Handelsutredning för Karlshamns kommun

1( (39) Handelsutredning för Karlshamns kommun 2012-08-17 Slutrapport Uppdragsansvarig: Katarina Majer Medverkande: Katarina Majer och Olle Anderberg

2(39) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Marknadsvillkor för Karlshamns kommun... 4 2.1 Befolkning och befolkningsprognos... 4 2.2 Marknadsunderlag 2011-2015-2020... 5 2.3 Försäljningsindex... 10 2.4 Struktur, befintligt utbud och omsättning av handel... 12 2.4.1 Karlshamn... 12 2.4.1 Asarum, Mörrum, Svängsta, Hällaryd och Åryd... 17 2.4.2 Omsättning... 21 2.5 Konkurrerande projekt... 24 2.5.1 Kristianstad... 25 2.5.2 Karlskrona... 25 2.5.3 Växjö... 26 2.5.4 Ronneby och Sölvesborg... 26 2.6 Utbyggnadsplaner i Karlshamns kommun... 26 2.6.1 Västerport... 26 3 Analys... 27 3.1 Ökad konkurrens inom handeln... 27 3.2 Framtida detaljhandelsstruktur... 28 3.2.1 Utveckla handeln genom att förstärka och förtäta befintliga områden... 28 3.2.2 Karlshamn och Asarum integreras genom handel... 29 3.2.3 Västerport bör tas i anspråk på längre sikt... 29 3.2.4 Lokalisera dagligvaror i anslutning till bostäder... 30 3.2.5 Tillgängligheten till de befintliga handelsplatserna är god... 31 3.2.6 Arbeta med att utveckla andra funktioner och samverkan som stöder handeln 32 3.2.7 Riktlinjer för handelns fortsatta etablering... 33 3.2.8 Möjliga områden för utveckling av handel... 33 4 Bilagor... 39 4.1 Definitioner och begrepp... 39

3(39) 1 Bakgrund och syfte Karlshamns kommun antog sin senaste översiktsplan 2007. Vid varje ny mandatperiod förväntas kommunen göra en aktualitetsöversyn av gällande översiktsplan för att bedöma dess relevans och giltighet, visionsinriktningens aktualitet, riksintressens fortsatta roll och så vidare. I Karlshamns kommuns översiktsplan från 2007 finns ett antal utvecklingsområden för bostadsändamål och verksamheter utpekade. I samband med upprättandet av en ny översiktsplan behöver ett flertal tematiska utredningar genomföras, bland andra en handelsutredning. Handelsutredningen skall redovisa den nuvarande handeln och förutsättningarna för handel i framtiden. Den skall också föreslå riktlinjer för nya etableringar (externetableringar) för handel i Karlshamns kommun samt dagligvaruhandel och övrig handel ink. tjänsteföretag i Karlshamns kommun och dess orter. Orterna är följande: Karlshamn Asarum Mörrum Svängsta Åryd Hällaryd Utredningen skall ta sin utgångspunkt från övergripande policybeslut och målsättningar.

4(39) 2 Marknadsvillkor för Karlshamns kommun 2.1 Befolkning och befolkningsprognos I tabellen nedan finns sammanställt befolkningen i upptagningsområdet. Befolkningsuppgifter har erhållits från Karlshamns kommun. Kommunens största tätort sett till antalet invånare är Karlshamns följt av Asarum, Mörrum och Svängsta. Befolkningsprognoserna framöver visar på en svag befolkningsökning över tiden i de flesta av kommunens orter. Uppgifterna om befolkningen och dess utveckling har erhållits från Karlshamns kommun. Tabell 1. Befolkning 2011 samt prognos 2015 Befolkning Förändring Område 2011 2015 Antal % Karlshamns kommun 31 185 31 229 44 0,1 % Karlshamn 13 129 13 176 47 0,4 % Asarum 7 873 7 842 31 0,4 % Mörrum 4 929 4 942 13 0,3 % Svängsta 2 303 2 308 5 0,2 % Hällaryd 1 393 1 398 5 0,4 % Åryd 698 696 2 0,3% Källa: Tyréns, Karlshamns kommun Tabell 2. Befolkningsprognos 2015-2020 Befolkning Förändring Område 2015 2020 Antal % Karlshamns kommun 31 229 31 362 133 0,4% Karlshamn 13 176 13 235 59 0,4% Asarum 7 842 7 847 5 0,1% Mörrum 4 942 4 974 32 0,6% Svängsta 2 308 2 322 14 0,6% Hällaryd 1 398 1 410 12 0,9% Åryd 696 700 4 0,6% Källa: Tyréns, Karlshamns kommun

5(39) 2.2 Marknadsunderlag 2011-2015-2020 Marknadsunderlaget har beräknats utifrån tidigare presenterad befolkningsprognos samt Konsumtionsprognosgruppens 1 (KPG) långsiktiga prognos för hur den genomsnittliga per capita konsumtionen utvecklas framöver. Enligt den senaste prognosen ökar per capita konsumtionen av detaljhandelsvaror med i genomsnitt 1,9 procent per år under perioden 2012-2025 i Sverige. Underlaget har beräknats för åren 2011, 2015 och 2020 för dagligvaror och sällanköpsvaror (beklädnad, hemutrustning, fritidsvaror och byggvaror) för Karlshamns kommun och kommundelarna Karlshamn, Asarum, Mörrum, Svängsta, Hällaryd och Åryd. Marknadsunderlaget är ett teoretiskt underlag för köpkraft och baseras på rikets snittkonsumtion. Detaljhandeln kan delas in i dagligvaror och sällanköpsvaror. Till dagligvaror hör livsmedel och övriga dagligvaror såsom blommor, tobak och tidningar. Till sällanköpsvaror hör branschgrupperna beklädnad, fritid, hemutrustning och byggvaror. Förutsättningarna för de olika branschgrupperna ser olika ut vilket också innebär att de lokaliserar sig på olika lägen. Framförallt ökad konsumtion leder till att kommunen som helhet inklusive orterna mellan åren 2011 och 2015 får en ökning av marknadsunderlaget inom såväl dagligvaror som sällanköpsvaror. Totalt ökar marknadsunderlaget i kommunen med ca 263 mkr varav sällanköpsvaror står för den största ökningen i kr med ca 182 mkr. Av branschgrupperna inom sällanköpsvaror står fritidsvaror för den största tillväxten i såväl Karlshamns kommun som i riket. En omsättning (ökat marknadsunderlag) på 100 mkr motsvarar ca 2 500 kvm tillkommande handelsyta vid en yteffektivitet om 40 000 kr per kvm. Hela tillväxten av marknadsunderlaget kan inte tillfalla nya ytor då de befintliga butikerna också behöver öka sin omsättning. 2011 beräknas marknadsunderlag totalt i kommun uppgå till drygt 1,8 mdkr vilket växer till drygt 2 mdkr år 2015. Bland redovisade orter är det Karlshamn som har störst marknadsunderlag följt av Asarum och Mörrum. Övriga orter har ett relativt litet marknadsunderlag. 1 Gruppen består bland annat av planerare från de största detaljhandelsföretagen, fastighetsföretagen och ledande konsultföretagen i landet (bland annat Tyréns). Syftet med gruppens arbete är att enas om prognoser för hushållens framtida konsumtion uppdelad på olika varugrupper.

