsmässig avgränsning Miljökonsekvensbedömningen utgår från den befintliga sträckningen av kraftledningen till avslutad drift och nedmontering av ledningen. Konsekvenser avser i första hand förhållandena under ledningens drifttid. Där så är relevant beskrivs även tillfällig påverkan och konsekvenser som uppstår i anläggningsskedet. 1.5.2 Bedömning av miljökonsekvenser Bedömningsgrunderna avser förklara vilka ramar som miljöbedömningen/konsekvensanalysen har utgått från. Här sätts verksamhetens miljöpåverkan i relation till respektive aspekts värde. Påverkansgraden beskrivs enligt en femgradig skala; positiv konsekvens, obetydlig konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens. Påverkan och/eller konsekvensen kan vara av både direkt och indirekt art och relatera till aspektens värde, men kan också ställas i relation till nationella, regionala och lokala miljömål, miljökvalitetsnormer samt nationella riktvärden, gränsvärden och gällande praxis. I Tabell 2 redovisas en sammanfattning av bedömningsgrunderna i detta dokument. 12
Tabell 2. Förklaring av graden av negativa och positiva konsekvenser. 1.5.3 Samlad bedömning En samlad bedömning av verksamhetens eller åtgärdens totala miljöpåverkan görs i ett eget avsnitt, se kapitel 7, där samtliga aspektrar/sakfrågor/parametrar vägs samman. I den samlade bedömningen är det viktigt att påvisa viktningen mellan olika värden, d.v.s. hur de vägs mot varandra. 13
2 TILLSTÅNDSPROCES För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. Inför en ansökan om nätkoncession skall även bestämmelser i miljöbalken beaktas. Den 1 januari 2018 trädde nya bestämmelser i miljöbalkens sjätte kapitel i kraft. Föreliggande tillståndsprocess har pågått sedan september 2017 och samråd har genomförts enligt de gamla bestämmelserna i miljöbalken. I januari 2018 fattade länsstyrelsen beslut om att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en liten MKB, enligt de nya bestämmelserna, har tagits fram. En liten miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Samråd avseende den planerade verksamheten genomfördes under perioden 27 september 2017 till 27 oktober 2017 enligt då gällande regler i kap 6 MB. Samrådet har genomförts i form av ett skriftligt samråd med Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Örnsköldsviks kommun. Inbjudan till skriftligt samråd skickades även till övriga statliga myndigheter, föreningar och organisationer. En inbjudan till ett skriftligt samråd skickades 27 september 2017 också till samtliga lagfarna och taxerade fastighetsägare eller delägare i samfälligheter inom 100 m kring den befintliga sträckningen av kraftledningen. I brevet uppmanades adressaten att vidarebefordra informationen till eventuella hyresgäster, arrendatorer och andra rättighetshavare. Allmänheten bjöds 27 september 2017 in till samråd via annons i Örnsköldsviks Allehanda. Hela samrådsprocessen beskrivs mer utförligt i samrådsredogörelsen som redovisas i bilaga1. Under samrådsprocessen inkom ett fåtal synpunkter, se bilaga 1. Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslutade 19 januari 2018 att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen (nedan kallat Ei), som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession (dvs tillstånd) ska erhållas. Vid ett eventuellt överklagande prövar mark- och miljödomstolen frågan. 2.1 Annan lagstiftning Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken. Eftersom det i aktuellt fall rör sig om en befintlig ledning finns markupplåtelseavtal och ledningsrätt sedan tidigare. För fastighetsägaren innebär markupplåtelsen att marken förblir i fastighetsägarens ägo men att ersättning för intrånget erhållits i form av ett engångsbelopp när avtalet tecknades. Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning, som t ex anmäla vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken eller tillstånd/dispens från skyddat område enligt bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken. Även bestämmelserna i kulturmiljölagen beaktas.. 14
