UTVÄRDERING HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE

Transkript

1 Avsedd för Hållbar Mobilitet Skåne Dokumenttyp Rapport Datum September, 2011 UTVÄRDERING HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE [Dubbelklicka för att infoga bild (storlek 18,6 cm x 10,1 cm) eller radera detta fält]

2 UTVÄRDERING HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE Datum Utfört av Matilda Jonung, Viktor Wintzell, Anna Zingmark Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning 1 2. Om utvärderingen Utvärderingens syfte Utvärderingens genomförande Avgränsningar och begränsningar Rapportens disposition 4 3. Om HMSkåne HMSkåne ett regionalt centrum för miljöanpassade transporter HMSkånes verksamhet, vision och syfte HMSkånes målstruktur 5 4. Om HMSkånes genomförande och samvekran Styrning och organisering Verksamhetens genomförande Samverkan mellan HMSkåne och involverade aktörer Samverkan mellan involverade aktörer inom projektet Diskussion kring samverkan och genomförande framgångsfaktorer och hinder Slutsatser och rekommendationer kring verksamheten och samverkan Om resultaten av HMSkåne Genomförda aktiviteter Nytta av projektets innehåll Förutsättningar för att nå målen ökad kunskap Förutsättningar för att nå målen kunskapsspridning Förutsättningar för att uppnå de långsiktiga målen attitydpåverkan Diskussion av måluppfyllelse framgångfaktorer och hinder Slutsatser och rekommendationer gällande måluppfyllelse Om HMSkånes relevans och roll Målgruppens förväntningar och behov Relevans i förhållande till långsiktiga mål och policy Önskemål kring framtida roll och aktörslandskapet i Skåne Diskussion kring relevans och roll framgångsfaktorer och hinder Slutsatser och rekommendationer kring relevans och roll Slutsatser och rekommendationer Referenser 34

4 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE FIGURER OCH TABELLER Figur 1. Översikt av utvärderingens genomförande... 3 Figur 2. Målstruktur... 6 Figur 3. Målstruktur för HMSkåne... 6 Figur 4: Ändamålsenligheten i genomförandet... 8 Figur 5: Samarbetet med HMSkåne... 9 Figur 6: Samverkan mellan olika aktörer... 9 Figur 7: Genomförda aktiviteter Figur 8: Deltagande i aktiviteter Figur 9: Upplevd nytta av olika delar av HMSkåne Figur 10: HMSkånes bidrag till kunskapsökning Figur 11: HMSkånes bidrag till ökat informationsspridande Figur 12: Förutsättningar som HMSkåne skapar Figur 13: Faktorer som påverkar HMSkånes relevans och roll Figur 14: Förväntningar på HMSkåne Figur 15: Betydelsen av HMSkåne Figur 16: Modell för att diskutera relevans Tabell 1. Utvärderingskriterier, utvärderingsfrågor och datainsamlingsmetod. 2 Tabell 2. Genomförda projekt i relation till HMSkånes långsiktiga mål Tabell 3. Slutsatser och rekommendationer... 32

5 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE 1 1. SAMMANFATTNING Påföljande studie är en utvärdering av Hållbar Mobilitet Skåne (HMSkåne) genomförd av Ramböll Management. Utvärderingen ska utgöra underlag för fortsatt strategidiskussion kring HMSkånes verksamhet. HMSkåne arbetar mot det långsiktiga målet; att minska klimat- och miljöpåverkan från transporter av gods och personer i Skåne. HMSkåne har erhållit mycket positiv återkoppling från involverade aktörer, då de uppfattas som professionella och med hög kompetens samt bidragit till kunskapsspridning. Samverkan inom ramen för verksamheten samt mellan HMSkåne och involverade kommuner upplevs fungera väl. Ett par förbättringsområden har dock identifieras; att förtydliga interna roller och öka transparensen mellan medarbetarna inom HMSKåne, att konkretisera och förtydliga verksamheten med fokus på hur en förändring ska komma till stånd samt att säkerställa kommunens engagemang genom tätare dialog, konkretisering av verksamhetens mål och syfte och förtydligande av organisationens mandat. När det gäller styrningen av verksamheten efterfrågas ökad aktivitet i styrgruppen med tydligare mål och kravställning på HMSkånes verksamhet. HMSkåne har hållit god styrfart och uppnått sina plan när det gäller projekt och genomförda aktiviteter. I utvärderingen framgår tydligt att involverade aktörer haft nytta i sitt arbete av HMSkånes verksamhet. Vidare, menar en klar majoritet av de för utvärderingen tillfrågade respondenterna att centrets verksamhet bidrar till att de får ökad kunskap och medvetenhet kring hållbara resor och transporter. Ett stort antal respondenter kan konkret påvisa hur de använt sig av sin ökade kunskap i sitt arbete. De främsta användningsområdena är i beslutsfattande, i projekt och i spridande av information. Nära hälften av respondenterna upplever att HMSkåne bidragit till ett ökat informationsspridande till kommuninvånarna. En knapp majoritet av respondenterna anger att centret skapar förutsättningar för att stärka beslutsfattarna i att fatta beslut som stimulerar hållbar tillgänglighet. Påverkan på beslutsfattare är en kritisk framgångfaktor och samtidigt en utmaning. Här menar utvärderarna att det behöver utvecklas en strategi för hur centret i större utsträckning ska nå den politiska nivån och lämpliga arbetsmetoder behöver tas fram. Utvärderingen visar även att personer som arbetar vid privata företag har minst nytta av verksamheten. Därför föreslås att projekt och evenemang i större utsträckning utformas för att möta behov som finns hos privata aktörer som strävar efter att förändra sin verksamhet mot mer hållbart resande och transporter. HMSkåne verksamhet upplevs som betydelsefull utifrån målgruppens perspektiv och även att den befintliga verksamheten i stort har uppfyllt de förväntningar som finns. För att i högre grad motsvara förväntningarna och bli än mer betydelsefull bör följande beaktas; att fokusera på konkreta tips och råd samt coaching för kommunerna kring hur de kan arbeta med hållbara transporter och resor, att öka fokuset på långsiktiga beslut som rör hållbara resor och transporter och att koppla verksamheten tydligare mot globala/nationella miljömål. Vidare gör utvärderarna den sammanfattande bedömningen att de aktiviteter som HMSkåne hittills bedrivit varit relevanta kopplat mot de långsiktiga samhällsmålen. Projektportföljen har emellertid hittills varit mycket bred och här förslås att en diskussion förs i styrgruppen kring möjligheterna att ha ett tydligare fokus på aktiviteter och genomförda projekt. Bedömningen görs även att verksamheten ligger väl i linje med policies kring transport och miljö regionalt, nationellt och internationellt och att samverkan och arbete kring hållbart resande och klimateffektiva transporter fortsatt är mycket viktigt. I detta har HMSKåne en viktig roll att fylla. När det gäller HMSKånes framtida roll bör följande önskemål beaktas; att undersöka möjligheten att ge stöd till mindre kommuner för att säkra deras engagemang och arbete genom dialog, konkreta tips, informationsspridning och kunskapshöjande insatser, att fortsätta att vara ett forum och plattform för dialog kring frågorna och att initiera samverkan. Det bör även övervägas om HMSkåne ska ta en mer aktiv roll/ansvar i förhållande till policies kring transport och miljö regionalt, nationellt och internationellt och ha en mer samordnande roll regionalt för att koppla stödet till kommunerna till mer samsyn regionalt. Det har i utvärderingen även framkommit att det finns ett behov av att ökad samordning och samverkan vad avser HMSkånes framtida roll och här ser utvärderarna att en diskussion bör föras på regional nivå kring hur samverkan ska se ut mellan aktörerna då de finns utrymme för flera aktörer som verkar för hållbara transporter.