6(39) Tabell 3. Marknadsunderlag 2011-2015 Karlshamns kommun Karlshamns Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt kommun 2011, Mkr 2015, Mkr Mkr Dagligvaror 900 981 81 Sällanköpsvaror 857 1 039 182 Beklädnad 275 322 47 Hemutrustning 170 207 37 Fritidsvaror 270 337 67 Byggvaror 142 172 30 S:a detaljhandel 1 757 2 020 263 Källa: Tyréns, Karlshamn kommun, KPG Tabell 4. Marknadsunderlag 2011-2015 Karlshamn Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Karlshamn 2011, Mkr kr 2015, Mkr Mkr Dagligvaror 379 414 35 Sällanköpsvaror 361 438 77 S:a detaljhandel 740 852 113 Källa: Tyréns, Karlshamn kommun, KPG Tabell 5. Marknadsunderlag 2011-2015 Asarum Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Asarum 2011, Mkr kr 2015, Mkr Mkr Dagligvaror 227 246 19 Sällanköpsvaror 216 261 44 S:a detaljhandel 444 507 64 Källa: Tyréns, Karlshamn kommun, KPG Tabell 6. Marknadsunderlag 2011-2015 Mörrum Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Mörrum 2011, Mkr 2015, Mkr Mkr Dagligvaror 142 155 13 Sällanköpsvaror 136 164 29 S:a detaljhandel 278 320 42 Källa: Tyréns, Karlshamn kommun, KPG

7(39) Tabell 7. Marknadsunderlag 2011-2015 Svängsta Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Svängsta 2011, Mkr 2015, Mkr Mkr Dagligvaror 66 73 6 Sällanköpsvaror 63 77 13 S:a detaljhandel 130 149 20 Källa: Tyréns, Karlshamn kommun, KPG Tabell 8. Marknadsunderlag 2011-2015 Hällaryd Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Hällaryd 2011, Mkr kr 2015, Mkr Mkr Dagligvaror 40 44 4 Sällanköpsvaror 38 47 8 S:a detaljhandel 78 90 12 Källa: Tyréns, Karlshamn kommun, KPG Tabell 9. Marknadsunderlag 2011-2015 Åryd Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Åryd 2011, Mkr kr 2015, Mkr Mkr Dagligvaror 20 22 2 Sällanköpsvaror 19 23 4 S:a detaljhandel 39 45 6 Källa: Tyréns, Karlshamn kommun, KPG Utvecklingen av marknadsunderlaget mellan åren 2015 och 2020 är fortsatt positiv. Totalt uppgår marknadsunderlaget i kommunen till ca 2 mdkr 2015 och växer fram till 2020 till totalt ca 2,3 mdkr. Sällanköpsvaror beräknas öka med ca 225 mkr medan dagligavaror ökar med ca 90 mkr. Av branschgrupperna inom sällanköpsvaror ökar fritidsvaror mest. Samtliga redovisade orter får ett ökat marknadsunderlag. Störst tillväxt sker i Karlshamn följt av Asarum och Mörrum.

8(39) Tabell 10. Marknadsunderlag 2015-2020 Karlshamns kommun Karlshamns Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt kommun 2015, Mkr 2020, Mkr Mkr Dagligvaror 981 1 073 92 Sällanköpsvaror 1 039 1 264 225 Beklädnad 322 378 57 Hemutrustning 207 253 46 Fritidsvaror 337 422 85 Byggvaror 172 210 37 S:a detaljhandel 2 020 2 337 316 Källa: Tyréns, Karlshamn kommun, KPG Tabell 11. Marknadsunderlag 2015-2020 Karlshamn Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Karlshamn 2015, Mkr kr 2020, Mkr Mkr Dagligvaror 414 453 39 Sällanköpsvaror 438 533 95 S:a detaljhandel 852 986 134 Källa: Tyréns, Karlshamn kommun, KPG Tabell 12. Marknadsunderlag 2015-2020 Asarum Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Asarum 2015, Mkr kr 2010, Mkr Mkr Dagligvaror 246 268 22 Sällanköpsvaror 261 316 55 S:a detaljhandel 507 585 77 Källa: Tyréns, Karlshamn kommun, KPG Tabell 13. Marknadsunderlag 2015-2020 Mörrum Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Mörrum 2015, Mkr 2020, Mkr Mkr Dagligvaror 155 170 15 Sällanköpsvaror 164 200 36 S:a detaljhandel 320 371 51 Källa: Tyréns, Karlshamn kommun, KPG

9(39) Tabell 14. Marknadsunderlag 2015-2020 Svängsta Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Svängsta 2015, Mkr 2020, Mkr Mkr Dagligvaror 73 79 7 Sällanköpsvaror 77 94 17 S:a detaljhandel 149 173 24 Källa: Tyréns, Karlshamn kommun, KPG Tabell 15. Marknadsunderlag 2015-2020 Hällaryd Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Hällaryd 2015, Mkr kr 2020, Mkr Mkr Dagligvaror 44 48 4 Sällanköpsvaror 47 57 10 S:a detaljhandel 90 105 15 Källa: Tyréns, Karlshamn kommun, KPG Tabell 16. Marknadsunderlag 2015-2020 Åryd Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Åryd 2015, Mkr kr 2020, Mkr Mkr Dagligvaror 22 24 2 Sällanköpsvaror 23 28 5 S:a detaljhandel 45 52 7 Källa: Tyréns, Karlshamn kommun, KPG Utöver invånare från Karlshamns kommun tillkommer även köpkraft från tillfälliga besökare och turister. Köpkraft från tillfälliga besökare kan ha betydelse för butikerna på de mindre orterna, exempelvis ökar säkerligen omsättningen i butikerna i Mörrum under fiskesäsongen. Marknadsunderlaget utgör ett teoretiskt underlag och visar inte på den faktiska omsättningen. Det är flera faktorer som påverkar hur mycket av marknadsunderlaget Karlshamn kommun kan ta del av. Potentialen påverkas t ex av befolknings inkomstnivåer, hur konkurrenssituationen från andra handelsplatser ser ut och e-handelns expansion. Befintlig handel behöver också få en del av ett växande marknadsunderlag för att öka sin omsättning, vilket innebär att all ökning inte kan tillfalla nya handelsplatser. Det är även viktigt att notera att ju längre fram prognoserna är gjorda desto större är osäkerheten kring det faktiska utfallet. Inkomstindex för Karlshamns kommun visar att befolkningens inkomster och därmed även köpkraften är lägre jämfört med rikets genomsnitt. Inkomstindex för Karlshamns kommun (år 2010) uppgår till 90 vilket är samma index som för Blekinge län. Detta kan jämföras med övriga kommuner i länet; Olofström 84, Karlskrona 94, Ronneby 87 och Sölvesborg 89. Inkomstindex är nettoinkomsten per invånare dividerat med genomsnittet för riket. Befolkningens inkomst är en viktig faktor att ta hänsyn till vad gäller utveckling av handelsplatserna i Karlshamns kommun.