3 ALTERNATIVUTREDNING En miljökonsekvensbeskrivning kan i vissa fall innehålla en redovisning av alternativa platser för verksamheten, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering till varför ett visst alternativ har valts. Ett nollalternativ som innebär att planerad åtgärd inte genomförs kan även beskrivas. Ansökt alternativ innebär att koncessionen för linje mellan Gideåbruk och Husum förlängs tillsvidare. Den befintliga ledning som finns på plats fortsätter att användas. Som tidigare nämnts fattade Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut om att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att det enligt miljöbalken inte finns krav på att utreda alternativa lokaliseringar och utformningar. Vattenfall Eldistribution anser att alternativa lokaliseringar/sträckningar i detta fall inte är aktuella att utreda då det rör sig om en befintlig kraftledning som till stor del sträcker sig i obebyggd skogsmark och längs befintliga vägar och till större delen löper parallellt med andra kraftledningar. En flytt av ledningen skulle ta ny mark i anspråk och riskera att bidra till att nya barriäreffekter uppstår, vilket i dessa fall inte bedöms som miljömässigt motiverat. Befintlig ledning har dessutom funnits på platsen under lång tid och omgivande natur-, kulturmiljö- och rennäringsintressen etc. har därmed anpassats till ledningen under denna tid. Befintlig ledning strider inte heller mot några områdesbestämmelser eller gällande detaljplaner. Till följd av detta bedöms en alternativ utformning inte heller vara aktuell att utreda. Utifrån denna bakgrund anser Vattenfall Eldistribution att lokaliseringen av sökt alternativ, i form av befintlig sträckning av befintlig 40 kv kraftledning, får anses utgöra den bäst lämpade platsen för verksamheten i enlighet med 2 kap. 6. Enligt Örnsköldsviks översiktsplan anges riktlinjer för kraftledningar: Nya ledningar genom obruten mark bör behandlas restriktivt. Påverkan på natur och landskapsbild bör minimeras. Möjligheten till samordning mellan olika nätägare för att minimera behovet av nya ledningar ska alltid beaktas. 3.1 Nollalternativ Ett nollalternativ har som syfte att beskriva den påverkan som bedöms uppstå om planerade åtgärder inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär således att den aktuella ledningssträckan skulle tas ur drift, vilket skulle medföra ledningsbrott på kraftledningen mellan Gideåbruk och Husum. Nollalternativet innebär således att ett mycket stort antal hushåll riskerar att bli strömlösa och att andra delar av elnätet riskerar att bli överbelastade. Vid eventuell nedmontering av den aktuella kraftledningssträckningen skulle den visuella påverkan från berörd luftledning i området att upphöra. Det magnetfält som kraftledningen ger upphov till skulle också upphöra. Vid ett nollalternativ skulle dock ändå påverkan bestå längs de sträckor där parallella luftledningar löper. 15
4 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Luftledning Från transformatorstationen i Gideåbacka löper aktuell 40 kv luftledning norrut parallellt med Gideälven ca 7 km. De första 3,5 km löper ledningen genom skogsmark och obebyggda områden. Därefter går ledningen genom åkermark utmed Kasamark. Efter 1,5 km korsar ledningen Gideälven och fortsätter parallellt med älven på dess östra sida ca 1,5 km, innan ledningen igen korsar älven och övergår till dess västra sida och går längs åkermark i området Gidböle. Efter Gidböle går ledningen längs skogsmark i ca 5 km för att avslutas i Gideåbruk, intill väg 1072. 4.1.1 Utformning av luftledning Luftledningen är i huvudsak byggd med enkelstolpar av trä men portalstolpar i trä förekommer även. Befintliga stolpar är försedda med tre horisontalmonterade faslinor och har en höjd av ca 9-16 meter beroende på terrängen. Stolparna är placerade med ett inbördes avstånd (spannlängd) av ca 110-150 meter. 