Miljökonsekvensbeskrivning. Uppförande och drift av 16 vindkraftverk utanför Fredriksdal, Nässjö kommun

Miljökonsekvensbeskrivning Uppförande och drift av 16 vindkraftverk utanför Fredriksdal, Nässjö kommun

Icke-teknisk sammanfattning Höglandsvind ansöker om tillstånd enligt miljöbalken att uppföra och driva en gruppstation om högst 16 vindkraftverk. Vindmätningar visar att vindförhållandena är goda på den aktuella platsen. Verksamheten har utformats så att energiutnyttjandet blir optimalt, utan att en oacceptabel påverkan på människors hälsa och miljön blir följden. Området är ett riksintresse för vindbruk och nyttjas idag främst för skogsbruk. Delar av projektområdets befintliga vägar kommer att behöva förstärkas och viss nyanläggande av vägar kommer att förekomma. Viss avverkning kommer att bli aktuellt, främst vid verkens uppställningsplatser, men under väganläggningsarbetet. Verksamheten har utformats på ett sådant sätt att påverkan på områden med höga naturvärden blir minimal Åtgärder i områden med kulturlämningar eller fornminnen kommer i så lång utsträckning som möjligt att undvikas. Verksamheten alstrar ljud, och verken kommer vid soligt väder kasta skuggor. Verksamheten kommer dock genom vidtagna åtgärder uppfylla de riktvärden som finns. Även landskapsbilden kommer att förändras genom att verkens storlek gör att de syns på längre avstånd. Den förändringen bedöms vara acceptabel. Verksamheten bedöms med största sannolikhet inte innebära någon fara för allmänheten. Den planerade verksamheten uppfyller de allmänna hänsynsreglerna. Samråd har genomförts med myndigheter, närboende, allmänhet, organisationer och andra berörda. i

Innehållsförteckning Icke-teknisk sammanfattning... i Innehållsförteckning... 2 Administrativa uppgifter... 4 1. Introduktion... 5 1.1 Syfte... 5 1.2 Miljövinster med vindkraft... 5 1.3 Mål för vindkraften... 6 1.4 Hur vindkraftverk fungerar... 7 1.5 Vindkraft i skog... 8 1.6 Vindkraft i Nässjö kommun... 8 2. Projektbeskrivning... 12 2.1 Omfattning... 12 2.2 Lokalisering... 12 2.2.1 Områdesbeskrivning... 12 2.2.2 Markanvändning... 15 2.2.3 Vindförhållanden... 15 2.2.4 Planförhållanden... 15 2.2.5 Andra vindkraftverk... 16 2.3 Alternativ lokalisering... 16 2.3.1 Områdesbeskrivning... 16 2.3.2 Markanvändning... 19 2.3.3 Vindförhållanden... 19 2.3.4 Planförhållanden... 19 2.4 Jämförelse mellan vald lokalisering och alternativ lokalisering... 19 2.5 Verkplacering... 21 2.6 Nollalternativ... 24 2.7 Utformning... 26 2.7.1 Vindkraftverk... 26 2.7.2 Fundament... 26 2.7.3 Montering... 29 2.7.4 Vägar... 30 2.7.5 El-anslutning... 34 3. Miljökonsekvenser... 35 3.1 Naturmiljö... 35 3.1.1 Nulägesbeskrivning... 35 3.1.2 Påverkan från placeringsförslagen... 42 3.1.3 Åtgärder... 44 3.2 Kulturmiljö... 45 3.2.1 Nulägesbeskrivning... 45 3.2.2 Påverkan från placeringsförslagen... 46 3.2.3 Åtgärder... 46 3.3 Friluftsliv... 47 3.3.1 Nulägesanalys... 47 3.3.2 Påverkan från placeringsförslagen... 47 3.3.3 Åtgärder... 48 3.4 Landskapsbild... 48 3.4.1 Nulägesbeskrivning... 48 2

3.4.2 Påverkan från placeringsförslagen... 50 3.4.3 Åtgärder... 51 3.5 Ljud... 51 3.5.1 Definitioner... 51 3.5.2 Ljud från vindkraftverk... 52 3.5.3 Riktvärde... 53 3.5.4 Att beräkna ljud... 53 3.5.5 Ljudberäkningar i Fredriksdal... 54 3.5.6 Åtgärder... 56 3.6 Skuggor... 57 3.6.1 Skuggor från vindkraftverk... 57 3.6.2 Riktvärden och beräkningsmodellen... 58 3.6.3 Påverkan från placeringsförslagen... 59 3.6.4 Åtgärder... 62 3.7 Säkerhet... 62 3.7.1 Driftsäkerhet... 62 3.7.2 Brand... 62 3.7.3 Is... 63 3.7.4 Reflexer... 63 3.7.5 Kemikalier och restprodukter... 63 3.7.6 Tillträde och personalsäkerhet... 64 3.7.7 Haveri... 64 3.7.8 Flyg... 65 3.7.9 Telestörningar... 65 3.7.10 Elektromagnetiska fält... 65 3.8 Kontroll och Uppföljning... 67 4. Samråd... 67 4.1 Samråd med länsstyrelsen och kommunen... 67 4.2 Samråd med sakägare, allmänhet och organisationer... 68 4.3 Övriga samrådsinstanser... 68 5. Avvägningar... 69 5.1 Riksintresse... 69 5.2 Samhällsekonomi... 69 5.3 Arbetstillfällen... 70 5.4 Miljökvalitetsmålen... 70 5.5 De allmänna hänsynsreglerna... 72 5.6 Miljökvalitetsnormer... 74 Källförteckning... 75 Bilagor... 76 3

Administrativa uppgifter Sökanden Höglandsvind AB 571 80 Nässjö Telefon 0380-51 70 00 Telefax 0380-51 70 02 E-post info@nav.se Organisationsnummer 556543-8701 Kontaktpersoner: Projektledare Jonathan Hjorth jonathan.hjorth@nav.se 0380-51 71 65 Miljöansvarig Caroline Möller caroline.moller@nav.se 0380-51 71 66 4