10( (39) 2.3 Försäljningsindexindex I tabellerna visas försäljningsindex för dagligvaror och sällanköpsvaror lanköpsvaror åren 2007 till 2011 1 för kommunerna Olofström, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg samt för Blekinge län. Index ger en bild över hur omsättningen i förhållande till försäljningsunderlaget ser ut i kommunen och hur det fördelar sig mellan kommuner. Det ger även en bild över hur konkurrensen ser ut. Index 100 kan tolkas som att köpkraften stannar i kommunen (även om det alltid sker ett visst in- och utflöde). Försäljningsindex för dagligvaror i Karlshamns kommun visar att kommunen har legat stabilt kring index 96/97 men år 2010 sjönk försäljningsindex relativt kraftigt till index 90. Minskningen av försäljningsindex kan delvis bero på omlokalisering av dagligvarubutiker då försäljningsindex för dagligvaror steg till index 94 år 2011. Utvecklingen av försäljningsindex bör hållas under uppsikt för att säkerställa att index fortsätter att utvecklas positivt. Karlshamns kommun uppvisar ett försäljningsindex liknande jämförbara a kommuner där index uppgår till 92. Jämförbara kommuner i detta fall är kommungruppen kommuner i tätbefolkad region, exempelvis Ronneby, Sölvesborg, Landskrona, Falkenberg och Katrineholm. Utvecklingen av försäljningsindex i kommunerna visar att Ronneby- och Karlskrona kommun samt Blekninge läns försäljningsindex för dagligvaror ligger på liknande nivå som Karlshamns kommun. Sölvesborgs kommun har ett något lägre försäljningsindex medan Olofströms kommun har ett något högre försäljningsindex än Karlshamns kommun. Figur 1. Försäljningsindex för dagligvaror Beställare: Karlshamns kommun, Kommunkansliet Uppdragsnr: 241891 Rapportnr: slutrapport

11( (39) Vad gäller försäljningsindex för sällanköpsvaror i Karlshamns kommun har index legat stabilt kring 81/82 de senaste åren. År 2011 steg försäljningsindex för sällanköpsvaror till 85. Sett till jämförbara kommuner som har ett försäljningsindex på 68 ( kommuner i tätbefolkad region, exempelvis Ronneby, Sölvesborg, Landskrona, Falkenberg och Katrineholm) har Karlshamn ett högre index. Ett index under 100 innebär att köpkraft förlorades till andra kommuner. Bland kommunerna i Blekinge län har Karlskrona kommun det högsta försäljningsindex med ett inflöde av köpkraft. Olofström och Sölvesborg har ett avsevärt lägre försäljningsindex för sällanköpsvaror än övriga kommuner i länet. Figur 2. Försäljningsindex för sällanköpsvaror Försäljningsindex tyder på att Karlshamn i största utsträckning hämtar sin köpkraft ifrån den egna kommunen både inom dagligvaror gvaror och inom sällanköpsvaror. Visst inflöde sker troligtvis framförallt från grannkommunerna medan utflödet sker till de större orterna Karlskrona och Kristianstad. En del av köpkraften kommer från besökare och turister till Karlshamn. Beställare: Karlshamns kommun, Kommunkansliet Uppdragsnr: 241891 Rapportnr: slutrapport

12(39) 2.4 Struktur, befintligt utbud och omsättning av handel Karlshamns kommun har flera olika typer av platser med handel med olika funktioner och roller. Huvudstråket för handel i kommunen börjar i Karlshamns stadskärna och fortsätter utmed Erik Dahlbergsv. Sölvesborgsv. Jannebergsvägen och fortsätter därefter vidare till Asarum. Det finns även handel i orterna Mörrum, Svängsta och Hällaryd. Nedan följer en beskrivning av de olika handelsplatserna, dess innehåll och lokalisering. 2.4.1 Karlshamn Karlshamn har fyra större handelsområden 2 ; stadskärnan, Norra Infarten, Strömma och Janneberg med butiker inom sällanköpsvaru- och dagligvaruhandel. Det finns även ett mindre område med handel i den östra delen av Karlshamn, Österport. Därtill finns ett antal livsmedelsbutiker och enstaka butiker inom sällanköpsvaruhandel spritt i tätorten. Handelsområdena (samtliga utom stadskärnan) har växt fram på områden med hög tillgänglighet. 2 Med handelsområde menas i denna rapport ett sammanhängande område med dagligvaru- eller sällanköpsvaruhandel eller båda varugrupper.

13(39) Bild 1. Merparten av handeln i kommunen finns lokaliserad i Karlshamn. Ett stråk av handel binder samman Karlshamn med Asarum.

14(39) Bild 2. De större livsmedelsbutikerna i kommunen finns lokaliserade i Karlshamn utmed de stora trafiklederna.

15(39) Karlshamns centrum - Stadskärnan Handeln i Karlshamns centrum är i huvudsak koncentrerad till gatorna kring Stortorget och (Ronnebygatan och Kungsgatan) Drottninggatan från Ronnebygatan till Norra Fogdelyckegatan. I Karlshamns centrum finns strax över 100 kedjebutiker och lokala butiker samt ett antal restauranger och caféer. På torget hålls torgförsäljningen sex dagar i veckan. Bild 3. Stadskärnan har en bra mix av unika lokala butiker till kedjebutiker, framförallt utmed huvudstråket Drottninggatan som sträcker sig en lång sträcka utmed hela centrala Karlshamn. Karlshamn har tre gallerior, Citygallerian, Riggen och Flaggenhuset. City Gallerian sträcker sig genom hela kvarterat från Drottninggatan till Ågatan. Citygallerian tillkom 2011, med nya butiker såsom H & M, Bik Bok, Cubus samt Esters Café och den kombinerade restaurang och saluhallen Brasseri Fridolf m.fl. vilket gett Karlshamns en öppning mot Ågatan/Hamnen. Bild 4. Riggen, Flaggenhuset och Citygallerian är stadens gallerior.

16(39) Bild 5. I Karlshamns centrum finns totalt 1900 parkeringsplatser. Kartan visar centrums handelshuvudstråk med huvudinriktningar inom olika branscher, köpcentrum samt p-hus och större p-ytor. Källa: Näringslivsenheten, Karlshamns kommun. Norra infarten Är ett större område beläget i anslutning till stadskärnan vid mötet av två trafikleder, Prinsgatan och Erik Dahlbergsvägen, som sträcker sig vidare utmed Sölvesborgsvägen. Området har aktörer både inom dagligvaror och sällanköpsvaror såsom Netto, Lidl, City Gross, Mekonomen, Expert och Jysk m.fl. På området finns ett antal handelsföretag som även erbjuder tjänster. Det finns även andra verksamheter på området. Området består av fler olika delar som inte är direkt sammankopplade. Delar av Norra infarten är att betrakta som ett storbutikscentrum, vilket består av flera stora butiker i olika branscher (dagligvaror och sällanköpsvaror). Butikerna ligger tillsammans med gemensam parkering men fungerar i övrigt fristående från varandra. I andra delar ligger butikerna fristående från varandra och utan gemensam parkering.