4.1.2 Markbehov I åkermark och öppen mark utgörs markbehovet enbart av den yta som ledningsstolparna och eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs att en luftledning uppförs i en så kallad ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. För den befintliga luftledningen krävs att skogsgatan har en bredd mellan 30-40 meter för att säkerställa att ledningen går fritt från närliggande träd (s.k. trädsäkert), se Figur 4. På så vis tillförsäkras att inga nedfallande träd kommer att orsaka elavbrott på ledningen. Härutöver krävs även att vissa höga träd, så kallade kantträd, utanför skogsgatan i sidoområdena behöver avverkas för att inte riskera att dessa faller ner på ledningen och orsakar elavbrott. Vid parallellförläggning med annan ledning blir skogsgatan bredare. I aktuellt fall är de bredaste delarna av skogsgatan ca 80-90 meter. Figur 4. Principskiss av en ledningsgata, dvs skogsgata med tillhörande sidoområde. 4.1.3 Underhåll Luftledningen är byggd som en trädsäker ledning, vilket i korthet innebär att ingen växtlighet ska riskera att komma i kontakt med ledningens faser. Detta innebär att den inlösta ledningsgatan (ca 16
40 meter) genomgår en periodvis besiktning och underhållsröjs med jämna mellanrum. Träd i ledningsgatans sidoområde, s.k. kantträd, som anses farliga för ledningen tas även bort. Med jämna mellanrum genomförs även jordtagsbesiktning, underhållsbesiktning och rötskadebesiktning av stolpar. 4.2 Markkabel Kabelgraven för en markkabel i aktuell storlek har generellt ett schaktdjup på ca 1 m och bredden på schakten är ca 0,7-1 m. Kabeln består av tre enfaskablar som buntats ihop i triangelkonfiguration. I Figur 5 visas en schematisk skiss av ett kabelschakt med markförläggning av kabel av aktuell storlek. Anslutningen mellan luftledningen och markkabeln sker via en kabelstolpe. Figur 5. Principskiss på genomskärning av kabelgrav. 4.2.1 Markbehov Vid etablering av markkabel beror arbetsområdets bredd på platsen samt arbetsmetod. För markkabel utförs schaktning normalt med konventionell utrustning. Kabelgraven fylls igen och återetablering av viss växtlighet som exempelvis gräs, örter och mindre buskar tillåts över kabelschaktet. Markbehovet begränsat till att nyttjandet av marken regleras i den ledningsrätt som gäller över kabeln. 4.2.2 Underhåll En markkabel kräver generellt inget underhåll vid normal drift. En ledningsgata kan behöva hållas fri från träd ovanför kabeln. Vid fel och brott måste kabeln grävas fram. 17
5 VAL AV ALTERNATIV Som nämnts i kapitel 3 bedöms det i detta fall inte vara aktuellt att utreda någon alternativ sträckning eller utformning då det rör sig om en befintlig kraftledning som funnits på platsen under lång tid. En flytt av ledningen skulle ta ny mark i anspråk. Befintlig sträckning och utformning av befintlig 40 kv kraftledning ligger i linje med 2 kap. 6-7 miljöbalken. Jämfört med nollalternativet anses befintlig kraftledning vara mer lämplig. Nollalternativet innebär att ledningen tas ur bruk utan ersättande alternativ, vilket medför osäker elförsörjning för stora delar av området 5.1 Valt alternativ Befintlig 40 kv luftledning med delvis markförlagd kabel bedöms utifrån resonemang ovan vara mest fördelaktig och anges därmed som sökt alternativ. Den aktuella luftledningen är 13 km lång och går i huvudsak längs Gideälven från station Gideåbacka till Gideåbruk. Startpunkten är belägen i en transformatorstation i Gideåbacka och går därifrån markförlagd 25 meter norrut innan ledningen går upp i luftledning och fortsätter genom skogsmark och obebyggda områden i 3,5 km på Gideälvens västra sida. Därefter går luftledningen över åkermark utmed samhället Kasamark. Efter 1,5 km korsar luftledningen Gideälven och fortsätter längs älvens östra sida ca 1,5 km där den passerar samhället Gidböle. Efter Gidböle går ledningen ner i marken och är markförlagd 27 meter innan luftledningen passerar Gideälven igen. På den västra sidan älven går luftledningen genom skogsmark i ca 5 km innan den avslutas i Gideåbruk intill väg 1072. Luftledningen består som nämnts tidigare av enbenta stolpar och portalstolpar med horisontellt monterade faslinor, se Figur 5. Stolphöjder varierar mellan 9 och 16 m beroende på topografin i området. Stolparna är placerade med ett inbördes avstånd om ca 110-160 m och försedda med tre faslinor. Som tidigare nämnt är ledningen en viktig del i elförsörjningen till Vattenfall Eldistributions regionnät och överför el inom ett stort område till underliggande nät. Ledningen är därför av stor betydelse för en fungerande elförsörjning till flera samhällen och landsbygden i regionen. 18