6 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE 2 2. OM UTVÄRDERINGEN Ramböll Management (hädanefter Ramböll) har på uppdrag av Region Skåne genomfört en utvärdering (följande rapport) av centret Hållbar Mobilitet Skåne (härefter benämnt HMSkåne alternativt centret eller verksamheten), vars huvudfinansiärer är Region Skåne, Trafikverket Region Syd och Länsstyrelsen i Skåne län. I följande avsnitt presenteras utvärderingens syfte samt en kortfattad beskrivning av dess genomförande. En beskrivning av datainsamlingsmetoderna som använts återfinns i rapportens bilaga. 2.1 Utvärderingens syfte Syftet med denna utvärdering är att redogöra för de utfall och resultat som centret har uppnått, hur de berörda organisationerna har uppfattat arbetet och att dra lärdomar från centrets arbetsformer och de insatser som genomförts för att utifrån dessa ta fram förslag på hur arbetet på centret ska fortsätta i framtiden. Utvärderingen ska utgöra underlag för fortsatt strategidiskussion på HMSkåne. 2.2 Utvärderingens genomförande Utvärderingen utgår från bestämda utvärderingskriterier som kategoriseras enligt EUkommissionens riktlinjer för utvärdering. I den här studien ingår de utvärderingskriterier som Ramböll anser vara mest centrala för utvärderingen mot bakgrund av de frågeställningar som uppdragsgivaren efterfrågat. Utvärderingen fokuserar på tre kriterier: effektivitet och genomförande, måluppfyllelse/användbarhet och nytta samt relevans. Kriterierna och de utvärderingsfrågor som dessa innefattar presenteras i nedanstående tabell. I tabellen redovisas även de metoder för datainsamling som använts för att samla in data om respektive fråga. Tabell 1. Utvärderingskriterier, utvärderingsfrågor och datainsamlingsmetod Utvärderingskriterium Frågor Datainsamling Effektivitet och genomförande Har verksamheten genomförts på ett ändamålsenligt sätt? 1. Hur har verksamhetens styrning och organisering fungerat? 2. Hur har samarbetet mellan involverade aktörer fungerat? 3. Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna när det gäller samverkan och genomförande? 4. Vilka hinder och utmaningar har identifierats när det gäller samverkan och genomförande? 5. Vad kan förbättras vad avser genomförandet och samverkan? 6. Vilka är lärdomarna framåt? Djupintervjuer med deltagande aktörer och representanter från Hållbar Mobilitet Enkäter (kapitel 4) Måluppfyllelse/Användbarhet och nytta I vilken utsträckning har verksamheten nått sina mål? 1. Vad har genomförts hittills? Har verksamheten uppnått planerade milstolpar och/eller planerade utfall och resultat? (aktiviteter och utfallsmål) 2. Finns förutsättningar för att uppnå målen? 3. Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna när det gäller att nå målen? 4. Hur kan uppnådda resultat förklaras? 5. Vilka hinder och utmaningar har identifierats när det gäller måluppfyllelse? 6. Vad är viktigt i förhållande till måluppfyllelse i ett framtidsperspektiv? Djupintervjuer med deltagande aktörer och representanter från Hållbar Mobilitet Enkäter (kapitel 5)

7 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE 3 Relevans Korresponderar insatsen mot de problem/behov som föreligger? 1. I vilken utsträckning genomförs aktiviteter som är relevanta i relation till samhållsmålen och syftet? 2. Vilken roll tar HMSkåne idag i relation till policys inom miljö och transport samt vilken roll skulle de kunna få i framtiden? 3. I vilken utsträckning genomförs aktiviteter som motsvarar involverade aktörers behov? 4. Hur kan aktiviteternas relevans öka? 5. Vad är viktiga relevanta framåtsyftande aktiviteter för att uppnå de samhällsmål som verksamheten vill främja? Djupintervjuer med deltagande aktörer Dokumentation kring Verksamheten (kapitel 6) Ramböll har genomfört utvärderingen i tre faser. I figuren nedan visas en översiktlig bild av utvärderingens genomförande: Figur 1. Översikt av utvärderingens genomförande Fas 1. Uppstart och inledande materialinsamling - Startmöte - Dokumentstudier - Explorativa intervjuer - Utveckling av analysram Fas 2. Kvantitativ och kvalitativ materialinsamling - Enkät - Intervjuer - Dokumentstudier Fas 3. Avslutande analys och slutleveranser - Avslutande analys - Avrapporteringsmöte - Preliminära resultat - Slutrapportering I fas 1 utarbetades ett första förslag till frågeguide baserat på utvalda utvärderingskriterier och de frågeställningar som ligger till grund för utvärderingen i dialog med uppdragsgivaren. Under denna fas gjordes tre explorativa intervjuer med centrala aktörer i organisationen. Detta låg i sin tur till grund för utvecklingen av en analysram och en konkretisering av verksamhetens syfte och mål (presenteras i påföljande kapitel). I fas 2 genomfördes materialinsamling genom dokumentstudier, intervjuer och en enkät. Ett femtontal semistrukturerade telefonintervjuer har genomförts med personer med god insyn i HMSkåne eller med erfarenheter av dess verksamhet. Dessa är i huvudsak representanter för huvudfinansiärerna, centrets sekretariat, deltagande organisationer. En fullständig förteckning över de intervjuade personerna återfinns i kapitel 0. Därutöver har en webb-baserad enkät distribuerats till personer som deltagit i något av centrets evenemang eller medverkat i något av projekten. För mer information om den enkäten, antal respondenter, uppnådd svarsfrekvens etc., se bilagan till detta huvuddokument. I fas 3 sammanställdes och analyserades det insamlade materialet, som presenteras i föreliggande rapport.