17(39) Bild 6. Området med City Gross och Jysk är strategiskt beläget precis mellan centrum och det större handelsområdet mot Asarum och E22 Strömmaområdet Handelsområde med butiker inom sällanköp och dagligvaror bland annat Coop Forum, Elon, AudioVideo och Colorama m.fl. Ligger vid större trafikknutpunkt där Sölvesborgsvägen möter E22. Bild 7. COOP Forum, ELON, Audiovideo återfinns i externområdet. Janneberg I dagsläget endast en livsmedelsbutik, Ica Kvantum, men mark finns förberedd för ytterligare en aktör. Ligger utmed trafikled (Jannebergsvägen). 2.4.1 Asarum, Mörrum, Svängsta, Hällaryd och Åryd I de mindre orterna (Mörrum, Svängsta och Hällaryd) finns framförallt bostadsområdescentrum som tillhandahåller dagligvaror och personliga tjänster för det dagliga behovet för de boende i de närmaste bostadsområdena och för Mörrums del även besökare. Asarum har en mindre centrumbildning med dagligvaror och sällanköpsvaror utmed Storgatan. Det finns även enstaka butiker inom sällanköpsvaror i Svängsta och Mörrum. Åryd saknar idag handel.

18(39) Bild 8. Mörrum har både livsmedelskedjorna Coop Konsum och ICA Nära inne i själva samhället. Bild 9. Mörrumsån lockar många besökare.

19(39) Bild 10. Livsmedelsbutikerna i Mörrum finns lokaliserade i centrum.

20(39) Bild 11. Hällaryd har en mindre livsmedelsbutik.

21(39) Bild 12. I Svängsta finns en mindre livsmedelsbutik, Coop. 2.4.2 Omsättning 3 Karlshamns kommuns detaljhandelsomsättning för år 2010 minskade med 1 % jämfört med föregående år. År 2011 ökade dock omsättningen med totalt 4 %, vilket är över rikets snitt på 1 %. 3 Källa: HUI, Handeln i Sverige och Delfi

22(39) På dagligvarusidan minskade omsättningen med 5 % år 2010. År 2011 ökade omsättningen igen med 5 %. Detta kan ha berott på att livsmedelsbutiker från stadskärnan flyttat till nya lägen under 2010. Oftast tar det ett par år innan butikerna når full omsättning vid nyetablering och omlokalisering. Omsättning för sällanköpsvaror ökade med 5 % år 2010, vilket är i nivå med utvecklingen i riket (5%). År 2011 fortsatte omsättningen att öka med 4 %, vilket är mer än rikets utveckling (1 %). Den totala omsättningen för detaljhandel i Karlshamns kommun år 2011 uppgick för dagligvaror till 903 mkr och för sällanköpsvaror till 792 mkr. Detta ger en total omsättning på 1 695 mkr. Karlskrona, som är Blekinge läns största handelsdestination, hade år 2011 en total omsättning på 3 825 mkr. Övriga kommuner i länet har följande omsättning; Olofström 592 mkr, Ronneby 1 410 mkr och Sölvesborg 701 mkr. Karlshamn är således den andra största handelsdestinationen i länet sett till omsättning efter Karlskrona. Samtliga livsmedelsbutiker i kommunen med högst omsättning (år 2011) finns i Karlshamn City Gross, Coop Forum och Ica Kvantum. City Gross är sett till omsättning kommunens största butik. Willys, Netto och Lidl i Karlshamn redovisar ingen omsättning. Omsättningen för dessa butiker är uppskattad och baseras på kommunens snitt. I övriga kommunen finns endast en större livsmedelsbutik, Ica Kvantum i Asarum. Det finns ett antal mindre butiker spridda i kommunens övriga orter som sett till omsättning verkar vara relativt välfungerade. Snittomsättning för dagligvarubutikerna i Karlshamns kommun ligger på 51 000 kr per kvm säljyta men omsättningen varierar från 21 000 kr till 140 000 kr per kvm säljyta. Kommunens snitt kan jämföras med till exempel Borås kommun som har en snittomsättning på 63 000 kr per kvm eller Malmö kommun som har en snittomsättning på 52 000 kr per kvm. Generellt är omsättningen i butikerna på de mindre orterna lägre än i Karlshamn, vilket indikerar på en sämre konkurrenskraft. Utbudet för sällanköpsvaror visar på en tydlig koncentration av handel i Karlshamn i och i anslutning till stadskärnan samt övriga handelsområden. I övrigt är omsättningen vad gäller sällanköpsvaror låg/obefintlig i övriga tätorter i kommunen. Karta 6 visar att de större områdena med handel ligger i anslutning till områden med en hög befolkningstäthet. Ett undantag är handeln i Svängsta som ligger i ortens utkant. Det planerade området Västerport ligger i ett område med medelhög befolkningstäthet men har inga bostäder i direkt anslutning. Någon större utbyggnad av bostäder planeras inte på Västerport pga. de verksamheter som finns i hamnen. På Västerport planeras för andra typer av verksamheter förutom handel samt en idrottsanläggning. Dessa kan komma att skapa flöden av människor i framtiden.

23(39) Bild 13. Handeln i kommunen finns lokaliserad där befolkningstätheten är hög.

24(39) 2.5 Konkurrerande projekt Generellt sett kan sägas att handeln är konkurrenssatt i nuläget, mycket på grund av förändrade konsumentbeteenden gällande e-handel som ökar med några procent årligen. Detta innebär att traditionella handelsplatser får det allt svårare att klara sig i denna nya konkurrenssituation där branscher såsom bokhandel, hemelektronik m fl. är starka inom e-handel. Karlshamn ligger i ett område med relativt stor konkurrens av andra handelsplatser. Värt att notera är dock att avstånden mellan olika handelsplatser är relativt långa, d.v.s. de större konkurrerande handelsplatser tillhör sekundära upptagningsområden. Sett till avstånden till de närmaste handelsplatserna utanför kommunen är avstånden från centrala Karlshamn till Sölvesborg (ca 20 minuters bilväg/ ca 20 minuter med kollektivtrafik) och Ronneby (ca 20 minuters bilväg/ca 30 min med kollektivtrafik) korta. Sölvesborg och Ronneby är dock inga konkurrerande handelsplatser till Karlshamn utan kan snarare ses som en del av Karlshamns primära upptagningsområde för handel då handeln traditionellt och i nuläget är starkare i Karlshamn. När det gäller de större handelsplatser såsom Karlskrona (strax under 40 minuters bilväg/ca 50 minuter med kollektivtrafik), Kristianstad (strax över 40 minuters bilväg/ 45 minuter med kollektivtrafik), Växjö (över en timmes bilväg/ca 2,5 timmar med kollektivtrafik) och Kalmar (över en och halv timmes bilväg/ca 2,5 timmar med kollektivtrafik) är avstånden betydligt längre vilket innebär att färre resor görs i samband med inköp huvudsakligen av sällanköpsvaror. De större handelsplatserna har ett utbud som konkurrerar med Karlshamns handelsutbud. Det är dock en relativt lång resa för att göra inköp vilket innebär att Kristianstad och Karlskrona kan fungera som helgnöje alternativt kopplat till inköp vid pendlingsresor. Växjö och Kalmar innebär mer långväga resor. Resor till Kalmar görs i huvudsak vid IKEAbesök.