6 NULÄGE OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVENSER Syftet med detta dokument är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö. I följande avsnitt beskrivs de förutsättningar i form av intressen/aspekter som finns i det aktuella området för sökt alternativ samt de miljökonsekvenser som föreslagen verksamhet bedöms medföra för varje enskild aspekt. I kartan Samtliga värden i bilaga 2 visas sökt sträckning i förhållande till samtliga natur- och kulturvärden etc. inom området. i samma bilaga redovisas även samtliga intressekartor i större storlek. 6.1 Metod för konsekvensbedömning Detta dokument redovisar föreslagen verksamhets påverkan på människors hälsa och omgivande miljö. Bedömningen av den planerade verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö i jämförelse med nollalternativet är kvalitativ. Den utgår dock i huvudsak från vissa ramar och påverkansgraden beskrivs i detta dokument utifrån en femgradig skala; positiv konsekvens, obetydlig konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens, se Tabell 3. Se även avsnitt 1.5.3. Tabell 3: Symbolförklaring bedömningsgrunder. Symbolförklaring Positiv konsekvens Obetydlig konsekvens Liten negativ konsekvens Måttlig negativ konsekvens Stor negativ konsekvens 6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Sökt alternativ går i söder från en transformatorstation i Gideåbacka längs Gideälven till Gideåbruk i norr. Luftledningen går i huvudsak parallellt med Gideälven och korsar älven vid två tillfällen. Området längs sträckningen utgörs till största del av skogsmark. Vid de två mindre samhällena Kasamark och Gidböle går luftledningen i åkermark. Luftledningen går inom 100 meter från bostäder vid både Gidböle och Kasamark. Vid Gidböle tangerar luftledningen naturvårdsobjektet Kvarnforsen-Eldmarsbäcken. Sökt alternativ är förlagt som markkabel på två ställen, precis efter transformatorstationen i söder och även precis efter att luftledningen passerat Gidböle. Markkabeln och luftledningen ansluts via kantstolpar. Gällande översiktsplan (nedan kallad ÖP) är Översiktsplan 2012 för Örnsköldsviks kommun, antagen 17 december 2012. ÖP anger att i samband med utbyggnad av vindkraft kommer många nya ledningar behöva byggas. Nya kraftledningar genom obruten mark ger stor påverkan på natur och landskapsbilden. Det är därför viktigt att anlägga dem så att påverkan på skyddsvärd natur och landskapsbilden blir så liten som möjligt. Inga detaljplaner berörs av ledningssträckningen. 19
6.2.1 Konsekvensbedömning Ledningen ligger inom 100 meter från 12 bostadshus samt tangerar ett naturvårdsobjekt. Konsekvenser för boendemiljö och natur- och friluftsliv redovisas under 6.12 respektive 6.7 och 6.11. Sökt alternativ berör inte några detaljplaner. Vid ett nollalternativ skulle sökt alternativ tas ner, men påverkan skulle ändå bestå längs de sträckor där parallella ledningar löper. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen på markanvändning, bebyggelse och planer som liten negativ konsekvens. 6.2.2 Hänsynsåtgärder Några hänsynsåtgärder med avseende på markanvändning, bebyggelse och planer bedöms inte behöva vidtas. 