2014-05-08 Protokoll Mötets syfte/typ Informationsmöte Ny vattenförsörjning för Skeå centralort & omkringliggande samhällen Mötesdatum 2014-04-09 Tid 18.00 Plats Nordanåteatern, Skellefteå Möteshållare Ola Burström ordförande tekniska nämnden Protokollförare Anna Andersson Närvarande Namn Befattning på tekniska kontoret Ola Burström Ordförande tekniska nämnden Stefan Johansson Avdelningschef vatten, avlopp & avfall Anna Andersson Projektledare Mats Bergkvist Utredare Helena Jonsson Sektionschef produktion vatten, avlopp & biogas Katarina Bergsten samt cirka 80 kommuninvånare Informatör Agenda Agenda 1. Inledning och presenation av alla 2. Bakgrund & vad har hänt fram tills nu 3. Nuläge & blick framåt 4. Vattenskyddsområde och verksamhetsområde 5. Informationskanaler 6. Frågestund Bilagor 1. Presentationsmaterial 2. Frågor och svar under frågestunden Syfte med mötet Syftet med detta möte var att informera Skellefteå kommuns invånare om projektet Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen samt att det var ett tillfälle för intresserade att ställa frågor. Alla kommuninvånare bjöds in till mötet via annonser i Norran, Västerbottens folkblad, Facebook, kommunens hemsida samt affischer runt om i samhället. Inledning och presentation av alla Ola Burström (tekniska nämndens ordförande) hälsade alla välkomna. Presentationsmaterial Ola Burström, Stefan Johansson, Anna Andersson och Helena Jonsson använde presentationsmaterial för att berätta om projektet. Alla bilder finns i bilaga 1. Frågestund Efter att kommunens representanter berättat om projektet bjöd Ola Burström in till frågestund. Alla frågor och svar hittar du i bilaga 2. Avslutning Ola Burström tackade alla för att de kommit på mötet. Han lade till att projektet gäller vårt viktigaste livsmedel, vatten, och att projektet berör många. Därför är det viktigt att få informera och lyssna på kommuninvånarnas synpunkter. Information om projektet läggs löpande ut på hemsidan samt att det framöver kan bli något till informationsmöte liknande detta. Anna Andersson lade till att när tekniska nämnden valt alternativ så kommer representanter från det område som berörs av alternativet att kallas till medborgardialog ungefär 2 gånger per år. 1(1)
Bilaga 1 Informationsmöte, välkomna! Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen
Agenda Inledning Bakgrund & vad har hänt fram tills nu Nuläge och blick framåt Vattenskyddsområde och verksamhetsområde Informationskanaler Frågestund
Varför ny vattenförsörjning? Vår vision Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Med målet Att ha 80 000 invånare år 2030 En trygg och säker dricksvattenförsörjning är en av flera viktiga pusselbitar
Varför ny vattenförsörjning? Slutet 1980-talet, början 1990-talet, mer uppmärksamhet på: - grundvattenbaserad vattenförsörjning - med jämnare och högre råvattenkvalitet över året Bland annat med anledning av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, april 1986. Vattenverket Abborren - placerat mitt i Skellefteå centralort, samhället växer - i drift sedan slutet av 1960-talet, behov av större investeringar: byggnad, maskin- och processutrustning, el- och styrutrustning
Återblick - 1990-talet I början av 1990-talet genomförs de första provpumpningarna och utredningarna. Ansökan om vattendom inlämnas första gången i december 1998 före miljöbalkens införande. Utredningsarbetet går vidare. Denna ansökan (från 1998) kompletteras flera gånger. Lång väntetid regeringsbeslut krävs för fortsatt prövning.
Återblick - 2000-talet Under 2005 initieras ett större omtag - tekniska och ekonomiska utredningar genomförs. Strategiskt beslut i tekniska nämnden, juni 2006 - att återkalla tidigare inlämnad ansökan om vattendom (inlämnad i december 1998) - att ge tekniska kontoret i uppdrag att utforma en ny ansökan om vattendom, med tre uttagsområden: Selsforsen, Medle och Klutmark. En ny ansökan baserad på miljöbalkens principer lämnas in i juni 2008.
Domstolsförhandlingar Huvudförhandling med miljödomstolen, april 2009 Miljödomstolens dom: juli 2009 - medger Skellefteå kommun tillstånd, under vissa villkor Miljööverdomstolen ej prövningstillstånd: februari 2010 Högsta domstolen ej prövningstillstånd: september 2011
Upphandlingar Förbereda kommande upphandlingar av konsult och entreprenör ett omfattande arbete: - utarbeta förfrågningsunderlag - utvärdera fördelar och nackdelar med olika samarbets- och entreprenadformer - utvärderingsprinciper - m.m.
Upphandlingar Konsult Ramböll Sverige AB antas i januari 2013 Sedan januari 2013 - fas 1: systemval (- fas 2: detaljprojektering) (- fas 3: genomförande) (- fas 4: idrifttagande) Entreprenadupphandling avbryts, september 2013
Varför alternativutredning? Våren 2013 systemvalsarbete med konsulten Ramböll En del frågeställningar kring vald principlösning dyker upp, vilka fordrar ytterligare genomgång.
Varför alternativutredning? Frågeställningar, bl.a.: - infiltrationsbassängernas storlek - ett eventuellt behov av förbehandling av älvsvatten innan det lyfts in i åsen vid Selsforsen - återinfiltrationsbassängernas funktion och styrning - vattenverkets processutformning
Varför alternativutredning? Vi genomför även en tredjepartsgranskning, sommaren 2013, med hjälp av konsultföretaget Sweco som i väsentliga delar kommer till samma bedömningar som Ramböll.
Varför alternativutredning? Faktiska och kommande klimatförändringar är en faktor som blir allt viktigare att beakta. Bedömning av älvens nuvarande och framtida innehåll av t.ex. syreförbrukande ämnen (COD). Möjlighet till kontroll och styrning av de geohydrologiska processerna
Varför alternativutredning? Omvärldsbevakning bl.a. driftserfarenheter från andra va-verksamheter runt om i Sverige. Samma grunddata kan bedömas olika, vilka ger olika risker att värdera och beakta
Nuläge och blick framåt Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen
Hur genomförs projektet? Systemval Detaljprojektering Genomförande Intrimning/ provdrift Alt.utredning Tillsammans med konsult och entreprenör!
Alternativutredningen Konsult Ramböll Två förslag utreds och jämförs
Medle-alternativet Kvistforsen-alternativet De inringade områdena illustrerar var de olika alternativen Har planerade anläggningar, dvs var dricksvattnet blir till
Medle-alternativet Var tas vattnet: Slindåsen- uttagsbrunnar i Selsforsen, Medle, Klutmark, Slind Placering vattenverk: Medle (ovanför Dahlgrens) Övrigt: Ledningar dras från Medle in till stan
Medle-alternativet Kvistforsen-alternativet De inringade områdena illustrerar var de olika alternativen Har planerade anläggningar, dvs var dricksvattnet blir till
Kvistforsen-alternativet Var tas vattnet: Älven (Kvistforskanalen) Placering vattenverk: Kvistforsen (nära Kvistforskanalen) Övrigt: Ledningar dras från Kvistforsen in till centrala stan
Tidplan Val typ av vattenförsörjning: Tekniska nämnden juni 2014 Vid behov mer i budget: Kommunfullmäktige senare under 2014 När börjar det byggas och när har vi det nya vattnet: Det vet vi inte i dagsläget. Det beror tex på vilket alternativet tekniska nämnden väljer och vad alternativutredningen visar.
VATTENSKYDDSOMRÅDE Utbredning och föreskrifter
Varför upprättas vattenskyddsområde? För att ur ett långt perspektiv skydda och säkra vattentillgångar som är viktiga för dricksvattenförsörjning. För att säkra kvalitet på råvatten vid dricksvattenproduktion. Vill du veta mer: Svenskt vatten/ vattenskyddsområde
Avgränsning av vattenskyddsområde Grundvattentäkt Ytvattentäkt
Medlealternativet (idé till primär- och sekundärzon)
Kvistforsenalternativet Kvistforsenalternativet (idé till primärzon) (idé till primärzon)
Skyddsföreskrifter Föreskrifter ska säkerställa skyddet av vattentäkten. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten får inte gå längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska uppnås. Begränsningarna är olika i de olika zoner. Förbjudet, tillståndpliktigt, anmälningspliktigt. Försöker likrikta skyddsföreskrifternas utformning men anpassningar behöver göras till förutsättningarna.
