Rör inte vår åkerjord

Relevanta dokument
Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken.

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010

Areella näringar 191

Johanna Hellsten. Samhällsplanerare. Region Skåne Avdelningen för samhällsplanering Strukturbild för Skåne

Behovsbedömning för planer och program

Miljökonsekvensbeskrivning

Plan för hållbarhet. Ett uppdrag att tydliggöra hållbarhetsperspektiven i VEP:en. Ange namn på verksamheten

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion

Planeringens nivåer. Kommunen har planmonopol. Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun

Sagobyn och Kv. Laxen

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

SAMRÅDSFÖRSLAG TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

SAMRÅD GRANSKNING LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR STORBYN 22:1 FÖRENINGARNAS HUS I FÄRILA LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr Ks

Högaffeln 7 Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län

9 Ikraftträdande och genomförande

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Utställt förslag till Översiktsplan för Olofströms kommun - Nära till allt!, aktualitetsprövad , Blekinge län

Sociala perspektiv i Översiktsplanen

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Planläggning... 3 Planmonopol De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Klimatfrågorna i fokus. Magnus Jacobsson

Vattnets betydelse i samhället

Plan- och genomförandebeskrivning

Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens

Behovsbedömning. Gruvstugan 1:9 med närområde SAMRÅDSHANDLING 1(11) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten

Det blir kostsamt att bygga billigt! Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur

Dnr /2015. Jordbruksverkets genomförandeplan för att nå miljömålen. Inledning

PIREN TILL STORTÅNGSKÄR

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?

Detaljplan för Härnö-Solum1:13

x Stockholms läns landsting i (s)

Samrådsredogörelse. Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län. Antagandehandling

Detaljplan för Jägarhyddan 1 och Önebacken 1, 5, 6 FLERBOSTADSHUS Östersunds kommun

BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Vattenprogram för Uppsala kommun

Aktualisering av översiktsplan 2014 för Nykvarns kommun KS/2015:176

Falsterbohalvön skydd mot höjda havsnivåer Hans Folkeson stadsbyggnadsdirektör Vellinge kommun MSB 7/

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Hammarshus. Konsekvensbedömning Precisering ang. Ikano i Älmhult

Åtgärdsarbete för renare vatten

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Programhandling DNR BTN 2011/ :M. Planprogram för Arlandastad Norra

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbalken och Plan- och

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län,

Samrådshandling. VALBO-RYRS HOLMEN 1:2 m.fl. PLANBESKRIVNING. Enkelt planförfarande Ändring av detaljplan för del av

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

DETALJPLAN för del av BYN 1:4 "SÅNGHUSVALLEN 1" Ås, Krokoms kommun

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

Planhandlingen utgörs av denna planbeskrivning samt en plankarta i skala 1:1 000 med tillhörande bestämmelser.

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/

Utdrag ur godkänd Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet

PLANBESKRIVNING. DETALJPLAN FÖR DEL AV BJÖRKFORS 1:64 och DEL AV BJÖRKFORS 1:397. november 2014 ENKELT PLANFÖRFARANDE

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Regional bedömning av behovet av nya bostäder

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan

1 (11) Granskningshandling /15. Detaljplan för del av Staden 2:20 och 2:28 NY BRO TILL HÅGESTAÖN. Standardförfarande

Tidigt samråd: Vindkraft i Falskog

Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu)

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR PLANFÖRUTSÄTTNINGAR SAMRÅDSHANDLING SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009

Social konsekvensanalys

DETALJPLAN FÖR ELESHULT 6:1 OCH 6:2 (NYHAMNSSKOLAN),

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

Huddinge Naturskyddsförening

7:9. Rydebäck, Ärendet. att tillämpa samt. bety- 26 augusti Bengt Larsen Ordförande. Bilagor Begäran om. planändring.

HANDLINGAR Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta och Illustration Samrådsredogörelse

FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel.

Naturskyddsföreningen remissvar angående förslag till Översiktsplan för FalunBorlänge

Regionala utvecklingsnämnden

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Transkript:

Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt

Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen med 3,6 milj inv

Skåne i jämförelse! Skåne Sweden Andel Yta km²: 11 027 449 964 2,5% Invånare: 1 214 758 9 256 347 13,1% Inv/km²: 110 22

Problemet? Det har under 2006 2010 konsumerats 763 ha jordbruksmark (både åkermark och betesmark) för bostadsbyggande i Skåne enligt Jordbruksverkets uppföljning (2013) t ex Malmö 69 ha Helsingborg 62 ha Lund 61 ha Kävlinge 57 ha Kristianstad 54 ha Eslöv 52 ha Perstorp 1 ha Ö Göinge 2 ha Osby 4 ha Höör 5 ha Svalöv 6 ha Lomma 6 ha