1. Introduktion 1.1 Syfte I egenskap av moderbolag till Höglandsvind AB (tidigare Höglandsenergi i Nässjö AB) har Nässjö Affärsverk AB tillsammans med Norra Smålands Energi sedan 2006 studerat möjligheterna att etablera vindkraft i Nässjö kommun. Sedan hösten 2008 drivs detta projekt i sin helhet av Höglandsvind AB, vars ägare består av Nässjö Affärsverk AB (51 %); Östkraft AB (40 %) samt Norra Smålands Energi AB (9 %). Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är framtagen på uppdrag av Höglandsvind AB. Syftet är att beskriva planerna på etablering av en vindkraftspark väster om Fredriksdals samhälle i Nässjö kommun. En viktig del i MKB:n är att identifiera och beskriva den direkta och indirekta påverkan på människor och miljö som etableringen kan komma att medföra (6 kap. 3 MB). MKB:n syftar på detta sätt till att presentera en allsidig information om projektet med avseende på anläggningens utformning, samt dess påverkan på natur- och kulturmiljö, landskapsbild, friluftsliv, hälsa och säkerhet. 1.2 Miljövinster med vindkraft Vinden är en ren, förnyelsebar energiform. Den ger inte upphov till något avfall eller några utsläpp. Vilka utsläppsminskningar som görs med vindkraftproducerad el, beror på vilken typ av elproduktion den ersätter. Nya vindkraftverk i Sverige ersätter oftast importerad kolkraft 1. I nedanstående tabell visas vilka utsläppsminskningar vindkraften ger, i jämförelse med ett koleldat kraftverk som använder effektiv reningsteknik. 1 Centrum för Vindkraftsinformation, Faktablad 6 2005 5

Tabell 1.1 Utsläppsminskning av föroreningar per år Vindkraftverkets produktion 1 GWh Utsläppsminskning per år Koldioxid Kväveoxider Stoft Svaveldioxid 850 ton 2,6 ton 100 kg 370 kg källa: Wizelius, T 2007 För ett verk som producerar 5 GWh per år innebär det en årlig utsläppsminskning av växthusgasen koldioxid på mer än 4 000 ton. 1.3 Mål för vindkraften I takt med den ökande förståelsen för konsekvenserna av användandet av fossila bränslen har vindkraftsproducerad el blivit allt mer populär. Vindkraften som energislag är fri från utsläpp under drift och bidrar därmed inte till växthuseffekten. Inom EU har ett mål satts som innebär att 20 procent av energin i EU år 2020 ska komma från förnybara energikällor. År 1999 antog Sveriges riksdag ett övergripande miljömål som säger att nästa generation ska överta ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. 2 Som ett led i arbetet mot denna målsättning har riksdagen satt upp ett mål för den svenska vindkraftsutbyggnaden som säger att det år 2015 ska vara möjligt att producera 10 TWh vindkraft per år. I skriften Nytt planeringsmål för vindkraften år 2020 presenterade Energimyndigheten i november 2007 sitt förslag till nytt planeringsmål. En målsättning innebärande att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh vindkraft, 10 TWh till havs och 20 TWh på land. Målsättningen innebär en betydande höjning av andelen vindkraftproducerad el. Siffran 30 TWh kan jämföras med att det i Sverige år 2008 producerades 2 TWh. 3 Om målen ska uppfyllas innebär det att Sverige behöver skynda på utbyggnaden av vindkraftsbaserad elproduktion. 2 www.miljomal.nu 2008-11-04 3 www,svenskenergi.se 2008 2009-02-02 6

1.4 Hur vindkraftverk fungerar Ett vindkraftverk består utav ett fundament, ett torn och ett maskinhus. I maskinhuset finns en generator och vanligen en växellåda. Utanpå maskinhuset är vingar fastmonterade. Vingarna består oftast av tre blad, och kallas för rotorn. När det blåser mot ett vindkraftverk uppstår det tryckskillnader på bladens fram och baksida. Tryckskillnaden får rotorbladen att roterar, vilken i sin tur driver en axel som är kopplad till en generator. Elektriciteten som alstras matas via elkablar genom tornet och transformeras till högspänning, vilken sedan skickas ut till elnätet. Ju större rotorer vindkraftverket har desto mer vind kan fångas upp och omvandlas till elektricitet. Vindkraftverken börjar vanligtvis producera el vid en vindhastighet mellan 2,5 och 4 m/s beroende på verkets utformning. Vid 10 till 12 m/s når verken sin maximala effekt. Blåser det mer än 25 m/s stängs verken av automatiskt för att minimera slitage. Ett vindkraftverk har en driftslängd på cirka 20 år 4 och beräknas gå med ekonomisk vinst efter 10 till 15 år 5 beroende på elpris, vindförhållanden och belåningsgrad. Efter ca 8 månader har ett verk producerat lika mycket energi som det går åt för att tillverka, bygga, driva och nedmontera det. 6 Ett verk på 3 MW kan årligen producera 6-8 GWh beroende på vindläge och hur mycket det blåser. Motsvarande produktion för ett 2 MW verk ligger på 4-6 GWh 7. Det svenska genomsnittshuset använder 6 200 kwh/år till hushållsel, och om man tittar på totalanvändningen så går det åt ca 26 000 kwh för genomsnittshuset per år. 8 Ett verk som producerar 5 GWh kan således försörja ca 800 hus med hushållsel eller totalförsörja ca 200 hus med el. 4 Centrum för vindkraftsinformation, faktablad 6 2005 5 Boverket, 2008 6 Naturvårdsverket, 2006 7 Elforsk, 2008 8 Genomsnittshuset har en yta på 144 kvm och i den totala energianvändningen inkluderas hushållsel, uppvärmning och varmvattenförbrukning www.energimyndigheten.se 2008-11-04 7

1.5 Vindkraft i skog När vindkraften började serietillverkas lokaliserades maskinerna vanligen till kusterna. Allt eftersom verken växte och bra vindlägen söktes börjades de bygga på slätter, till havs och till fjälls. Sedan ett par år tillbaka har verken nått tornhöjder på 100 meter eller mer. Detta är den höjd som på många håll krävs för att kunna bygga i skog med tillräckligt liten påverkan från skogen på vindförhållandena. I Sverige har utbyggnaden i skogsområden satt fart till följd av en ny rikstäckande vindkarta från Uppsala Universitet. Denna visar att vindförhållandena på sina håll är goda 100 meter ovan skog. 1.6 Vindkraft i Nässjö kommun Nässjö kommun har visat sig ha mycket goda vindförhållanden tack vare sitt läge på toppen av det småländska höglandet (se karta 1.1). I kartan nedan syns detta. Ju rödare ett område är, desto mer blåser det. 8

Nässjö Figur 1.1 Vindkarta över södra Sverige Med anledning av de goda vindförhållandena har ca 20 procent av kommunens yta klassats som riksintresse för vindbruk (se figur 1.2 ) av Energimyndigheten. I Jönköpings län är vindlägena i Nässjö kommun de största sammanhängande med goda förutsättningar. Vinden är förhärskande från västsydväst och medelvinden varierar enligt vindkartan på 100 meters höjd ovan mark från ca 6,5 till drygt 7 m/s. 9

Figur 1.2 Markerat randigt område är riksintresse för vindbruk. Inom kommunen är vindförhållandena varierande, se figur 1.3. I nedanstående karta visas årsmedelvindhastigheten. Ju rödare ett område är desto mer blåser det. De vita områdena visar områden med lägre vindhastigheter, under 6,5 m/s eller så kallade buffertzoner mot bostadshus, där det inte är lämpligt att placera vindkraftverk. 10