25(39) 2.5.1 Kristianstad I Kristianstad finns det ca 250 butiker och restauranger. Under 2011 gick Kristianstads kommun, Handelsföreningen och Fastighetsägarna samman för att jobba med centrumutveckling under namnet Handelsstaden Kristianstad. Organisationen arbetar med att utveckla stadskärnans dragningskraft, skapa förutsättningar för en gynnsam utveckling av stadens näringar och att stärka fastighetsvärdena. Investeringsbeslut om Kristianstad nya Galleria (tidigare benämnd Östra Centrum) fattades i juni 2012 av ägarna till Steen & Ström i Frankrike. Steen & Ström, som utvecklar Kristianstad Nya Galleria, lämnade den 24 april 2012 in bygglovsansökan med tidplanen att genomföra första spadtaget i början av september 2012. Gallerian skall stå helt klar för en Grand Opening i oktober 2014 med en invigning av första etappen redan hösten 2013. Projekt Kristianstad Nya Galleria omfattar totalt ca 62 000 kvm och kommer med sina 28 000 kvm handel att innehålla ungefär 70 butiker. Förutom handel omfattar projektet cirka 150 bostäder och drygt 1 100 parkeringsplatser. Investeringen beräknas till drygt en miljard kronor. Ett år senare efter etableringen av Kristianstad Nya Galleria planeras C4 Shopping i Hammarshus, d.v.s. en galleria med familjeshopping samt ett större volymområde. 2.5.2 Karlskrona I centrum finns över 170 butiker, samt ett flertal restauranger och caféer plus ett brett kulturutbud vilket lockar många kunder och besökare utifrån. I Karlskrona centrum finns ett starkt utbud av olika typer av kedjebutiker och lokala butiker med varierat innehåll. I Karlskrona har Centrumföreningen bildat ett bolag, Karlskrona Handel AB, där även externhandel är på väg att anslutas för att hitta gemensamma möjligheter att lyfta Karlskrona ur handelssynpunkt. Idag har bolaget ca 250 medlemmar i centrum och i externhandelsområdet. Karlskrona väntas utveckla sin handel genom utvecklingen av nya resecentrum vid Pottholmen där Blekingegatan föreslås utvecklas som en affärsgata och bli en länk som förbinder Pottholmen med Trossö och Pantarholmen. Ambitionen är en hel gata för butiker där Blekingegatan föreslås ses som en fortsättning på Landbrogatan och en utvidgning av Karlskrona centrum. I Planprogrammet för Pottholmen anges möjlighet till ny service/butiker längs med Blekingegatan samt delvis längs med Borgmästarekajen. Byggnaderna runt Järnvägstorget föreslås även innehålla service som kan ingå i det kompletta resandet.

26(39) 2.5.3 Växjö Växjö har många större handelsplatser. I Växjö city finns över 200 butiker, restauranger och caféer. I city återfinns också Linnégallerian med 20 butiker. Under 2012 har det tillkommit några verksamheter i stadskärnan såsom restaurangerna King of India på Bäckgatan och Meat samt inredningsbutiken Tems inredning. År 2010 vann Växjö pris som årets stadskärna med motiveringen att de arbetat med en målmedveten strategi, god struktur med bred förankring och stabil ekonomi som lagt grunden för en långsiktigt hållbar stadsutveckling. Grand Samarkand strax väster om Växjö city är en välbesökt handelsplats med ett 70-tal butiker, caféer och restauranger. Köpcentrumet har fått utmärkelsen årets köpcentrum 2011-2012. Bland projekt som kommer påverka utvecklingen av Växjö city är World Trade Center vid det nya resecentrumet med nio våningar med kontorsytor och två våningar parkeringshus. Detaljplanen för World Trade Center i Växjö blev klar under sommaren 2012. Planen är att börja bygga hösten 2013. Vilka företag som kommer att hyra in sig i de nya lokalerna vill dock varken kommunen eller byggherren Kärnhem ännu meddela. 2.5.4 Ronneby och Sölvesborg Ronneby Handel arbetar för att stärka handeln i Ronneby. Här ingår handelsaktörer från såväl centrum som externområdet Sörby. Precis som i Karlskrona arbetar Ronneby Handel med att samarbeta och stärka handeln gemensamt d.v.s. se Ronneby som en samlad handelsplats. Sölvesborg har ett utbud av ett mindre antal kedjeföretag och lokala aktörer som gemensamt ingår i Handelsföreningen Mysiga handelsstaden Sölvesborg. Aktörerna arbetar med att lyfta fram den småskaliga och mysiga atmosfären som finns i Sölvesborg. 2.6 Utbyggnadsplaner i Karlshamns kommun 2.6.1 Västerport I Karlshamn förbereds för exploatering av området Västerport. Kommunfullmäktige har tagit beslut på detaljplan för området. I området kommer 33 % att vara orörd naturmark och 15 % gator och planerade ytor. Den andra hälften kan användas för etablering av till exempel idrott, småföretag, kontor, räddningstjänst, storskalig handel och andra verksamheter som inte nu finns i Karlshamn och som vill etablera sig i området.

27(39) 3 Analys Utifrån resultaten från kartläggningen av handelsstrukturen och de lokala marknadsförutsättningarna förs ett resonemang om förutsättningarna för handeln i framtiden. Riktlinjer för nya etableringar (externetableringar) för handel samt dagligvaruhandel och övrig handel inkl. tjänsteföretag i Karlshamns kommun och dess orter föreslås. 3.1 Ökad konkurrens inom handeln Det råder en tuff konkurrens inom handeln. Förutom e-handel som tar allt större andelar (ca 5% andel under 2012) så finns en stark konkurrens i Karlshamns omgivning från Kristianstad, Karlskrona och till viss del Växjö som utvecklar sina handelsplatser. Exempelvis har Steen & Ström fattat investeringsbeslut för Kristianstad Nya Galleria med byggstart i september 2012. Även de mindre handelsplatserna Ronneby och Sölvesborg kämpar för att stärka sin egen handelsutveckling. Detta innebär att det är många som slåss om köpkraften. Vilka möjligheter har Karlshamns stadskärna att utveckla sin handel? Fördelen med Karlshamn är att staden har en mysig stadskärna med vacker arkitektur, restaurang och kafé, vatten, hamn mm. Etableringen av H & M har varit strategiskt viktig för att bibehålla köpkraften på hemmaplan inom sällanköp samt stärka sin roll som den största handelsaktören i närområdet d.v.s. även som dragare för Sölvesborg och Ronneby. För att kunna stärka sig gentemot de större städerna och s.k. helgshopping är det viktigt att hela Karlshamn (inklusive alla småorter) gemensamt erbjuder ett intressant utbud så att antalet resor till andra städer minskar och att inflödet från kringliggande kommuner ökar. Försäljningsindex för handeln visar att Karlhamns kommun har stärkt sin konkurrenskraft inom framförallt dagligvaror. Minskningen 2010 kan ha berott på omlokalisering av butiker. För sällanköpshandel har utveckling av försäljningsindex varit mer stabil och 2011 ökade index med tre enheter. Det är inom denna bransch som det är störst utmaningar för Karlshamns kommun att öka sitt försäljningsindex. Det är därför viktigt att fortsätta utvecklingsarbetet i hela kommunen men framförallt i Karlshamn. Precis som på många andra ställen utsätts handeln i Karlshamn från konkurrens från e-handeln. För framtidens handelsplatser bör det finnas bra distributionsställen i anslutning till handelsplatserna och handelsföretagen bör kunna kombinera sina erbjudanden både via e-handel och i sin butik, t ex kombinerande erbjudanden butik/e-handel, showrooms etc. För Karlshamns handels del innebär detta att arbeta med att fortsätta stärka och bidra till att handeln följer med i utvecklingen. Kedjebutikerna har redan strategier för detta men det är viktigt att lokala aktörer också får möjlighet att hänga med i utvecklingen.