Länsstyrelsens roll: Jordbruksmarken har ett uppsikt inom länet över hushållningen med mark- och vattenområden, ska följa upp kommunernas arbete med översiktsplanen och övriga markanvändnings-planer och ge råd och stöd till kommunerna Ska ta de initiativ som behövs för att det i arbetet med Miljöskonsekvensbeskrivningar och i planerings- och beslutsprocesser tas hänsyn till 3 och 4 kap MB. Initiativet skall tas så tidigt som möjligt i processerna. (Förordning med hushållning med mark och vatten)

Hur har vi resonerat i Skåne? Bostadsbyggande styrs / vägleds via kommunens Översiktsplan enligt Plan- och bygglagen Jordbruksmark är INTE ett riksintresse dock av nationell betydelse enligt Miljöbalkens 3 kap Hushållning med mark och vatten (3 kap 4 ). Jord- och skogsmark är av nationell betydelse får endast användas om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen Översiktsplanen ska ta hänsyn till 3 kap MB

Plan- och bygglagen och Miljöbalken Hushållning med mark och vatten är både 3, 4 kap MB och Förordningen om hushållning med mark och vatten Översiktsplan som bedömningsunderlag 5 Den myndighet, som skall tillämpa bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken i ett ärende, skall i beslutet ange om den prövade anläggningen, verksamheten eller åtgärden går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande regionplanen eller kommunala översiktsplanen. Vid tillämpningen av 3 och 4 kap MB skall en bedömning göras om åtgärden förenlig med ÖP

Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen Mark- och vattenområden ska används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark och vatten i 3,4 kap MB ska tillämpas. (PBL 2:2) Mark får tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. (PBL 2:4)

Översiktsplanen en process genom möjligheter och krav ARENA för framtidsdiskussioner VÄGLEDANDE Styr- och effektiviseringsinstrument AVTAL mellan stat och kommun Obligatorisk Grunddragen i mark- och vattenanvändningen Riksintressens behandling Kommunernas plan Utvecklas successivt Rationaliseringsinstrument Synliggöra VISIONEN UTGÅ från befintliga värden - bebyggelse-struktur - social struktur - natur- och kulturvärden STAD & LAND i samverkan TÄTORTER i samverkan

Kommunal översiktsplanering & Hushållning med mark och vatten

Hur har vi resonerat i Skåne? TVÅ FRÅGOR: 1. Är bostadsbyggande i allmänhet ett väsentliga samhällsintresse? Vad är ett väsentligt samhällsintresse? Varför? När är bostadsbyggande ett väsentligt samhällsintresse? Varför? 2. Hur har kommunerna resonerat i sina gällande Översiktsplaner i sitt hänsynstagande? Har kommunerna använt Miljökonsekvensbeskrivningen till att analysera? Vilken avvägning har skett? Mot vad? Bortvalda alternativ?

Uppföljning av Skånes översiktsplaner. Hushållning med mark och vatten samt hänsyn till nationella mål sommaren 2011 FRÅGOR VI STÄLLDE OSS: Framgår grunddragen i fråga om den avsedda användningen för mark- och vattenområden av översiktsplanen? Går det att utläsa ÖP:s innebörd och konsekvenser utan svårigheter? Hur tar ÖP hänsyn till nationella mål? Är det möjligt att följa upp Hushållning med mark och vatten i kommunernas ÖP? Hur synliggör ÖP de markanvändningskonflikter som finns eller uppstår under planeringsprocessen samt vilka alternativ som finns och vilka val kommunen gjort t ex i MKB? SYFTE MED UPPFÖLJNINGEN: Att skriva aktualitetsyttranden, i den nya rollen med ny PBL Att kunna följa upp hur ÖP utvecklas med ny PBL Att ta fram nytt åtgärdsprogram för miljömålen

Kommunal prognos; lapptäcke Jämförelse; verklig ökning, 1999-2009 Jämförelse Regional prognos 2009-2019

Slutsatser från uppföljningen ÖP- 1. Befolkningsprognoserna som ligger till underlag för ÖP spretar i länet. Kommunerna planerar inte utifrån sina förutsättningar utan mer utifrån politiska vilja/önskemål. 2. Översiktsplanerna saknar ofta ett helhetsgrepp kring markanvändningen t ex saknas ofta en redovisning av övrig markanvändning såsom jordbruksmark, skogsmark och betesmark. 3. Markanvändningskonflikter synliggörs inte alltid i planhandlingarna vilket medför att areella näringarna, natur- och kulturvärden ofta får stå tillbaka för exploateringsintressen 4. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) används inte som processinstrument för synliggöra och analysera markanvändningskonflikter och miljöfrågorna i länets översiktsplaner. 5. Planens konsekvenser och innebörd är svåra att utläsa 6. Översiktsplanen fungerar ibland inte som vägledningsinstrument