8 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE Avgränsningar och begränsningar En central del av datainsamlingen i denna utvärdering har varit en enkät som skickats ut via e- post till personer som på olika sätt varit berörda av eller involverade i olika delar av HMSkånes verksamhet. Målgruppen har bestått av personer som arbetar vid Skånes kommuner, andra offentliga organisationer och privata företag. Enkäten har varit web-baserad och tagits fram tillsammans med uppdragsgivaren. Enkäten nådde ett stort antal respondenter med 213 svar, vilket ger en god grund för analys. Det bör dock beaktas av svarsfrekvensen på web-enkäten är 27 procent då sändlistan var omfattande. Att svarsfrekvensen inte är högre kan bland annat förklaras med att en del av populationen som enkäten gått ut till har haft lite kontakt eller erfarenhet av HMSkånes verksamhet. Dessutom nådde inte enkäten 61 av personerna, 8 procent, på grund av felaktiga adresser, semester eller andra skäl. En tydlig majoritet, 69 procent, av respondenterna arbetar vid kommuner. Som alltid vid enkätundersökningar, finns det en risk att urvalet av respondenter är något positivt snedfördelat, det vill säga att de som svarat på enkäten generellt känner till mer om HMSkåne och är mer positivt inställda till dess verksamhet än samtliga som enkäten gått ut till. Detta är viktigt att ta i beaktande då resultaten av enkäten analyseras. 2.4 Rapportens disposition Efter detta inledande kapitel följer kapitel 3, i vilket en beskrivning av HMSkåne återfinns. Kapitlet behandlar HMSkånes bakgrund, verksamhet, syfte och mål. Följande kapitel behandlar verksamhetens genomförande (kapitel 4), där genomförda aktiviteter, styrning och arbetsformer diskuteras. Därefter följer en redovisning av HMSkånes resultat (kapitel 5) och ett kapitel om HMSkånes relevans och roll (kapitel 6), där bland annat deltagarnas syn på det fortsatta arbetet och verksamhetens roll diskuteras. Slutligen följer slutsatser och rekommendationer (kapitel 7) och en referensförteckning (kapitel 8). Det finns även en metodbilaga till detta huvuddokument där datainsamlingsmetoderna finns presenterade.

9 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE 5 3. OM HMSKÅNE Följande avsnitt behandlar bakgrunden till centret HMSkåne, dess syfte, mål, målgrupper samt hur verksamhetens aktiviteter är utformade. Innehållet i avsnittet bygger på dokumentation såsom verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser och information från hemsidan. Syftet är att ge en bakgrundsbild men också ett ramverk för diskussionen om de resultat som verksamheten syftar till att uppnå. 3.1 HMSkåne ett regionalt centrum för miljöanpassade transporter Transporter och resor ökar i omfattning både i Skåne och globalt vilket får negativa konsekvenser för miljön. Samtidigt är transporter en viktig del av samhällets utveckling. För att bibehålla och utveckla tillgängligheten för personer och gods och samtidigt se till så att transporterna är långsiktigt hållbara krävs ett kontinuerligt arbete och samverkan mellan olika parter. Samverkan för att skapa hållbara transportlösningar är en prioriterad fråga i regionen. HMSkåne, är ett regionalt centrum för miljöanpassade transporter. Centret arbetar för att minska miljöpåverkan från resor och transporter genom att minska efterfrågan på transporter och få fler av Skånes invånare att välja mer hållbara alternativ. 3.2 HMSkånes verksamhet, vision och syfte Syftet med HMSkåne är att minska klimat- och miljöpåverkan från transporter av gods och personer i Skåne. Den vision som centret arbetar efter är att det ska vara enkelt att välja det mest hållbara alternativet för resor och transporter. Det ska finnas ett bra utbud av miljöanpassade och effektiva person- och godstransporter och dessa alternativ ska ofta användas av Skånes invånare. Dessutom ska ett starkt nätverk finnas i Skåne där alla delar verkar för ett hållbart system för resor och transporter. HMSkånes verksamhet är fokuserad på att initiera, driva och stödja projekt som leder till ökat miljöanpassat resande och transporter. I projekten samarbetar centret först och främst med kommuner men även med myndigheter, företag, organisationer samt universitet och högskolor i hela Skåne. Projekten som genomförs är fokuserade på områden som alternativa drivmedel, beteendeförändring för bättre hälsa och miljö, bilpooler, cykling, informationsteknik etc. Centret arbetar även med att öka medvetenheten i samhället om resor och transporters effekter på miljön och vilka miljöanpassade alternativ som finns. Verksamheten sprider information om hållbara resor och transporter och arrangerar mötesplatser för personer som arbetar med dessa frågor för utbyte av erfarenheter, idéer och information. Kunskapsutveckling kring dessa frågor genomsyrar all HMSkånes verksamhet. HMSkåne ska också verka för ökad samverkan mellan olika aktörer som är viktiga för trafikutvecklingen i Skåne samt verka för ökad samverkan mellan fysisk planering, infrastrukturplanering och attityd- och beteendepåverkan. Dessutom anordnar centret utbildningar inom området. HMSkåne är ett regionalt samarbete med Region Skåne, Trafikverket Region Syd och Länsstyrelsen i Skåne län som huvudfinansiärer. Verksamheten delfinansieras av Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram Klimp, Europeiska regionala utvecklingsfonden och deltagaravgifter. 3.3 HMSkånes målstruktur I arbetet med utvärderingen har målen konkretiserats och vidareutvecklats för att på ett tydligare sett länkas ihop och kunna utgöra ett ramverk för utvärdering. Syftet med detta har varit att tydliggöra vad olika mål innebär samt klargöra hur olika mål relaterar till varandra. Som underlag för denna utvärdering ligger den målstruktur som Ramböll tillsammans med HMSkåne tagit fram för verksamheten. Detta är dock en struktur som ytterligare bör utvecklas och bearbetas inför HMSkånes framtida arbete. En målstruktur är den logiska koppling som beskriver hur en verksamhets aktiviteter ska leda fram till förväntade resultat och effekter. Målstrukturen syftar till att göra relationen mellan de aktiviteter som genomförs i verksamheten och de kvalitativa och kvantitativa mål samt syfte som formulerats för verksamheten explicit. Det är dock naturligtvis en starkt förenklad version av verkligheten. I figuren nedan presenteras den teoretiska modellen för en målstruktur.