6.3 Energi och klimat Förändringar av klimatet på grund av utsläppen av växthusgaser är ett stort problem för samhällets utveckling globalt. Problematiken kring klimatfrågan är omfattande och det anses idag vara nödvändigt att snabbt vända dagens ökning av utsläppen av växthusgaser till en kraftig minskning. För att klara detta krävs insatser på alla nivåer. Riksdagen har bland annat beslutat att år 2020 ska halva Sveriges energianvändning komma från förnybara energikällor. En stor del av denna ökning består av en utbyggnad av vindkraften. Som en följd av klimatförändringarna spår många forskare att förekomsten av extrema vädersituationer kommer att öka vilket kan ha stor inverkan på bl.a. energisystemet. De senaste årens kraftiga stormar har bl.a. inneburit allvarliga skador på elnätet, främst på lokalnätet. Energisektorn kan dock påverkas både positivt och negativt av klimatförändringar. Förändringarna förväntas bland annat innebära en ökad vattentillgång och ökad medelvind vilket ger en ökad produktionspotential för vattenkraften i norra Sverige och för vindkraften (Elforsk 2007). Flera av de klimatfaktorer som påverkar elnätet är svårbedömda såsom nedisning och åska. Ändrade vindförhållanden kan innebära en viss ökning av förekomsten av hård vind och ett ökat inslag av sydvästliga vindar vintertid, vilket ökar risken för stormfällning av träd, saltstänk i kustnära områden och att ledningsstolpar knäcks (Elforsk 2007). 6.3.1 Konsekvensbedömning Örnsköldsviks kommun har en uttalad vilja att öka mängden vindkraft i området. En förlängd koncession bidrar till att förenkla processen mot ett klimatneutralt samhälle samtidigt som det inte krävs grävarbeten med transporter och maskiner som släpper ut koldioxid. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen för energi och klimat som positiv konsekvens. 6.3.2 Hänsynsåtgärder Ledningsgatan är trädsäker (läs mer under avsnitt 4.1.3 ovan) vilket minskar risken för stormfällning av träd på ledningen. Några hänsynsåtgärder med avseende på energi och klimat bedöms inte behöva vidtas. 20
6.4 Resurshållning Vattenfall Eldistribution är som tidigare nämnts certifierade enligt ISO 14001 och arbetar därför ständigt med att verksamheten ska bedrivas effektivt, resurssnålt och inte äventyra vår gemensamma miljö. Arbetet med detta sker bl.a. genom att krav ställs vid upphandlingar på att entreprenörer nyttjar fordon som uppfyller miljökrav, genom optimering av resor och transporter, god materialhantering, genom att ha god ordning och återanvända driftreserv, bedriva korrekt avfallshantering, löpande utbilda berörda samt genom uppföljning av att rutiner fungerar och följs. Vid eventuella framtida reparationer av ledningen kommer de uttjänta eller trasiga delarna omhändertas för skrotning och materialåtervinning. I ett avvecklingsskede vid rasering av ledningen kommer det mesta av materialet att kunna material- eller energiåtervinnas. Detta bedöms vara i linje med hushållnings- och kretsloppsprincipen. 6.4.1 Konsekvensbedömning Vattenfall Eldistributions arbete med resurshushållning bedöms vara i linje med hushållnings- och kretsloppsprincipen enligt 2 kap. 5 miljöbalken. Luftledningen och markkabeln är befintliga och en förlängd nätkoncession kommer inte påverka naturresurser i området, eftersom ledningarnas sträckning inte förändras Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen för resurshushållning som obetydlig konsekvens. 6.4.2 Hänsynsåtgärder Några hänsynsåtgärder med avseende på resurshushållning bedöms inte behöva vidtas. 6.5 Naturmiljö Luftledningen passerar i närheten av ett riksintresse för naturvård samt tangerar ett naturvårdsobjekt, se Tabell 4, Figur 6 samt bilaga 2. Riksintresset Gideälven nedströms Gideåbacka kraftverk är ett viktigt reproduktionsområde för kustharr och flodnejonöga, samt uppvandringsområde för havsöring. Naturtypen som förekommer längs med Gideälven är geologiskt intressant. Naturvårdsobjektet Kvarnforsen Eldmarsbäcken har värdeklass 3: Högt naturvärde och beskrivs som Strömmande älvsträcka med rik strandvegetation, bl.a. inlandsförekomst av fackelros. Delvis blockstränder. Betesmarker intill Eldmarsbäcken med karaktäristisk betespräglad flora. Utöver naturvårdsobjektet och riksintresset för naturvård finns inga kända skyddade naturmiljöer i närheten av sökt alternativ. Tabell 4. Skyddade naturmiljöer i kraftledningens närhet. Typ av intresse Namn Beskrivning Avstånd från ledning Riksintresse för Gideålven nedströms Luftledningen passerar ~ 115 meter naturvård Gideåbacka kraftverk riksintresset Naturvårdsobjekt Kvarnforsen - Eldmarksbäcken Luftledningen tangerar naturvårdsobjektet ~ 0 meter 21