Figur 1.3 Vindkarta över Nässjö kommun med hänsyn tagen till bebyggelse. I Nässjö kommun finns det i skrivande stund två större vindkraftverk uppställda. I januari 2009 hade därutöver åtta bygglov givits till att uppföra vindkraftverk. Det finns dessutom 11

några bygglovärenden som kommunen väntas fatta beslut om under 2009. En större vindkraftpark på 45 verk planeras utav Södra Vindkraft, syd-sydost om Malmbäck, men ingen bygglovsansökan har ännu inkommit till kommunen. 2. Projektbeskrivning 2.1 Omfattning Det aktuella projektet omfattar en vindkraftspark på högst 16 stycken vindkraftverk vid Fredriksdal, i Nässjö kommun, Jönköpings län. Elproduktion från denna park bedöms ligga på ca 95 GWh/år med verk i storleksordningen 2 MW och totalhöjd på 150 m. Parkens yta är ca 5 km 2. Parkens produktion har potential att täcka ca 20 procent av elbehovet i Nässjö kommun. 9 2.2 Lokalisering 2.2.1 Områdesbeskrivning Utgångspunkten för val av plats har varit god tillgång på vindenergi och få motståenden intressen. Även tillgång till vägar och anslutningsmöjligheter till elnätet har varit viktigt vid val av plats. Ett område vid Fredriksdal, ca 10 min sydväst från Nässjö med bil i Jönköpings län, uppfyller kriterierna. Kartan nedan visar områdets lokalisering. 9 Baserat på el-energianvändningsstatistik från SCB 12

Figur 2.1 Lokalisering på valt område Ett avstånd till bostäder på minst 500 meter, 150 meter till väg och järnväg, 150 meter till befintlig elledning, samt 250 meter till annans fastighetsgräns har varit utgångspunkt för att avgränsa etableringsområdet. Området har således en yta på ca 5 km 2 och höjden i området varierar mellan 315 till 370 meter ovan havet, där större delen av området ligger mellan 325-350 meter ovan havet. Kartan nedan visar etableringsområdet. 13

Figur 2.2 Karta över etableringsområdet I anslutning till området finns både permanent- och fritidsboende. Fritidshusen är främst belägna runt Kansjön och Fredriksdalasjön och vetter mot respektive sjö. Öster om området ligger samhället Fredriksdal med ca 300 invånare. Ett friluftsområde finns utlagt norr om samhället i kommunens översiktsplan. Friluftsområdet ligger öster om det studerade området, i anslutning till skolan och idrottsplatsen. Det finns tre större sjöar runt etableringsområdet. I norr ligger Kansjön, som är klassad som ett Natura-2000 område. Söder om området ligger Lannafallasjön och sydöst ligger Fredriksdalasjön. Det inventerade området tillhör Huskvarnaåns dräneringsområde. Väster om området rinner Rummaån som har strandskydd. 14

I äldre tid har det funnits mer odlad mark inom undersökningsområdet än det gör i dag. Detta avspeglas av ytor med fossil åkermark, vilka främst utgörs av områden med röjningsrösen och torplämningar. Det finns även omfattande ytor med torvmarker inom undersökningsområdet. De större torvmarkerna bildar mer eller mindre sammanhängande torvmarkskomplex som varierar från grunda, skogsbevuxna kärr till nästintill kala mossar med endast ett glest skikt med låga tallar. 13 biotoper har bedömts ha vissa naturvärden. I större delen av området utgörs berggrunden av granit. Väster om Kansjön och Göstorp förekommer dock en intermediär vulkanit, och öster om Kansjön och Osbäcken ansluter Almesåkragruppens sedimentbergarter med i huvudsak sandstenar. 10 Öster om etableringsområdet finns ett riksintresse för kulturmiljövården, Sniparp-Rommen, vars ålderdomliga kulturlandskap är skyddsvärt. Inom området finns inga större industrier som bullrar. Ljudstörningar i området härrör därför främst från väg 836, järnvägen, skogs- och jordbruket samt Fredriksdal skjutbana. 2.2.2 Markanvändning Den dominerande markanvändningen i området är skogsbruk, vilket inte minst de omfattande och i många fall enhetliga granskogarna, planteringarna och föryngringsytorna vittnar om. Även jordbruk förekommer inom området, men i mindre omfattning 2.2.3 Vindförhållanden Medelvinden är god och ligger strax över 7,0 m/s på 72 meters höjd ovan nollplanet enligt Uppsala Universitets vindkarta. Mätningar pågår i området sedan oktober 2007. 2.2.4 Planförhållanden I Nässjö kommun finns en översiktsplan som antogs 2002 och som reviderades 2007. I denna framgår att Nässjö kommun förordar utnyttjande av förnyelsebar energi gentemot fossila och 10 Björkman, 2008 15

ändliga bränslen, samt att kommunen är mycket positiv till en utbyggnad av vindkraft under vissa förutsättningar. I stort sett hela det aktuella etableringsområdet är även klassat som Riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten. Nässjö kommun arbetar i skrivande stund med att integrera riskintresset från Energimyndigheten i en kommunal, tematisk översiktsplan för vindbruk. Syftet är att denna plan ska vara vägledande för projektörer och beslutsfattare gällande var det kan vara lämpligt att placera vindkraftverk inom kommunen. Området omfattas inte av någon detaljplan, eller några andra planeringsunderlag som skulle kunna innebära begränsningar för den föreslagna verksamheten. Inga andra riksintressen, bortsett från vindkraft finns heller inom området. 2.2.5 Andra vindkraftverk Det finns för tillfället två befintliga vindkraftverk i Fredriksdalsområdet, ett sydöst om Fredriksdalasjön och ett verk nordväst om samhället vid Hallhult. Ytterligare tre vindkraftverk har fått godkänd miljöanmälan på angränsande fastigheter vid Hallhult och Tapplarp, men är ännu ej uppförda. Dessa verks troliga påverkan på skuggor, ljud och landskapsbild har inkluderats i aktuell ansökan för att visa på den samlade påverkan verken bedöms att ge. Inom norrliggande fastigheter från dessa tre miljöanmälda verk, finns därutöver ytterligare planer av samma huvudman, Smålandsvind AB, att eventuellt etablera fler vindkraft. Detta projekt pågår parallellt med aktuellt projekt. Placeringen på dessa eventuellt tillkommande verk är för Höglandsvind okänd. 2.3 Alternativ lokalisering 2.3.1 Områdesbeskrivning För verksamhetsutövaren har det varit aktuellt att se lokaliseringsalternativ på småländska höglandet med liknande förutsättningar gällande vindar, produktion, väg- och elnätstillgång som i Fredriksdal. Ett område ca 10 km från Fredriksdalsområdet, söder om Malmbäck, 16

mellan Falla och Gådeberg, har därför studerats och jämförts med huvudalternativet Fredriksdal. Figur 2.3 Karta över alternativplacering söder om Malmbäck Det studerade alternativområdet, Falla-Gådeberg, är ca 5 km 2 stort till ytan och beläget på ca 310-360 meter över havet. Området är klassat som riksintresse för vindbruk. Det finns ca 55 bostads- och fritidshus inom området. Det studerade området har valts utifrån samma avgränsningsparametrar som för Fredriksdalområdet. Nedan syns det detaljerade alternativområdet. 17

