Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Ett konsensusdokument utarbetat på regeringens uppdrag av företrädare för Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Tandvårds-Strama samt odontologiska och medicinska specialistföreningar Publiceringsdatum webb: 17 oktober 2012
Varför nya rekommendationer? Ett regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket, ingår i regeringens övergripande satsning på patientsäkerhet. Ökande problem med antibiotikaresistens. Tandläkarna står för en stor del av antibiotikaförskrivningen. Tandvårds-Strama tillfrågat ser stort behov av tydligare riktlinjer för antibiotikaprofylax inom tandvården. Behov av nationell samsyn, liksom samsyn mellan tandvården och sjukvården. Nya data och internationella rekommendationer (UK: NICE*) har tillkommit. *National Institute for Health and Clinical Excellence
Huvudbudskap Gott munhålestatus är av avgörande betydelse för att minska risken för lokala och hematogent spridda infektioner hos riskpatienter. Infektionsförebyggande tandvård ska utföras inför medicinska ingrepp och behandlingar som medför kraftigt ökad risk för infektioner. Den sammanlagda bedömningen av patientens samtliga riskfaktorer är avgörande för om antibiotikaprofylax är nödvändig eller inte. Antibiotikaprofylax inom tandvården bör inskränkas till ett fåtal definierade riskpatienter och vissa odontologiska ingrepp.
Kontakta specialisttandläkare Behandling av eller i samråd med specialisttandläkare rekommenderas för: patienter med mycket lågt antal neutrofila granulocyter (< 0,5 10 9 /L) patienter med defekt granulocytfunktion, t.ex. myelodysplastiskt syndrom patienter med högdosstrålat käkben cancerpatienter som fått i.v. bisfosfonatbehandling
Kontakta behandlande läkare Inför större odontologiska ingrepp med risk för bakteriemi rekommenderas kontakt med behandlande läkare i följande fall: För multisjuka patienter med okontrollerad diabetes, svår autoimmun/inflammatorisk sjukdom eller med samtidig förekomst av flera riskfaktorer. När pågående medicinering kan behöva justeras inför tandvårdsingreppet.
Riskpatienter antibiotikaprofylax rekommenderas Antibiotikaprofylax rekommenderas vid tandutdragning, omfattande tandstensskrapning och dentoalveolär kirurgi till personer med gravt nedsatt immunförsvar. Gravt nedsatt immunförsvar omfattar bl.a. lågt antal neutrofila granulocyter, < 1,0 10 9 /L defekt granulocytfunktion, t.ex. myelodysplastiskt syndrom pågående tung immunosuppression.
Riskpatienter antibiotikaprofylax rekommenderas, forts. P.g.a. ökad risk för käkbensnekros rekommenderas antibiotikaprofylax inför benskadande odontologiska ingrepp till: personer med högdosstrålat käkben cancerpatienter som fått intravenös behandling med bisfosfonater i hög dos.
Riskpatienter antibiotikaprofylax kan övervägas Inför tandutdragning, omfattande tandstensskrapning och dentoalveolär kirurgi kan antibiotikaprofylax övervägas till patienter som nyligen fått ledprotes (< 3 månader) och har flera riskfaktorer*. Tandingreppet bör dock om möjligt skjutas upp! *exempel på riskfaktorer för ledprotesopererade: BMI > 35 40, rökning, immunbrist, anemi, hög ålder, dålig munhälsa, försämrat allmäntillstånd och odontologiska ingrepp som tar lång tid.
Odontologiska ingrepp med ökad infektionsrisk Vid följande odontologiska ingrepp, s.k. riskingrepp, rekommenderas antibiotikaprofylax även till i övrigt friska personer anomalikirurgi frakturkirurgi bentransplantation. Antibiotikaprofylax kan övervägas vid implantatkirurgi
Preparat- och dosval Peroral administrering, engångsdos ges 60 minuter före ingreppet. Förstahandsval Vuxna: amoxicillin 2 g Barn: amoxicillin 50 mg/kg kroppsvikt Vid dokumenterad pc-allergi Vuxna: klindamycin 600 mg Barn: klindamycin 15 mg/kg kroppsvikt Parenteral administrering, ges under högst ett dygn. Förstahandsval Bensylpenicillin (3 g 1 3) Vid dokumenterad pc-allergi Klindamycin (600 mg 1 3)
Deltagare vid expertmötet i maj 2012 Läkare, docent Eva Baecklund, Svensk Reumatologisk Förening Övertandläkare Johan Blomgren, Svensk förening för Orofacial Medicin/Tandvårds-Strama Läkare Honar Cherif, Svensk förening för hematologi Klinisk expert, docent Kerstin Claesson, Svensk Transplantationsförening, Läkemedelsverket Professor, övertandläkare Gunnar Dahlén, Tandvårds- Strama Docent, överläkare Tore Dalén, Svensk Ortopedisk Förening Läkare Ulf Ergander, Svensk Barnkardiologisk Förening Docent, övertandläkare Bengt Götrick, Tandvårds-Strama Läkare Harriet Hogevik, Svenska Infektionsläkar-föreningen Professor, övertandläkare Björn Klinge, Svenska Parodontologföreningen Professor Kerstin Knutsson, Tandvårds-Strama Docent, specialist i oral kirurgi Bodil Lund, Svensk Käkkirurgisk Förening/Tandvårds-Strama Docent, käkkirurg Bo Sunzel, Tandvårds-Strama Docent, övertandläkare Ylva Britt Wahlin, Svenska Pedodontiföreningen/ Tandvårds-Strama Övertandläkare, odont. dr Johan Warfvinge, Svenska Endodontiföreningen Docent Gerhard Wikström, Svenska Cardiologföreningen Läkare Björn Zethelius, Svensk Diabetologisk förening Docent, leg. tandläkare Mikael Zimmerman, Tandvårds- Strama Läkare Susanne V Allander, Läkemedelsverket Docent, överläkare Bo Aronsson, Smittskyddsinstitutet Professor Charlotta Edlund, Läkemedelsverket Assistent Malika Hadrati, Läkemedelsverket Infektionsläkare Ulf Törnebladh, Läkemedelsverket Apotekare, farm. dr. Pernilla Örtqvist, Läkemedelsverket