UPPFÖLJNING AV Exploatering av åkermark - SLUTSATS- Skånes kommuner behöver i sin översiktsplanering ta större hänsyn till jordbruksmarken ur ett landskapsperspektiv och som produktionsresurs. Huvuddelen av exploateringen i Skåne måste ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter. Det finns en stor potential till förtätning i skånska tätorter. Exploateringen av åkermark kan därför begränsas. Kommunerna saknar skäl kan inte påvisa vilket BEHOV som finns för exploatering av bostäder på åkermark. Det finns alternativa platser till lokalisering; i den egna kommunen eller i angränsande kommuner.

Hushållning med mark- och vattenresurser i Skåne Skåne är en tillväxtregion med ökande befolkning. Ökat tryck på länets naturresurser som ska leverera nödvändiga ekosystemtjänster, som livsmedel, rent vatten, råvaror och möjlighet till rekreation. I de mer expansiva delarna av länet uppstår markanvändningskonflikter / intressekonflikter om hur marken ska nyttjas; för ny bostadsbebyggelse, För ny infrastruktur och För nya verksamhetsområden, eller för produktion av till exempel livsmedel och För att skydda av natur- och kulturmiljön.

Utglesning av städer och tätorter BYGGA UTÅT leder till: Kommunerna planerar oftast för utglesning. Den sker oftast på initiativ från exploatörer och inte utifrån ett helhetsperspektiv. Konsekvensen är att förutsättningarna minskar för bl a: - god service - god livsmiljö - god grönstruktur för människor - bra kollektivtrafik (turtäthet) eller kollektivtrafik överhuvudtaget

Utglesning av städer och tätorter BYGGA UTÅT leder till: Konsekvensen är försämrade möjligheterna för bl a: - att bedriva rationellt jordbruk - att bibehålla spridningskorridorer för floran - att åstadkomma en förbättrad ekologisk och kemisk status i vattendragen (inkl bra VA-lösningar) - att åstadkomma god hushållning med mark och vatten, (mycket mark tas i anspråk samtidigt för olika infrastrukturer bl a gator och vägar) - bibehålla skyddsvärda kultur- och naturmiljöer

obebyggd mark: RESULTAT från Stationsnära läge - Lägen med god kollektivtrafik Förtätning av städer och tätorter I vår översiktliga undersökning visade det sig att cirka 80 % av marken inom 1 km runt skånska järnvägsstationer bestod av obebyggd mark. Särskilt intressant är kanske den mark som klassas som övrig, markparkering eller gräsyta - men inte park? UTDRAG UR: Stationsnära läge, 2010 samarbete mellan Region Skåne, Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne

Arbete med att ta fram Åtgärdsprogrammet

Bakgrund generationsmålet ska in tydligare Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Bakgrund inför översynen av åtgärdsprogram för att nå miljömålen Konsumtionens påverkan på miljön Förändrat klimat, skapar till viss del förändrade förutsättningar Effektivare energianvändning och ny miljöteknik Inbyggda målkonflikter; t ex mellan miljömål -andra samhällsmål För att nå resultat krävs ökad samverkan; näringsliv/myndigheter/medborgare Tydliggöra svensk miljöpåverkan utomlands Förändring av jordbruk och skogsbruk - hänsyn till ekosystemen långsiktighet. Bättre märkning och hantering av kemikalier

Skånska utmaningar enligt Länsstyrelsen KOPPLAT TILL SKÅNES UTVECKLING Integration av nyanlända Hemlösheten Minskade arealer åkermark KOPPLAT TILL MILJÖN I SKÅNE Hållbara transporter Hänsyn till hav, sjöar och vattendrag Hushållning med mark och vatten Skydd av Skånes natur- och kulturvärden Konsumtionen

ÅTGÄRD FÖR ATT HUSHÅLLA MED MARK OCH VATTEN Begränsad exploatering av åkermark - nollvision-

ÅTGÄRD FÖR ATT HUSHÅLLA MED MARK OCH VATTEN Begränsad exploatering av åkermark Kommunerna ska i sin beskrivning till översiktsplanen redovisa vilka väsentliga samhällsintressen som skall tillgodoses när kommunen föreslår exploatering på åkermark. Genom att göra en bedömning i MKB (Miljökonsekvensbeskrivningen) tillhörande planen bör kommunen synliggöra de markanvändningskonflikter som uppstår vid exploatering på åkermark. - Vilka rimliga alternativ finns? - Vilka konsekvenser uppstår? T ex vilka blir konsekvenserna för jordbruksproduktionen?

Kontakt elisabet.weber@lansstyrelsen.se