Figur 2.4 Karta över alternativt etableringsområde Skogsmarken domineras idag mest av barrträd, till stor del till följd av ett aktivt skogsbruk där framför allt granen har gynnats på bekostnad av andra arter. Berggrunden utgörs helt av granit. Området berörs inte av någon sjö, men tillhör Lagans dräneringsområde. En stor del av undersökningsområdet, utom de sydligaste och mest östliga delarna, täcks av riksintresse för naturvården, det sk Fallamosseområdet. Totalt omfattar riksintresset en yta på mer än 2 000 hektar, och den största mossen inom området är Fallamossen på ca 400 hektar. Den är på grund av sin storlek, mångformighet och orördhet en av länets mest värdefulla torvmarker. Mossen har även en myrskyddsplan. Inom det studerade området finns även Fägerhultmossen som lyfts fram som en värdefull torvmark. 30 delområden noterades vid en studie av Uno Björkman, EcoKonsult 2008 (se bilaga 4) ha vissa naturvärden och ett delområde med höga naturvärden. 18

Området tillhör också ett område som är klassat som ett stort, opåverkat område, ibland även kallad ett tyst område. 2.3.2 Markanvändning Den främsta markanvändningen är skogsbruk. Aktivt brukad jordbruksmark saknas nästan helt, men var betydligt vanligare förr. Höglandsleden går igenom områdets norra delar. Det finns ingen statistik över hur många som vandrar Höglandsleden årligen, men den uppfattas ha stor betydelse för det rörliga friluftslivet i den myrskyddsplan som Fallamossen har. Övrig markanvändning består främst av jakt, främst på rådjur och älg. 2.3.3 Vindförhållanden Medelvinden är god och ligger strax över 7,0 m/s på 72 meters höjd ovan nollplanet enligt Uppsala Universitets vindkarta. 2.3.4 Planförhållanden I Nässjö kommuns översiktsplan beskrivs riksintresset för naturvården, liksom det opåverkade området. Området omfattas inte av någon detaljplan. 2.4 Jämförelse mellan vald lokalisering och alternativ lokalisering De två områdena är ungefär lika stora och har liknande höjdförhållanden. Med hänsyn till vindenergi och tillgång till infrastruktur bedöms Falla-Gådeberg området vara likvärdigt med Fredriksdalsområdet. Att de båda områdena är inom riksintresset för vindbruk talar för bådas fördel. Det bor färre människor i anslutning till området vid Falla-Gådeberg än vid Fredriksdal. De ljud- och skuggeffekter som uppkommer från verken, skulle på så sätt uppfattas av färre boende på den alternativa lokaliseringen. Däremot skulle de som vandrar Höglandsleden troligen uppleva verken. 19

Falla-Gådeberg området har i jämförelse med Fredriksdalsområdet fler naturvärden. Att inte påverka de skyddsvärda biotoperna vid Falla-Gådeberg är möjligt vid en etablering, men bedöms som svårare och mer kostsamt än för Fredriksdals-området. Ytterligare en fördel med att förlägga verken vid Fredriksdal och inte Falla-Gådeberg är att det opåverkade området inte bryts av. Falla-Gådeberg bedömdes sammantaget resultera i en större påverkan på naturvärden och friluftsliv än en likvärdig etablering inom Fredriksdalsområdet. Falla-Gådeberg valdes därmed bort som huvudalternativ under processens gång. Se tabellen nedan för jämförelser mellan de två områdena som legat till grund för beslutet. Falla-Gådeberg utgör dock ett bra etableringsalternativ med avseende på vindtillgång. Områdets lämplighet har därför undersökts parallellt med studier av Fredriksdalsområdet. I skrivande stund anför dock både Försvaret och Luftfartsverket konkurrerande intressen till etablering av vindkraftverk i vissa delar av området (se yttranden under bilaga 2). I tabellen nedan sammanställs faktorer som påverkat valet av Fredriksdals som huvudalternativ. 20

Tabell 2.1 Jämförelse mellan Fredriksdalsområdet och Falla/Gådebergområdet Fredriksdal Falla/Gådeberg Ca 5 km 2 Ca 5 km 2 Geografiska Ca 130 bostäder inom 1 km Ca 55 bostäder inom 1 km förutsättningar 315-365 möh 310-360 möh Riksintresse för vindbruk Riksintresse för vindbruk Inget riksintresse för Riksintresse för naturvård Riksintresse och naturvård Inget riksintresse för kulturvård klassning Inget riksintresse för Stort opåverkat (tyst) område kulturvård Markanvändning Främst skog- och något Främst skogbruk jordbruk Myrskydd Landskap och mänsklig påverkan Får förändrad landskapsbild Ljudbilden förändras för de som bor närmst Får förändrad landskapsbild Ljudbilden förändras för de som bor närmst Det stora opåverkade området bryts av och får ljudpåverkan Närhet till Höglandsleden Ekonomi Tillgång till elnät Tillgång till vägar Bra vindenergi Tillgång till elnät Tillgång till vägar Bra vindenergi Övrigt Försvaret OK Försvaret ej OK Luftfartsverket OK Luftfartsverket ej OK 2.5 Verkplacering Verken har placerats med utgångspunkten att de i riksintresseområdet för vindbruk ska kunna producera så mycket energi som möjligt, med en så liten påverkan på människor och miljö som möjligt. Till stöd för denna utgångspunkt säger miljöbalken bland annat i 2 kap 6 att För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. samt i 3 kap 1 att 21

Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.. och i 3 kap 8 att Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Höglandsvinds ansökan innebär att högst 16 stycken vindkraftverk med en totalhöjd om ca 150 meter och en effekt om ca 2 MW per verk installeras i området. Energiproduktionen för verken bedöms till strax ca 95 GWh/år. Markanspråk med uppställningsytor och vägar beräknas till 72 000 m 2. 22

Figur 2.5 Verkplacering Närmaste fastighet till något av de miljötillståndssökande verken är Kansjö 2:5, och verken har ett avstånd av minst 450 meter emellan sig. I nedanstående tabell kan ansökans verkplacering jämföras med samrådsunderlagets verkplaceringar i dess alternativ A. 23