Befintlig luftledning Befintlig luftledning Naturvårdsobjekt Riksintresse för naturvård Figur 6. Luftledningen är placerad i närheten av ett riksintresse för naturvård (till höger) samt ett naturvårdsobjekt (till vänster). 6.5.1 Fåglar I närheten av luftledningssträckningen har ett par observationer av fåglar gjorts, se Tabell 5. Tabell 5. Observerade fågelarter, listade i rödlistan, i anslutning till befintlig luftledning. Typ av fågel Fyndplats Datum för Rödlistekategori observation Rosenfink Gideå 2013-05-06 Sårbar Fjällvråk Gideå 2015-06-05 Nära hotad Gröngöling Gideå 2011-06-01 Nära hotad Brushane Gideå 2015-05-11 Sårbar Duvhök Gideå 2015-06-13 Nära hotad Flodsångare Gideälven 2015-06-13 Nära hotad Busksångare Gideälven 2010-06-07 Nära hotad Vaktel Gideå 2015-06-10 Nära hotad Videsparv Gidböle 2014-06-01 Sårbar Berguv* Häckar i området för - Sårbar ledningen Slaguggla* Häckar i området för - Livskraftig, ej rödlistad ledningen Lappuggla* Häckar i området för - Nära hotad ledningen Ormvråk* Observerats i området - Livskraftig, ej rödlistad Havsörn* Observerats i området - Nära hotad *Information genom samråd från Ångermanlands ornitologiska förening 6.5.2 Övriga skyddsvärda arter Efter sök i artportalen fanns inga kända skyddsvärda arter i anslutning till ledningen. 22
6.5.3 Konsekvensbedömning Någon större påverkan på berörda naturmiljöintressen bedöms inte ske eftersom sökt alternativ till största del är en befintlig luftledning som till stor del löper parallellt med andra kraftledningar. Dessutom har sökt alternativ som tidigare nämnts funnits på platsen under lång tid vilket bidragit till att omgivande naturmiljöintressen anpassats till luftledningen under denna tid. I det fall en påverkan skulle komma att ske bedöms detta i så fall vara vid arbete med underhåll och reparationer av luftledningen eller markkabeln. För att minimera påverkan på naturmiljön kommer hänsynsåtgärder enligt avsnitt 6.5.4 att vidtas. Sökt alternativ har delvis kreosotimpregnerade stolpar. Forskning visar dock på att föroreningarna håller sig nära stolparna då det binds till organiskt material. De kreosotimpregnerade stolparna byts ut till saltimpregnerade allt eftersom vid underhåll. Vid ett nollalternativ skulle sökt alternativ tas ner, men påverkan skulle ändå bestå längs de sträckor där parallella luftledningar löper. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen för naturmiljö som liten negativ konsekvens. Fåglar De fågelarter som rapporterats in i Artportalen bedöms inte påverkas negativt av sökt alternativ då dessa fåglar är relativt små. Det är framförallt stora fåglar som örnar och berguvar som kan påverkas negativt av luftledningar då de är så pass stora att de kan nå två linor och därmed få ström i sig. För att minska påverkan för fåglar kommer hänsynsåtgärder enligt avsnitt 6.5.4 att vidtas. Som tidigare nämnts har inte heller några fridlysta fågelarter enligt Artskyddsförordningen rapporterats i området för sökt alternativ. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen för fåglar som liten negativ konsekvens. Skyddsvärda arter De skyddsvärda arter som rapporterats i Artportalen är inte utpekade i ledningsgatan. För att minimera påverkan på skyddsvärda arter kommer hänsynsåtgärder enligt avsnitt 6.5.4 att vidtas. Som tidigare nämnts har inte heller några fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen rapporterats i området för ledningen. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen för skyddsvärda arter som positiv. 6.5.4 Hänsynsåtgärder Naturmiljön i området består bland annat av ett närliggande riksintresse för naturvård samt ett naturvårdsobjekt. Naturmiljön skyddas genom att förnya nätkoncessionen för luftledningen istället 23