10 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE 6 Figur 2. Målstruktur Övergripande syfte Aktiviteter Utfall Resultat Effekter Målgrupp I figuren nedan återfinns ett utkast på den målstruktur för HMSkåne som ligger som underlag för utvärderingen. I denna studie diskuteras utfall och förutsättningar för att nå resultatmålen. I dagsläget är det alltför tidigt att utvärdera de långsiktiga resultatmålen, men i de intervjuer som genomförts har det förts en diskussion kring vad som krävs för att uppnå de mer långsiktiga målen. Resultaten av denna diskussion återfinns i kapitel 5. Figur 3. Målstruktur för HMSkåne Vision: I Skåne är det enkelt att välja det mest hållbara alternativet för resor och transporter Syfte/Långsiktigt mål: Att minska miljöpåverkan från transporter i Skåne (mäts i minskat CO2 utsläpp) Aktivitet Utfallsmål Resultatmål (kortsikt) Resultatmål (långsikt) Initiera, driva och stödja projekt Sprida information om hållbara resor och transporter (ex. hemsidan, nyhetsbrev) Skapa mötesplatser för dem som arbetar med trafik och transporter (ex. forum, workshops och studiebesök) Kommunerna deltar aktivt i centrets evenemang och projekt Skapa en plattform för erfarenhetsutbyte & kunskapsspridning 3-7 projekt genomförs årligen 6 nyhetsbrev utkommer Kontinuerliga seminarier, workshops och studiebesök Öka kunskapen och medvetenheten hos medborgare, tjänstemän och beslutsfattare kring hållbara resor och transporter samt kring konsekvenserna av icke hållbara resor och transporter Att stärka beslutsfattarna i att fatta beslut som stimulerar en hållbar tillgänglighet Att majoriteten av de boende i Skåne gör medvetna miljövänliga val i sitt val av resor och transporter Målgrupp: Kommuner, myndigheter, företag, organisationer samt universitet och högskolor

11 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE 7 4. OM HMSKÅNES GENOMFÖRANDE OCH SAMVEKRAN I detta kapitel diskuteras HMSkånes verksamhet. Först diskuteras styrning och organisering. Sedan genomförandet och samverkan mellan olika aktörer som är verksamma inom ramen för centrets verksamhet. Därefter diskuteras de förändringar och önskemål som har dykt upp kring HMSkånes verksamhet. Denna diskussion är i sin tur underlag för diskussionen i kapitel 6 kring HMSkånes relevans och roll. Avslutningsvis följer en sammanfattning och rekommendationer. 4.1 Styrning och organisering HMSKånes styrning och organisering ser ut på följande sätt. HMSkåne har en styrgrupp som består av representanter som utsetts av huvudfinansiärerna. Huvuduppgiften för styrgruppen är att säkerställa HMSkånes framtida verksamhet, se till att verksamheten följer uppsatt vision och mål samt att verka för att fler parter ansluter sig till centret. HMSkåne har även ett arbetsutskott som styr den övergripande verksamheten och en planeringsgrupp som verkar rådgivande och för övergripande strategiska diskussioner. Centrets sekretariat har ansvar för att samordna och driva HMSkånes löpande verksamhet och se till så att verksamhetsplanen följs. Sekretariatet har tre anställda, varav samtliga är projektsamordnare. I utvärderingen har ett par synpunkter framkommit kring styrningen av verksamheten. Framförallt rör dessa synpunkter styrgruppens engagemang och roll. En del av de intervjuade menar att styrgruppen har fungerat väl medan andra menar att de inte varit tillräckligt proaktiva. Vidare, påpekar dessa att styrgruppen inte har ställt tydliga krav på resultat från verksamheten. Här efterfrågas en tydligare styrning från styrgruppen med fokus på mål, uppföljning och vilka förväntningar som finansiärerna ställer på verksamheten samt att tydligare krav ställs på vad verksamheten ska åstadkomma. Det har även framkommit önskemål att styrgruppen tar mer ansvar kring frågan om HMSkånes uppdrag på den regionala nivån och dess roll gentemot andra aktörer som jobbar med liknande frågor. Sammantaget skulle en mer aktiv styrgrupp öka tydligheten kring frågorna om HMSkånes uppdrag och förankringen av dess verksamhet öka, inte minst då styrgruppen består av representanter från andra viktiga aktörer kring hållbart resande. När det gäller projektorganisationen har positiva synpunkter framkommit, så som att kompetensen i gruppen är hög, de är aktiva och ger positivt och engagerat intryck. Det har även poängteras att ha en grupp koordinatorer av projekt skapar frihet och öppenhet genom en platt organisationsstruktur. Flera invändningar mot hur verksamheten är organiserat har dock framkommit. Framförallt rör dessa synpunkter, såsom att det finns en oklar styrning och att transparensen mellan projektkoordinatorerna är för låg. Att transparensen är låg mellan projektkoordinatorerna är en synpunkt som har lyfts av projektkoordinatorerna själva men även andra aktörer har pekat på att centrets verksamhet skulle gynnas av ökat samarbete dem emellan. Detta skulle även gynna kommunikationen med externa aktörer. Det har poängterats att ett tydligare projektledarskap skulle kunna möjliggöra en högre styrfart samt tydligare kommunikation kring centrets verksamhet både externt och internt. En aktör har lyft att projektorganisationen ger en känsla av att vara temporär vilket är olyckligt då arbete med dessa frågor kräver stabilitet och kontinuitet. Ett mer långsiktigt arbete kräver dock en annan typ av organisering och en annan typ av finansieringsfrom. Ett naturligt steg är att gå in i Region Skånes ordinarie verksamhet. En sådan organisering skulle dock innebära att rollen som en neutral plattform för diskussion kring hålbarhets frågor där aktörer kan mötas på lika villkor kan ifrågasättas. En vidare diskussion kring centrets framtida roll återfinns i kapitel 6. Kring arbetsgruppens arbete har få kommentarer inkommit. Utifrån de synpunkter som har framkommit verkar det som att arbetsgruppens mandat och roll skulle behöva tydliggöras.