Tabell 2.2 Placeringsjämförelse mellan verk i samrådsunderlag och ansökan Verk i samråd huvudalt. Verk i ansökan Förändring 1 1 Ingen förändring 2 2 Flyttad 50m V för att öka avstånd till fornlämning 3 - Struken, pga radiolänkstråk 4 3 Flyttad 150m SV pga vägdragning och ljudpåverkan 5 - Struken, till förmån för verk 3 i tillståndsansökan 6 4 Flyttad 15m SÖ för bättre läge 7 - Struken pga närhet till radiolänkstråk 8 5 Flyttad 150m N för att minska längd på ny vägdragning 9 6 Flyttad 300m SV, för att öka avstånd till våtmark 10 - Struken pga ljudpåverkan 11 7 Flyttad 50m N pga vägdragning och torrare mark 12 8 Flyttad 70m N pga kortare vägdragning och undvika naturvärde 13 9 Flyttad 250m NV pga ökat avstånd till radiolänkstråk samt kortare vägdragning 14 10 Flyttad 85 m pga ökat avstånd till fastighetsgräns 15 11 Ingen förändring 16 12 Flyttad 15 NV för bättre vägdragning 17 13 Flyttad 65 m NV för bättre vägdragning 18 14 Flyttad 120m NV för högre höjd 19 - Struken pga av naturvärden 20 16 Flyttad 360 m V för att undvika naturvärde 21 15 Ingen förändring 2.6 Nollalternativ Enligt miljöbalken ska en beskrivning ges över vad som händer om den föreslagna verksamheten inte blir av, ett så kallat noll-alternativ. I detta fall innebär noll-alternativet att ett av de bästa vindlägena i Småland inte nyttjas för framställning av förnyelsebar energi. Det innebär vidare att området inte bidrar till att uppfylla regeringens planeringsmål gällande vindkraft, att Sverige kommer att tvingas fortsätta importera el på marginalen från kolkraft, samt att utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och stoft kvarstår. Som illustreras i tabell 1.1 i kap. 1.2 innebär nollalternativet en bibehållen utsläppsmängd motsvarande 81 000 ton koldioxid, 35 ton svaveldioxid och 247 ton kväveoxider per år i jämförelse med huvudalternativet. 24

De skogsägare som bedriver verksamhet i området förlorar i nollalternativet en viktig inkomstkälla. Eftersom det går bra att bedriva skogsbruk i kombination med vindbruk, säkerställer etableringen av vindkraft att människor kan fortsätta bo och verka på landet. På så sätt bidrar den föreslagna verksamheten till en levande landsbygd. För noll-alternativet gäller också att de arbetstillfällen som uppkommer vid montering, drift och nedmontering av vindkraftverken försvinner. Vid en utebliven byggnation kommer inte landskapsbilden förändras, och inte heller ljudeller skuggbilden i närområdet. De vägar som behöver förstärkas och nyanläggas för att verken skall komma på plats, behövs inte i ett noll-alternativ. Inte heller uppställningsplatser behövs. På så sätt kommer ingen mark tas i anspråk i noll-alternativet. Dock garanterar en utebliven etablering inom det planerade projektområdet enligt denna ansökan inte att byggnation av vindkraftverk uteblir helt inom närområdet. I anslutning till Höglandsvinds område pågår andra vindkraftsprojekt som sökt eller beviljats bygglov. Det är därför troligt att någon form av nyetablering av vindkraftverk kommer att ske. 25

2.7 Utformning 2.7.1 Vindkraftverk Figur 2.7 Maskinhus Vestas V90 För denna ansökan har ett vindkraftverk ifrån Vestas, verk V90 2 MW maskin med totalhöjd på 150 meter legat till grund för beräkningar. Ovanstående bild visar utformningen av dess maskinhus. En informationsbroschyr om verket Vestas V90 finns i bilaga 10. Det är dock Höglandsvinds önskan att inte låsas fast vid denna maskin, då utvecklingen går framåt och nya bättre maskiner, som låter mindre och producerar mer, kan ha hunnit komma ut på marknaden vid tidpunkten för verkbeställning. Höglandsvind är vid inköp av verken därutöver ålagd att följa förfarandereglerna i lagen om offentlig upphandling. Därmed kan man inte i detta skede låsa sig vid en viss verkleverantör. 2.7.2 Fundament Fundamenten till vindkraftverken iordningställs ca fem veckor innan vindkraftverkaggregaten levereras. Valet av fundamentskonstruktion är beroende av såväl markens beskaffenhet som det planerade vindkraftverkets tyngd, storlek och tornhöjd. Före byggnation görs därför en detaljerad geoteknisk undersökning i syfte att fastställa de geologiska förutsättningarna för anläggandet av fundament på de aktuella platserna. En översiktlig geoteknisk undersökning har utförts av Vatten och Samhällsteknik AB (se bilaga 7 för hela rapporten) vilken visar att 26

det finns goda möjligheter att placera vindkraftverk i området. En geoteknisk detaljundersökning kommer dock ändå att behöva utföras invid varje etableringsplats för att säkerställa de rådande geologiska och hydrologiska förutsättningarna för anläggning. De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk utgörs av bergförankrat fundament och gravitationsfundament. Inom ramen för detta projekt kommer främst det sistnämnda att användas, även om bergsfundament kan komma att aktualiseras för de platser där berg finns i dagen. Slutligt val av fundamentstyp kommer att ske efter detaljundersökning samt upphandling. Bergsfundament Om berget ligger nära markytan kan ett så kallat bergsfundament användas. Bergfundament innebär att vindkraftverken förankras i berget genom en s.k. bergadapter. Konstruktionen inleds med att berget blottläggs och putsas rent så att en gjutform kan anläggas på berget. En bergadapter gjuts därefter fast och berget borras så att ett antal bergstag kan förankra fundament och adapter i berget. Till detta åtgår betong, armeringsjärn samt ingrepp i form av grävning, schaktning och sprängning. Bergsadaptern, i vilken torninfästningen ska ske, är en knapp meter hög. Gravitationsfundament Vid större jorddjup används gravitationsfundament. Gravitationsfundament utgörs av ett armerat betongfundament som via sin egen tyngd och underliggande mark upptar alla belastningar från vindkraftverket. Ett konventionellt gravitationsfundament för ett större vindkraftverk har en yta av ca 300-500 m 2 och en volym av ca 400-1 000 m 3 betong beroende på vilken typ av verk och leverantör som väljs. I nedanstående bild syns ett gravitationsfundament som håller på att anläggas. 27

Figur 2.8 Bild på anläggande av gravitationsfundament Vid anläggandet av fundamentet anläggs först en grop med rätt mått upp. Gropens botten jämnas sedan till för att armeringsjärn skall kunna placeras ut. I gropens mitt byggs en pelare, vilken används som sockel för anläggande av vindkraftverket torndel. Den gjutna fundamentsplattan är omkring 16-20 meter bred i fyr eller åttakantigt utförande, tjockare i mitten och avsmalnande utåt kanterna. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen sticker upp en knapp meter. När betongen efter ca en månad har härdat återplaceras de uppgrävda massorna över plattan som jordtäckning. Jordtäckningen syftar både till att inte bryta naturens mönster alltför mycket men även till att ge extra stöd för fundamentet. 28