28(39) 3.2 Framtida detaljhandelsstruktur 3.2.1 Utveckla handeln genom att förstärka och förtäta befintliga områden Externhandel avser de handelsplatser som ligger utanför stadsdels- eller tätortscentrum. Karlshamns kommun har idag inget renodlat externt handelsområde. Befintlig handel mellan Karlshamns tätort och Asarum fungerar snarare som sammanlänkade mellan de två orterna. Det planerade handelsområdet Västerport kan betraktas som en halvextern etablering då det varken finns verksamheter eller bostäder som binder ihop området med Karlshamn. Karlshamn bör fortsätta att vara huvudorten för handel i västra Blekinge. För att stärka handeln i kommunen bör i första hand befintlig handelsstruktur utvecklas, d.v.s. en stark centrumhandel med kompletterande mer volymbaserad handel inom sällanköps- och dagligvaruhandel utmed Norra Infarten/Strömma/Janneberg i Karlshamn samt befintliga etableringar i Asarum, Mörrum, Svängsta och Hällaryd. I andra hand bör Västerport utvecklas (på längre sikt). En försvårande omständighet gällande handelsutvecklingen i kommunen är topografin som försvårar handelsetableringar på några av de befintliga områdena. Befintlig handelsstruktur utmed Norra Infarten/Strömma/Janneberg bör om möjligt bibehållas, stärkas och sammankopplas genom ytterligare etableringar, fortsatt arbete med tillgänglighet och tydlig positionering mm. Den befintliga handelsstrukturen bör även ingå i en mer stadsmässig utformning där gatustråken lugnas ner, d.v.s. får en stadskaraktär genom tillskapandet av en funktionsblandad bebyggelse. Området Norra Infarten/Strömma och vid behov Västerport bör stå för det rationella dvs. det storskaliga, volymhandel såväl inom dagligvaror och sällanköpsvaror. Karlshamn centrum bör stå för det emotionella dvs. trevliga mötesplatser, caféer, pittoresk miljö, kvalitetsutbud etc. Lämpliga varugrupper i stadskärnan är ej skrymmande varugrupper inom sällanköpshandel samt dagligvaror. Den övergripande strukturen för livsmedel visar på en geografisk spridning av butiker, något som är positivt. Fortsatt utveckling av befintliga livsmedelsbutiker samt viss nyetablering kan ytterligare stärka försäljningsindex för dagligvaror. Karlshamns kommun bör fortsätta arbetet med att stärka sig utåt som en gemensam och stark handelsplats Handelsplats Karlshamn. Inom detta samarbete föreslås varje handelsplats och ort få hitta sin egen profilering. Profileringen av handelsplatserna bör göras för att lyfta fram områdenas respektive karaktär.

29(39) 3.2.2 Karlshamn och Asarum integreras genom handel Handelsmässigt är Karlshamn och Asarum redan idag i stort sett integrerade genom sammanbunden handel genom Norra Infarten och Strömma. Ur handelssynpunkt har Karlshamn och Asarum goda förutsättningar att profilera sig tillsammans. Det gemensamma utbudet som Karlshamn och Asarum erbjuder är ett relativt stort men för att kunna stå på egna ben är varje enhet för liten för att helt klara sig på egen hand. Därför är det viktigt presentera en gemensam struktur för handelsutbudet i Karlshamn och Asarum. Det är viktigt att förtydliga att gemensamt handelsutbud inte innebär att identiteten i respektive område ska gå förlorat. Karlshamns centrum ska fortsätta sin profil som en mysig stadskärna med en spännande mix av intressanta butiker, fik och restauranger. Norra Infarten/Strömma fungera med mer rationell volymbaserad handel och Asarum med småskalig handel i befintlig bystruktur. 3.2.3 Västerport bör tas i anspråk på längre sikt Detaljplanen för Västerport kommer efter planens genomförande ha hög koncentration av kommersiell service, främst inriktad mot handel av sällanköpsvaror. Inom planområdet finns också möjligheter att uppföra bebyggelse för handel med drivmedel, kontorslokaler, lokaler för räddningstjänsten och sporthallar/evenemangslokaler. Till detta kan det också inom delar av planområdet uppföras lokaler för småindustri/lager av icke störande art. Innan kommunen tar mark i anspråk på Västerport bör frågan ställas ifall det går att hitta olika förtätningslösningar utmed Norra Infarten, Janneberg och Strömma. Då Norra Infarten, Janneberg och Strömma ligger i närheten av stadskärnan finns en fördel om stadsmässighet råder även i detta område. Hela området kan utvecklas och få en tydligare struktur, skyltning, stadsmässighet och grönytor. Det ligger geografiskt fördelaktigt utmed stora trafikleder och närhet till kollektivtrafik. Såväl invånare, besökare och handel/näringsidkare kan dra nytta av en tät och intressant stadsstruktur med ett spännande utbud. Västerport innebär ökade trafikmängder om området utvecklas med handel. Det här är ett område som bör tas i anspråk på längre sikt när befintliga områden är fullt utvecklade. En alternativ utveckling för Västerport kan vara att förlägga andra typer av verksamheter med koppling till handel, till exempel försäljning av bilar. Sett till marknadsunderlaget finns inte något större utrymme för ett nytt större handelsområde på kort sikt utan att det skulle påverka befintlig handel.

30(39) Bild 14. Illustration till detaljplan för Västerport 3.2.4 Lokalisera dagligvaror i anslutning till bostäder Karlshamns kommun har idag ett befintligt utbud av livsmedelsbutiker i samtliga av kommunens orter förutom Åryd. Dagligvaruhandeln, liksom övrig handel, är lokaliserade i och i anslutning till befolkningstäta områden.