12 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE Verksamhetens genomförande I den enkät som distribuerats i samband med enkätundersökningen tillfrågades respondenterna kring genomförandet. Resultatet presenteras i diagrammet nedan. Figur 4: Ändamålsenligheten i genomförandet Hållbar Mobilitet Skånes verksamhet genomförs på ett ändamålsenligt sätt % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej 65 procent av respondenterna anser att påståendet om att projektet genomförts på ett ändamålsenligt sätt Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra. 20 procent av respondenterna har svarat vet ej. Detta är dock ett relativt gott betyg kring verksamheten. Det återspeglas även i intervjuerna och de öppna svaren i enkäten, då många positiva kommentarer har inkommit kring att verksamheten bedrivs på bra sätt. En viss kritik har också framkommit. Från intervjuer som har gjorts med projektkoordinatorer framhålls synpunkten att verksamheten har varit spretigt bland annat till följd av avsaknaden av tydligt styrning men också som en naturligt led i arbetet med att definiera HMSkånes roll och att centret arbetat kontinuerligt och har utvecklats över tiden. Vidare poängteras att Tillhållprojekten 1 har tagit fokus från annan viktigt verksamhet och att de kommuner som stått utanför Tillhållsprojekten riskerar att glömmas bort. Det har också lyfts att man från centrets sida varit reaktivt snarare än proaktiv kring vilka projekt som har centret varit engagerade i. En intressent uttrycker sig på följande sätt:.de skulle ju kunna vara ännu mer av katalysator kring projekt. Samla folk kring en projektidé. Alla är redan motiverade. Utifrån en idé att starta ett projekt på regional nivå Som framgångsfaktor identifieras att fortsätta involvera olika aktörer i centrets projekt och ta tillvara på dessa olika infallsvinklar. Vidare pekar flera aktörer på centrets roll som en neutral plattform och att de är en samarbetspartner på lika villkor är ett framgångskoncept. En intervjuperson uttrycker sig så här kring frågan om hur genomförandet har fungerat "Har fungerat jättebra, de är duktiga på att skapa en arena för en trivsam och progressiv dialog, det blir bra diskussioner Det har även framhållits att en framgångsfaktor och möjlighet är att dra nytta av det internationella kontaktnätet och liknande satsningar i andra regioner. 1 HMSkåne bedriver två stora projekt Tillhåll 1 och 2. Dessa projekt är större än övriga projektverksamhet och finansieringen kommer dels från de regionala strukturfondsmedlen, det vill säga den europeiska regionala utvecklingsfonden och dels från de deltagande parterna regionalt

13 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE Samverkan mellan HMSkåne och involverade aktörer I figuren nedan presenteras resultatet från frågan kring hur samverkan med centret har fungerat. Figur 5: Samarbetet med HMSkåne Min organisations samarbete med Hållbar Mobilitet Skåne fungerar väl % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej En majoritet av respondenterna, 55 procent, anser att påståendet om att samarbetet mellan deras organisation och centret fungerar väl Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra. Endast 5 procent har en negativ inställning till samverkan med centret. Notera att 22 procent har svarat Vet ej, 76 procent av respondenterna som arbetar inom annan offentlig organisation anser att påståendet Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra. Motsvarande andel för respondenter som arbetar vid en kommun är 49 procent och motsvarande andel för respondenter som arbetar vid ett privat företag är 44 procent. Detta är en intressant iakttagelse och en delförklaring kan vara att de som inte i hamnar kategorin annan organisation har liknande mål som HMSkåne och arbetar med dessa och att kommunerna har en mer självständig roll och inte deltar på samma sätt i samarbetet med HMSkåne. Från projektkoordinatorns sida är åsikten att samarbetet med kommunerna har fungerat väl. Dock anser man att samarbetet med vissa kommuner dragits ned då Tillhållsprojekten har tagit mycket tid, framförallt gäller detta samarbetet med de mindre kommunerna. Vidare efterfrågas det från projektkoordinatorns sida ökat samarbete med företag i regionen. Detta beror enligt projektkoordinatorn dels på att centret inte varit så aktiva i att söka upp företag dels att vi har stått inför en lågkonjunktur då dessa frågor hamnar långt ner på agendan för näringslivet. Från andra organisationer som arbetar med dessa frågor, poängteras att samarbetet varit bra och att centret och dess verksamhet kompletterar varandra på att bra sätt och att projektet varit en god väg in i de skånska kommunerna. En del intressenter efterfrågar dock förbättrad struktur på arbetet och samarbetet, främst verkar detta gälla EU projekten. 4.4 Samverkan mellan involverade aktörer inom projektet I den genomförda undersökningen tillfrågades respondenterna om HMSKåne har ökat samverkan mellan olika aktörer inom berörda frågor. En presentation av resultatet återfinns i diagrammet nedan. Figur 6: Samverkan mellan olika aktörer Hållbar Mobilitet Skånes verksamhet har ökat samverkan mellan olika aktörer inom hållbara resor och transporter i Skåne % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej

14 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE procent av respondenterna anser att påståendet om att centrets verksamhet har ökat samverkan mellan olika aktörer Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra. Endast tre procent verkar ha en negativ inställning till samverkan mellan olika aktörer och HMSkånes roll i detta. En stor andel svarar att de inte vet då de enligt de öppna svaren som lämnats inte varit aktiva i centret och därmed inte kunna ta ställning till frågan. En kommentar är förklaringen till att samarbete inte blivit av beror på att kommunen inte har tid/resurser för arbetet. Från de kvalitativa intervjuerna framgår att det har skett ett ökat samarbetet men att engagemanget har sjunkit något över tid. Återigen poängteras att större kommuner är mer engagerade eftersom de har mer resurser och mer nischade ansvarsområden och att de mindre kommunerna ofta har väldigt duktig personal men att de täcker så många områden utan att hinna djupdyka i enskilda frågor. Det poängteras även att det beror på personligt intresse och engagemang ute på kommunerna och några understryker även att det är kommunernas ansvar att engagera sig. En utmaning och även en framgångsfaktor för det kommande genomförandet är således att kommunernas engagemang säkras genom än tätare dialog, vilket är en utmaning då de mindre kommunerna inte alltid har resurser till detta. Kommunerna efterfrågar även fortsätt stöd i informationsspridning och i att verka för sakfrågorna kring hållbara transporter. En annan utmaning är att kunskapsnivån och engagemanget kring hur angeläget frågan är varierar mellan olika aktörer, vilket kan påverka samarbetet och engagemanget i frågorna. En viktig framgångsfaktor som diskuterats är att skapa förståelse för att olika aktörer har olika ingångsvärden och åsikter i samarbetet. Ett par intervjupersoner markerar även att det politiska engagemanget och prioriteringen är viktig för att skapa strukturer för samverkan och genomförandet och att det ligger en framgångsfaktor att få till en politisk prioritering kring frågorna. En skånsk politiker uttrycker i positiva ordalag: Hållbara transporter en av de viktigaste politiska frågorna, alla initiativ och som är kopplat till kunskapsstöd, är det bara att välkomna detta. Mycket handlar om beteende förändringar, där är detta spännande Som ytterligare en framgångsfaktor betonas att säkra engagemanget från andra relevanta aktörer i regionen, inte minst från Region Skåne och att detta skapar en legitimitet och grund för samverkan. 4.5 Diskussion kring samverkan och genomförande framgångsfaktorer och hinder I diskussion med olika typer av involverade aktörer samt i de kommentarer som har lämnats i enkäten och utifrån resonemanget ovan, har ett framgångsfaktorer identifieras rörande samverkan och genomförande. Dessa ligger sedan till grund för diskussionen i kapitel 6 kring HMSkånes framtida roll. Att säkerställa hårdare styrning och ökad transparens: När det gäller styrningen av verksamheten är det har det poängterats att en tydligare sådan är efterfrågad. Vidare efterfrågas en tydligare rollfördelning och en ökad intern transparens inom centret, vilket också torde förbättra den externa dialogen. Att påvisa nyttan och ökad konkretisering: I såväl kommentarer i enkäter som i de kvalitativa intervjuerna har det kring genomförandet poängterats vikten av att aktivt påvisa nyttan av centrets verksamhet, vad centret är bra på ett konkret sätt samt på ett tydligt sätt kommunicera syftet med HMSkåne för att öka involverade aktörers engagemang. Att verka för sakfrågorna: Flera i enkäten vill se ökat engagemang från HMSkåne i sakfrågor såsom, verka aktivt och handlingskraftigt för att det ska bli så enkelt som möjligt och billigt för att enskilda individer ska kunna välja kollektivtrafik före bil, verka för att det ska bli billigare att välja tåg framför flyg vilket det ofta inte är idag, verka aktivt för att stoppa fler stora köpcentrum utanför tätorter för att minska bilåkandet.

15 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE 11 Säkerställa det politiska engagemanget /samarbetet: Flera understryker även vikten av det politiska engagemanget och att HMSkåne bör arbeta aktivt med seminarier och arrangemang som särskilt riktar sig mot beslutsfattare för att få genomslag med nya tankar och idéer. Framförallt kan detta handla om att tydligt återrapportera vad som pågår i verksamheten. Det betonas även vikten av att skapa ordentliga nätverk för diskussion kring dessa frågor där den politiska nivån är central för att få till handlingskraft. För att stärka kommunernas, och den politiska nivåns engagemang är det viktigt att påvisa nyttan med att samverka kring frågorna på ett konkret sätt. Att säkra engagemang från relevanta aktörer i regionen. Flera av de intervjuade betonar vikten av att vara förankrade i andra organisationer men även vara välförankrade i Region Skåne. Det har särskilt understrukits att det är viktigt att organisationer såsom Länsstyrelsen, Trafikverket och Region Skåne står bakom satsningen. Ett par av de som intervjuats betonar vikten av att dra nytta av den kompetens som finns inom varje organisation. 4.6 Slutsatser och rekommendationer kring verksamheten och samverkan En sammanfattning av slutsatser och rekommendationer kring HMSkånes verksamhet presenteras i boxen nedan. Det efterfrågas en tydligare styrning med en mer aktiv styrgrupp för att öka tydligheten i HMSkånes uppdrag och i förankringen av verksamheten; Öka aktiviteten i styrgruppen med tydligare mål och kravställning på HMSkånes verksamhet Organisationen har fått positiv återkoppling och ger ett engagerat intryck. En del förbättringsområden har dock identifierats; Öka samarbete, transparens mellan projektkoordinatorerna och förtydliga de interna rollerna Konkretisera och förtydliga verksamheten med fokus på hur man får till en förändring Fortsätt att engagera en bredd av aktörer vilket skapar legitimitet, ger möjlighet att få in olika infallsvinklar och kompetens Fortsätt att involvera internationella aktörer för att säkra ett lärande i verksamheten Samarbetet med HMSkåne och mellan aktörerna inom samarbetet upplevs fungera väl. Dock bör följande beaktas; Säkerställ kommunens engagemang genom tätare dialog, konkretisering av verksamhetens mål och syfte, förtydligande av organisationens mandat samt att påvisa nyttan av verksamheten och HMSKånes roll med speciellt fokus på att engagera den politiska nivån. Framförallt handlar det om att återrapportera kring HMSkånes verksamhet till den politiska nivån. Ett annat sätt kan vara att säkerställa HMSkånes position inom Region Skåne och därmed få en ökad närhet till politiska forum