Figur 2.9 Typskiss av fundament Eventuell överbliven sprängsten kan utnyttjas för beredning av arbetsytan för monteringskranen. 2.7.3 Montering Tillverkningen av vindkraftverk sker i fabrik och verken levereras i ett antal huvudkomponenter, vilka monteras på etableringsplatsen. Varje aggregat levereras via ca tio lastbilar. Resningsarbetet sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i tre sektioner och bultas ihop med bergadaptern eller ingjutningssektionen. Därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk utförs normalt på ett par dygn. För resning av vindkraftverken krävs att en anläggningsyta om ca 1 000 m 2 upprättas i anslutning till varje kraftverk med plats för kranarna. Förutom denna yta krävs det också någon form av förvaringsyta så den totala markåtgången vid varje verk under uppmonteringsfasen kan beräknas till ca 2 000 m 2. Totalt ger detta ett markanspråk om 32 000 m 2. Ytans storlek är ungefärlig och beroende av de verk och den leverantör som väljs. Anläggningsytan kvarstår under hela verkets livslängd för att kunna tjäna vid reparations- och servicearbeten. För utförande se typskiss nedan. 29

Figur 2.10 Illustration av anläggningsytans storlek och utformning i förhållande till verk. Källa:Enercon 2.7.4 Vägar Till varje vindkraftverk krävs att en väg anläggas. Vägarna ska hålla dels för transport av turbinerna och kranarna samt för den fortlöpande driften. Stora krav ställs på vägarnas bärighet, bredd och lutning. 30

I utformandet av den föreslagna vägdragningen har vägarna som utgångspunkt en minimibredd om 5 meter, kurvradie om minst 35 m, maximal lutning om 8 grader samt minst 140 meter raksträcka fram till uppställningsplatsen. Att så långt som möjligt undvika vägdragning genom områden med höga naturvärden och/eller fornminnesområden är av stor vikt. Utformningen av den definitiva vägdragningen kommer att beslutas om i samband med upphandling av anläggningen. Detta eftersom vissa justeringar kan behöva göras efter verkleverantörens krav på framkomlighet. Troligt förslag på vägdragning ligger som grund för denna MKB. För att minska påverkan enligt ovan kommer befintliga vägar att nyttjas så långt det är möjligt, och förstärkas samt breddas vid behov. Inom området finns skogsvägar av god standard som används av timmerlastbilar och övriga skogsmaskiner. Utifrån dessa vägar löper flera mindre traktorvägar mot de föreslagna verkplaceringarna. Dessa mindre traktorvägar klarar idag inte kraven för framkomlighet, men bedöms utgöra en bra grund för förstärkning och breddning. I nedanstående figur visas förslag på vägdragning. 31

Figur 2.11 Vägdragning På vissa håll, främst invid den tilltänkta väg som kommer löpa parallellt med stamnätskraftledningen kan behovet av att spränga i berg på några platser uppkomma. Detta för att räta upp dragningen. För att minimera behovet av sprängande kan kraftledningsgatan behöva breddas och vägen anläggs då i dess ytterkant. Vägarnas preliminära dragning är förlagd så att minimal påverkan på våtmarkerna bedöms ske. Endast vid ett ställe, mot verk 8, väntas ett naturvärdesområde av klass 3 beröras, se figur 2.12. Den befintliga vägen går redan genom detta område (T 75 i naturvärdesinventeringen, se bilaga 2) och påverkan bedöms därför som mindre. Vägen mellan verk 14 och 15 går norr om mossarna och påverkan på dessa bedöms ej bli stor. 32

Figur 2.12. Svart ring mellan verk7 och 8 visar var vägdragning går igenom naturvärdesområde Vägens dragning kommer, framför allt mot verk 1 och 2, anläggas i områden som till följd av fossil åkermark har bedömts som fasta fornlämningar. Skulle behov uppstå kommer situationen hanteras i enlighet med kulturminneslagen Alternativ vägdragning för verk 1 och 2 kan vara att angöra en väg som når verken norrifrån och körs in vid Lunnestorp. Fördelen skulle vara att sträckan nyanlagd väg blir kortare. Infarten är dock brant och vägen kommer ändå att gå inom fast fornlämningen. Då kablarna troligen kommer dras söderut, har därför detta alternativ valts bort. För verk 3-16 bedöms infarten via Stolpen vara bäst lämpat. Korsningen är bred och den har bra tillgänglighet. Alternativet är att köra in verken i Fredriksdals samhälle för att sedan föra dem över järnvägen mot Hallhult och därefter västerut. Detta alternativ har bedömts som sämre då störningar bedöms bli färre vid Stolpen. 33

Figur 2.13 Lämplig infart vid Stolpen Montering & service Transport av verkdelar, fundament och betong är tänkt att komma via Stolpen och byn Floryd och in till projektområdet. Under uppmonteringsfasen kommer uppskattningsvis ca 100 transporter per verk behövas för att transportera verkets samtliga delar. För att under drift minimera störningar för boende ifrån servicebilen kan eventuellt vägen mellan verk 10 och 11 iordningsställas så den är körbar. Sammanställning För placeringsförslaget kommer ca 4,4 km ny väg anläggas och 7,2 km väg behöver förstärkas. Detta motsvarar en ny anläggningsyta av vägar på ca 40 000 m 2 eller 0,8 % av projektområdet. 2.7.5 El-anslutning Elen som vindkraftverken produceras behöver matas in på ett kraftigare lokalnät, regionala nätet eller stamnätet. Inom anläggningen görs en elanslutning till respektive verk med 34

markförlagd kabel. Utöver verken och kabel kommer sekundärstationer att uppföras, så kallade teknikhus. Dessa byggnader har en höjd om ca 2,5 m och en maximal yta om ca 15 m 2. Kabeln mellan teknikhusen och verken kommer att förläggas i vägens dike så långt det är möjligt för att undvika att ny mark tas i anspråk. Det mest troliga alternativet är att gruppstationen ansluts till en befintlig 130 kv transformator vid Nässjö stad genom förläggning av en ny kabel mellan vindkraftsparken och Nässjö. Koncessionsinnehavaren kommer då att behöva söka ledningsrätt för tillkommande elledningsdragning från projektområdet till transformatorn, en sträcka om ca 7 km. Kabeln kan dras antingen i diken vid befintliga vägar eller delvis parallellt med stamnätets gata. Dialog förs med nätkoncessionsinnehavaren för en lämplig lösning. Nässjö är en knutpunkt för eldistribution i södra Sverige. Genom aktuellt etableringsområde går en 220 kv luftledning som tillhör Svenska kraftnät. Denna ledning ska på sikt ersättas av Sydväst länken. Detta innebär troligen att ledningen blir en likströms 400 kv ledning eller markförlagd kabel. Det är ej troligt att verken ansluts till denna ledning då ett sådant alternativ inte är kostnadseffektivt. 3. Miljökonsekvenser 3.1 Naturmiljö 3.1.1 Nulägesbeskrivning Mark En naturvärdesinventering har genomförts i området under sommaren 2008 av Uno Björkman, EcoKonsult. För fullständigt resultat av inventering av biotoper och fåglar hänvisas till bilaga 2. Vid inventeringen avgränsades totalt 184 enhetliga biotoper (delområden) i undersökningsområdet. Inga delområden med mycket höga naturvärden (klass 1) eller höga naturvärden (klass 2) urskiljdes. Däremot noterades 13 delområden med vissa naturvärden 35