31(39) Kommunen bör försöka bibehålla befintlig struktur inom dagligvaror, framförallt livsmedelshandeln, i så stor utsträckning som möjligt. Karlshamn erbjuder ett bra och konkurrenskraftigt utbud av större livsmedelsbutiker som försörjer hela kommunen med dagligvaror. Livsmedelsförsäljning i stadskärnan stärker centrum och bör tillåtas utvecklas vid behov. I och utveckling av nya bostäder utmed kustbandet öster om Karlshamn har befintlig handel vid Österport möjlighet att utvecklas, framförallt inom dagligvaruhandel och servicefunktioner. Butikerna i övriga orter tillhör de mindre butikskoncepten och ger kommuninvånarna utanför huvudorten en bra service. Livsmedelsbutikerna i Asarum centrum och Mörrum kan eventuellt stärkas genom samlokalisering av olika servicefunktioner, t.ex. paketutlämning, blomsterbutik, frisör. Det är viktigt att påpeka att det råder en relativt hård lokal konkurrens i kommunen samtidigt som marknadsunderlaget är litet i de mindre orterna. Detta påverkar i stor utsträckning förutsättningarna att bevara och utveckla handeln i de mindre orterna (Åryd, Svängsta och Hällaryd). Aktiva och nytänkande handlare bör uppmuntras och kan på dessa orter spela en viktig roll. Nyetablering av livsmedel bör framförallt lokaliseras i anslutning till befolkningstäta områden eller vid planerade bostäder. 3.2.5 Tillgängligheten till de befintliga handelsplatserna är god Karlshamns centrum har 1900 p-platser och det finns även ett bra utbud av p-platser utmed stadskärnans mest centrala stråk. Parkeringsplatser är generellt en mycket viktig fråga, speciellt för mindre städer där bilinnehavet ofta är högre per invånare jämfört med storstäder. Det finns olika typer av attraktivitet när det gäller parkeringsplatser och dess närhet till handelsplatserna. Vår bedömning är att det totalt sett finns relativt god tillgång på parkeringsplatser i stadskärnan. Däremot har olika p-platser attraktionskraft för en kund där de p-platser i mycket nära anslutning till butikerna är de mest värdefulla. För Karlshamns del är p-platserna på torget och i galleriorna de mest attraktiva för handeln. En strategi kan vara att upplåta ett visst antal gratis parkeringar i anslutning till stadskärnan. Vid Norra infarten och Strömma bedöms parkeringssituation som god. Vid eventuella förtätningar av handel vid Norra infarten och Strömma bör gemensamma parkeringslösningar utvärderas för att skapa så bra flöden som möjligt och undvika onödig söktrafik. Exempelvis kan samlokaliseringar av parkeringsytor effektiviseras vid förtätningar och nyexploatering. Vidare kan kollektivtrafiken stärkas mellan Karlshamns centrum och Norra Infarten/Strömma/Janneberg med shoppinglinje samt förstärkning av cykelstråk etc. I Mörrum finns det gott om parkeringsplatser i direkt anslutning till såväl småbutiker som i anslutning till livsmedelsbutikerna. Även i Asarum och Svängsta är det enkelt att parkera i närheten av livsmedelsbutiken och övrigt butiksutbud på orterna.

32(39) 3.2.6 Arbeta med att utveckla andra funktioner och samverkan som stöder handeln Hög tillgänglighet med samtliga trafikslag och attraktiva parkeringsmöjligheter är av stor vikt för handelsutvecklingen av samtliga typer av handelsplatser. Det är viktigt att handels- och trafikutveckling samverkar vid utvecklingen av handeln. För att kommunen ska kunna utvecklas vad gäller handel är det grundläggande att arbeta med kommunens attraktivitet. Framförallt handlar det om att bli en attraktiv boendeort så att kommunen kan stärka sitt marknadsunderlag genom ett ökat befolkningsunderlag. Förutom de prognostiserade konsumtionsökningarna ger en växande befolkning möjlighet att utveckla handeln. För att öka kommunens attraktivitet handlar det t ex om att skapa bra och attraktiva bostadsområden för olika målgrupper, möjlighet till sysselsättning, att öka områdespriserna på boende för att stimulera bostadsbyggande och att erbjuda en bra offentlig service i kommunen. Utvecklingen av besöksnäringen är ett annat område som kan gynna handel- och restaurangnäringen i kommunen. Goda exempel på städer som jobbat med kopplingen handel och besöksnäring är exempelvis Varberg, Borås, Ystad och Halmstad. I Varberg finns en gemensam strategi för att koppla samman besöksmål, handel, restaurang och hotellnäring. I Borås arbetar man med att skapa kulturupplevelser och skulpturer vid strategiska platser och handelsstråk. I Ystads har Henning Mankells böcker om Kurt Wallander varit betydelsefulla för stadens handel-, kultur- och besöksnäring. Det finns möjligheter att ytterligare stärka kopplingen mellan de besöksmål som finns och handeln framförallt i Karlshamn och Mörrum, t ex Mörrumsåns kvaliteter, Östersjöfestivalen, Sweden Rock m fl. Viktigt att tänka på är att handeln gynnas av att det sker händelser under längre perioder under året. Karlshamn och Blekinge är populära sommardestinationer, det är även viktigt att arbeta med att förlänga sommarsäsongen med evenemang i början och slutet av säsongen. Samverkan mellan olika parter, d.v.s. fastighetsägare, handel, kommun och andra aktörer är viktiga för att kunna uppnå en långsiktigt fungerade handelsstruktur. Det bör exempelvis råda en samsyn vid utvecklingen av ett gemensamt handelsstråk dels inom vissa områden i centrum och dels i områden som förbinder stadskärnan med Norra Infarten. Det handlar också om samverkan gällande profilering där Karlshamns centrumförening har en nyckelroll. Sedan 2010 finns det en väl fungerande centrumförening (fastighetsägare, kommun, handel) med ett gemensamt ansvar för att stadskärnan ska utvecklas positivt. En viktig trend inom handel är miljömässig hållbarhet som påverkar utvecklingen av handelns förutsättningar. Vid utveckling av handelsområdena i Karlshamns kommun bör man beakta det geografiska läget, handelsplatsernas placering och tillgänglighet med olika trafikslag, gång och cykel. Miljömässig hållbarhet har även betydelse för utbudet, d.v.s. reduce, reuse & recycle. Det innebär att den tidigare slit och släng-mentaliteten förändras till ett mer hållbart konsumtionssätt. För Karlshamns del kan det handla om att man uppmuntrar till en hållbarhetstanke i utbudet, t.ex. fair trade, närodlat, ekologiska produkter mm.

33(39) 3.2.7 Riktlinjer för handelns fortsatta etablering Det kommunen kan göra för att stimulera för renodling av handelsområde är att anta en handelspolicy som anger tydliga riktlinjer för handelns fortsatta etablering vilket på sikt bidar till mer renodlade handelsområden. Kommunen kan också hjälpa till att göra befintliga och nya områden attraktiva genom tex väl fungerande infrastruktur, kollektivtrafik och stimulera till fortsatt utveckling av handel och andra stödjande funktioner. För kommunens del kan det vara svårt att påverka flytt av befintliga aktörer till nya områden. Vid omflyttningar uppstår det kostnader för aktörerna och det måste finnas förutsättningar för ett mer strategiskt läge med potential för ökade intäkter för att aktörerna ska ha incitament till att flytta. 3.2.8 Möjliga områden för utveckling av handel Karlshamns Centrum - Stadskärnan Handeln i Karlshamns centrum är utspridd i ett relativt sett utsträckt centrum. Det är viktigt att handeln fortsätter med att bredda staden och göra huvudstråket dubbelsidigt. Torget fyller redan idag flera viktiga funktioner såsom torghandel, servering, parkering. Runt torget finns även flera viktiga verksamheter som Stadshuset, Kyrkan och handel. Torget har både historiskt och idag en grundläggande viktig funktion som mötesplats, vilket är mycket viktigt att bibehålla och utveckla. Tyréns förslag är att torget utvecklas så att det kan nyttjas året runt och vid olika tidpunkter. Dels bör man se över de olika grundfunktionerna för torget, d.v.s. torghandeln, möjliga ytor för uteservering från befintliga byggnader som omger torget, gröna ytor, gator och möjliga evenemangsytor. Vidare bör man undersöka möjligheter till förnyelse av befintlig kiosk så att denna byggnad kan tillgodose dagens behov gällande funktion, attraktion, arkitektoniskt uttryck. Det är även viktigt att förbättra kopplingen från Drottninggatan mot torget så att handeln och flödena mellan torget och Drottninggatan blir tydligare. Idag innebär kyrkomuren vid Stortorget en viss barriäreffekt. Att öka visualiseringen mellan Citygallerian och resterande stråk utmed Drottninggatan och Stortorget skulle innebära att staden uppfattades som mer intressant och spännande ur en handels- och besökssynpunkt. Går det att i samverkan med kyrkan hitta kreativa lösningar för att eventuellt kunna öppna upp delar av muren skulle även det gröna inslaget på torget förstärkas. Det är viktigt att öka visibiliteten så att besökarna känner att stråket fortsätter norrut. En strategisk fråga är axeln från hamnen via Drottninggatan. Det måsta finnas attraktiva stråk från hamnen som på ett naturligt sätt kopplar an till Drottninggatan. Drottninggatan är den viktigaste handelsgatan i staden och bör således få prioriterad i upprustning och försköning så som belysning, möblering, konstnärligt utsmyckning mm. Det är grundförutsättningen för en utveckling av Ronnebygatan. Blir den södra delen av Drottninggatan mer attraktiv spiller det över på Ronnebygatan. En viktig fråga är hur korsningen Drottninggatan/Ronnebygatan kan utvecklas för att förbättra flödet.

34(39) Busstrafiken är enligt Tyréns överskådliga bedömning bra placerad med exempelvis en busshållplats vid Stortorget och en linjedragning som sträcker sig runt stadskärnan. Det är viktigt att påpeka att faktorer som turtäthet, linjedragningar mm bör analyseras mer ingående kopplat till handels förutsättningar. En styrka idag är kopplingen mellan Å-rummet och stadskärnan som skapats i och med Citygallerian och dess verksamheter ut mot vattnet. Å-rummet har möjlighet att sammanbinda stadens olika strategiska platser i stadskärnan men även i Norra Infarten, som föreslås bli mer stadsmässig i sin utformning. Å-rummet kan dels skapa förutsättningar för nya bostäder men även ge möjlighet till attraktiva cykelstråk. Ett väl använt Å-rum kan också bidra till en förhöjd upplevelse och gröna inslag. Det är framförallt restaurang- och caféverksamhet som i första hand kan dra nytta av Å-rummets kvaliteter. Det är även önskvärt om en mer stadsmässig struktur skapas i området mellan Karlshamns centrum via Norra Infarten och Strömma som kopplas samman med den småskaliga bebyggelse som finns i Asarum. Norra Infarten/Strömma/Janneberg För områdena Norra Infarten/Strömma/Janneberg bör ett speciellt upplägg tas fram som handlar om att binda samman de olika handelsdelarna samt med en koppling till centrum. Området kan även kopplas till Tubba torg (utmed Sölvesborgsvägen). Tubba torg är inte i huvudsak ett område med detaljhandel men där finns verksamheter inom t ex VVS, däck och badrum. Ett gemensamt namn för handelsområdet bör tas fram. Området bör fortsätta utvecklas som ett volymhandelsområde för dagligvaruhandel och sällanköpshandel som kompletterar stadskärnans handelsutbud. Utvecklingsarbetet bör även omfatta tillgänglighet, placering av nya butiker samt utformning och skylting som knyter samman handelsområdet etc. Västerport Kan vid behov och på sikt utvecklas med volymbaserade sällanköpsvaror. Asarum Kan om möjligt förtätas med fler verksamheter relaterade till livsmedelsbutikerna och servicefunktioner. Kan om möjligt bindas samman ytterligare med Karlshamn vid en gemensam utveckling och utökning av områdena Norra Infarten/Strömma/Janneberg. Svängsta Kan om möjligt förtätas med fler verksamheter relaterade till livsmedelsbutikerna och servicefunktioner. Mörrum Mörrum kan stärka sin handel dels genom att fungera som ett intressant komplement till utbudet i Karlshamns genom att erbjuda goda servicefunktioner och fortsatt god dagligvaruhandel. Vidare finns det en stark potential, att fortsätta arbetet med att stärka besöksnäring genom den unika anläggning som finns i Mörrum och Mörrumsån.

35(39) Hällaryd och Åryd Har begränsade förutsättningar att fortsätta utvecklas med handel.

36(39) Bild 14. Möjliga områden för utveckling av handel i Karlshamn och Asarum

37(39) Bild 15. Möjligt område för utveckling av handel i Svängsta

38(39) Bild 16. Möjligt område för utveckling av handel i Mörrum

39(39) 4 Bilagor 4.1 Definitioner och begrepp Detaljhandel Med detaljhandel avses i denna presentation egentlig detaljhandel, d.v.s. exklusive bilföretag och bensinstationer. Detaljhandeln kan delas upp i dagligvaror och sällanköpsvaror. Dagligvaruhandel Huvudsakligen livsmedel ink. Tobak, godis mm. Även annat som normalt säljs i livsmedelsbutiker såsom hygien, underkläder och blommor. Sällanköpshandel Försäljning inom branscherna beklädnad, fritidsvaror, hemutrustning och byggvaror. Exempel på ej skrymmande varor är kläder, skor, sport och fritid, leksaker, djur och optik. Exempel på skrymmande varor (volymbaserade) är TV, data, möbler, inredning, byggvaror och trädgårdsutrustning. Försäljningsindex Relationen mellan faktisk omsättning och försäljningsunderlaget. Försäljningsunderlaget beräknas som antalet invånare i kommunen multiplicerat med genomsnittlig omsättning per invånare i riket. Om index är över 100 har kommunen ett inflöde av köpkraft och vice versa. Teoretisk köpkraft Den potentiella köpkraften som beräknas utifrån prognoser om den framtida konsumtionen och befolkningens utveckling. Kan jämföras med den faktiska omsättningen.