Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer och slutsatser som presenteras. SWECO STRATEGY

Innehåll 1. Inledning... 3 2. Målstruktur... 4 2.1 Framtagande av nya målsättningar...4 2.2 Bedömning av måluppfyllelse...7 3. Plattformsmötenas funktion... 9 3.1 Plattformens deltagande hur många har deltagit?...9 3.2 Plattformens deltagande Vilka aktörer har deltagit?...9 3.3 Vilken additionalitet ger plattformsmötena?... 11 3.4 Rekommendationer för framtiden... 13 2 ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO

1. Inledning Sweco har fått i uppdrag att utvärdera plattformen för hållbar stadsutveckling. Bakgrunden till uppdraget är att regeringen i februari 2014 gav Boverket, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket att upprätta och förvalta en plattform för frågor kring hållbar stadsutveckling. Plattformen är tänkt att bidra till tvärsektoriell samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Arbetet inom ramen för plattformen ska vidare vara ett stöd för de insatser som görs inom de regionala strukturfondsprogrammens arbete med hållbar stadsutveckling. Föregångaren till dagens plattform är den satsning som gjordes genom Delegationen för hållbara städer mellan åren 2008 och 2012. Utvärderingens övergripande syfte är att presentera en analys av plattformens förutsättningar för måluppfyllelse enligt regeringsuppdraget samt det övergripande mål de samverkande myndigheterna gemensamt tagit fram. Det andra syftet med utvärderingen är en förutsättning för att kunna bedöma måluppfyllelsen. Det är att mäta och redovisa de resultat som plattformen har lett till samt att bistå myndigheterna i metodutveckling avseende redovisning av resultat. Dessa två analyser ska mynna ut i rekommendationer för hur plattformens genomförande kan förbättras. I denna delrapport, som är den första inom ramen för uppdraget, beskrivs plattformens arbete under 2015. Delrapporten består av två huvudsakliga kapitel: Det första kapitlet fokuserar på målstruktur och bedömning av plattformens måluppfyllelse. Det andra kapitlet handlar framförallt om plattformens funktion, det vill säga vilka som plattformen nått ut till och huruvida deltagarna upplever att plattformsmötena bidragit till ny kunskap. ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO 3

2. Målstruktur En grundläggande svårighet i arbetet med att utvärdera plattformsarbetet är att de mål som satts i regeringsuppdraget är abstrakta och enbart indikerar förändring. Uppdraget enligt regeringsuppdraget är att plattformen ska syfta till ökad samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och verka tills vidare. Plattformen ska även utgöra ett processtöd för de regionala strukturfondsprogrammens arbete med hållbar stadsutveckling. Utöver detta vill regeringen att den tvärsektoriella samverkan ska öka för att möta städernas, tätorternas och stadsregionernas olika förutsättningar och behov i syfte att driva på deras hållbara utveckling. Detta görs genom att plattformen erbjuder befintliga och nya mötesplatser. Detta görs genom att plattformen erbjuder befintliga och nya mötesplatser. De fem resultatområdena som formulerats är: Samverkan, Samordning, Kunskapsutveckling, Kunskapsspridning och Erfarenhetsutbyte inom området hållbar stadsutveckling. Målsättningarna med plattformen indikerar enbart förändring på så sätt att man vill att exempelvis samverkan ska öka men inte med hur mycket. Avsaknaden av mätbara mål togs upp tidigt i utvärderingsprocessen och Sweco konstaterade att utan mätbara mål går det inte att mäta måluppfyllelse. Avsaknad av tydlig målbild skapar även svårigheter för Sweco att kunna ge strategiska råd om inriktningen på insatsen. Trots detta finns det ett flertal andra företeelser som går att mäta utan en tydlig målstruktur. Dessa är additionalitet, kundnöjdhet, resultat och effekter. Dessa begrepp förklaras kortfattat nedan. Additionalitet som går att mäta även utan tydliga mål genom kontrafaktiska metoder. Genom att till exempel fråga deltagare på plattformsmötena om de hade träffats övriga deltagare i andra forum går det att skatta huruvida plattformen bidrar till att öka erfarenhetsutbyte på så sätt att deltagarna anser att en ny mötesarena har uppkommit genom plattformsarbetet. Detta har vi mätt genom att inkludera frågor i de enkäter som har skickats ut efter varje plattformsmöte. De frågor som har ställts är: - Fick du genom ditt deltagande på plattformsmötet ny kunskap som du inte hade fått om du inte hade deltagit? - Har du genom deltagandet på plattformsmötet fått en ökad förståelse för andra aktörers och organisationers roll i arbetet med att skapa hållbara städer? Kundnöjdhet: Något som också kunnat undersökas trots avsaknad av mätbara mål är huruvida deltagarna på plattformsmötena uppfattar aktiviteten. Datainsamling till detta har också tagits från de enkäter som har skickats ut efter de fyra plattformsmötena. Den fråga som har ställts är: - Vad är helhetsintrycket av dagen? Resultat går att mäta i form av antal besökare på hemsidan, plattformsmötena, konvent med mera. Vi kan även uttala oss om effekter av insatsen i form av nya nätverk, nya samarbetsformer etc. men tidsaspekten i utvärderingen försvårar utvärdering eftersom dessa företeelser kan uppstå långt efter vår utvärdering avslutas. 2.1 Framtagande av nya målsättningar De ovan beskrivna problemet med avsaknad av mätbara och konkreta mål gjorde att Sweco och M-gruppen samlades för en två-dagarsworkshop i augusti 2015. Syftet med workshopen var att konkretisera plattformens målsättningar, vilket skulle kunna ge inspel till aktiviteter under 2016. 4 ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO

Workshoppen gick till så att fem grupper bildades i vilka de fem resultatområdena diskuterades. Inledningsvis togs målsättningar fram för var och en av resultatområdena. Dessa prioriterades sedan av deltagarna tills det enbart fanns ett fåtal målsättningar kopplat till varje resultatområde kvar. Därefter diskuterades möjliga insatser för att nå målsättningarna. Den andra dagen inleddes med en redogörelse av resultatet av den första dagen. Därefter utvecklades målen vidare för respektive resultatområde. Nedan presenteras de målsättningar som togs fram tillsammans med de aktiviteter som bör göras för att nå målen och indikatorer. Resultatområde Målsättning Aktiviteter Indikatorer Kunskapsspridning 1. Plattformen ska fungera som en mötesplats i Sverige för att sprida kunskap kring hållbar stadsutveckling 2. Plattformens målgrupper ska uppleva att de genom plattformen får användbar och relevant kunskap inom hållbar stadsutveckling. Detta gäller även spridning av kunskap mellan kommuner, regionala organ, universitet, högskolor och andra aktörer. Plattformsmöten Den gemensamma webbplatsen Hållbar stad Dialogforum både i Plattformens regi och via andra Dialog med kunskapsproducerande aktörer Enkät till relevanta representanter hos alla kommuner som frågar om de känner till plattformen och om de använder den och på vilket sätt. Samordning 3. Plattformen ska öka och effektivisera samordningen mellan plattformsmyndigheter na, mellan plattformsmyndigheter na och regeringskansliet, samt nyttja synergier inom verksamheterna. Plan för kontinuerlig avstämning med regeringskansliet bland annat via IDA-gruppen Skapa informell arbetsbetsform för remisser och andra utredningsuppdrag Skapa en arbetsform för informationsutbyte för respektive myndighets pågående och planerade utvecklingsprojekt Ta fram gemensam verksamhetsplan för Plattformen (inklusive persontid och budget/ekonomiska resurser) Antal möten med IDA-gruppen. Antal besvarade remisser som har stämts av i Plattformen Nyttja webbplatsen för effektiv kunskapsdelning mellan Plattformsmyndighete rna Framtagen VP 2016 Plattformens myndigheter ska identifiera uppdrag, aktiviteter och nätverk där synergier och samverkansfördelar mellan myndigheterna utvecklas ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO 5

Erfarenhetsutbyte 4. Plattformen erbjuder mötesplatser för dialog om erfarenheter som stödjer kommuner, regioner och andra aktörer i arbetet med hållbar stadsutveckling 5. Plattformen ska synliggöra erfarenheter nationellt såväl som internationellt Plattformen erbjuder dialogbaserade möten där olika aktörer utbyter erfarenheter tematiskt. Plattformen kartlägger information som aktörer inom hållbar stadsutveckling behöver. Detta kan gälla information om finansieringsmöjligheter, metoder och verktyg samt stöd för uppföljning och utvärdering. Plattformen erbjuder tillgång på inspirerande exempel på hållbar stadsutveckling via webbplatsen Hållbar stad. Antal och kategori av deltagare Enkäter eller intervjuer Har ny kunskap och nya kontakter anskaffats tack vare mötet? Kvalitativa intervjuer kring huruvida det dialogbaserade mötet lett till förändringar av deltagarens organisation och om man implementerat nya lärdomar tack vare deltagande på mötet. Kunskapsutveckling 6. Plattformens myndigheter ska genom dialog med finansiärer och andra utvecklingsmiljöer synliggöra kunskapsutvecklingsb ehov 7. Myndigheterna ska ta initiativ till att etablera och utveckla en mötesplats för dialog om kunskapsutvecklingsb ehov mellan plattformsmyndigheter na Dialogen kring kunskapsutveckling som sker mellan plattformsmyndigheterna ska komma fram till en bedömning av kunskapsluckor samt ett gemensamt förslag till handlingsplan för att hantera kunskapsluckorna. Plattformen ska verka för att dialogernas resultat kommer med i FoU-finansiärers program. 6 ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO

8. Plattformen ska bidra Nyttja samrådspartnerna som en Antal möten till förbättrad samverkan över sektorer för att förbättra helhetssynen och tydliggöra prioriteringar och resurs i arbetet. Skapa och driva en webbplats som fungerar som ett forum som sammanlänkar aktörer på olika nivåer. Antal deltagare fördelat på nivå, funktion och geografi Antal uppdrag och aktiviteter som utmaningar inom Samverka genom plattformsmöten, genomförts Samverkan hållbar stadsutveckling. konvent, M- och IDA-grupp. Årligen uppdatera målgruppsanalysen. gemensamt. Antal besök på webbplatsen (det finns Få inspiration från liknande plattformssamarbete i andra länder. redan idag en plan för hur webbplatsen ska utvärderas) Plattformen ska identifiera synergier mellan myndigheternas uppdrag, befintliga nätverk och forum för effektivare samverkan. 2.2 Bedömning av måluppfyllelse Då detta skrivs i december 2015 har ännu inte verksamhetsplanen för 2016 färdigställts. Detta innebär att det är för tidigt att säga om den nya målstrukturen har gett genomslag i genomförandet av plattformen. Utifrån de aktiviteter som har genomförts under 2015 så är det dock möjligt att göra en baslinjebedömning av hur pass långt plattformen har kommit i förhållande till de åtta mål som listades ovan. 1. Plattformen ska fungera som en mötesplats i Sverige för att sprida kunskap kring hållbar stadsutveckling Vår undersökning av deltagandet på plattformsmötena pekar på att plattformen fungerar som en mötesplats kring hållbar stadsutveckling. Sammanlagt har plattformen nått ut till över 900 personer under de fyra plattformsmötena samt konventet. 2. Plattformens målgrupper ska uppleva att de genom plattformen får användbar och relevant kunskap inom hållbar stadsutveckling. Detta gäller även spridning av kunskap mellan kommuner, regionala organ, universitet, högskolor och andra aktörer. De aktörer som har deltagit på mötena upplever generellt att de har fått användbar och relevant kunskap. Dock har det framkommit att näringslivet inte figurerar i någon större utsträckning i plattformssammanhang och således inte nås av den kunskap som genereras. 3. Plattformen ska öka och effektivisera samordningen mellan plattformsmyndigheterna, mellan plattformsmyndigheterna och Regeringskansliet, samt nyttja synergier inom verksamheterna. Genom att myndigheterna samarbetar kring plattformen sker en kontinuerlig förbättring av förståelsen för varandras verksamhet. De enskilda plattformsmötena har dock arrangerats av endast en myndighet, vilket gör att potential för ännu bättre samordning eventuellt går förlorad. 4. Plattformen erbjuder mötesplatser för dialog om erfarenheter som stödjer kommuner, regioner och andra aktörer i arbetet med hållbar stadsutveckling ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO 7