(klass 3). Övriga delområden, totalt 171 stycken, saknar eller har endast ringa naturvärden (klass 4). Kartan nedan visar biotoperna med klass 3 från naturvärdesinventeringen. Figur 3.1 Karta över objekt med naturvärde 3 Källa:Björkman, 2008 Merparten av arealen inom det inventerade området utgörs av produktionsskog där naturvärden saknas eller är låga, där såväl föryngringsytor, unga planteringar, tät 36

gallringsskog som äldre skog förekommer. Äldre naturskog förekommer endast i mindre omfattning, och riktigt gammal skog återfinns bara på isolerade fastmarksöar i större torvmarkskomplex. Naturvärdena är även ringa på den jordbruksmark som berör området. En betydande del av de avgränsade biotoperna med sumpskog och övrig torvmark saknar naturvärden, i många fall till följd av dikningar och täktverksamhet, men i viss mån också på grund av skogsbruksåtgärder som gallringar. Det finns omfattande ytor med torvmarker inom undersökningsområdet. De större torvmarkerna bildar mer eller mindre sammanhängande torvmarkskomplex som varierar från grunda, skogsbevuxna kärr till nästintill kala mossar med endast ett glest skikt med låga tallar. De största mossarna i området är torvmarkskomplexet mellan Norra Hiarum och Tapplarp och det som breder ut sig nordöst om Älgaryd. I den södra delen, norr om Stolpen, finns Skanebomossen som lyfts fram av länsstyrelsen som en värdefull torvmark. Det är framför allt de hydrologiska och botaniska värdena som påtalas. I den södra delen av mossen finns dessutom ett bestånd av orkidén Jungfru Marie nycklar. I nedanstående karta visas verkens placering i relation till våtmarker och sumpskogar. 37

Figur 3.2. Verkplaceringar med våtmarker, sumpskogar samt Natura-2000 område. Hydrologi Samtliga 13 klass 3 biotoper utgörs av våtmarker, varav sju sedan tidigare klassats som värdefulla sumpskogar av Skogsstyrelsen. De har ett skyddsvärde betingat av en känslig hydrologi eller av förekomster av gamla träd, död ved och sällsynta arter. Områdena utgör hydrologiskt känsliga miljöer där förändringar i grundvattenförhållandena kan få negativa konsekvenser för vegetationen. Dessa områden har behov av skydd för flera fågelarter och den lägre floran och faunan. Undersökningsområdet gränsar vidare i den norra delen till ett s k Natura 2000-område som utgörs av Kansjön. Denna sjö är 77 hektar stor och kan karaktäriseras som en näringsfattig sjö som dock genom markanvändningen på omgivande marker blivit något näringsberikad. Det är främst sjöns limnologiska värden som gör den skyddsvärd, och då speciellt förekomsten av den rödlistade blågrönalgen sjöhjortron, Nostoc zetterstedtii (NT, missgynnad). Fram tills år 2001 fanns det också ett bestånd av flodkräfta som nu dock är utslaget. Vilda djur I området finns älg, rådjur, fälthare, hare, mård och ekorre. Även spår efter vildsvin har noterats i flera delområden. Vidare noterades vid inventeringen spillning från räv, grävling och mink i många delområden, såväl på torvmarker som i planteringar och äldre skog. Fåglar Det är i huvudsak de häckande, tyngre rovfåglarna som löper risk att kollidera med vindkraftverk, även om det är ovanligt. Det beror främst på att häckande rovfåglar tidsmässigt uppehåller sig en lång period av året inom ett område, dessutom är ungfåglar något klumpiga i flykten vilket ökar risken för kollision. 11 Förutom kollisionsrisken kan fåglarna trängas undan från boplatser och flygstråk. Därför finns det en poäng att studera fågellivet i området. 11 Barrios och Rodrigues 2004; Drewitt och Langston 2006, i Björkman, 2008 38

Totalt har 86 fågelarter observerats inom det undersökta området vid inventeringen, varav nio rödlistade arter samt sju arter av rovfåglar. Undersökningen visar att av rovfåglar är det endast ormvråk som vistas frekvent i området. Två häckningsplatser och revir kunde beläggas inom det inventerade området. Duvhök och sparvhök uppträder mera sporadiskt inom området. För båda arterna har en häckningsplats med åtföljande revir konstaterats. Se figur 3.3 för lokalisering av revir. 39

Figur 3.3 Fågelrevir Källa: Björkman 2008 Bivråk ses sällan inom det undersökta området, men den har noterats vid två tillfällen under inventeringsperioden, i båda fallen sittande på åkermark. Någon häckning för bivråk har inte kunnat beläggas. 40

Stenfalk och fiskgjuse tillhör samma kategori av rovfåglar som endast förekommer sporadiskt. Stenfalk har endast observerats överflygande vid två tillfällen inom kulturmarkerna vid Älgaryd och Vilhelmsro, men häckning har inte kunnat beläggas. Fiskgjuse har endast observerats cirklande över Kansjön. Den häckar inte inom området. Kungsörn är mest sällsynt av de observerade rovfågelarterna. Den har endast observerats överflygande vid ett tillfälle på hög höjd. Arten häckar inte inom området eller i dess närhet. I figur 3.3 redogörs var stenfalk, fiskgjuse och kungsörn setts flyga. I tabell 3.1 sammanställs rovfåglarnas förekomst i området. Tabell 3.1 Rovfåglar inom området Art Rödlistekategori obs Antal Anmärkning Kungsörn NT, missgynnad 1 En ensam kungsörn har setts flygande vid ett tillfälle på hög höjd. Arten häckar inte inom området eller i dess närhet Ormvråk - 22 Arten vistas frekvent inom hela området. Parbildning konstaterad. Häckar inom vindkraftsparksområdet med två konstaterade revir. Bivråk EN, starkt 2 Bivråk har siktats vid två tillfällen invid åkermark. Arten hotad häckar inte inom området. Stenfalk - 2 Duvhök - 4 Sparvhök - 6 Stenfalk har setts överflygande åkermarkerna vid Älgaryd och Vilhelmsro vid två tillfällen. Flyktvägarna tangerade vindkraftsparkens västra gräns. Arten förekommer mindre frekvent. Parbildning har konstaterats. Den häckar inom områdets nordöstra del, norr om Tapplarp. Reviret tangerar gränsen för vindkraftsparksområdet. Arten häckar inom ett äldre lövskogsparti i områdets centrala del, nordöst om Göstorp. Reviret tangerar vindkraftsparken. Fiskgjuse - 2 Arten har observerats söka föda vid två tillfällen vid Kansjön. Den häckar inte inom vindkraftsparken. Källa: Björkman 2008 Fladdermöss I augusti 2008 genomfördes en fladdermusinventering i området av John Asklund, Calluna. Hela rapporten från denna inventering återfinns i bilaga 11. Resultatet visar att området har höga värden för fladdermusfaunan. Det totala artantalet uppgick till sju arter vilket är en hög siffra för att vara småländska höglandet. Den vanligaste arten är nordisk fladdermus, och ytterligare två arter är vanliga; Mustasch-brandts fladdermus och långörad fladdermus. Något 41