16 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE OM RESULTATEN AV HMSKÅNE I detta kapitel diskuteras HMSkånes måluppfyllelse och vilka framgångsfaktorer och hinder som finns för att verksamheten ska nå sina mål framöver. Först redogörs för de aktiviteter som HMSkåne genomfört och de utfall som uppnåtts. Sedan diskuteras den nytta som målgruppen erhållit av olika delar av verksamheten och huruvida förutsättningar för att nå målen finns, uppdelat på tre olika aspekter: Ökad kunskap, spridningen av denna kunskap och attitydpåverkan. Därefter diskuteras de framgångsfaktorer som påverkar måluppfyllelsen och avslutningsvis följer en sammanfattning och rekommendationer. 5.1 Genomförda aktiviteter I figuren nedan visas de aktiviteter som genomförts och inom ramen för HMSkånes verksamhet under de fyra år som centret funnits. Figur 7: Genomförda aktiviteter 2 projekt drevs 6 projekt drevs 10 projekt drevs 10 projekt drevs e 4 seminarier, workshops och studiebesök arrangerades Deltagit vid externa seminarier, workshops och utbildningar 6 nyhetsbrev skickades ut 9 seminarier, workshops och studiebesök arrangerades Deltagit vid externa seminarier, workshops och utbildningar 6 nyhetsbrev skickades ut 14 seminarier, workshops och studiebesök arrangerades Deltagit vid externa seminarier, workshops och utbildningar 6 nyhetsbrev skickades ut 13 seminarier, workshops och studiebesök arrangerades Deltagit vid externa seminarier, workshops och utbildningar 5 nyhetsbrev skickades ut De kvantitativa målen gällande aktiviteter har nåtts. Generellt kan det konstateras att centret startat upp och drivit fler projekt än vad som har varit målsättningen. Även deltagandet i och drivandet av olika typer av arrangemang har varit i linje med plan. Ur den enkät som distribuerats framgår att av de som varit engagerade i HMSkåne har en stor andel inte bara deltagit i enstaka delar av verksamheten utan i flera. I diagrammet nedan visas hur deltagandet i olika delar av HMSkånes verksamhet har sett ut. Resultaten är hämtade från enkäten. Figur 8: Deltagande i aktiviteter 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utav Hållbar Mobilitet Skånes verksamhet har jag medverkat i/tagit del av följande (flera svar är möjliga) 43% 65% 72% 43% 5%

17 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE 13 De flesta respondenter har erfarenheter av centrets verksamhet genom att de mottagit informationsmaterial (72 procent). Den näst största andelen har deltagit i evenemang eller arrangemang (65 procent) som HMSkåne har genomfört. En närmare analys visar att 17 procent av respondenterna endast mottagit informationsmaterial. Av de respondenter som tagit del av eller deltagit i någon del av verksamheten har 68 procent deltagit i två delar eller fler och cirka 40 procent har deltagit i tre eller fler delar. De respondenter som svarat annat på frågan specificerar innehållet i denna kategori som till exempel statistik, hjälp med tema-föreläsningar, projekt som HMSkåne deltagit i men inte drivit samt möten. 5.2 Nytta av projektets innehåll I detta avsnitt beskrivs den nytta som HMSkånes målgrupp fått av verksamheten. I diagrammet nedan visas hur väl respondenterna tycker att det stämmer att de fått nytta av verksamhetens olika delar. Notera att informationsmaterial och arrangemang/evenemang är de delar som flest har tagit del av och deltagit i. Figur 9: Upplevd nytta av olika delar av HMSkåne Var god att ta ställning till följande påstående: Det material, resultat och diskussioner som kommer fram i följande del av centrats verksamhet kommer till nytta för mig i mitt arbete Projekt Föreläsningar Arrangemang/evenemang Informationsmaterial Total % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej En majoritet av respondenterna som tagit del av de olika delarna av verksamheten tycker att påståendet om att det inneburit nytta för dem Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra vilket är ett positivt resultat. De tre delar av verksamheten som respondenterna upplevt störst nytta av är projekt, föreläsningar och arrangemang/evenemang. För dessa tre delar anger minst 80 procent av respondenterna att påståendet om nytta Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra. Projekt är den del av verksamheten där den upplevda nyttan är som störst; hela 29 procent av respondenterna anger att påståendet Stämmer helt och hållet. Medan informationsmaterial är den del där nyttan upplevs vara minst. Motsvarande andel gällande denna del är endast 13 procent. Exempel på hur arbetet kommer till nytta är: nya idéer, nya samarbeten, nya metoder, bättre samordning, större spridning av erfarenheter och information. Längre ned beskrivs hur den ökade kunskapen som målgruppen upplever att verksamheten har gett kommer till användning. Gällande samtliga delar av HMSkånes verksamhet har respondenter som arbetar vid mindre kommuner i Skåne ( invånare eller färre) i mindre utsträckning angett att påståendet om nytta Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra i jämförelse med representanter för medelstora eller stora kommuner. Skillnaden mellan de två sistnämnda kommunkategorierna är liten. Detta ligger i linje med diskussionen i förgående kapitlet där det framgick att mindre kommuner har på grund av resursbrist haft svårare att engagera sig i centrets arbete.

18 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE 14 Om vi istället skär svaren baserat på vilken typ av organisation respondenten arbetar vid visar det sig att den grupp som i störst utsträckning angett att de haft nytta av verksamheten är de som arbetar inom andra offentliga organisationer. Detta gäller samtliga delar av HMSkåne förutom föreläsningar. När det gäller föreläsningar är det personer som arbetar vid kommuner som i störst utsträckning angett att de haft nytta av dessa. Minst nytta av samtliga delar har de som arbetar vid privata företag haft. Detta är i linje med flera respondenters kommentarer om att HMSkåne inte nått näringslivets aktörer i önskvärd utsträckning, som nämnts ovan. När respondenterna som arbetar vid kommuner delas upp på de samverkansområden 2 som kommunerna tillhör framgår inga tydliga skillnader i deras svar kring nyttan av HMSkånes verksamhet. 5.3 Förutsättningar för att nå målen ökad kunskap I enkätundersökningen så anger en klar majoritet av respondenterna, 74 procent, att påståendet om att centrets verksamhet bidrar till att de får ökad kunskap och medvetenhet kring hållbara resor och transporter Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra. En betydligt mindre andel, 56 procent, anger motsvarande om påståendet att det bidrar till att de får ökad kunskap kring konsekvenserna av icke hållbara resor och transporter. Några av de som gett mer negativa svar på frågan menar att deras kunskapsnivå var hög redan innan projektet drogs igång. Figur 10: HMSkånes bidrag till kunskapsökning Hållbar Mobilitet Skåne bidrar till att jag Får ökad kunskap och medvetenheten kring hållbara resor och transporter Får ökad kunskap kring konsekvenserna av icke hållbara resor och transporter % 20% 40% 60% 80% 100% Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej När det gäller det första påståendet om ökad kunskap och medvetenhet kan vi också se att det finns en svag tendens att de som arbetar vid större kommuner anser att påståendet stämmer i större utsträckning. Avseende uppdelningen på olika typer av organisationer anger representanter för andra offentliga organisationer i störst utsträckning att HMSkåne bidrar till ökad kunskap och medvetenhet. Efter dessa kommer kommunrepresentanterna och den grupp där minst andel tycker att påståendet stämmer är de som arbetar vid privata företag. När vi ser till de respondenter som arbetar vid kommuner och när dessa delas upp på de samverkansområden som kommunerna tillhör framgår att respondenter inom Skåne nordost och Skåne Nordväst anger att påståendet stämmer i störst utsträckning i jämförelse med dem inom Skåne Sydväst och Sydöstra Skånes Samarbetskommittén, även om skillnaderna är små. För påståendet att centret bidrar till ökad kunskap kring konsekvenserna kan vi se ett liknande mönster när det gäller typen av organisation men när det gäller kommunstorlek framgår inget tydligt mönster. Avseende skärningen på samarbetsorganisation framgår att respondenterna inom Sydöstra Skånes Samarbetskommitté är de som anser att påståendet om ökad kunskap 2 Skåne nordost, Skåne Nordväst och Skåne Sydväst och Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK)

