2008 årsredovisning volvofinans bank ab 1
ÅRSREDOVISNING 2008 INNEHÅLL 4 VD har ordet 7 Volvofinans Bank 9 Lastvagnsmarknaden 10 Den svenska Volvohandeln 13 Förvaltningsberättelse 13 Ägarförhållanden Huvuduppgift Koncernstruktur Volymer/Utlåning 14 Resultat Kreditrisker och kreditförluster 15 Kapitalanskaffning Rating Bolagsstyrning 16 Händelser efter balansdagen Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Miljö Personal Vinstdisposition 17 Risk- och kapitalhantering 28 Flerårsöversikt 30 Resultaträkning Koncernen 31 Balansräkning Koncernen 32 Resultaträkning Moderbolaget 33 Balansräkning Moderbolaget 34 Förändring Eget kapital 35 Kassaflödesanalys 36 Noter till de finansiella rapporterna 36 Not 1 Uppgifter om företaget Not 2 Koncernens redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Ändrade redovisningsprinciper Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Upplysning om finansiell risk Segmentrapportering Konsolideringsprinciper 37 Transaktioner i utländsk valuta Ränteintäkter och räntekostnader Provisions- och avgiftsintäkter Provisionskostnader Klassificering av leasingavtal och redovisning leasingintäkter Allmänna administrationskostnader Skatter Nettoresultat av finansiella transaktioner 38 Finansiella instrument Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument 39 Materiella tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 40 Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar samt andelar i intresseföretag Skulder och eget kapital Aktiekapital Ersättningar till anställda Moderbolagets redovisningsprinciper 41 Not 3 Segmentsrapportering Not 4 Ränteintäkter och räntekostnader Not 5 Leasingintäkter och samlat räntenetto Not 6 Andelar i intresseföretags resultat Not 7 Provisionsintäkter Not 8 Provisionskostnader 42 Not 9 Nettoresultat av finansiella transaktioner Not 10 Allmänna administrationskostnader 43 Not 11 Avskrivning på materiella och immateriella anläggningstillgångar Not 12 Övriga rörelsekostnader Not 13 Kreditförluster, netto 44 Not 14 Bokslutsdispositioner Not 15 Skatter Not 16 Utlåning kreditinstitut Not 17 Utlåning till allmänheten Not 18 Aktier och andelar i intresseföretag 45 Not 19 Aktier och andelar i koncernföretag Not 20 Immateriella anläggningstillgångar 47 Not 21 Materiella tillgångar Not 22 Övriga tillgångar 48 Not 23 Derivat tillgångar och skulder Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 25 In- och upplåning från allmänheten Not 26 Valutafördelning skulder till kreditinstitut och emitterade värdepapper Not 27 Övriga skulder Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 49 Not 29 Efterställda skulder Not 30 Garantifondslån Not 31 Obeskattade reserver Not 32 Eget kapital 50 Not 33 Finansiella tillgångar och skulder 52 Not 34 Händelser efter balansdagen Not 35 Närstående Not 36 Kreditexponering 54 Styrelsens undertecknande 55 Revisionsberättelse 56 Styrelse, revisorer och ledande befattningshavare 2
3
Volvofinans Bank 2008 vd har ordet Resultatet för verksamhetsåret 2008 uppgår till 273 miljoner kronor, att jämföra med 304 miljoner under 2007. Balansomslutningen är på 25,4 miljarder kronor (25,9). Utlåningen uppgick till 23,7 miljarder kronor jämfört med 2007 års 24,8 miljarder. Jag anser att resultatet för verksamhetsåret 2008 är bra med tanke på de omständigheter som vi hade att hantera under andra halvåret 2008. Den enskilt viktigaste åtgärden för bolaget under 2008 var att vi beslutade att ansluta till det statliga garantiprogrammet. Därmed fick vi tillgång till upplåning på marknaden som annars hade varit kraftigt fördyrad. Vi har under året fusionerat moderbolaget AB Volvofinans med Volvofinans Konto Bank AB samt fått bankoktroj och därmed nytt namn, Volvofinans Bank AB. Genom Sjätte AP-fondens entré år 2007 (Sjätte AP-fonden köpte 40% av Ford Credits 50-procentiga ägarandel i AB Volvofinans) har vi en stark, statlig delägare. Den nya ägarstrukturen, Volverkinvest 50%, Sjätte AP-fonden 40% och Ford Credit 10%, ger oss väsentligt större möjlighet att agera i den svenska marknaden för fordonsfinansiering. Breddad affärsidé ger större marknad Volvofinans Bank i likhet med många andra företag drabbades av en nedrating under året från A3 till Baa1, med negativ outlook för vår långa upplåning. Den korta ratingen förblev oförändrad P-2. Den andra halvan av året har präglats av åtgärder för att klara av sämre tider och för att, tillsammans med landets Volvohandlare, försöka stå ännu starkare när konjunkturen vänder uppåt igen. Vi är nu igång med det nya, databaserade kreditvärderingssystemet, VF Score, och har fått ett villkorat klartecken från Finansinspektionen på att arbeta i enlighet med det nya riskklassificeringssystemet IRK (Intern Risk Klassificering). Arbetet pågår för att få ett slutgiltigt godkännande för vårt riskklassificeringssystem. Breddningen av vår affärsidé, att vi genom upplåning och finansiering ska utgöra säljstöd för Volvohandlarnas försäljning av bilar och bilanknutna tjänster, innebär finansiering m m av bilar av flera märken förutom dagens Volvo, Renault, Ford, Jaguar, Land Rover, Hyundai och Mazda. Vi får således tillgång till en väsentligt större marknad än tidigare. Våra återförsäljare Dagens Volvohandel omfattar 70 företag, varav 47 är renodlade personbilsbolag, 20 lastvagnsbolag och tre mixade, både PV och LV. De har tillsammans 200 försäljningsställen och cirka 8 000 anställda, vilket är en minskning från föregående år på omkring 1 000 personer. Omsättningen i Volvohandeln uppgick under 2008 till cirka 36 miljarder kronor med en samlad vinst på cirka 150 miljoner kronor, vilket är en klar försämring jämfört med 2007. Nedgången är störst på personbilssidan. Den svenska personbilförsäljningen sjönk från 306 800 registreringar (nya bilar) 2007 till 254 000 registreringar 2008. Volvohandlarna, där nu flertalet säljer Ford och även andra märken, förutom Volvo och Renault, drabbades av nedgång, Volvo från 63 963 nya bilar 2007 till 47 834 under 2008, Ford från 18 122 till 15 122 och Renault från 9 413 till 7 294. Volvos marknadsandel uppgår nu till 18,8% (20,8%), Fords till 6,0% (5,9%) och Renaults till 2,9% (3,14%). Lastbilsmarknaden var stark under 2008 års tre inledande kvartal för att därefter kraftigt bromsa in. Totalmarknaden uppgick till 6 050 nya lastbilar (över 16 ton), med Volvo som marknadsledare med 2 612 nya bilar (marknadsandel 43,3%). De tre stora Volvoåterförsäljarna Liljedahls (Växjö, Jönköping och Skövde), Persson Invest (Östersund, Umeå, Västerås och Uppsala) och Rejmes (Örebro och Norrköping) svarar för cirka 32% av den svenska Volvomarknaden, medan Volvo Truck Center, som inte finansierar verksamheten genom Volvofinans, svarar för cirka 38%, resterande 30% avser mestadels medel stora återförsäljare. Volvofinans Bank hade under fjolåret 229 000 finansiella kontrakt och administrationskontrakt i portföljen, att jämföra med 238 000 året innan. Betal- och kreditkort Volvofinans marknadsför och administrerar två betal-/kreditkort; Volvokort och Volvo Lastbilskort. Volvokortet, fungerar som betalmedel hos samtliga Volvohandlare, för reparationer, service, reservdelar/tillbehör och drivmedel på Volvohandelns drivmedelskedja, Tanka, men även på OKQ8:s stationsnät. Tanka och OKQ8 erbjuder tillsammans ett betydande stationsnät med över 1 000 stationer i Sverige. Volvokort med Visa fungerar på inköpsställen över hela världen. Under 2008 tillkom totalt 50 000 nya konton. Totalt gjordes 460 000 kortköp per månad under året, vilket betyder att 8,3 miljoner kontoutdrag och informationsblad med erbjudanden skickades ut till kunderna. Volvo Lastbilskort ökar i betydelse och omfattning. Samtliga återförsäljare av lastvagnar marknadsför kortet och alltfler stora åkerier ansluter sig. Antalet lastbilskort uppgår nu till 21 500. 4
Stark framtidstro Vi Volvofinans Bank och landets Volvohandlare lever just nu i en spännande tid. Det finns en hel del som vi berörs av, som vi inte kan påverka, men också en hel del som är upp till oss själva. Vi har minskat antal anställda, har stabila ägare, en fortsatt solid Volvohandel, har bra verktyg för riskhantering och administration. Och vi har sist, men inte minst, fått ett handlingsutrymme genom tillgång på marknadsupplåning genom det statliga garantiprogrammet. Volvohandelns viktigaste leverantör, Volvo Personvagnars framtid påverkar självklart Volvofinans, men genom att fler märken säljs och nya kan komma att säljas genom Volvohandeln är min tro att Volvofinans även i framtiden kommer att ha en betydelsefull roll i det svenska systemet som kallas Volvohandeln. Även AB Volvo, Ford och Renault har det tufft, men utvecklar nya miljöeffektivare fordon med sikte på den dag de ekonomiska kurvorna pekar uppåt igen. Jag ser därför, trots sämre tider nu, framtiden an med tillförsikt. Bert Björn Verkställande direktör Volvofinans Bank AB 5
6
VOLVOFINANS BANK Affärsidé Volvofinans Bank har haft samma huvuduppgift genom en lång följd av år: Att genom produkt- och säljfinansiering, med god lönsamhet, aktivt stödja försäljningen av de produkter som marknadsförs i Volvohandeln på den svenska marknaden. Om Volvofinans Bank I år firar Volvofinans Bank femtioårsjubileum. Under dessa 50 år har Volvofinans ledord varit ekonomiskt bilägande och fördelar för bilköpare i svensk Volvohandel och dess handlare. Dessa fördelar, både för våra återförsäljare och våra kunder, har varit lyckosamma. På såväl personbilsmarknaden som på lastvagnsmarknaden har våra erbjudanden stöttat både bilförsäljning och eftermarknad. I den turbulenta omvärld som råder just nu, är det än viktigare att knyta kunderna till handlaren, genom att erbjuda fler och flexiblare lösningar för bilägandet. På agendan 2009 Under 2009 kommer vårt fokus på flexibla lösningar för bilägandet att bli ännu tydligare. En fortsatt utveckling av våra produkter på lastvagns- och personbilssidan kommer att ge ett tydligare bilägarkoncept för våra kunder. Samtidigt som rationaliseringar och nya system möjliggör bättre kreditbedömning, mer selekterade erbjudanden till kund och en effektivare intern process. Under de senaste åren har både ett nytt scoringsystem och ett nytt kontokortssystem införts. 2009 kommer dessa system att visa sin kapacitet vad gäller produktutveckling. Inom Volvofinans finns en omfattande kunddatabas med information om kundernas köpbeteende som möjliggör selekterade marknadsbearbetningar på diverse olika sätt. På menyn 2009 Vi fortsätter arbetet med att utveckla våra produkter för all transportrelaterad konsumtion, för såväl privatkunder som företagskunder. Tillsammans med smart bearbetning i form av riktade utskick till befintliga och potentiella kunder kommer vi att ytterligare stärka vår position på den svenska marknaden. Vi erbjuder våra kunder en flora av produkter såsom: Lån och leasing för såväl nya som begagnade bilar i svensk Volvohandel Volvokort med eller utan Visa Volvokortslån Färdförsäkring Vagnparkshantering via Svensk Vagnparksfinans för större bilparker Firmabil en produkt för mindre bilparker Personalbil en produkt snarlik Hem-PC-konceptet Ytterligare information om våra produkter och tjänster finns på www.volvofinans.se. 7
8
Lastvagnsmarknaden Under 2008 nyregistrerades 6 593 lastbilar över 7 ton (6 336 st). Volvos marknadsandel blev 43,6% (42,6%). Volvo hade därför ett starkt år där man ökat leveranser i antal fordon samt marknadsandelen. Ett konkurrenskraftigt modellprogram och välfyllda orderböcker sedan 2007 medverkade till detta starka resultat. Begagnatmarknaden minskade marginellt i omfattning jämfört med 2007. Åkerinäringen har under flera år haft en bra utveckling mätt både i tillväxt såväl som resultat. Den finansiella turbulensen och osäkerhet kring konjunkturen har dock lett till att många avvaktar med fordonsinvesteringar, och vi kommer därför få se en minskning av antalet nyregistrerade fordon under 2009. Under 2008 finansierade Volvofinans 46,1% av nybilsleveranserna hos den privata Volvohandeln (45,5%). Vi kunde notera att finansieringspenetrationen steg under sista kvartalet, vilket tyder på att våra finansiella erbjudanden under höstens turbulens varit konkurrenskraftiga. Finansprodukterna Merparten åkerier väljer att köpa och lånefinansiera sina fordon. Volvo Lastbilslån (Volvo Busslån för bussåkare) är den finansieringslösning som används mest frekvent i Volvohandeln och av kunder i Sverige. Ledorden för Volvofinans finansieringslösningar är trygghet och enkelhet. Med Volvohandelns kompetens kring fordon och fordonsvärdering är vår självklara ambition att tillhandahålla marknadens främsta finansprodukter. Volvo Lastbilskort Vi har upplevt ännu ett starkt tillväxtår för Volvo Lastbilskort. Ca 7 000 svenska transportföretag har nu ett Lastbilskortskonto hos Volvofinans. Totalt antal kort uppgick vid årsskiftet till 21 517 st, en ökning med 3 166 st sedan årets början. Försäljningen via Volvo Lastbilskort uppgick till 484 miljoner kronor, en ökning med 30% jämfört med 2007. Försäljningen ökade inom samtliga produktområden. Anledningen till denna stora tillväxt är att Volvohandeln under de senaste åren lyft fram Lastbilskortet som en självklar del i sitt totalerbjudande, och man har utsett lokalt ansvariga som driver kortarbetet på respektive ort. Allt fler kunder uppskattar också möjligheten till förenklad administration och kostnadsuppföljningen som Lastbilskortet tillhandahåller. Arbetet med att utveckla Volvo Lastbilskort pågår kontinuerligt. Målsättningen är att koppla allt fler fordonsrelaterade kostnader till kortet för att underlätta åkeriägarnas administration. 9
den svenska volvohandeln Volvohandlarna bildar ett rikstäckande nät av återförsäljare, varav 65 privatägda och två börsnoterade, med tillsammans cirka 200 försäljningsställen och drygt 250 serviceverkstäder. Därutöver har generalagenten, Volvo Personbilar Sverige AB, ägarintresse i tre säljbolag. Börsnoterade Bilia AB äger det största personbilsbolaget, medan AB Volvo äger det största lastvagnsbolaget. Dessa börs noterade bolag svarar för cirka 40% av Volvo- och Renaultförsäljningen i Sverige, på personbils- respektive lastvagnsmarknaden. Totalt finns 38 ägare och ägargrupper representerade i Volvohandeln. Verksamheterna i Volvohandeln är delade i en personbils- och en lastvagnsdel. Majoriteten bolag, 47 stycken, säljer enbart personbilar (Volvo och Renault), 20 enbart lastbilar ( tunga lastbilar >7 ton), medan övriga tre bedriver såväl personbils- som lastvagnsrörelse. Ett femtontal Volvohandlare säljer numera även Ford, flertalet i befintliga Volvohandelsbolag. Volvohandelns produktprogram är det avgjort bredaste inom svensk fordonshandel. Här finns allt från person- och transportbilar (Volvo, Renault och Ford) till tunga lastvagnar och bussar (Volvo). Den svenska Volvohandeln är, i nära samarbete med Volvofinans Bank, marknadsledare när det gäller fordonsrelaterade tjänster som finansiering och kontokorthandel. Volvofinans Bank är Volvohandlarnas bank och har till uppgift att låna upp pengar för finansiering av handlarnas låne- och leasingkontrakt; det vill säga verka till stöd för Volvohandlarnas affärer. Med Volvokortet kan bilägaren, oavsett bilmärke, betala för service, reparationer, reservdelar och tillbehör hos samtliga handlare samt tanka med rabatt på någon av landets 1 200 Tanka- och OKQ8- stationer. Därutöver finns även möjlighet att betala försäkringspremien via Volvokortet. Detsamma gäller för Volvo Lastbilskort, som underlättar för åkare och chaufförer att hålla hjulen igång. Samtliga återförsäljare har krav från generalagenterna på att leva upp till högt ställda miljö- och kvalitetsstandarder. Flertalet Volvohandlare är idag certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001 och resterande arbetar på att bli certifierade. Ett integrerat webbaserat system för miljö och kvalitet har tagits fram i Volvohandeln. Flertalet PV-återförsäljare investerar nu i alternativa bränslen inom Tanka-konceptet. Samtliga säljare har tagit del av utbildning om miljöbilar och marknaden för dessa. 10
Volvohandeln, resultat 1000 Mkr 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Volvohandeln, tillgångar och eget kapital 13 000 Mkr 12 000 11 000 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Tillgångar Eget kapital Balanssammandrag (Mkr) 2008 2007 2006 2005 2004 Prognos Fastigheter ochinventarier 2 300 1 887 1 896 1 696 1 504 Leasingfordon 2 800 3 069 3 330 3 104 2 931 Kontraktsfordringar 400 429 487 481 503 Varulager 4 500 4 690 4 044 4 203 3 620 Övrigt 3 250 3 763 3 390 2 615 3 006 Summa tillgångar 13 250 13 838 13 147 12 099 11 564 Eget kapital och obeskattade reserver 4 150 4 110 4 044 3 693 3 474 Långa skulder 3 150 3 217 2 960 2 570 2 607 Korta skulder 5 950 6 511 6 143 5 836 5 483 Summa skulder och eget kapital 13 250 13 838 13 147 12 099 11 564 Lån och Leasing i Volvofinans BR 14 600 14 096 14 636 14 477 15 356 Justerad balans 27 850 27 934 27 783 26 576 26 920 Omsättning och resultat Omsättning 36 800 37 159 35 851 34 377 32 932 Resultat 1) 160 1 026 930 903 760 Nyckeltal (%) Förräntning eget kapital 4% 25% 24% 25% 23% Förräntning totalt kapital 3% 10% 9% 9% 8% Soliditet 31% 30% 30% 31% 30% Anm: 2008 års värden är delvis prognosvärden då slutliga årsredovisningar för samtliga återförsäljare inte fanns tillgängliga vid publikationstillfället. 1) Resultat 2007, inklusive jämförelsestörande post, reavinster m m 153 Mkr. Exkl denna post var resultatet 873 Mkr. 11
12
förvaltningsberättelse De svenska Volvoåterförsäljarna AB Volverkinvest 50% 40% 10% Styrelsen och verkställande direktören för Volvofinans Bank AB (publ) får härmed avge redovisning för verksamheten i moderbolaget och koncernen för år 2008 bolagets fyrtionionde verksamhetsår. ÄGARFÖRHÅLLANDE Volvofinans Bank AB ägs till 50% sedan bolagets start 1959 av de svenska Volvoåterförsäljarna via sitt förvaltningsbolag AB Volverkinvest. Sjätte AP-fonden äger sedan september 2007 40% och Ford Credit International Inc. 10% (tidigare 50%). HUVUDUPPGIFT Volvofinans huvuduppgift är att genom produkt- och säljfinansiering med god lönsamhet, aktivt stödja försäljningen av de produkter som marknadsförs i Volvohandeln på den svenska marknaden. KONCERNSTRUKTUR Sjätte AP-fonden volvofinans bank ab Ford Ford Credit International Inc Volvofinans Bank AB, med säte i Göteborg, är moderbolag i en koncern med dotterbolagen Volvofinans Konto Bank AB och Volvofinans IT AB. Volvofinans Konto Bank AB har bedrivit kontokortrörelse och har administrerat samt finansierat Volvohandelns betal- och förmånskort; Volvokortet. Volvofinans IT AB har svarat för IT-verksamheten kopplad till finansiella tjänster för aktörer både inom och utom koncernen. Per den 1 oktober 2008 övergick dotterbolagens verksamhet till moderbolaget via en inkråmsöverlåtelse. Dotterbolagen är därmed vilande per den 31 december 2008. Volvofinans Bank AB äger tillsammans med Volvo Personvagnar Norden AB, Volvohandlarnas Service AB, samt Volvohandelns PV Försäljnings AB, tillika komplementär, tre kommanditbolag, varav de två första bedriver kommissionsförsäljning (nytt respektive begagnat) inom den svenska Volvohandeln och den tredje uthyrningsverksamhet, främst till bolag inom Volvo Personvagnar AB gruppen. Volvofinans Leasing AB, Autofinans Nordic AB och Automanagement AR AB är vilande bolag. VOLYMER / UTLÅNING Kontraktstockarna, bestående av låne- och leasingkontrakt, innehöll vid årsskiftet 196 359 kontrakt (205 609), en minskning jämfört med föregående år med 4%. Stockarnas storlek påverkas av nybilsmarknaden i Sverige vad gäller personbilar och lastvagnar och av begagnatförsäljningen i den svenska Volvohandeln. Volvofinans marknadsandelar i form av kontraktsinflöde i relation till nybilsförsäljningen (Volvo/Renault) samt i relation till den svenska Volvohandelns begagnatförsäljning framgår av tabell nedan. 2004 2005 2006 2007 2008 PV-nytt% 54 52 51 46 56 PV-beg% 45 44 42 39 43 LV-nytt% 52 50 52 46 46 LV-beg% 57 73 60 80 74 Procentsatserna ovan avseende LV inkluderar ej den försäljning som sker via Volvo Truck Center som ägs av AB Volvo. Volvofinans utlåning inklusive leasing uppgick vid årsskiftet till 23,7 Mdr kr (24,8), en minskning med 4% jämfört med föregående år. Utlåningen består huvudsakligen av leasing, lån, kontraktskrediter, lagerkrediter till återförsäljare och kontokortkrediter. Utlåningen och den procentuella fördelningen jämfört med föregående år framgår av nedanstående tabell. 2008 2007 Förändring Mdr kr % Mdr kr % Mdr kr Säljfinansiering - Personbilar 18,0 76 18,4 74-0,4 - Lastvagnar och Bussar 3,5 15 3,5 14 Lagerkrediter 0,5 2 1,2 5-0,7 Kontokortkrediter 1,7 7 1,7 7 23,7 100 24,8 100-1,1 Volvo Billeasing har ökat med 0,1 Mdr kr eller 1% medan Volvo Billån och Volvo Lastbilslån har minskat med 0,6 Mdr kr eller 5%. Kontraktsbelåningen, där Volvoåterförsäljarna har en kredit med underliggande lån- eller leasingkontrakt som säkerhet, ligger på samma nivå som föregående år. Kontokortkrediterna är oförändrade jämfört med föregående år. Omsättningen över Volvokortet uppgick under året till 10,4 Mdr kr (9,7) och totalt levererades 8,0 (8,1) miljoner fakturor/kontoutdrag till kunderna. 27,8 (27,5) miljoner kortköp genomfördes under 2008 via Volvokortet. 13
Antal företagskunder där Svensk Vagnparksfinans sköter biladministrationen har ökat. Totalt administrerades vid årsskiftet 32737 bilar (32338). Lanseringen av Volvohandelns Lastbilskort fortsätter enligt plan och under 2008 handlades varor och tjänster för runt 484 Mkr (369) via de 21 500 korten (19 000). RESULTAT Koncernens resultat före skatt uppgick till 272,8 Mkr (304,0), vilket är en minskning med 10% jämfört med föregående år. Räntabiliteten på eget kapital uppgick för koncernen till 8,14% (9,85). Bolaget som främst har en säljstödjande uppgift i det svenska Volvosystemet ska kombinera detta med en långsiktig förräntning för ägarna vid var tid acceptabel nivå. Volvofinans affärsidé gör att företaget inte vid varje tillfälle vinstmaximerar verksamheten som flertalet konkurrenter. Under hösten har Volvofinans arbetat fram en effektiviseringsplan. Planen inbegriper kostnadsöversyn, resursöversyn och dessutom en kartläggning över nya möjligheter till att öka intjäningen i bolaget. Översynen resulterade i dels en omorganisation och dels uppsägning av 24 anställda. Den nya organisationen börjar gälla den 15 januari 2009. Totala lönekostnader för uppsagd personal uppgår till 5,6 Mkr, vilka har kostnadsförts 2008 eftersom de uppsagda inte har någon arbetsplikt efter denna tid. Avskrivningen på materiella anläggningstillgångar avser huvudsakligen leasingobjekt. Den har påverkats av leasingvolymerna och avskrivningstakten, baserat på avtalade restvärden vid uthyrningsperiodens slut. Från och med 2008 har omklassificering skett av bolagets leasingavtal vilket har inneburit att avtal har klassificerats om från operationella till finansiella. Volvofinans har också förändrat avskrivningsmetoden för de operationella leasingavtalen. De tillgångar som hyrs ut som operationell leasing redovisas som materiella anläggningstillgångar och har tidigare skrivits av enligt annuitetsmetoden. Dessa skrivs fortsättningsvis av enligt linjär avskrivningsmetod i såväl koncernen som moderbolaget. Omräkning har skett retroaktivt och har påverkat resultatet med 3,5 Mkr (1,8). Omräkning har skett av samtliga utestående operationella leasingkontrakt, vilket har inneburit att UB 2008-12-31 samt UB 2007-12-31 har tagits fram på materiella anläggningstillgångar som om vi tillämpat linjär avskrivning från kontraktens ingående och vad avskrivningen skulle ha varit om vi tillämpat linjär avskrivning istället för annuitet från början. Se Not 11. Kreditförlusterna, inklusive avsättningar, uppgår till 20,4 Mkr (7,0), se Not 13. Konstaterade kundförluster uppgår till 10,0 Mkr (9,9) och avser kontokortsverksamheten. KREDITRISKER OCH KREDITFÖRLUSTER Volvofinans kreditstock utgörs huvudsakligen av fordonsfinansiering. Av den totala kreditgivningen avseende finansiering av fordon utgör 74% lån och leasingkrediter vilka överlåtits eller pantsatts till Volvofinans av återförsäljaren med säkerhet i fordon genom återtaganderättsförbehåll eller äganderätt. Återförsäljaren står genom avtal den yttersta kreditrisken för dessa kreditavtal, för det fall Volvofinans påkallar det. För att en förlust ska uppstå för Volvofinans med anledning av dessa kontrakt skall följande förhållanden inträffa: 1. Slutlig kund upphör att betala 2. Återförsäljare saknar betalningsförmåga 3. Marknadsvärdet på det återtagna fordonet understiger restskulden på kontraktet Kontroll av fordonens marknadsvärde i kontraktsstockarna görs regelbundet. Underskott kan vid behov utgöra grund för en reservering för att täcka avvikelse mellan ett kontrakts restskuld och fordonets aktuella marknadsvärde. Per 31 december 2008 fördelade sig kontrakten enligt nedan. Antal kontrakt Snittkontrakt Tkr Belåningsvärde Mkr Utnyttjad kredit Mkr Belåningsprocent Lån 121 558 99 11 922 11 701 98% Leasing 74 801 154 11 713 9 021 77% Totalt 196 359 120 23 635 20 722 88% Obelånad del av inneliggande kontrakt uppgick per årsskiftet till 2,1 Mdr kr. Lagerfinansieringen som ska säkerställas till 100 %, utgör 2 % av den totala utlåningen och säkerställs med företagshypotek, obelånad del i kontraktsstockar eller erhållna borgensförbindelser. Totala problemkrediter (d v s fordringar förfallna med mer än 90 dagar) inom Lån och Leasing uppgick vid årsskiftet till 92,3 Mkr (0,4 % av total utlåning). Kontokortfordringarnas värde, som utgör 1,7 Mdr kr, redovisas efter nedskrivning av osäkra fordringar. Reserveringen uppgår till 3,0% av fordringarnas värde. Riskexponeringen mot privatpersoner begränsas genom låga snittskulder. Snittskulden per aktivt kontokort var per årsskiftet 3 602 kronor. Kontofordringarnas problemkrediter uppgick vid årsskiftet till 109,5 Mkr (6,2% av kontokortsutlåningen). 14
KAPITALANSKAFFNING De primära målen för Volvofinans kapitalanskaffning är enligt finanspolicyn att: Säkerställa nödvändig lånefinansiering. Säkerställa att upplåningen sker till bästa möjliga villkor. Säkerställa att räntebindningsperioderna i upplåningen i största möjliga mån korresponderar med utlåningen. Säkerställa att likviditetsrisk i största möjliga mån minimeras. Volvofinans finansieringsramar och upplåningsmöjligheter samt utnyttjad del per den 31 december 2008 framgår av tabell nedan. Nominella belopp i Mkr Limit Utnyttjat Nordiskt certifikatprogram 15 000 4 256 Europeiskt certifikatprogram 5 464 MTN-program 10 000 7 223 Obligation Euro 710 Kortfristiga finansieringsramar hos bank 4 800 1 500 Långfristiga finansieringsramar hos bank 11 825 5 766 Övrig upplåning 721 Riskkapital 3 866 Totalt 47 089 24 042 Krisen på världens finansmarknader under året har påverkat Volvo finans kapitalanskaffning då bankens huvudsakliga finansiering sker från penning- och kapitalmarknad. Förutom stigande upplåningskostnader, har Volvofinans under hösten säkrat sin finansiering i större omfattning än tidigare via kortfristiga bankkrediter. I december anslöt sig Volvofinans till det statliga garantiprogrammet, vilket ger banken möjlighet att ansöka om statsgaranti för delar av marknadsupplåningen. Volvofinans är en aktiv aktör på nordisk penning- och kapitalmarknad, via våra tre marknadslåneprogram med ramar på sammanlagt 33 Mdr kr. Volvofinans nordiska företagscertifikatprogram på 15 Mdr kr ger oss möjlighet att emittera kortfristiga lån i de skandinaviska valutorna samt i euro. För upplåning på den europeiska penningmarknaden nyttjar vi ett europeiskt certifikatprogram med ramen EUR 500 M. Totalt under året har certifikat till ett värde av 15,3 Mdr kr emitterats. För långfristig upplåning används vårt MTN-program med rambelopp, efter höjning med 2,5 Mdr kr i januari 2009, på 12,5 Mdr kr. Under 2008 har fem obligationsemissioner genomförts på sammanlagt 1,7 Mdr kr med löptider på två fem år. Totalt uppgick utestående finansiering via våra tre marknadsprogram till 11,4 Mdr kr vid årsskiftet. Som ett komplement till marknadsupplåningen tillförs långfristiga krediter direkt av bank eller via banksyndikat. Vid årsskiftet uppgick denna finansiering till 5,7 Mdr kr. Av nettofinansieringen vid årsskiftet utgjordes 55% av långfristig upplåning. I syfte att öka andelen långfristig finansiering genomförde Volvofinans under januari 2009 en obligationsupplåning på sammanlagt 3,0 Mdr kr. Kapital- och förfallostrukturen för koncernens totala finansiering per den 31 december 2008 framgår av tabell nedan. Mkr % Inom 1 år 11 315 47 1-3 år 7 111 30 3-5 år 1 750 7 Över 5 år 200 1 Eget kapital (inkl skattedel i obesk. reserver och Garantifondslån) 3 666 15 Totalt 24 042 100 RATING Volvofinans har internationellt kreditbetyg från Moody s Investors Service enligt nedan: Kortfristig finansiering: P-2 Långfristig finansiering: Baa1 Den 17 oktober tillkännagav Moody s en sänkning av Volvofinans kreditbetyg för långfristig upplåning med ett steg, från A3 till Baa1. Samtidigt ändrades utsikterna till Negative från tidigare Stable. Kreditbetyget för kortsiktig upplåning, P-2, bekräftades och lämnades oförändrad. En detaljerad analys från Moody s Investors Service finner ni på vår hemsida: www.volvofinans.se BOLAGSSTYRNING Styrelsens arbetsordning är upprättad enligt aktiebolagslagens krav. Arbetsordningen med bilagor är avsedd att utgöra ett komplement och stöd för tillämpningen av aktiebolagslagen och de övriga lagar, regelverk och rekommendationer som skall tillämpas inom Volvofinans Bank AB med dotterbolag. Arbetsordningen skall årligen ses över och vid behov uppdateras och antas på nytt vid första styrelsesammanträdet efter ordinarie årsstämma och vid annat styrelsemöte om så erfordras. Styrelsen sammanträder minst fyra gånger per år (mars, juni, september och december). Vid behov skall extra sammanträde hållas. Frånsett styrelsens ordförande har styrelsens ledamöter ingen intern arbetsfördelning förutom en kreditkommitté och en ersättningskommitté, som handlägger frågor avseende ersättningar till ledande befattningshavare. Styrelsematerialet, som distribueras cirka en vecka (inklusive mellanliggande helg) före utsatt mötesdag, skall innefatta skriftligt underlag med kommentarer till på sammanträdet upptagna ärenden. 15
Av till kallelse fogad dagordning skall klart framgå varje ärendes karaktär och omfattning. Protokoll skall föras över varje möte och allt efter ärendets karaktär återge förekommande diskussion (kort beskrivning) åtgärd och beslut. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Finansinspektionen har den 2 februari 2009 på dotterbolaget Volvofinans Konto Bank AB:s begäran återkallat dess tillstånd att driva bankrörelse eftersom bankverksamheten har övergått till moderbolaget. I övrigt har inga väsentliga händelser inträffat efter balansdagen. FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Företaget ser, trots finanskris, en positiv utveckling mot bakgrund av den under året erhållna bankstatusen och deltagandet i det statliga garantiprogrammet. Detta tillsammans med stabila ägare och väl beprövade affärsmodeller ger en positiv utveckling. MILJÖ Enligt miljöpolicyn skall koncernen bedriva ett långsiktigt miljöarbete som syftar till att undvika en negativ miljöpåverkan så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt genom att; bedriva verksamheten i enlighet med gällande miljölagstiftning och andra relevanta miljökrav arbeta förebyggande och sträva efter ständiga förbättringar bland både anställda och leverantörer ha en öppen dialog med personal, kunder, leverantörer och andra intressenter ta tillvara medarbetarnas engagemang och miljömedvetenhet beakta miljökonsekvenser i utvecklingsarbetet av tjänster och vid förändring av verksamheten en förutsättning för goda arbetsinsatser. Uppgifter om utbetalda löner och ersättningar etc framgår av Not 10. VINSTDISPOSITION Förslag till vinstdisposition Belopp i Tkr VOLVOFINANS BANK AB Efter utdelning med 33 300 beslutad av 2008 års årsstämma: 2008 Balanserad vinst 220 805 Årets resultat 40 861 Till årsstämmans förfogande 261 666 Styrelsen föreslår, att beloppet disponeras enligt följande: Till aktieägarna utdelas 0 kronor per aktie 0 Balanseras i ny räkning 261 666 261 666 Ett regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar, Basel II, innebär att ett institut vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med företagets interna kapitalutvärderingspolicy. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 2 984 Mkr (2 737) och slutligt minimikapitalkrav uppgår till 1 737 Mkr (1 658). Specifikation av posterna framgår i avsnittet om Risk- och kapitalhantering. Styrelsens bedömning är att företagets egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Beträffande Volvofinans Bank AB och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till följande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser. PERSONAL Vid utgången av 2008 hade Volvofinans 207 anställda, varav 186 i Göteborg. Övriga var anställda vid vårt kontor i Stockholm. Rätt kompetens är en viktig konkurrensfaktor. Utveckling och utbildning av personalen är av stor strategisk betydelse. Genom den ökande förändringshastigheten och de ofta tekniskt avancerade uppgifterna är kompetensutveckling därför en viktig investering för bolaget. En god arbetsmiljö har stor betydelse för företagets lönsamhet. Den stimulerar till goda prestationer och personlig utveckling. Volvofinans värnar fortsatt om den goda arbetsmiljön, både den fysiska och psykosociala. Volvofinans har fortsatt haft fokus på flera aktiviteter inom friskvårdsområdet; såsom möjlighet till motion och massage på arbetstid samt subventionerad träningsavgift. Balans mellan arbete och fritid är Antal 60 50 40 30 20 10 0 Åldersfördelning Män Kvinnor 20 30 31 40 41 50 51 60 61 Ålder 16
RISK- OCH KAPITALHANTERING Bakgrund Volvofinans Bank AB (publ), organisationsnummer 556069-0967, omfattas av kapitaltäckningsregler enligt lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar (kapitaltäckningslagen) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar (kapitaltäckningsföreskriften) och (FFFS 2007:5) om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering. I denna årsredovisning lämnas de uppgifter som krävs enligt ovannämnda lag och föreskrifter. Volvofinans har ansökt om att för sin utlåningsportfölj mot privatpersoner och småföretag få använda intern riskklassificeringsmetod för beräkning av kapitalkrav för kreditrisk. Riskhantering I verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker, likviditetsrisker, strategiska risker och ryktesrisker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har företagets styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i företaget, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Företagets styrelse har det övergripande ansvaret för företagets riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Företagets riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som företaget har i sin verksamhet, samt att för dessa bestämma lämpliga begränsningar (limiter) och säkerställa att det finns effektiva interna kontrollsystem. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar företaget förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I företaget finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören. Funktionens uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Volvofinans verksamhet kännetecknas av en låg riskprofil och riskhanteringen bedrivs genom förebyggande åtgärder som syftar till att förhindra eller begränsa såväl risker som skadeverkningar. Då finansiella produkter erbjuds kunderna vägs risk mot förväntad avkastning inom ramen för företagets avkastningskrav. Risktagandet är kontrollerat. Några spekulativa inslag i verksamheten får inte förekomma. För att Volvofinans ska vara tillräckligt starkt i marknadens ögon har Volvofinans en ambition att alltid ha en kapitalbas som uppgår till minst 110% av det interna kapitalbehovet. Kreditrisk Med kreditrisk avses den risk som vid varje tillfälle bedöms föreligga att Volvofinans motparter av en eller annan orsak inte fullgör sina åtaganden med avseende på betalning med anledning av olika former av ingångna avtal. Dessa avtal kan utgöras av olika former av penningförsträckning, leasing, garantier, placeringar eller s k derivatavtal. Styrelsen har det övergripande ansvaret för företagets kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika befattningshavare. Företagets kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken är en stor riskexponering är företagets kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis mycket små. Kreditgivningen hos Volvoåterförsäljarna sker efter en kreditriskbedömning i det av Volvofinans tillhandahållna kreditbedömningsverktyget VF Score. VF Score är ett egenutvecklat internt riskklassificeringsverktyg där externt tillhandahållen ekonomisk information tillsammans med intern kreditinformation om kunden processas genom egenutvecklade scorekort och regelverk för att slutligen utmynna i en riskklassificering av kunden. Verktyget producerar en kreditrekommendation, som utgörs av endera beviljning, prövning eller avslag, baserat på scoringpoäng och regelverk. På grundval av rekommendationen och övrig känd information om kunden fattas ett kreditbeslut som innebär att krediten antingen beviljas eller avslås av den instans som i enlighet med respektive enhets kreditbeviljningsinstruktion har rätt att fatta beslut. Kreditgivning avseende lån och leasing, ska vara selektiv i så måtto att kreditkunderna ska vara av så hög kvalitet att kreditförlusterna kan hållas på en försumbar nivå. Kvalitetskravet får aldrig åsidosättas i syfte att nå hög kreditvolym. Den kreditgivning där Volvofinans tar direktrisk på motparten utgörs framförallt av vagnparksfinansiering, genom finansiell eller operationell leasing, för medelstora och stora företag. Kreditkvalitén står i fokus, varför affärer, efter noggrann kreditprövning, endast görs med finansiellt stabila företag. Volvofinans har ett scorekort och regelverk i VF Score för expertbaserad bedömning av större företag. Kreditgivning avseende kontokredit ska riskavvägas på så sätt att kreditförlusterna över tiden inte överstiger en procent av utlåningen. Kreditansökningar bedöms i kreditbedömningsverktyget VF Score (se ovan). Inom ramen för Volvofinans interna riskklassificeringssystem (IRK) används egna estimat av de ingående riskdimensionerna vid riskhantering. IRK-metoden mäts i tre olika riskdimensioner; sannolikhet för fallissemang (PD), förlust givet fallissemang (LGD) samt exponeringsbelopp (EAD). Vid beräkning av exponeringsbeloppet för exponeringar utanför balansräkningen estimeras även en konverteringsfaktor (KF). 17
För hushållsexponeringar beräknar man först risken för varje enskild exponering, med statistiska riskmodeller, vilket är en del av riskmodelleringen. Därefter delas exponeringarna in i riskklasser för varje riskdimension. En riskklass består därmed av ett visst antal exponeringar med likartad riskprofil och risknivå vilka också har genomgått en enhetlig riskprocess. Denna process benämns av Volvofinans som riskklassificering. För företagsexponeringar har en expertbaserad riskklassificeringsmodell utvecklats som används för riskklassificering på företagsmotpartsnivå. För varje riskklass beräknas ett riskestimat som beskriver medelrisken för riskklassen. Riskestimatet för riskklassen inkluderar en säkerhetsmarginal som ska ta hänsyn till osäkerhet i data, datakvalitet samt datatillgång. Riskestimaten för riskklassen konjunkturjusteras dessutom; PD ska avspegla genomsnittet av en ekonomisk cykel och LGD/KF ska avspegla en lågkonjunktur. Denna process benämns av Volvofinans som riskklassestimering. Företagets rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker bl a med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Totala beloppet av alla exponeringar* utan hänsyn till kreditriskskydd Kreditrisk enligt schablonmetoden Moderbolaget Tkr 2008 2007** Exponeringar mot stater och centralbanker 34 229 27 211 Exponeringar mot kommuner och jämförliga 121 661 126 936 samfälligheter samt myndigheter Exponeringar mot administrativa organ, ickekommersiella 4 862 4 202 företag samt trossamfund Institutexponeringar 1 266 593 257 621 Företagsexponeringar 8 426 054 8 639 072 Hushållsexponeringar 26 494 817 26 045 849 Oreglerade poster 201 771 179 520 Övriga poster 1 027 266 1 247 678 Totalt 37 577 253 36 528 089 Det genomsnittliga exponeringsbeloppet* under perioden Kreditrisk enligt schablonmetoden Moderbolaget Tkr 2008 2007** Exponeringar mot stater och centralbanker 27 033 18 486 Exponeringar mot kommuner och jämförliga 106 412 109 981 samfälligheter samt myndigheter Exponeringar mot administrativa organ, ickekommersiella 3 859 3 486 företag samt trossamfund Institutexponeringar 747 856 154 613 Företagsexponeringar 7 617 092 7 544 862 Hushållsexponeringar 15 533 132 15 844 144 Oreglerade poster 119 756 133 375 Övriga poster 1 128 070 1 721 993 Totalt 25 283 210 25 530 940 * Skillnaden mellan exponering och exponeringsbelopp är att exponeringsbelopp är exponeringar exklusive outnyttjade limiter och inklusive avsättning för kreditförluster. ** 2007 avsåg den finansiella företagsgruppen, se definition på sidan 25. Samtliga exponeringar finns inom Sverige. 18
Exponeringarnas spridning per bransch fördelat på exponeringsklasser Kreditrisk enligt schablonmetoden 2008 Tkr Handel med och service av motorfordon Transport Företagstjänster Övriga Totalt Exponeringar mot stater och centralbanker 1 259 33 969 34 229 Exponeringar mot kommuner och jämförliga 121 661 121 661 samfälligheter samt myndigheter Exponeringar mot adm. organ, icke kommersiella 4 862 4 862 företag och trossamfund Institutexponeringar 1 266 593 1 266 593 Företagsexponeringar 3 526 857 1 557 349 1 021 797 2 320 051 8 426 054 Hushållsexponeringar 1 083 851 2 707 359 684 671 22 018 936 26 494 817 Oreglerade poster 10 712 43 253 114 624 33 182 201 771 Övriga poster 268 533 5 928 45 865 706 940 1 027 266 Totalt 4 889 953 4 313 890 1 867 216 26 506 194 37 577 253 2007 Tkr Handel med och service av motorfordon Transport Företagstjänster Övriga Totalt Exponeringar mot stater och centralbanker 39 4 619 22 553 27 211 Exponeringar mot kommuner och jämförliga 3 117 123 819 126 936 samfälligheter samt myndigheter Exponeringar mot adm. organ, icke kommersiella 4 202 4 202 företag och trossamfund Institutexponeringar 239 519 18 102 257 621 Företagsexponeringar 3 446 402 938 095 1 426 836 2 827 739 8 639 072 Hushållsexponeringar 647 710 1 552 111 687 742 23 158 286 26 045 849 Oreglerade poster 8 137 27 223 2 704 141 456 179 520 Övriga poster 26 886 6 708 105 222 1 108 862 1 247 678 Totalt 4 129 135 2 524 176 2 469 759 27 405 019 36 528 089 19
Exponeringar återstående löptid fördelat på exponeringsklass Likviditetsexponering. (Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning.) 2008 Tkr Inom 3 mån Längre än 3 mån Längre än 1 år Längre än 5 år Summa nominellt Utan löptid men högst 1 år men högst 5 år kassaflöde Exponeringar mot stater och centralbanker 11 474 7 705 15 050 34 229 Exponeringar mot kommuner och jämförliga 31 845 43 440 44 203 2 173 121 661 samfälligheter samt myndigheter Exponeringar mot adm. organ, icke 956 1 188 2 718 4 862 kommersiella företag och trossamfund Institutexponeringar 598 163 137 141 353 289 75 000 1 163 593 103 000 Företagsexponeringar 3 316 953 2 067 008 2 937 344 47 385 8 368 690 57 364 Hushållsexponeringar 13 928 566 3 182 673 9 289 233 94 345 26 494 817 Oreglerade poster 201 771 201 771 Övriga poster 956 103 956 103 71 163 Totalt 19 045 831 5 439 155 12 641 837 218 903 37 345 726 231 527 2007 Tkr Inom 3 mån Längre än 3 mån Längre än 1 år Längre än 5 år Summa nominellt Utan löptid men högst 1 år men högst 5 år kassaflöde Exponeringar mot stater och centralbanker 15 361 6 304 5 546 27 211 Exponeringar mot kommuner och jämförliga 32 615 48 213 44 007 2 101 126 936 samfälligheter samt myndigheter Exponeringar mot adm. organ, icke 980 1 011 2 211 4 202 kommersiella företag och trossamfund Institutexponeringar 127 250 3 576 126 795 257 621 Företagsexponeringar 3 539 435 2 220 971 2 751 396 68 081 8 579 883 59 189 Hushållsexponeringar 13 310 831 3 184 431 9 024 852 525 735 26 045 849 Oreglerade poster 179 520 179 520 Övriga poster 726 789 513 544 1 240 333 7 345 Totalt 17 932 781 5 464 506 12 468 351 595 917 36 461 555 66 534 Avsättningar Tkr 2008 2007 Ingående balans 110 087 111 968 Årets avsättning för kreditförluster 10 429 Årets avsättning för räntefordringar på problemkrediter* 3 543 1 243 Upplösning av gruppvisa avsättningar -3 124 Utgående balans 124 059 110 087 * Krediter som har fallerat med mer än 90 dagar. Avsättningar per tillgångspost Tkr 2008 2007 Utlåning till allmänheten 117 674 107 701 Leasing 3 825 2 386 Övriga tillgångar 2 560 Utgående balans 124 059 110 087 20
Förfallna exponeringar med nedskrivningsbehov samt resultatpåverkan fördelat på viktiga branscher 2008 Tkr Förfallet Nedskrivningsbehov * Reserveringar (nedskrivningar och värdejusteringar) Resultatpåverkan från reserveringar (nedskrivningar och värdejusteringar) Netto inkl återförda Handel med och service av 10 712 motorfordon Transport 43 253 Företagstjänster 114 624 124 059** 13 972** Övrigt 33 182 Totalt 201 771-124 059 13 972 * En fordran med nedskrivningsbehov är en osäker fordran, det vill säga en fordran där betalningarna sannolikt inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren. ** Kan ej fördelas per bransch pga tekniska skäl men avser främst företagstjänster. Motpartsrisk Motpartsrisk uppstår när Volvofinans har ingått derivatkontrakt med en motpart. Volvofinans derivatkontrakt består av ränteswappar, valutaränteswappar och ränteoptioner. Exponeringens storlek motsvaras av marknadsvärdet och varierar således med förändringar i marknadsräntor och valutakurser. Om kontraktet har ett positivt marknadsvärde betyder fallissemang hos motparten en förlust för Volvofinans. För att begränsa Volvofinans risk finns avtal om nettning med samtliga derivatmotparter. Nettningsavtal innebär att alla derivatkontrakt, både positiva och negativa, med en och samma motpart kvittas vid fallissemang. Motparterna består av enbart nordiska banker. För att ta hänsyn till risken för att avvecklingsbeloppet skiljer sig från Volvofinans bedömda marknadsvärde vid fallissemang görs ett tillägg till värdet på exponeringen. Schabloner beroende av den underliggande tillgångens karaktär och kontraktets löptid bestämmer beräkningen av tilläggen. Tilläggsbeloppet beräknas med utgångspunkt i nominella belopp, både på de kontrakt med positivt värde och de med negativt värde. Volvofinans exponeringsbelopp för motpartsrisk i derivatavtal uppgick vid årsskiftet till 377 313 Tkr. Tilläggsbeloppet beräknades till 72 275 Tkr. Koncentrationsrisk Volvofinans definition på kreditkoncentrationsrisk avser 1) stora exponeringar mot kund eller grupper av kunder med inbördes anknytning 2) större exponeringar mot grupper av motparter där sannolikheten för fallissemang sammanhänger med faktorer som bransch, geografiskt område m m samt 3) koncentration inom en viss säkerhetstyp som t ex ett visst bilmärke. Volvofinans portfölj är av en mindre väldiversifierad art då den till stor del består av olika former av bilfinansiering, vilket medför en koncentration mot säkerhetstypen bil. Vidare är Volvofinans aktiviteter koncentrerade till den svenska marknaden. Volvofinans har ett system som möjliggör för att på ett enkelt sätt få en bild av det samlade motpartsengagemangen. Marknadsrisk Ränterisk i övrig verksamhet Volvofinans definierar ränterisk som den nuvarande och framtida risken att räntenettot går ner på grund av en ogynnsam förändring i räntan. Ränterisker uppstår i allmänhet när räntebindningstider för tillgångar och skulder ej sammanfaller. Volvofinans eftersträvar att minimera denna ränterisk genom att anpassa räntebindningen i upplåningen till den i utlåningen. I de fall Volvofinans bedömer att upplåning med lång räntebindningstid är fördelaktig används ränteswapsavtal för denna anpassning, vidare används swapavtal i de fall utlåning sker till fast ränta. Volvofinans erbjuder kunder finansiering till rörlig ränta med räntetak. I de fall kunder väljer detta alternativ hanteras ränterisken genom att Volvofinans köper motsvarande räntetaksavtal på portföljnivå. Volvofinans Finanspolicy anger i vilken utsträckning ränterisk får förekomma. Policyn uppdateras vid behov och beslutas av styrelsen. Ränterisken mäts månadsvis och rapporteras löpande till styrelsen. Volvofinans stresstestar ränterisken genom en gap-analys som visar påverkan på räntenettot under en period av 12 månader vid en omedelbar parallellförflyttning av räntekurvan med en procentenhet. Finanspolicyn föreskriver limiter för hur stor denna påverkan får vara i förhållande till resultatet och hur stora gapen får vara för respektive tidsperiod. Koncernens ränterisk uppgick per 2008-12-31 till 62,6 Mkr vilket motsvarar 2,1% av kapitalbasen. Vid beräkningen har det egna kapitalet inklusive obeskattade reserver placerats i den sista tidsperioden. 21