ovanligare var stor fladdermus och dvärgfladdermus. Inga tecken på förekomst av arten Barbastell som finns med i EU:s habitatdirektiv, fanns. 3.1.2 Påverkan från placeringsförslagen Etableringsfas Under denna fas kommer de anläggningar byggas och markåtgärder göras för att möjliggöra att vindkraftverken kommer på plats, och att el kan levereras till nätet. Under den tid vägar, fundament och verk byggs och installeras, kommer tunga transporter att ske inom området. Dessa transporter bedöms orsaka periodiska störningar för såväl boende i området som på djurlivet. Byggnadsfasen är dock inte beräknad att ta någon längre tid och störningarna under denna tid är inte större än de som orsakas av tunga maskiner vid normal jordbruksverksamhet. De störningar som kan uppkomma bedöms inte lämna någon permanent påverkan, och vilda djur och fåglar väntas återvända. Vid såväl grundläggning av fundament som vid vägarbeten kan visst sprängningsarbete komma att bli aktuellt. Sprängning kommer att undvikas så långt det är möjligt, för att minimera o-lägenheter för djur, natur och människor. En sammantagen yta av 72 000 m 2 bedöms tas i anspråk (inkl. vägar) under etableringsfasen. Verkens placering och vägarnas dragning är placerade utifrån att de naturvärdesklassade biotoperna, d.v.s. klass 2 och 3 objekten, inte skall beröras. Verk 5, 6, 8, 14 och 16 i ligger dock i närheten av områden med naturklass 3. Särskild hänsyn kommer att tas vid dessa verk uppställningsplatser för att områdena inte ska påverkas negativt. Därmed bedöms påverkan på de skyddsvärda delområdenas flora och fauna endast ske i mycket ringa omfattning. Eftersom etableringen sker på skogsmark kommer viss skogsavverkning krävas. De markarbeten som kommer att genomföras bedöms inte påverka våtmarkerna negativt i någon större omfattning. Etableringsområdets västra delar har hög infiltrationsbenägenhet men verksamheten bedöms inte påverka infiltrationen då endast en marginell del av detta område berörs. 42

Driftsfas Under denna fas som beräknas till ca 20 år kommer verken att vara i drift. Vindkraftrelaterade transporter inom området under denna tid härrör främst från servicearbeten. Varje verk får regelbunden service ca två gånger per år och transport till verken sker då främst med person/servicebil. Under driftfasen väntas ingen påverkan ske på naturmiljön eller hydrologin. Nybyggnation och breddning av vägar skulle i förlängningen kunna leda till att området fragmenteras och att de nya vägarna bildar barriärer för vissa arter. Dagens upptrampade stigar mellan bestånden av ungskog, äldre skog, sumpskogar och skyddsvärda områden visar dock på stor rörlighet för de vilda djuren och stor anpassning till förändringar. De bedöms därför inte påverkas i nämnvärd omfattning av en etablering av vindkraftverk i området. 12 Många studier pekar på att risken för kollisioner och annan påverkan på fåglarna från vindkraftverk är liten. 13 En etablering av vindkraftverk i området bedöms efter studier av fågellivet endast ha en marginell påverkan på populationen av rovfåglar. Detta eftersom det finns få häckningsplatser och revir inom området, enligt vad som framkommer i fågelutredningen. Den rödlistade fransfladdermusen fanns vid Tapplarp. Det är Asklings bedömning att avståndet mellan närmsta verk och Tapplarp är så pass långt att påverkan på fladdermössen är liten och konsekvenserna små. Om verk byggs nära Floryd eller Göstorp bedömer Askling att det kan medföra viss dödlighet för fladdermössen. Dessa arter är dock inte rödlistade och konsekvenserna bedöms därmed att bli små. Ingen påverkan bedöms ske på Natura 2000-området Kansjön. Nedmonteringsfas 12 Björkman, 2008 13 www.energimyndigheten.se 2008-11-18 43

Under denna fas kommer samtliga anläggningar och byggnader att nedmonteras, kablar grävas upp och marken återställas. Fundamentet kan tas bort intill 1 meters djup. Ingen permanent påverkan väntas ske för natur, djur eller människor under denna fas. En tillfällig störning kan upplevas med ökade transporter och ljud. 3.1.3 Åtgärder Med hänsyn till synpunkter och undersökningar under samrådsförfarandet har vissa verk från samrådsunderlaget flyttats, alternativt tagits bort, för att påverkan på naturmiljön ska bli mindre och miljöbalkens regler om hushållning med mark och resurser ska uppfyllas. Uppställningsplatserna för verk 5, 6, 8, 14 och 16 kommer att anläggas utifrån principen att de skyddsvärda områdena inte skall påverkas. Om tveksamheter uppstår om vart uppställningsytor och förvaringsplatser skall anläggas bör detaljerade inventeringar göras. Allmänt gäller att befintliga vägar så långt som möjligt bör utnyttjas innan nya vägar anläggs. Om befintliga vägar redan idag går igenom naturklassade områden kommer de därför att användas. Vid behov av förstärkning av sådan väg kommer dock särskild hänsyn att tas, beroende på de känsliga biotopernas särart. Det kan innebära att en väg breddas åt ett speciellt håll med hänsyn till biotopens beskaffenhet, eller att förstärkning av vägen görs med extra hänsyn till de hydrologiska förhållandena. För att minimera naturvärdespåverkan kommer nybyggnation av vägar inom klass 3- objekt föregås av en fördjupad inventering. I dagsläget är det dock inte aktuellt med en sådan vägdragning. Stor försiktighet behöver iakttas vid exploateringar som kan komma att beröra våtmarker. Verk och vägar ska ej etableras i sådana områden. För att hydrologin i området inte skall förändras och påverka våtmarkerna negativt ska det innan fundamentsplacering för samtliga verk genomföras en geoteknisk detaljundersökning. 44