19 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE 15 kring konsekvenserna stämmer i störst utsträckning. Efter dem följer Skåne Nordost samt Skåne Nordväst och det område där minst andel av respondenterna anger att påståendet stämmer återfinns i Skåne Sydväst. Det ska noteras att respondenterna inom Sydöstra Skånes Samarbetskommitté skiljer sig från respondenterna i allmänhet då lika stor andel av dessa anser att båda påståendena stämmer. Att centret genererat kunskap är något som också bekräftas i intervjuerna där flera sagt att de tror att centret lett till ökade kunskapsnivåer även om de understryker att detta måste bedömas på längre sikt och att kausaliteten är generellt svår att mäta. Således, arbetar HMSkåne mot ambitionen om att kunskapsutveckling ska genomsyra centrets verksamhet.en annan synpunkt som framkommit i intervjuerna är att kunskapsspridning kan göras mer effektiv med en tydligare förankring hos kommunerna. Enligt enkätsvaren så använder störst andel av respondenterna den nya kunskapen som HMSkåne genererat i beslutsfattande, i nya projekt och i arbetet med att sprida information. Respektive användningsområde anges av cirka 18 procent av respondenterna som primärt. En stor andel av respondenterna ger specifika beskrivningar av hur de använt kunskapen vilket befäster resultatet att verksamheten genererat kunskapsökningar. Av de som använt kunskapen i beslutsfattande anger flera att det rört beslut i planeringsarbetet samt framtagandet av nya miljömål och resepolicy. En respondent beskriver sin användning så här: Mina ökade kunskaper gör att jag får bättre insyn och underlag till de strategier och beslut som jag föreslår till politiken När det gäller användning i nya projekt kommer kunskapen till nytta både i utformandet av projekten och i genomförandet. En respondent anger att kunskapen finns med som en faktor i alla projekt som de genomför. En annan uttrycker sig så här: I de projekt jag driver där det finns möjlighet att inkludera transportfrågan ser jag ett stort värde i den information jag kontinuerligt får från HMSKåne Ett lika stort antal svarande beskriver också att de använder den nya kunskapen i spridandet av information som de bedriver. Flera anger att de använder kunskapen som direkt underlag och att de fångar upp argument för hållbart resande som de för vidare. En respondent svarar så här: Kunskaperna används i det strategiska klimatarbetet och även mer handfasta arbetet med kampanjer och information 5.4 Förutsättningar för att nå målen kunskapsspridning En annan förutsättning för att nå målen är att kunskapsspridning på området sker i stor omfattning och med tillräcklig kvalitet. Frågorna om kunskapsspridning har riktats till en specifik del av målgruppen; de som känner till HMSkåne och arbetar vid en kommun som aktivt sprider information om hållbara resor och transporter. Av de som har svarat på enkäten är det 147 respondenter (69 procent) som arbetar vid en kommun. Av dessa är det 119 som känner till centrets verksamhet. Dessa 119 respondenter har fått frågan om deras kommun arbetar med att sprida information till kommuninvånarna om hållbara resor och transporter. 81 procent av dessa svarar ja på den frågan. Dessa respondenter har sedan fått svara på frågan i vilken utsträckning de anser att HMSkåne bidragit till ett ökat informationsspridande. Resultatet redovisas i diagrammet nedan.

20 HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE 16 Figur 11: HMSkånes bidrag till ökat informationsspridande Hållbar Mobilitet Skåne har bidragit till ett ökat informationsspridande till kommuninvånarna om hållbara resor och transporter % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej Nästan hälften av respondenterna, 49 procent, anser att påståendet om att centret bidragit till ett ökat informationsspridande till kommuninvånarna Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra (som beskrivits ovan är endast respondenter som svarat ja på frågan Arbetar din kommun med att sprida information till kommuninvånarna om hållbara resor och transporter? tillfrågade). Notera att en stor andel, 28 procent, inte kan svara på frågan. Detta kan delvis förklaras med att de svarande inte bara är de som arbetar med kontakt med medborgarna. Av analysen framgår också att de mindre och medelstora kommunerna anser att centret bidragit till ökat informationsspridande i större utsträckning än de stora kommunerna. Detta är ett intressant resultat då verksamheten haft önskemål om att fokusera på att stödja mindre kommuner som inte har lika stora egna resurser och kompetens för att sprida information om hållbara resor och transporter. Detta beror troligtvis även på att de små kommunerna har mindre resurser till att sprida information kring hållbart resande. När respondenternas svar delas upp på de samverkansområden som respondenterna tillhör framgår tydliga skillnader. Av respondenterna inom Skåne Nordost anger 89 procent att påståendet om ökat informationsspridande Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra. Motsvarande andel för Skåne Nordväst är 48 procent, för Skåne Sydväst är den 47 procent och för Sydöstra Skånes Samarbetskommitté är den 17 procent. Det är värt att notera att när dessa respondenter ska svara på frågan utgår de rimligtvis från "sin kommun". Samtliga 33 kommuner i Skåne finns representerade hos de svarande förutom Staffanstorp och Åstorp. Men kommunerna representeras av olika många respondenter och svaren är inte viktade så att varje kommun får lika stor representation eller så att representationen är proportionerlig mot storleken. Det har emellertid visat sig att stora kommuner som Malmö, Lund och Helsingborg har betydligt fler svarande än andra kommuner. Detta är även värt att ta i beakta då resultaten från andra enkätfrågor analyseras. 5.5 Förutsättningar för att uppnå de långsiktiga målen attitydpåverkan En förutsättning för att nå HMSkånes långsiktiga mål är att beslutsfattare och allmänheten påverkas mot att göra mer medvetna val eller att fatta beslut som stimulerar hållbarhet. I diagrammet nedan visas i vilken utsträckning målgruppen upplever att dessa förutsättningar skapas.