för att flytta luftledningen, alternativt schakta ner den i marken. En ny markkabel orsakar negativa konsekvenser under anläggandet, när skog avverkas och schakt och eventuell sprängning utförs. Vid underhåll och reparationer kan påverkan minimeras med hjälp av hänsynsåtgärder som t.ex. att i möjligaste mån genomföra drift och underhåll vid torrare markförhållanden, i så stor utsträckning som möjligt köra på befintliga vägar, vara extra försiktig vid arbeten i närheten av vattendrag (t.ex. se till att buskar, träd och annan skyddande vegetation bevaras utmed stränder), anlägga mindre broar över vattendrag, köra med våtmarksanpassade fordon samt köra på stockmattor. Innan några åtgärder i känsliga miljöer genomförs kommer Vattenfall Eldistribution att samråda med Länsstyrelsen enligt miljöbalken 12 kap 6. 6.6 Rennäring Området längs luftledningen ligger inom samebyn Vilhelmina norra. Samebyn har 23 registrerade renskötselföretag vars vinterbetesmarker ligger i Vilhelmina, Åsele, Örnsköldsvik, Bjurholm och Vännäs kommuner. Området ligger inte inom något riksintresse för rennäring, och enligt karta över renens viktiga områden 1 i Vilhelmina norra korsar inte luftledningen något viktigt område för rennäringen. 6.6.1 Konsekvensbedömning Ledningen är befintlig och en förlängd nätkoncession bedöms inte påverka befintliga rennäringsintressen till följd av sökt alternativ. Vid ett nollalternativ skulle berörd ledning tas ner, men påverkan skulle ändå bestå längs den sträcka där den parallella ledningen löper. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen för befintliga rennäringsintressen som obetydlig konsekvens. 6.6.2 Hänsynsåtgärder Några hänsynsåtgärder med avseende på rennäringsintressen bedöms inte behöva vidtas. 6.7 Kulturmiljö Inom 100 meter från sökt alternativ finns fyra stycken fornlämningar, se Tabell 6 och Figur 7 och 8. Figurerna finns även i bilaga 2 Kartbilaga. I övrigt finns inga riksintressen för kulturmiljö eller regionala kulturmiljövärden i ledningens närhet. Tabell 6. Fornlämningar inom 100 meter från luftledningen. Objektnr (enligt RAÄ) Grundsunda 248:1 Grundsunda 193:1 Grundsunda 192:1 Antikvarisk bedömning Beskrivning Avstånd till (ÖKL eller F) kraftledning ÖKL Minnessten, troligtvis från 1918 ~90 meter ÖKL ÖKL Boplats och visten. Fyndplats för skafthålsyxa Tjärgrop, industriell verksamhet och skogsbruk ~25 meter ~27 meter 1 http://ftp.sametinget.se/webb/sameby/ren/141_vilhelmina_norra_renen 24
Grundsunda 238:1 Grundsunda 278:1 ÖKL Fyndplats för klubba med ~0 meter skafthål ÖKL Kvarn ~96 m Figur 7. Lämningar inom 100 meter från luftledningen mellan Husum och Gideåbruk. 25
Figur 8. Kulturmiljöområdet Grundsunda 278:1 ligger ca 100 meter från befintlig ledning. 6.7.1 Konsekvensbedömning Ledningen är befintlig och en förlängd nätkoncession kommer inte påverka fornlämningarna, eftersom ledningens sträckning inte förändras. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna på kulturmiljön som obetydlig konsekvens. 6.7.2 Hänsynsåtgärder Några hänsynsåtgärder med avseende på kulturmiljö bedöms inte behöva vidtas. 6.8 Landskapsbild En luftledning ger alltid viss förändring av landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator. Bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd har betydelse för luftledningens påverkan på landskapet. Luftledningen går mellan Gideåbruk och Husum i Västernorrlands län, några kilometer från östkusten. Sökt alternativ går till största del genom skogsområde bestående av gran och tall, men även bitvis genom odlingslandskap, se Figur 9. Luftledningen går längs Gideälven och korsar denna vid två tillfällen. På den östra sidan passerar luftledningen genom det mindre samhället Gidböle, och på västra sidan genom byn Kasamark. Luftledningen korsar väg 1072 och väg 1075. 26
Figur 9. Bilder över luftledningen i skogs- och åkermark (Google maps) 6.8.1 Konsekvensbedömning Det är enbart i öppnare marker som odlings-/beteslandskap samt vid vägkorsningar där långa utblickar ges, som luftledningen utmärker sig som en tydlig struktur i landskapet. Då stolparna är förhållandevis låga (9-16 m) bedöms påverkan som mindre omfattande samt avgränsad till lokal nivå. På ett längre avstånd utmärker sig luftledningen inte i landskapsbilden. Vid ett nollalternativ skulle berörd luftledning tas ner, men påverkan skulle ändå bestå längs de sträckor där parallella luftledningar löper. Sammanfattningsvis bedöms konsekvensen på landskapsbilden som liten negativ konsekvens. 6.8.2 Hänsynsåtgärder Inga hänsynsåtgärder med avseende på landskapsbilden anses vara nödvändiga. 6.9 Friluftsliv Det finns inga naturreservat eller kända friluftsområden i anslutning till sökt alternativ. Längs Gideälven finns en del vandringsleder och Gideälven är även en populär lokal för fiske av bland annat harr och öring. 27