Denna målsättning uppfylls genom de plattformsmöten och konvent som hållits under 2015. Som nämnts ovan och som utvecklas mer i kommande avsnitt har andra aktörer som näringslivet inte deltagit i plattformsarbetet i någon högre utsträckning. 5. Plattformen ska synliggöra erfarenheter nationellt såväl som internationellt Att plattformen kan bidra till att sprida exempel på framgångsrik hållbar stadsutveckling är det flertalet deltagare på plattformsmötena som har poängterat. Webbplatsen används redan till att sprida exempel och den synliggör redan idag även erfarenheter från utlandet. 6. Plattformens myndigheter ska genom dialog med finansiärer och andra utvecklingsmiljöer synliggöra kunskapsutvecklingsbehov Den aktivitet som togs fram för denna och nästföljande målsättning är att det ska tas fram en plan för hur en dialog kan föras. En plan för detta har inte tagits fram under 2015. 7. Myndigheterna ska ta initiativ till att etablera och utveckla en mötesplats för dialog om kunskapsutvecklingsbehov mellan plattformsmyndigheterna Denna målsättning har inte adresserats direkt under 2015. 8. Plattformen ska bidra till förbättrad samverkan över sektorer för att förbättra helhetssynen och tydliggöra prioriteringar och utmaningar inom hållbar stadsutveckling. Plattformen har under 2015 verkat för att förbättra samverkan mellan olika sektorer genom att skapa en helhetssyn av hållbar stadsutveckling. Detta har skett genom plattformsmötena, konventet och webbplatsen. Inom de aktiviteter som listades för att nå denna målsättning fanns att plattformen skulle utnyttja samrådspartners i högre utsträckning än idag. Detta har inte varit i fokus under 2015. 8 ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO

3. Plattformens funktion I följande avsnitt beskrivs plattformens funktion, det vill säga hur många deltagare som har närvarat vid plattformsmötena, vilka typ av deltagare som har närvarat 1, samt huruvida deltagarna upplever att plattformsmötena har bidragit till ny kunskap och förståelse 2. 3.1 Plattformens deltagande hur många har deltagit? Under året 2015 har cirka 990 aktörer deltagit på plattformens olika aktiviteter. På den första plattformsträffen i Göteborg, deltog sammantaget 91 personer. På det andra plattformsmötet i Umeå deltog sammantaget 76 personer och på plattformsmöte 3 och 4 deltog 118 personer på respektive möte. Konventet som hölls i Stockholm under december är den aktivitet som lockat flest deltagare. Sammantaget deltog ca 590 deltagare under de två plattformsdagarna. Figur 1) Antal deltagare på de olika plattformsmötena, samt plattformens konvent. Figur 2) Andel deltagare på de olika plattformsmötena, samt plattformens konvent. 600 590 500 9% 400 8% 300 12% 200 100 91 76 118 118 59% 12% 0 Plattformsmöte 1 Plattformsmöte 2 Plattformsmöte 3 Plattformsmöte 4 Konventet 3.2 Plattformens deltagande Vilka aktörer har deltagit? Majoriteten av deltagarna på plattformens möten kommer från myndigheter. Detta gäller för samtliga plattformsmöten, bortsett från konventet där kommuner utgjorde den största andelen och myndigheter var den näst största aktörsgruppen. I genomsnitt har representanter från myndigheter utgjort ca 35 40 procent av det totala antalet som deltagit på träffarna. Kommuner har varit den näst största gruppen, men har haft en något större 1 För att kunna göra en övergripande bedömning av vilka som deltagit på plattformsmötena har en analys gjorts utifrån deltagarlistorna från samtliga plattformsmöten. Aktörerna har kategoriserats i sju kategorier: Akademi och forskning, departement, intresseorganisationer, kommuner, myndigheter, privata aktörer, regionala aktörer. 2 Detta baseras på en sammanställning av de enkäter som skickats ut till deltagare efter respektive plattformsmöte ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO 9

spridning sett till antalet deltagare per möte. På det tredje plattformsmötet (tvärsamverkan för nya urbana synergier) som hölls i Stockholm, var endast 16 procent av deltagarna från kommuner. På konventet i Stockholm som hölls i december var däremot hela 37 procent av deltagarna från kommuner. Konventet är även det möte som har haft störst geografisk spridning när det kommer till vilken typ av kommuner som har deltagit. Till skillnad från konventet tenderade de fyra plattformsmötena som anordnades runt om i Sverige framförallt att besökas av kommuner i respektive region där mötet ägde rum. De kommuner som deltog på plattformsmötet i Umeå var exempelvis främst kommuner från Västerbotten. Plattformsmötet i Malmö besöktes framförallt av kommuner i Skåne osv. Figur 3) Adel deltagare på respektive plattformsmöte, kategoriserade i olika grupper baserade på aktörstyp 3 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Plattformsmöte 1 Plattformsmöte 2 Plattformsmöte 3 Plattformsmöte 4 Konventet Privata aktörer har deltagit i plattformen i viss utsträckning. På första plattformsmötet var 7 procent av deltagarna från näringslivet. Under andra och tredje plattformsmötet vad dock 3 Inom Akademi och forskning återfinns universitet samt forskningsinstitut och samverkansorganisationer inom forskning och utveckling. Även forskningsstiftelser såsom Mistra Urban Futures ingår i denna kategori. Departement avser regeringskansliet samt de olika departementen. Intresseorganisationen avser ideella föreningar eller olika typer av organisationer inom branschen. Privata aktörer avser näringsliv, fastighetsbolag och konsultbolag. Inom gruppen regionala aktörer återfinns regioner och regionförbund. Notera att Länsstyrelser inom respektive län återfinns i gruppen Myndigheter. 1 ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO

andelen privata aktörer 17 procent. Under det fjärde plattformsmötet, som hade temat näringslivets betydelse för ett bättre liv i staden, var cirka 12 procent av deltagarna från näringslivet. Det är framförallt konsulter inom branschen som besökt mötena, endast ett fåtal av deltagarna kommer från fastighetsbolag. Även regionala aktörer (regioner och regionförbund) har deltagit i plattformen till viss utsträckning. Deltagandet var som störst under det fjärde plattformsmötet som ägde rum i Malmö (12 procent). På konventet i Stockholm deltog en relativt liten andel regionala aktörer. Övriga aktörer som deltagit på mötena kommer från akademin, forskningsinstitut, departement samt olika typer av intresseorganisationer. Företrädare från akademin och forskning har deltagit på samtliga möten. Däremot var deltagandet på plattformens fjärde möte relativt lågt. 3.3 Vilken additionalitet ger plattformsmötena? Ett sätt att utvärdera plattformens funktion är att studera vilka resultat och mervärden som plattformsmötena ger. Det kan exempelvis handla om huruvida deltagarna upplever att insatserna (plattformsmötena) har varit givande och bidragit till ny kunskap och inspiration. Genom att anlägga ett kontrafaktiskt perspektiv går det att fånga upp och bedöma insatsernas additionalitet. Det vill säga om deltagarna hade kunnat få samma kunskap, inspiration och kontakter - även om de inte hade deltagit i plattformsaktiviteterna? Enligt den enkätundersökning som gjorts med deltagare i plattformsmötena 4, uppger de allra flesta (61 procent) att de har ett bra helhetsintryck av plattformsdagarna. Figur 4 nedan visar deltagarnas helhetsintryck av plattformsdagarna. Av deltagarna upplever 1 procent att plattformsdagarna varit dåliga, och 8 procent svarar att plattformsdagarna varit mindre bra. Av samtliga svarande uppger 30 procent att det dagarna varit mycket bra. De övergripande positiva svaren i enkätundersökningen visar på att plattformsdagarna upplevs som givande av de flesta som deltagit. Figur 4 Vad är helhetsintrycket av dagen? 5 70% 60% 50% 40% 30% 61% 20% 10% 0% 30% 8% 1% Dåligt Mindre bra Bra Mycket bra 4 Enkätundersökningen bygger på en sammanställning av enkätsvaren från de fyra plattformsmötena 5 Denna enkätfråga bygger på svar från 141 stycken deltagare ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO 1

Figur 5 nedan visar deltagarnas svar på frågan huruvida de upplever att deltagandet på plattformsmötet bidragit till ny kunskap som de inte hade fått om de inte deltagit. Majoriteten (79 procent) av de som svarat på enkäten uppger att plattformsmötena har gett dem ny kunskap, och 18 procent av de som svarat uppger att de inte har fått ny kunskap från deltagandet på mötena. Av deltagarna svarar 3 procent vet ej. Mönstret i enkätsvaren ger vissa indikationer till plattformens genererade värden och additionalitet. Bland annat visar enkätresultatet att plattformsmötena till stor utsträckning bidragit till ny kunskap, samt att deltagarna eventuellt inte skulle fått denna kunskap om det inte deltagit. Några av kommentarerna i de öppna svaren i enkäten vittnar även om att plattformsmötena har bidragit till möjligheter för deltagarna att knyta nya kontakter. Figur 5 Fick du genom ditt deltagande på plattformsmötet ny kunskap som du inte hade fått om du inte hade deltagit? 6 3% 18% 79% Ja Nej Vet ej Figur 6 Har du genom deltagandet på plattformsmötet fått en ökad förståelse för andra aktörers och organisationers roll i arbetet med att skapa hållbara städer? 7 6 Denna enkätfråga bygger på svar från 135 stycken deltagare 7 Denna enkätfråga bygger på svar från 82 stycken deltagare 1 ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO

100% 80% 60% 40% 79% 20% 0% 11% 10% Nej Ja, i viss utsträckning Ja, i hög utsträckning Ett av plattformens övergripande syften är att bidra till ökad samverkan och samordning. Utöver detta vill regeringen att den tvärsektoriella samverkan ska öka för att möta städernas, tätorternas och stadsregionernas olika förutsättningar och behov i syfte att driva på deras hållbara utveckling. Av enkätundersökningen framgår även att plattformsmötena har bidragit till en ökad förståelse för andra aktörers och organisationer roll i arbetet med att skapa hållbara städer. Av samtliga svarande har 79 procent svarat att de anser att plattformen har bidragit till detta i viss utsträckning. Sammantaget anser 10 procent att plattformsmötena har bidragit till en ökad förståelse för andra aktörer och organisationers roll i hög utsträckning. Ett antal svarande, 11 procent, menar att de inte fått ökade förståelse för andra aktörer och organisationers roll i arbetet med skapandet av hållbara städer. 4. Reflektioner för framtiden Utifrån Swecos observationer under 2015 har vi tagit fram ett antal reflektioner kring det fortsatta arbetet. Näringslivets deltagande Sedan plattformen för hållbar stadsutveckling startade har fyra plattformsmöten samt ett konvent ägt rum. Sett till analysen av de som deltagit på plattformens aktiviteter har plattformen framförallt nått ut till myndigheter och kommuner. På samtliga av plattformens möten har representanter från myndigheter och kommuner utgjort den största andelen av deltagare. I samtal med deltagare på plattformsmöten har det framförts kommentarer att fastighetsbolag och näringsliv i större utsträckning bör finnas närvarande på plattformsmötena, eftersom de också är centrala aktörer i skapandet av hållbara städer. Om målet är att näringslivet ska vara närvarande i större utsträckning kan det diskuteras hur denna grupp i fortsättningen ska nås av plattformens arbete. Det finns idag andra forum där näringslivet är huvudmålgruppen. Fastighetsägarnas Business Arena är ett sådant exempel. Kanske skulle en möjlig väg för plattformen vara att i framtiden samverka med andra forum för att på så sätt nå ut till en ännu bredare målgrupp? Lokal eller nationell? Under året har fyra plattformsmöten ägt rum på fyra olika platser i landet: Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö. I analysen av vilka som deltagit på mötena är det tydligt att de lokala plattformsmötena framförallt besöktes av kommuner i respektive region där mötet ägde rum. Konventet avviker från detta mönster då deltagande kommuner på konventet kom från många olika delar av landet. Även om det är en utmaning att uppnå en geografisk spridning på de lokala möten, kan det vara positivt att anordna möten i olika delar av landet. Det är troligt att vissa lokala aktörer annars inte skulle ha deltagit. Det är därmed även troligt att den ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO 1

tematiska inriktningen blir sekundär och den geografiska lokaliseringen blir primär. Framförallt för kommunerna. Om plattformsmötena kommer att ha tematiska inriktningar även i fortsättningen ska eventuellt samma tema hållas på flera olika möten för att fånga upp aktörer på olika platser runt om i landet. Presentationer av goda exempel efterfrågas Från deltagare på plattformsmötena är det tydligt att goda exempel är något som röner stort intresse. Då det är något som efterfrågas och kan stimulera till samarbete mellan exempelvis kommuner som är föregångare och kommuner som vill bli inspirerade bör plattformsmötena innehålla denna typ av inslag. Även hemsidan bör vara central i spridandet av goda exempel. En permanent plattform? I regeringsuppdraget stipuleras att plattformen ska drivas tills vidare och det har under året kommit förslag på att permanenta plattformen genom att till exempel skapa ett institut. Sweco ser det som centralt att man börjar fundera på hur plattformen ska kunna drivas på längre sikt. I nuläget sätts aktiviteter för ett år i taget vilket gör att det är svårt för M-gruppen och andra intressenter att lyfta blicken och se vad som ska göras på exempelvis fem års sikt. Att utöka planeringshorisonten skulle tvinga plattformens intressenter att fundera på hur en långsiktig lösning kan skapas. För det fortsatta arbetet framhåller alltså Sweco vikten av långsiktighet. Stadsutveckling är en långsiktig process och således bör plattformen utgå ifrån de målsättningar som tagits fram under 2015 för att kunna vara långsiktigt stringenta i de satsningar som initieras. De målsättningar som sattes i augusti 2015 kan fungera som bas för det fortsatta arbetet och öka kännedomen om var man är på väg. Det kräver dock att målsättningarna används aktivt i formulerandet av nya aktivitetsplaner. 1 ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO