GÖTEBORGS UNIVERSITET Biblioteksnämnden Preliminär ÄRENDELISTA 2008-02-20 Sammanträdesdatum: 2008-03-03 Sammanträdestid: Kl 14.00-16.00 Lokal: Centralbiblioteket, Stora konferensrummet, Våningsplan 7, Renströmsgatan 4 1. Mötets öppnande samt utseende av justeringsperson 2. Godkännande av ärendelistan 3. Föregående sammanträdes protokoll (Underlagsmaterial bifogas) 4. Uppföljning av bokslut för 2007 (Underlagsmaterial bifogas) (AO) 5. Budgetdiskussioner inför 2009 (Underlagsmaterial bifogas) (AO) 6. Tidningsutredningen (Underlagsmaterial bifogas) (AO) 7. Ev. återbesättande av avdelningschef vid Biomedicinska biblioteket (Underlagsmaterial bifogas) (EL) 8. Avveckling av databasen IDA (Underlagsmaterial bifogas) (AO) 9. Förslag till likabehandlingsplan (Underlagsmaterial bifogas) (GB) 10. Anmälningar a) Bemanningsutredningen (GB) b) UB:s årsberättelse för 2007 (Underlagsmaterial bifogas) (MC) c) IT-supportprojektet (LI, CS) d) Kompetensutredningen (PM, EL) (Underlagsmaterial bifogas) e) Datainspektionsärende (AO) f) Arbetsmiljön vid Botanik- och miljöbiblioteket (EL) g) Översyn av den interna organisationen vid Ekonomiska biblioteket, Pedagogiska biblioteket samt Kurs- och tidningsbiblioteket (AO) 11. Ev. övriga ärenden Ledamöter som är förhindrade att delta i sammanträdet ombedes att snarast kontakta UB:s sekretariat tel 773 17 39; datorpost library@ub.gu.se; fax 16 37 97)
GÖTEBORGS UNIVERSITET Biblioteksnämnden PROTOKOLL Nr 130 2007-11-21 1(5) Närvarande ledamöter: R-O. Boström (ordf.) U. Carlsson (SFN) C. Dahlgren (SA, v. ordf., t.o.m 9:1) A. Bigsten (HHFN) A.S. Sande1ius (NFN) M. Björkin (KFN) U. Berglindh (UFL) A. Olsson (UB) A. Ranerup (ITUFN) A. Zetterqvist (UFN) A. Duregård (studrepr.) S. Karlsson (studrepr.) Närvarande personalrepresentanter med närvaro- och yttranderätt: Särskilt kallade: Sekreterare: Frånvarande: H. Brännström (SACO) D. Sigfridson Ericson (SEKO) J. Gilbert (UB, t.o.m. 3:1) L. Prytz (UB, t.o.m. 3:2) B. Brown (UB) A. Igerud (UB) A.M. Jonsson (UB) M. Ladenvall (UB) A. Schneidler-Larsson (UB) P. Möller (UB) E. Lilja (UB) M. Cavallin T. Larsson (studrepr.) L. Branegård (HFN) A. Hannesd6ttir (HFN, supp!.) Före sammanträdet visades biblioteksnämnden runt i det nybyggda Studietorget Campus Linne. l Mötets öppnande samt utseende av justeringsperson A Duregård utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll.
GÖTEBORGS UNIVERSITET BiblfiJ1eksnänrrnden 2 PROTOKOLL Nr 130 2007-11-21 2 Godkännande av ärendelistan Nänrrnden beslutar att godkänna den föreslagna ärendelistan - med tillägget att anmälningspunkterna om GUP och GUPEA samt UB:s ärendehanteringssystem GÄRDA flyttas till 3. 3 Information om GUB-projekt 3:1 Insamling av universitetets publikationsdata (GUP) och elektronisk publicering (GUPEA) (Bilaga l) J. Gilbert redovisar resultat från UB:s arbete med universitets publikationsredovisning samt e-publiceringsverksamheten. Antecknas. 3:2 GÄRDA - Hantering av användares frågor och synpunkter L. Prytz informerar om databasen GÄRDA, som hanterar användarnas frågor och synpunkter om biblioteket och dess service. (Bilaga 2) Antecknas. 4 Föregående sammanträdes protokoll (Bilaga 3) Protokollet läggs till handlingarna. 5 Diskussion och information om UB:s budget 2008 (bilaga 4) A. Olsson går igenom läget för UB:s budget. På grund av förseningar i processen har inte ett budgetförslag kunnat föreläggas biblioteksnänrrnden. Den budgetram som fastställts har Antecknas..'.,,-_.--'-""-,
GÖTEBORGS UNIVERSITET Biblioteksnämnden inneburit besparingar för VB på 2,6 mkr exklusive löneökningar och höjda lönekostnadspåslag. Tack vare besparingsåtgärder kommer biblioteket att klara nästa års budget, men detta gäller inte för 2009 då de minskade resurserna rar full effekt. Nämnden diskuterar intensivt vilka effekter besparingarna kommer innebära. Besparingarna förväntas kunna påverka förvärv av litteratur och databaser, men också bemanning och personal. I detta sammanhang diskuterades även VB:s valutasäkring och om avtalet om denna skulle sägas upp. 6 Diskussion och information om biblioteken för Naturvetenskaplig fakultet PROTOKOLL Nr 130 2007-11-21 3 E. Lilja och A.S. Sandelius informerar Antecknas. om fakultetens problem och planer kring sina tre VB-bibliotek. Läget för Biblioteket för botanik och miljö är oklart - beroende på i vilken omfattning fakulteten flyttar ifrån Botaniska trädgården. En integration mellan Geovetenskapliga biblioteket och institutionens för kulturvård bibliotek kommer att ske i och med att institutionen flyttar till Geovetarcentrum. Ett större gallringsarbete förestår nu på samtliga bibliotek inom ämnesområdet. 7 Information om gallring E. Lilja redogör för gallringsarbetet som Antecknas. är särskilt aktuellt på Biomedicinska biblioteket. Avsikten är att dra nytta av de elektroniska tidskrifternas utrymmesbesparingar, så att lokaler kan utnyttjas mera effektivt t.ex. för nya biblioteks-
GÖTEBQRGS]lNIVERSITET Biblioteksnämnden uppgifter som t.ex. att utöka antalet datorarbetsplatser. 8 PROTOKOLL Nr:130 2007-11-21 4 Mötestider VT 2008 9 Biblioteksnämnden fastställer följande mötestider för VT 2008: 2007-03-03 14.00-16.00 2007-05-28 14.00-16.00 Anmälningar 9:1 Bemanningsfrågan A. Olsson informerar om bibliotekets Antecknas. utredningsarbete kring bemanning. En stor enkätundersökning till biblioteksbesökarna har genomförts. Resultatet skall sedan ligga tillgrund för bibliotekets fortsatta bemanning av sina olika biblioteksenheter. 9:2 Ansvarsbibliotekens framtid VB har uppdraget att hantera två nationella ansvarsbibliotek - för sarnhällsvetenskapema och för kvinnomans och genusforskning. Det nationella systemet för ansvarsbibliotek har varit under utredning, men några beslut om förändringar har ännu inte fattats. [Efter sammanträdet har riksbibliotekarien beslutat att ansvarsbibliotekessystemet fortsätter utan förändringar under 2008.] Antecknas.
-GÖTEBORGS UNIVERSITET Biblioteksnämnden PROTOKOLL Nr 130 2007-11-21 5 9:3 UB:s arbete med bibliometriska analyser M. Cavallin redogör för UB:s tankar om Antecknas. sin kommande bibliometriverksamhet som ju fått stöd under perioden 2008-2010 från universitetsgemensamma medel. Dessa tankar presenterades den 21 november på ett GU-seminarium i Vasaparken, före biblioteksnämndens sammanträde. 9:4 IT-supportprojektet A. Olsson berättar om det pågående projektet om att ge IT-support (program, filhantering m.m.) åt biblioteksbesökarna. Projektet har varit mycket uppskattat. /~~~~~,/ tv'~, Mats Cavallin Sekreterare Antecknas. Justeras: ~~~ Bengt-Ove Boström A~~ Amanda Duregård
Sida 1 GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Kansliet/Wivianne Brantgärde 2008-02-10 Uppföljning per 071231 av den av Biblioteksnämnden fastställda budgeten för 2007 - exkl. externa medel förutom ansvarsbiblioteksuppdragen Budget Prognos Utfall 2007 per 070831 per 071231 INTÄKTER (tkr): Styrelsens avsättning 151 693 151 693 151 693 Tillkommande intäkter från GU: Extra anslag 3%-aren, Not. 1 1 355 1 545 1 546 Företagsekonomi - 1/2 bibl.tjänst 240 240 240 Nationalekonomi - enl. avtal 970129 25 25 25 Genussekretariatet - ersättning för datorstöd 75 75 75 Genussekretariatet - Kvinnoprojekt 10 10 10 Avdelningen för radiofysik och Yrkesmedicin 70 30 3 Samfak - Elsevier online + 1/2 mån. integrering Ibero 197 Utbildn.vet.fak. - ökat öppethållande Nya Pedagogen 180 180 Div. konsultuppdrag 85 145 Universitetsgemensamma satsningar och strategiska medel 1 900 1 900 Institutionsbibliotek (HDK) 475 475 409 Studentavd. - Ökad tillgänglighet för studenter med läshandikapp 725 791 Handelshögskolan - extra medel för inköp av medier 1 335 1 336 Kompetensutvecklingsmedel 31 Nationella uppdrag: Medel för kvinnohistoriska samlingarna 405 405 405 Ansvarsbibl. Genus 500 500 500 Ansvarsbibl. Samhällsvet. 600 466 465 BIBSAM fjärrlåneintäkt 1 190 1 190 1 191 Reprointäkter m m 4 442 4 484 4 235 Användarutbildning 421 411 455 Sålda tjänster (Vårdalinstitutet, Försvarsmedicin) 275 500 543
Sida 2 GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Kansliet/Wivianne Brantgärde 2008-02-10 Uppföljning per 071231 av den av Biblioteksnämnden fastställda budgeten för 2007 - exkl. externa medel förutom ansvarsbiblioteksuppdragen Budget Prognos Utfall 2007 per 070831 per 071231 KOSTNADER (tkr): Löner -78 630-79 100-79 381 Utbetalda delpensioner -170-120 -71 Förändring semesterskuld -100-200 -310 Medieförvärv -25 276-26 158-25 137 Resor, personalutbildning, friskvård -1 381-1 339-1 456 Hyra + lokalvård (exkl. hyra IT-univ.) -38 193-38 193-38 193 Investeringskostnader -7 655-7 200-7 319 SUNET/GUNET-kostnader (inkl. telefonväxeln) -1 908-1 908-1 908 IT-universitetets bibliotekstjänster vid Chalmers/Lindholmen inkl. hyra -1 402-1 402-1 387 Övrigt, Not. 2 (exkl. delpensionskostn.) -6 114-6 597-5 913 GUPEA -100-900 -822 Arbetsmiljöåtgärder -166-166 -64 Utvecklingspost enl. beslut 060529-1 900-1 500-1 478 Ansvarsbiblioteksuppgifter -1 100-966 -965 Sa kostnader (tkr) -164 095-165 749-164 404 Årets kapitalförändring (tkr) -2 466-600 579 Not. 2. I huvudsak bevakning, porto, telefon, papper, toner, programvarulicenser, datorunderhåll Ugående balanserat kapital per 061231 + 4552 tkr, varav semesterskuld - 4 809 tkr Utgående balanserat kapital per 071231 + 5 131 tkr, varav semesterskuld - 5 123 tkr Externa bidragsintäkter (utöver ansvarsbibl.uppdragen) har i budget för 2007 upptagits till 2,6 mkr och i prognosen per 070831 till 1,8 mkr. 071231 hade 1,6 mkr inkommit.
Sida 3 GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Kansliet/Wivianne Brantgärde 2008-02-10 Uppföljning per 071231 av den av Biblioteksnämnden fastställda budgeten för 2007 - exkl. externa medel förutom ansvarsbiblioteksuppdragen Budget Prognos Utfall 2007 per 070831 per 071231
Ö VERBIBLIOTEKARIEN Ekonomidirektör Lars Nilsson 2008-01-30 KOMMENTARER TILL EKONOMISK UPPFÖLJNING PER 2007-12-31 Ekonomiskt utfall per 2007-12-31 jämfört med budget för 2007 samt med prognosen i T2-bokslutet Utfallet per 2007-12-31 är ett överskott om 579 tkr. Det budgeterade resultatet för helåret 2007 var ett negativt resultat om 2 466 tkr och den reviderade prognosen i samband med andra tertialbokslutet angav ett underskott om 600 tkr. Det betydligt bättre resultatet beror främst på följande faktorer: 1) Av de budgeterade medlen om 1 900 tkr för den s k Utvecklingsposten återstår 420 tkr beroende på att några av de projekt som planerats inom dennna post inte kom igång förrän efter första tertialet. (Kostnader för detta överskott har budgeterats in i 2008 års Utvecklingspost). 2) Under tertial två erhöll vi 1 336 tkr från Handelshögskolans fakultetsnämnd för inköp av sådana medier som tidigare finansierats av externa medel från Malmstensstiftelsen. Av detta bidrag återstår 815 tkr för inköp av motsvarande medier under 2008. 3) Av medel som erhållits från strategiska och universitetsgemensamma satsningar till Förändrad bemanning på Kurs- och Tidningsbiblioteket resp. E-publicering återstår tillsammans ca 700 tkr till budgeterade kostnader under 2008. 4) När vi i oktober (efter det att prognosen per 070831 inlämnats) fick information om att vi inte skulle få full kostnadstäckning för våra utländska tidskriftsprenumerationer 2008 beslöts att inte införskaffa de backfiles som vi räknat med i prognosen utan i stället spara detta belopp till täckande av ökade tidskriftskostnader under 2008. Ekonomisk ställning och utfall per 2006-12-31 jämfört med 2007-12-31 Utfallet per 2006-12-31 var ett överskott om 2 837 tkr. Skillnaden i förhållande till årets resultat beror på att balanserat kapital från 2006 tagits i anspråk 2007. I balansräkningen har leverantörsskulderna minskat med ca 3 mkr i förhållande till 2006. Detta har främst sin förklaring i byte av tidskriftsleverantör där stor del av 2008 års tidskriftsfakturor daterats januari i stället för december året före. Detta återspeglar sig också på raden Förutbetalda kostnader i balansräkningen.
Investeringar Under 2007 har 9 476 tkr investerats. Häri ingår 2 821 tkr för byggprojekten Campus Linné och Centralbiblioteket-golv m m, vilka avräknats i december 2007. I den till UB tilldelade investeringsramen om 7 000 tkr för 2007 ingick inte detta projekt. Det hade tagits upp först för 2008. Inventering Inventering av anläggningstillgångarna görs en gång per år. 2007 års inventering inlämnas under våren 2008. ^ÖåÉí~=läëëçå= îéêäáääáçíéâ~êáé= = táîá~ååé=_ê~åíö êçé= = = = = bâçåçãá~åëî~êáö
BUDGETFRAMSTÄLLAN 2008 Göteborgs universitetsbibliotek Carl von Linné. Systema naturae. Leiden 1735. Första upplagan. Ex. tillhört Carl Gustaf Tessin. Carl. Göteborgs universitetsbibliotek. Exempel på bibliometri Citat mellan svenska sociologer 1990-2005 Olle Persson, Inforsk, Umeå univ. Göteborgs universitet Biblioteksnämnden (Revid. 2007-08-17)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 4 2. Förslag till beslut 6 2.1. Kostnader för att bedriva nuvarande verksamhet 6 2.2. Kostnader för tillkommande verksamheter 6 2.3. Utvecklingsprojekt finansierat inom befintlig ram (5-5.2) 6 3. Förutsättningar 7 3.1. UB: s finansieringssystem 7 3.2. Kostnader för att bedriva nuvarande verksamhet 7 3.2.1. Löne-och prisomräkning 7 3.3. Kostnader för basdelen 7 3.3.1. Kommentar till lokalhyran 7 3.4. Kostnader för nyttjandedelen 8 3.4.1. Andel e-medier 2001 2007 inom UB:s totala mediebudget 8 3.4.2. Prisomräkning på tidskrifter 8 3.4.3. Biblioteksverksamhet för IT-universitetet och Naturvetenskapliga fakulteten via Chalmers bibliotek 9 3.4.4. Biblioteksverksamhet vid Chalmers /Johanneberg för Naturvetenskaplig fakultet. 9 3.4.5. Det nya Pedagogiska biblioteket 9 3.4.6. Campus Linné 9 3.5. Tillkommande verksamheter 10 3.5.1. Bibliometrisk verksamhet 10 3.5.2. E-publicering för universitetet (GUPEA) 10 3.5.3. Det nya Pedagogiska biblioteket Se ovan 3.4.5 11 3.5.4. Campus Linné Se ovan 3.4.6. 11 3.5.5. Biblioteksverksamhet vid Chalmers/Johanneberg. Se ovan 3.4.4. 11 4. Förslag till kostnadsfördelning 11 4.1. Jämförelsematerial från 2007 års budget 12 5. Utveckling av verksamheten inom befintlig ram 13 5.1. Utvecklingsmedel inom UB 13 5.1.1. Verksamhetsutvecklingsprojektet (VUT) 13 5.1.2. IT-support för studenter 13 5.1.3. Användbarhetsutvärdering av webbplats och bibliotekskatalog 13 5.1.4. Publikationsredovisning GUP 13 5.1.5. Open access 14 5.1.6. Utveckla den digitala samlingen skanning, backfiles och gallring 14 5.1.7. Fortsatt satsning på bibliotekspedagogik 14 5.1.8. Projektutbildning/projektkontor 15 5.1.9. Service för läshandikappade 15 5.1.10. GÄRDA ett nytt system för att kanalisera användarsynpunkter 15 5.1.11. GU-kortsprojektet 15 5.1.12. Kompetensinventering 16 5.1.13. Förstudie kring RFID-etiketter för stöldskydd och registrering av UB:s böcker 16 5.2. Ombyggnadsprojekt 16 -- 2 --
Bilaga 1 Hur har fördelningsnycklarna för universitetsbiblioteket beräknats hittills? 17 Bilaga 2. Biblioteksservice för IT-universitetet på Lindholmen 18 Bilaga 3 Kostnader för Chalmers bibliotek fördelas mellan Chalmers och Naturvetenskaplig fakultet. 19 Bilaga 4. Fördelning av UB: s budgetram för 2007 20 -- 3 --
1. Inledning I biblioteksnämndens föreskrifter ingår att årligen lägga förslag till styrelsen om budget för UB. Inom GU har diskuterats om UB skall lämna in en budgetframställan och särskilt mot bakgrund att Rektor för första gången haft en uppdragsdialog med UB. Vid nämndens sammanträde i mars beslöts emellertid att UB även inför 2008 lämnar förslag till budgetframställan till nämnden för beslut den 29 maj. Den 15 oktober beräknas GU: s styrelse fatta beslut om anslagsfördelning och kostnadsdebiteringar för 2008. I denna budgetframställan finns två stora förändringar: UB har de senaste åren pekat på den inflexibilitet som finns inom nuvarande finansieringssystem och därför initierat en finansieringsutredning. Vid rektorsdialogen behandlades frågan och i vår kommer troligen en översyn att göras. För UB är det viktigt att UB: s ledning tillsammans kan använda de medel som ställs till förfogande på ett effektivt sätt. Biblioteksverksamheten inom Campus Linné och Haga kommer att finnas inom UB-familjen. Samhällsvetenskaplig fakultet och UB har under 2006-2007 gemensamt arbetat fram beslutsunderlag. Biblioteket vid Linnéområdet beräknas öppna redan i höst. Kostnaderna för de nya biblioteken belastar i huvudsak nyttjandedelen för Samhällsvetenskaplig fakultet. Dessa kostnader har tidigare funnits inom Samhällsvetenskapliga fakulteten. Naturvetenskaplig fakultets bibliotekskostnader vid Chalmers/Johanneberg ingår från 2008 i UB: s budget efter förslag från fakulteten. Detta kommer att belasta Naturvetenskapliga fakultetens nyttjandedel. Bägge dessa kostnader ökar UB: s omslutning, men det är viktigt att betona att de redan funnits inom GU och alltså INTE är någon ökad kostnad för biblioteksverksamhet. Förhoppningen är att vi med detta kan rationalisera, effektivisera och också höja kvalitén i informationsförsörjningen. Genom att alla institutionsbibliotek inom Samhällsvetenskaplig fakultet från 2008 inordnas i UB:s organisation kan UB t.ex. avveckla bibliotekssystemet IDA. Samordningen av Chalmers och GU:s biblioteksresurser på Lindholmen ger en mera kostnadseffektiv biblioteksservice i förhållande till att GU skulle bygga upp ett eget bibliotek där. Den verksamhetsutveckling som UB arbetat med under året har resulterat i en organisationsförändring en organisation för lärande resultat och uppföljning. Parallellt har också benchmarkingprojektet med Århus Statsbibliotek resulterat i förbättringar främst inom utvecklingsområdet. Bland annat har en strategisk ledningsgrupp skapats, som har utrymme att initiera utveckling och projekt. Benchmarkingprojektet räknar vi med att utvidga med universitetsbiblioteken i Oslo och Köpenhamn med början hösten 2007 UB, liksom övriga delar av GU, står inför stora grupper av pensionsavgångar de närmaste åren. Fram till år 2010 går 44 (23 % av personalstyrkan) personer i pension inom UB. UB har nyligen tillsatt en grupp för kompetensinventering bland hela personalen. Till detta har UB avsatt medel ur sin utvecklingspost. Bibliometriska utvärderingsmetoder är ett annat område där universitetets ledning har visat stort intresse och nämnden uttryckt sitt stöd för att UB skall kunna vara en resurs inom GU för bibliometriska utvärderingar. UB har under året ytterligare ökat personalens kompetens i bibliometriska mätmetoder. Nyligen deltog 9 personer varav en från Utbildningsvetenskapliga fakulteten i en grundläggande kurs. I höst skall ytterligare utbildning ske med fokus på deltagande från fakulteterna. Inom ramen för UB: s kompetensväxlingsplan tror vi att andra kategorier av anställningar än bibliotekarier kommer att behöva rekryteras. Däribland kan nämnas assistenter, personer med kunskaper -- 4 --
inom digitalisering av samlingar och it-utvecklare i vid mening. Möjligen kan jämställdheten öka med rekryteringar inom andra kompetensområden än de traditionella. Göteborgs universitetsbibliotek har genom åren visat sig ha en stor utvecklingspotential. Den nya teknikutvecklingen har skett parallellt med en varsam hantering av vårt kulturarv. Under 2008 vill vi fortsätta och även intensifiera vårt fokus på utbyggnaden av de digitala samlingarna vilket kan innebära såväl digitalisering av egna samlingar som vidare förvärv och kompletteringar av våra egna elektroniska tidskriftssamlingar. Ett s.k. RARA-projekt har igångsatts där ett stort antal av personalen ges möjlighet att lära sig tekniken bakom och handläggningen av digitalisering av en bok. Ny utrustning för ändamålet är inköpt. Även detta projekt finansieras inom ramen för utvecklingsmedlen. GUP/GUPEA är även kommande år i fokus. UB tilldelades 900 tkr ur rektors strategiska medel för fortsatt utveckling och drift av GUPEA. Dessa medel finns dessvärre inte 2008. Vi anser att 600 tkr fortsättninsvis skall ingå som ordinarie drift av GUPEA. Agneta Olsson Överbibliotekarie -- 5 --
2. Förslag till beslut Biblioteksnämnden föreslår att universitetets styrelse beslutar följande: Biblioteksanslag om 158 736 tkr som är tillräckligt för nuvarande verksamhet (2.1) Tillkommande anslag om 1 832 tkr med anledning av fortsatt drift och utveckling av GUPEA, ökat öppethållande vid Pedagogiska biblioteket och satsning på bibliometri (2.2) Biblioteksnämnden stöder UB:s interna utvecklingsarbete liksom de utvecklingsprojekt utanför denna budgetframställan som redovisas under (5.1) 2.1. Kostnader för att bedriva nuvarande verksamhet o Kostnader för generella löne- och prisomräkningar 901 tkr (3.3.1) o Ökningen av kostnaderna för utländska vetenskapliga tidskrifter och databaser fortsätter och beräknas under 2008 stiga med 7 % på 21 274 tkr = 1 489 tkr (3.5.2) o Vid fördelning av medel i höst föreslås fortsatt justering av medel, så att en utvecklingspost tillförs basdelen för överbibliotekarien att besluta om. (5.1) 2.2. Kostnader för tillkommande verksamheter o Fortsatt drift och utveckling av GUPEA (600 tkr) (3.5.2) o Ökat öppethållande för Pedagogiska biblioteket (182 tkr) (3.4.5) o Bibliometrisk verksamhet (1 050 tkr) (3.5.1) o Verksamheter överförda till UB:s budget Bibliotekskostnader för Chalmers bibliotek/johanneberg 4 553 tkr (3.4.4) Bibliotekskostnader Campus Linné (3 442 tkr) (3.4.6) 2.3. Utvecklingsprojekt finansierat inom befintlig ram (5-5.2) Verksamhetsutvecklingsprojekt o Verksamhetsutveckling (VUT) (5.1.1) o IT-studentsupport för studenter (5.1.2) o Användbarhetsutvärdering av webbplats och bibliotekskatalog (5.1.3) o Publikationsredovisning - GUP (5.1.4) o Open Access (5.1.5) o Utveckla den digitala samlingen skanning, backfiles och gallring (5.1.6) o Satsning på bibliotekspedagogik (5.1.7) o Projektutbildning/projektkontor (5.1.8) o Service för läshandikappade (5.1.9) o GÄRDA (5.1.10) o GU-kortsprojektet (5.1.11) o Kompetensinventering (5.1.12) o RFID (5.1.13) o Ombyggnadsprojekt (5.2) -- 6 --
3. Förutsättningar Vid rektors och universitetsledningens dialog med UB framkom att en översyn av hur UB på effektivaste sätt använder sin tilldelning kommer att ske under 2007-2008. I avvaktan på översynen skrivs denna budgetframställan som tidigare år. Framställan skrivs i maj 2007 när en rad olika komponenter ännu inte är fastställda. UB har ännu inte fått exakt procentsats på löne- och prisomräkning utan den givna siffran på 1 % är en prognos. Det samma gäller prisökningen på elektroniska tidskrifter. De senaste åren har ökningen fluktuerat mellan 7 och 8 %. Vi räknar i år med en ökning på 7 %. Biblioteksnämnden räknar med att så snart dessa obekanta faktorer klargjorts justera utfallet i särskild skrivelse till styrelsen. Biblioteksnämnden räknar också med att tilldelningen säkras mot valutaförändringar på samma sätt som skett tidigare år. 3.1. UB: s finansieringssystem UB: s finansieringsmodell med en basdel och en nyttjandedel fastställdes av universitetsstyrelsen 1996. Fr.o.m. 2007 genomfördes en liten förändring vad gäller lokalkostnaderna. Basdelen innefattar en tredjedel av kostnaderna för lokaler och SUNET/GUNET samt hela kostnaden för investeringar och fakultetsövergripande funktioner. Den finansieras av nämnderna i relation till deras kostnadsomslutning. Nyttjandedelen finansieras av de eller den fakultet som betjänas av resp. bibliotek. Se vidare bilaga 1. 3.2. Kostnader för att bedriva nuvarande verksamhet Under denna rubrik anger biblioteksnämnden hur kostnadslägena för olika verksamheter väntas förändras mellan 2007 och 2008. 3.2.1. Löne-och prisomräkning Enlig uppgift från universitetets ekonomiavdelning i april skall UB räkna med en löne- och prisomräkning om 1 % för 2008. 3.3. Kostnader för basdelen Kostnaden för basdelen har beräknats till 43 940 tkr Häri ingår: 1/3 av lokalkostnaderna inkl lokalvård (13 437 tkr) 1/3 av SUNET/GUNET (459 tkr) Fakultetsövergripande verksamhet (8 640 tkr) Löne-och prisomräkning (297 tkr) Övrigt (ÖB, Kansli, IT, Digitala biblioteket, investeringskostnader, ökad bemanning) (21 107 tkr) 3.3.1. Kommentar till lokalhyran Fastighetsavdelningen har angivit lokalkostnaderna för UB. Lokalkostnaderna ökar beroende på ombyggnad av Centralbiblioteket, planerat nytt ämbetsarkiv vid UB samt ny ventilation på Ekonomiska -- 7 --
biblioteket. Till detta kommer det nya Studietorget vid Campus Linné inom Samhällsvetenskaplig fakultet. 3.4. Kostnader för nyttjandedelen Kostnaderna för nyttjandedelen är vad respektive bibliotek kostar, inkl 2/3 av lokalkostnaderna och 2/3 SUNET/GUNET. Ökningen av Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga fakulteternas del av nyttjandedelen beror på att UB tagit över kostnader för Campus Linné och Chalmers bibliotek/johanneberg (Se: 3.4.4) År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 År 2003 År 2002 År 2001 3.4.1. Andel e-medier 2001 2007 inom UB:s totala mediebudget % E-medier av totalt medieanslag Tabellen intill visar e-mediernas stora genomslag sedan 2001. Andelen e-medier av UB:s totala har gått från 23% till 72% 2007. På grund av ökningarna av priset på tidskriftsprenumerationer har UB fått en särskild kompensation för detta. På så sätt har stora delar av UB:s medieförvärv utanför tidskriftsprenumerationerna någorlunda kunnat bevaras. 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 3.4.2. Prisomräkning på tidskrifter Under 2006 omförhandlades ett stort antal av de nationella avtalen med tidskriftsleverantörerna. I nedanstående översikt kan resultatet utläsas och tabellen visar också exempel på hur mycket några av våra avtal kostar. Den första prisprognosen för nästkommande års tidskriftsprenumerationer är den som brukar publiceras i Library Journal i april varje år. (http://www.libraryjournal.com) I årets artikel förväntas en prisökning på mellan 7 och 9 procent för 2008. (Prognoserna varierar för olika ämnesområden och utgivarländer.) Artiklarna innehåller också en historisk prisjämförelse som visar att tidiga3333re prisprognoser har stämt någorlunda. Inga stora valutaeffekter förväntas. Prognos för prisökning av våra fem dyraste e-tidskriftsavtal inför 2008: -- 8 --
- Elsevier ScienceDirect - 5,0% (2007 EUR 629.414, 2008 EUR 660.885) - Blackwell Synergy - ca 6%, osäkert pga nytt avtal (prisökning 2006-2007 8,4%. Blackwell går under 2007 samman med Wiley) - SpringerLINK - 3,3% (2007 EUR 143 126, 2008 EUR 148 226) - Wiley InterScience - 6,3% (2007 USD 140 037, 2008 USD 148 869) - Nature + Nature Academics - 5,0% (2007 EUR 66 282, 2008 EUR 69 596) På grundval av ovanstående är UB: s bedömning att prisökningen blir 7 %. 3.4.3. Biblioteksverksamhet för IT-universitetet och Naturvetenskapliga fakulteten via Chalmers bibliotek Chalmers bibliotek vid Lindholmen handhar biblioteksverksamheten vid IT-universitetet. Lindholmens bibliotek ger idag biblioteksservice till GU: s del av IT-universitetet. Genom ett avtal mellan UB och Chalmers bibliotek köper UB biblioteksverksamhet för GU: s del av ITuniversitetet. Underlaget för kostnaden är baserat på helårsstudenter och anställda vid IT-universitetet inom GU. Prognos tillsänds UB under april och kan enligt avtalet justeras under november om det skett några förändringar mot prognosen. Bilaga 2 visar på hur kostnaderna inom Lindholmens bibliotek fördelas mellan Chalmers och ITuniversitetet. 3.4.4. Biblioteksverksamhet vid Chalmers /Johanneberg för Naturvetenskaplig fakultet. Naturvetenskaplig fakultet köper bibliotekstjänster från Chalmers bibliotek/johanneberg. Under 2007 finns ett avtal mellan UB och Chalmers bibliotek baserat på samma principer som avtalet mellan UB och Chalmers/Lindholmen. Naturvetenskaplig fakultet har uttryckt sin önskan att Nat.fak:s bibliotekskostnader medräknas i UB: s budgetframställan och kommer då enbart att belasta nyttjandedelen för Naturvetenskaplig fakultet. I avtalet framgår tydligt att kostnaderna för Chalmers bibliotek enbart uppräknas med den löne-och prisomräkning som anges i budgetpropositionen. Underlaget skall omräknas årligen. 14,3 % av Chalmers biblioteks kostnader belastar Naturvetenskaplig fakultet 2007. För 2008 baserat på 2006 års siffror beräknas kostnaderna bli 4 553 tkr Bilaga 3 visar på hur kostnaderna för Chalmers bibliotek fördelas mellan Chalmers och Naturvetenskaplig fakultet. 3.4.5. Det nya Pedagogiska biblioteket Från mars 2007 och till årets slut finansierar UFN ytterligare öppethållande vid Pedagogiska biblioteket vardagar fram till 18.30. Verksamheten skall utvecklas. Studenterna har varit mycket pådrivande i frågan och fram tills idag kan vi konstatera att besöksantalet är stort vid de aktuella tiderna och har välkomnats av både studenter och lärare/forskare. Kostnad att belasta nyttjandelen för öppethållande fram till 18.30 beräknas till 182 tkr. 3.4.6. Campus Linné Hösten 2007 kommer ett studietorg vid Campus Linné att öppnas och drivas av Göteborgs universitetsbibliotek. Det ska tillgodose biblioteksbehovet för de institutioner inom Samhällsvetenskapliga fakulteten som finns i området såsom School of Global Studies, JMG, Psykologen. Ibero-amerikanska institutet med sin boksamling kommer också att inrymmas i biblioteket. -- 9 --
Samtal förs med Samhällsvetenskapliga fakulteten om att ersätta den nuvarande biblioteksverksamheten i Haga med ett studietorg som drivs av Göteborgs universitetsbibliotek. Beräknad start för ett Campus Haga är halvårsskiftet 2008. Beräknad kostnad för UB vid Campus Linné med öppettider 8.30-20 under terminstid blir 2 328 tkr. Inklusive hyres- och lokalvårdskostnader (266 tkr på basdelen och 848 tkr på nyttjandedelen) blir det totala beloppet 3 442 tkr. 3.5. Tillkommande verksamheter 3.5.1. Bibliometrisk verksamhet Bibliometrisk analys har blivit ett allt mera aktuellt utvärderingsinstrument för forskningsfinansiärer, universitet, fakulteter och institutioner. Biblioteksnämnden har i maj 2007 till Rektor ingett en skrivelse som framhåller behovet av att arbetet med universitetets bibliometriska analys skulle samordnas och utökas. Särskilt betonades vikten av att de analyser som genomförs vid universitetet skall ha hög kvalitet och genomföras med en kritisk kunskap om bibliometriska metoder. Inom universitetet är det framför allt universitetsbiblioteket som har en mångårig erfarenhet av bibliometrisk verksamhet. UB har också några databaser som kan användas för bibliometriska analyser. Sedan 2006 har man inom UB gjort flera personalutbildningsinsatser för att ytterligare förstärka kompetensen inom det bibliometriska området. Kompetensen inom området har breddats genom att ytterligare 8 personer inom UB specialutbildas i bibliometriska analysverktyg. Ytterligare en bibliometriutbildning under hösten 2007 kommer att erbjudas fakulteterna. Hittills har framför allt UB bekostat databaser och utbildningsinsatser men en större satsning mot hela universitetet fordrar universitetets delaktighet samt permanens och utbyggda resurser för datbaser och personal enligt nedanstående: Sammanlagt skulle det i det första skedet för databaser behövas: SCOPUS 600 tkr/år 50% Bibliometriker 300 tkr/år 25% Vetenskaplig referensperson 150 tkr/år SUMMA: 1 050 tkr 3.5.2. E-publicering för universitetet (GUPEA) Göteborgs universitets publikationer e-publicering och e-arkiv används sedan september 2006 för obligatorisk e-spikning av doktorsavhandlingar (e-publicering av ramberättelsen) vid Sahlgrenska akademin. Under 2007 är arbetet inriktat på att implementera detta för ytterligare fakulteter. Det är även åtskilliga institutioner som tagit GUPEA i bruk för e-publicering av bland annat forskningsrapporter och studentuppsatser, och ett projekt för e-publicering av Acta-serier har initierats. Skriftserien Arbete och Hälsa, vars utgivning har övertagits av Arbets- och miljömedicin vid Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa efter Arbetslivsinsitutets nedläggning, görs tillgänglig i e-version i GUPEA. Den plattform för e-publicering som Handelshögskolan tidigare drev separat har avvecklats och ingår nu i GUPEA. UB deltar vidare i ett nationellt projekt för att utvärdera möjligheten till digital arkivering av forskningsdata. För både GUP och GUPEA gäller att systemen ska fortsätta att utvecklas under 2008 med förhoppningen att de ska bli väl integrerade delar i GU:s infrastruktur för forskningsstöd och publicering. Både nationellt och internationellt finns utvecklingsmöjligheter för att synliggöra GU:s forskning bättre. Vetenskapsrådet har aviserat att man kommer att kontraktfästa villkoret -- 10 --
att publikationer ska göras fritt tillgängliga i lokala öppna arkiv, och att kvalitetssäkra våra tjänster så att de uppfyller dessa krav är mycket viktigt. Vi vill också förbereda för digitala pliktleveranser av elektroniskt utgivet material till Kungliga biblioteket. Inom GU är det önskvärt att systemen integreras i större utsträckning t ex genom förbättrade möjligheter att återvinna information till institutionernas webbsidor. Inloggning via Medarbetarportal och Studentportal är angeläget. Behoven av support och marknadsföring av tjänsterna är fortsatt stora. För att ha systemet i löpande drift och med utveckling, bedömer vi att kostnaden är 600 tkr årligen- en anställning för GU-support (400 tkr), för drift av GUPEA-servrar och utvecklingsarbete i DSpace-miljön (200 tkr). 3.5.3. Det nya Pedagogiska biblioteket Se ovan 3.4.5 3.5.4. Campus Linné Se ovan 3.4.6. 3.5.5. Biblioteksverksamhet vid Chalmers/Johanneberg. Se ovan 3.4.4. 4. Förslag till kostnadsfördelning Biblioteksnämnden har att föreslå en budgetram med en fördelning mellan fakulteterna när det gäller nyttjandedelen och ram för basdelen i enlighet med de principer universitetsstyrelsen fastställt. Budgetram UB 2008 Belopp i tkr HFN SFN UFN HHFN SA NFN KFN ITN SUMMA Basdel Basdel 2007 exkl. lokaler, SUNET/GUNET 21 150 och investeringar Förändrad bemanning KTB 700 Investeringskostn. 2007 7 897 Löne- och prisomräkn. 1% 297 1/3 av lokalkostn. inkl. lokalvård 13 437 1/3 av SUNET/GUNET-kostn. 459 Drift av GUPEA 600 Bibliometri 1 050 S:a basdel 45 590 Nyttjandedel Nyttjandedel 2007 exkl. lokaler och 19 995 10 691 5 240 14 056 21 329 10 352 0 81 663 SUNET/GUNET Prisomräkn. utländska tidskrifter 7% 151 166 42 159 656 315 1 489 Löne- och prisomräkn. 1% exkl. utländska tidskrifter 178 83 46 118 120 58 604 2/3 av lokalkostn. inkl. lokalvård 8 132 5 988 2 133 5 245 3 306 1 722 365 26 890 2/3 av SUNET/GUNET-kostn. 250 138 75 186 184 83 915 IT-universitetet (exkl. lokalkostn.) 937 937 Ökat öppethållande Nya Pedagogen 182 182 Campus Johanneberg 4 553 4 553 Campus Linné (exkl. hyra och lokalvård) 2 328 2 328 S:a nyttjandedel 28 705 19 394 7 719 19 764 25 595 17 083 0 1 302 119 561 S:a Totalt 165 151 -- 11 --
4.1. Jämförelsematerial från 2007 års budget Den av styrelsen fastställda budgetramen 2007 för UB inkluderande fakultetsnämndernas bidrag. BUDGETRAM UB 2007 Belopp i tkr HFN SFN UFN HHFN SA NFN KFN ITN SUMMA Basdel Basdel 2006 exkl. lokaler, 2 702 2 764 1 801 2 031 6 324 3 560 1 256 503 20 941 SUNET/GUNET och investeringar. Investeringskostnader 2006 1 009 1 032 672 758 2 361 1 329 469 188 7 819 Löne- och prisomräkning 1% 37 38 25 28 87 49 17 7 287 1/3 av lokalkostn. inkl. lokalvård 1 665 1 704 1 110 1 252 3 898 2 194 774 310 12 906 1/3 SUNET/GUNET-kostn. 59 60 39 44 137 77 27 11 454 S:a basdel 5 471 5 598 3 647 4 113 12 807 7 209 2 544 1 018 42 407 Nyttjandedel Ingångsvärde 2006 (exkl. IT-universitetet) 19 685 10 475 4 774 13 810 20 680 10 039 0 79 463 Prisomräkning utländska tidskrifter 6% 122 134 34 129 531 255 1 204 Löne- och prisomräkning 1% på 177 82 42 117 118 58 594 nyttjandedel exkl. utländska tidskrifter 2/3 av lokalkostn. inkl. lokalvård 8 100 5 098 2 329 4 823 3 335 1 754 367 25 807 2/3 av SUNET/GUNET-kostn. 249 132 63 186 193 85 906 Ökat öppethållande Nya Pedagogen 390 390 IT-universitetet (exkl. lokalkostn.) 922 922 S:a nyttjandedel 28 332 15 921 7 632 19 063 24 858 12 192 0 1 289 109 286 S:a Totalt 33 803 21 519 11 279 23 176 37 665 19 401 2 544 2 307 151 693 Fakultetsnämndernas bidrag 2007 till UB: s olika verksamheter och bibliotek - Se bilaga 4 -- 12 --
5. Utveckling av verksamheten inom befintlig ram I GU: s strategiska plan beskrivs två viktiga delområden som UB skall satsa på. Det ena är digitaliseringen av samlingar och det andra är att UB skall underlätta användningen av biblioteket både fysiskt och digitalt. 5.1. Utvecklingsmedel inom UB 2007 finns en utvecklingspost inom UB till överbibliotekariens förfogande. En rad projekt har satts igång Inför 2008 beräknas denna utvecklingsverksamhet fortsätta. 5.1.1. Verksamhetsutvecklingsprojektet (VUT) Verksamhets- och ledarutvecklingen inom UB sker med stöd från universitetets personalutvecklingsenhet. Arbetet har hittills varit riktat mot cheferna inom UB. Omvärldsanalyser, framtidsfaktorer och värdegrunder har diskuterats och ledningen är idag enig om vad detta innebär. Fortsättningen under innevarande år och framöver är att engagera hela personalen på olika nivåer i en förbättringsprocess med användaren i fokus. UB: s chefer har också under året tillsammans genomgått en rad utbildningar för att stärka chefsrollen och för att alla skall ha samma bas i sitt chefskap. Detta har skett både med anledning av VUT-arbetet men också med anledning av resultatet från Arbetsmiljöbarometern. Efter Arbetsmiljöbarometern. Under 2008 räknar vi med att all personal skall kunna erbjudas utbildning i bl.a. medarbetarsamtal, konflikthantering, medarbetarskap och kost och motion. 5.1.2. IT-support för studenter Erfarenheten har visat att många studenter som besöker någon av UB-biblioteken har problem med att utnyttja de datorer och de program som UB och GU erbjuder. Under hösten 2007 kommer UB att starta en försöksverksamhet med IT-support för studenter. Vissa tider kommer det då vid flera UB-enheter att finnas erfarna studenter som hjälper mindre erfarna medstudenter med deras IT-problem. Försöksverksamheten kommer att utvärderas under 2008. 5.1.3. Användbarhetsutvärdering av webbplats och bibliotekskatalog Under åren 2004-2006 har användarundersökningar genomförts vid samtliga biblioteksenheter inom UB. I en sammanställning av resultaten från undersökningarna har gemensamma problemområden identifierats, bland annat bibliotekets webbplats och bibliotekskatalogen. För att kunna förbättra dessa viktiga ingångar till bibliotekets resurser, måste vi först få mer detaljerad kunskap om vad det är våra användare uppfattar som problematiskt. Ett forskarteam från Chalmers kommer därför att anlitas för att under hösten utföra en användbarhetsutvärdering. I forskarteamets uppdrag ingår också att utbilda en grupp bibliotekarier inom UB, för att vi ska få den kompetens vi behöver för att i framtiden själva utföra enklare användbarhetstester i samband med utveckling av nya tjänster. 5.1.4. Publikationsredovisning GUP GUP-databasen används som underlag för den återrapportering av universitets publicering för åren 2004-2007 som kommer att ingå i årsredovisningen för 2007. Rektor beslutade i januari 2007 om obligatorisk registrering av publikationer i GUP. Under 2007 pågår därför på universitetets fakulteter ett febrilt arbete med retrospektiv registrering av forskningsarbeten publicerade från år 2004 och framåt. Eftersom systemet är nytt och de som arbetar med registreringen är ovana, avsätter UB under hösten 2007 extra personalresurser för stöd vid inläggning och för registervård. (I framtiden är det meningen att registreringen ska ske löpande, i anslutning till publiceringen, så att dessa extra insatser inte ska vara nödvändiga.) En ny version av systemet, som utvecklats i samarbete med Chalmers bibliotek, lanserades i mars. Fortsatt utveckling av bland annat administrativt gränssnitt och statistikfunktioner kommer att ske. Data från GUP-databasen kommer att bli ett mycket viktigt komplement och korrektiv i -- 13 --
bibliometriska analyser som annars nästan uteslutande replierar på Web of Science. Eftersom publikationstraditionerna är olika mellan fakulteterna är detta nödvändigt. Under 2007 har UB avsatt utvecklingsmedel för test och utvärdering av ett verktyg för elektronisk tidskriftspublicering, Open Journal Systems. OJS har stöd för redaktionella arbetsflöden och används internationellt vid ett stort antal lärosäten. Utvärderingen vid GU sker i samarbete med tidskriftsredaktioner verksamma vid universitetet. Ett samnordiskt projekt för tidskriftspublicering (med bland andra Handelshögskolan i Köpenhamn, Universiteten i Oslo, Helsingfors, Lund och Linköping) startar under 2007 och löper till 2009, och UB avser att delta i detta projekt och samordna utvecklingen med detta nätverk. För 2008 vill UB fortsätta detta utvecklingsarbete och erbjuda Open Journal System som en tjänst för de redaktioner som är baserade vid universitetet. 5.1.5. Open access Med Open Access menas att läsaren har fri tillgänglighet till forskningsresultat på Internet dvs kostnadsfritt kan läsa, citera, ladda ner och skriva ut vetenskapliga artiklar. Biblioteket vill utveckla informationsinsatser och stödfunktioner för forskare som är intresserade av att publicera sin forskning på detta sätt. 5.1.6. Utveckla den digitala samlingen skanning, backfiles och gallring UB har under 2007 skaffat sig förbättrad utrustning för att skanna in och digitalt kunna presentera böcker. Projektet GUBRARA kommer under 2007 och 2008 att skanna in ett antal äldre böcker från flera UB-bibliotek, för att man på nätet och i utställningssammanhang digitalt skall kunna bläddra i dem på ett illusoriskt sätt. Göteborgs universitetsbibliotek deltar också aktivt i Digsve, som är forskningsbibliotekens samarbetsgrupp kring digitaliseringsfrågor och leds av Kungliga biblioteket. den gruppen. Här diskuteras teknik, samordning av digitaliseringen på nationell nivå, strategi- och urvalsprinciper etc UB prenumererar på ett stort antal elektroniska tjänster. Det finns emellertid möjlighet att öka tillgängligheten till äldre samlingar (backfiles) genom att köpa dessa från de stora förlagen. UB vill inför 2008 återigen föreslå fakulteterna att bidra med extra medel för inköp av backfiles. Beroende på innehållet i olika baser kan fakulteterna komma att bidra på olika nivåer. Biblioteksnämnden stöder detta initiativ. Genom att även ha äldre tidskriftssviter digitalt ökar tillgängligheten, forskaren får snabbt fram sitt material och biblioteken kan gallra sitt äldre tryck. Gallring kan synas som ett enkelt sätt att minska lokalytor alternativt använda lokalerna till annat. Det är något UB kommer att se över om en större gallringsplan på nationell nivå genomförs. Även om man får goda digitala samlingar som ersätter det tryckta materialet kan datorkraschar, nätverksproblem eller andra saker hindra tillgången till materialet. En stor fråga är därför hur tillgången på det viktiga tryckta materialet som gallras ut säkras i Sverige. Frågan har utretts inom KB, där Göteborgs universitetsbibliotek varit med i utredningsgruppen. Förslaget om en nationell tidskriftsdepå har sedan varit ute på remiss hos universitets-och högskolebiblioteken. Göteborgs UB är mycket positiv till förslaget och hoppas att Riksbibliotekarien fattar beslut under året. 5.1.7. Fortsatt satsning på bibliotekspedagogik Under ledning av den pedagogiska utvecklaren arbetar UB med att utveckla den undervisning i informationskompetens som UB bedriver. Det övergripande målet för detta arbete är att skapa undervisning som gynnar studenters/doktoranders lärande, så att de har nytta av den kunskap som UB:s undervisande bibliotekarier erbjuder (såväl under sin utbildning som i sin framtida yrkesgärning). Tre delmål är vägledande för det pedagogiska utvecklingsarbetet: ökad integrering av UB:s undervisning och den undervisning som fakulteterna bedriver, ökad (pedagogisk) progression i den undervisning som UB -- 14 --
erbjuder studenter/doktorander samt ökad medvetenhet om olika undervisningsformers betydelse för lärandet. Det första delmålet (ökad integrering) utgör ett led i UB:s arbete med Bolognaanpassningen medan det andra (ökad progression) är en förutsättning för en dokumenterad och pedagogiskt utvärderad undervisningsverksamhet. Det tredje målet (ökad medvetenhet om undervisningsformer) syftar till en kompetenshöjning vad gäller den pedagogiska/didaktiska kunskapen hos UB:s undervisande personal. För 2008 är det av största vikt att UB:s arbete med integration fortsätter, så att UB:s samarbete inom Bolognaöverenskommelsen omfattar så många institutioner som möjligt. Dessutom är det viktigt att fullfölja arbetet med att skriftligen dokumentera UB: s undervisning och utveckla de undervisande bibliotekariernas förmåga till pedagogiskt utvärderingsarbete. Planerade, kompetenshöjande insatser, i form av fortsatt seminarieverksamhet och föreläsningar, är också väsentliga, liksom arbete i projektform där UB ingår i olika konstellationer av nationella nätverk inom biblioteks-/informationsvetenskap och pedagogik. 5.1.8. Projektutbildning/projektkontor Biblioteket satsar under 2007-2008 på ett flertal utvecklingsprojekt. För att öka kunskapen och för att få en enhetlig struktur på dessa projekt, kommer all berörd personal att erbjudas projektutbildning under ledning av kompetenta lärare från GU. UB kommer också att bygga upp en egen kompetens och samordningsmöjlighet av alla utvecklingsprojekt i ett projektkontor. 5.1.9. Service för läshandikappade Studentavdelningen beviljades för 2007 1 miljon kronor för att köpa tjänster från UB för Läshandikappade studenter genom rektors strategiska medel. Projektet kom igång sent på året varför de beräknade medlen troligen inte kommer att förbrukas under 2007. Denna verksamhet är av stor vikt ur många aspekter men särskilt för GU som ett universitet som ger alla studenter samma möjlighet är detta ett tydligt bevis. UB kommer att utvärdera och beräkna vad en dylik reguljär verksamhet skulle kosta de kommande åren. En förutsättning för projektet är att UB kan överföra överblivna beviljade medel till 2008. Överföringen av delar av studentavdelningens arbetsuppgifter till UB innebär att studenten sparar mycket tid genom att få all service på ett ställe. Biblioteksverksamhetens resursstärkning ger möjlighet att marknadsföra tjänsterna och nå det stora mörkertalet av dyslektiker och på så sätt ge likvärdig service till alla studenter inom Göteborgs Universitet. 5.1.10. GÄRDA ett nytt system för att kanalisera användarsynpunkter Genom GU:s kvalitetsråd har pengar ställts till förfogande för att UB skulle utveckla ett system för att göra det lättare för bibliotekets studenter och andra användare att kommunicera sina synpunkter och sedan kunna följa upp sitt ärende. Systemet som nu är klart för att införas vid UB från hösten 2007 kommer också att kunna erbjudas övriga delar av GU med behov av ett enkelt ärendehanteringssystem för studentsynpunkter. 5.1.11. GU-kortsprojektet UB:s personal deltar i det gemensamma projektet för att få fram ett GU-kort. UB-personal utfärdar årligen över 11 000 nya lånekort och i många fall är UB den första fysiska mötesplatsen inom GU för en ny student. UB-användarnas kopiering och datorutskrifter är en mycket tung verksamhet för GU:s personal och det förekommer fortfarande mycket betalningar över disk. Kan man med ett GUgemensamt kort minska hanteringen av denna verksamhet, är mycket vunnet, också för UB. UB hoppas att man under 2008 kan börja att byta till utskriftssystem för GU-kortet, men eftersom det bara inom UB handlar om ett 40-tal utskriftsstationer, så innebär det en väsentlig investering. -- 15 --
5.1.12. Kompetensinventering Inom Göteborgs universitetsbibliotek finns behov av att kunna planera bemanningen på våra bibliotek. De närmaste fem-tio åren blir kritiska bland annat på grund av stora pensionsavgångar, men också på grund av nyligen genomförd omorganisation samt behov av anpassning till teknikutvecklingen inom biblioteket. Vår planering är att analysera den kompetens vi har idag som utgångspunkt för att synliggöra vilka resurser vi har på organisationsnivå och vilka resurser vi har på individnivå. Syftet är att finna och använda dold kompetens hos våra medarbetare, undvika felrekryteringar i framtiden och att kunna överföra kompetens från individ till organisation. Göteborgs universitetsbibliotek kommer att föra strategisamtal om kompetensbehovet för framtiden. Utifrån kompetensanalys och kompetensinventering kommer arbete med kompetensutveckling för individen och organisationen att påbörjas. Konsultbehov finns för bl a IT-stöd för manualer och bearbetning av datainsamling. 5.1.13. Förstudie kring RFID-etiketter för stöldskydd och registrering av UB:s böcker Ett antal bibliotek i Sverige har eller är på väg att byta ut sina nuvarande system för stöldskydd och utlån av böcker, från de nuvarande systemen med magnetavkänning resp streckkod till etiketter med RFIDkretsar. RFID (Radio Frequency IDentification) är en liten batterilös radiokrets som kan läsas av på avstånd och kan gömmas i t ex en etikett eller ett plastkort. Västtrafik har t ex sådana kretsar i sina nya månadskort. Fördelen med dessa system är bl a att man inte behöver ha kraftiga magnetfält för att larma av eller på böckerna. Det diskuteras på EU-nivå om man skall sänka gränsvärdena för magnetfält, så att man inte kan använda vår nuvarande teknik. En annan fördel är att man lättare kan inventera, låna ut och larma av böckerna. Den stora nackdelen är kostnaden, eftersom biblioteket idag har ca 1 miljon streckkodsmärkta böcker, där man i så fall måste byta ut dessa streckkodsetiketter mot RFID-etiketter. Ett stort arbete och en stor (6 Mkr?) kostnad. Biblioteket avser att göra en utredning om detta, för att eventuellt kunna presentera ett förslag till budgeten 2009. 5.2. Ombyggnadsprojekt Biomedicinska biblioteket byggdes för snart 50 år sedan och är ombyggt vid ett antal tillfällen för att hjälpligt anpassa biblioteket till kraven på ett modernt vetenskapligt bibliotek. Trots detta saknar biblioteket ändamålsenliga arbetsplatser för studenterna. Fyra grupprum räcker inte långt med tanke på studenternas arbetssituation idag. För att kunna fullfölja ambitionerna i Bolognaprocessen ang lärandemål har biblioteket ett alltmer omfattande utbildningsutbud för i första hand Sahlgrenska akademins studenter. För att klara av den ökande mängden undervisning behöver vi få ytterligare en datorsal med 20 datorer. Detta kan vi skapa inom befintliga lokaler men det sker på bekostnad av arbetsplatser för personal. När biblioteket byggdes uppgick personalstyrkan till 6 personer. Idag arbetar 33 personer i biblioteket och personalutrymmena används till bristningsgränsen. Under våren har diskussioner förts med Akademin och ett förslag till ombyggnad av befintliga lokaler har gjorts av Akademiska Hus. Man har haft tre utgångspunkter för förslaget: 1. Fler läsplatser. 2. Fler arbetsplatser för personal. 3. En förbättrad entréfunktion för handikappade. Fler läsplatser kan åstadkommas genom gallring av bestånd och på bekostnad av personalarbetsplatser. Däremot kan man inte i nuvarande lokaler uppfylla Göteborgs universitets policy ang tillgänglighet till lokaler. Skall detta uppfyllas måste biblioteket flytta till andra lokaler eller ett helt nytt bibliotek byggas på Medicinarberget. -- 16 --