6.9.1 Konsekvensbedömning Påverkan på eventuellt friluftsliv i området kommer enbart bestå av en visuell påverkan då luftledningen delvis syns i landskapet. Luftledningen är i sig inget hinder för att utöva friluftsliv. Vid ett nollalternativ skulle sökt alternativ tas ner, men påverkan skulle ändå bestå längs de sträckor där parallella luftledningar löper. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna på friluftslivet som obetydlig konsekvens. 6.9.2 Hänsynsåtgärder Inga hänsynsåtgärder med avseende på friluftsliv anses vara nödvändiga. 6.10 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Befintlig ledning passerar 12 bostadshus inom 100 meter från sökt alternativ. Det närmaste är beläget ca 20 m från ledningen, se Tabell 7. Tabell 7. Inom 100 m från luftledningen finns totalt 23 bostadshus. Fastighetsbeteckning Avstånd till kraftledning Gideåbacka 1:3 - Kasamark 103 Gideåbacka 1:3 - Kasamark 104 Gideåbacka 1:3 - Kasamark 112 Eldsmark 4:1 - Dombäcksmark 165 Gidböle 1:22 - Gidböle 203 Gidböle 1:30 - Gidböle 207 Gidböle 1:21 - Gidböle 209 Gidböle 1:20 - Gidböle 210 Gidböle 1:7 - Gidböle 218 Gidböle 1:28 - Gidböle 221 Eldsmark 2:76 - Västanå 181 Eldsmark 2:84 - Eldsmark 102 60 meter 40 meter 70 meter 60 meter 60 meter 70 meter 90 meter 20 meter 50 meter 50 meter 80 meter 100 meter 6.10.1 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer tex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala 28
byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bla deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall Eldistribution skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 6.10.2 Magnetfältsberäkningar En magnetfältsberäkning har genomförts för den sträcka där sökt alternativ (NL662) löper utmed befintlig bebyggelse i Gidböle 2. Beräkningen är genomförd vid Gidböle 218. I figur 10 redovisas resultatet av magnetfältsberäkningen i form av en kurva. Medelströmmar och därmed magnetfält kan komma att förändras i framtiden. Samtliga magnetfältsvärden är beräknade på höjden 1,5 m över mark. 2 I beräkningarna används uppmätta medelströmlaster under perioden 2015-01-01 t.o.m. 2017-11-31, vilka är 200 A för NL662. 29
3,5 Magnetisk flödestäthet (µt) 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0-50 -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 50 Avstånd från ledningens centrum (m) NL662 Figur 10. Magnetfält (µt) från sökt alternativ brun linje NL662 6.10.3 Konsekvensbedömning Det magnetfält ledningen beräknas ge upphov till är mycket svagt. Vid närmaste bostad, ca 20 m från sökt alternativ, uppgår magnetfältet, som mest till ~ 0,23 µt. Påverkan på människors hälsa till följd av magnetfält kring sökt alternativ bedöms således som obetydlig. Ledningen utgör dock en visuell påverkan och vetskapen om att kraftledningar medför magnetfält kan orsaka oro för kringboende. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna på boendemiljö, hälsa och säkerhet som liten negativ konsekvens. 6.10.4 Hänsynsåtgärder Enligt befintlig forskning finns det inget som tyder på att det finns några vetenskapliga belägg för att det föreligger några hälsorisker vid exponering av så låga magnetfältsnivåer som i aktuellt fall. Vattenfall Eldistribution har för avsikt att tillämpa myndigheternas säkerhetsföreskrifter, allmänna råd och försiktighetsprinciper. 6.11 Infrastruktur Sökt alternativ korsar väg 1072 och väg 1075. I övrigt passerar den enbart mindre skogsbilvägar 6.11.1 Konsekvensbedömning Någon påverkan på infrastruktur i övrigt bedöms inte heller föreligga från sökt alternativ. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna på infrastruktur som obetydlig konsekvens. 30