Arbetsgång vid framtagande av vattenskyddsområde (1) Tekniska kontoret arbetar fram förslag till utbredning och skyddsföreskrifter som stäms av med tjänstemän från bygg och miljökontoret. Myndighetsamråd hålls Tekniska nämnden informeras om förslag Sakägare informeras om förslaget, och ges möjlighet att lämna synpunkter Synpunkter beaktas, resultatet återkopplas Tekniska nämnden beslutar om ansökan
Arbetsgång vid framtagande av vattenskyddsområde (2) Ansökan skickas till beslutande myndighet (fullmäktige eller länsstyrelsen) Beslutande myndighet samråder med sakägare Beslutande myndighet fasställer skyddsområdets utbredning samt tillhörande skyddsföreskrifter Beslutet kungörs Eventuellt ersättningsanspråk ska lämnas in inom föreskriven tid. Beslut om ersättning som går att överklaga till mark- och miljödomstolen
Verksamhetsområde och anslutningsavgifter Lagen om allmänna vattentjänster Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. Måste man koppla på? Får man koppla på om man inte ligger inom verksamhetsområde? Vad kostar det?
Informationskanaler Hemsidan www.skelleftea.se/nyttvatten Beskriver allmänt om projektet Nyheter läggs in (tex beslut som tas och tidplan) Det som är viktigt att informera om Frågor och svar Medborgardialog Med representanter från det område som berörs av valt alternativ
Bilaga 2 Fråga Jag har länge längtat efter ett nytt vatten för att längs strandpommenaden så går det massa hundar och skiter och vi tar vattnet ända upp till kvistforsen. Hur många hundra miljoner har ni i kassan för den nya vattenförsörjningsprojektet? Vad innebär det konkret att bo i ett vattenskyddsområde om det blir kvistforsenalternativet. Vad är det vi måste förhålla oss till? Får man använda motorbåtar? Hur blir det med Skoterkörning inom ett vattenskyddsområde? De flesta som bor i området har ju egna trekammars-brunnar, och det förstår man att det kanske inte kommer att godkännas om det blir ett vattenskyddsområde men det är sådana saker man funderar på. Blir det några inskränkningar? Det är ju också ett jordbruksområde i närheten. Hur förhåller man sig till konstgödsel och sådana saker? Medlealternativet har pågått i 20 år och nu kom alternativ två med två månaders framförhållning. Är det en normal tidsrymd för ett så stort projekt? Ola Burström Helena Jonsson Det är inga hundra miljoner det handlar om, men bortåt 30 miljoner fonderade pengar. Sen det du säger om vattnet och hundar, det är ju så att ett ytvatten är utsatt för föroreningar, men vi har ändå en effektiv rening och det ska inte vara någon risk att dricka det vattnet. Men vi ser grundvatten som ett mycket bättre alternativ. Tillägg i efterhand: Vi har nu kollat siffrorna i ekonomisystemet och det är 21.4 Mkr som finns fonderade för detta projekt Det beror lite grann vad det gäller för något. Vad, lite mer specifikt är det för funderingar ni har? Helena Jonsson När det gäller båt och skoterkörning gäller nog samma regler som är idag, att inte smutsa ner i naturen så det kan man nog fortsätta med som vanligt. Man får ju i dagsläget inte heller spilla olja eller smutsa ner så det är nog ingen större skillnad. När det gäller avloppsanläggningar är det något vi håller på och tittar på just nu, vad vi ska ha för skyddsföreskrifter. Skulle det bli så at vi förbjuder trekammarbrunnar så måste vi hitta en lösning, för ni ska ju kunna bo där. Helena Jonsson Ja det är också en sådan sak det kan bli begränsningar i, beroende på i vilken zon man befinner sig i. Det finns på hemsidan om man vill läsa lite om hur skyddföreskrifter kan vara utformade. Men det där är en avvägning, det ska vara ett tillräckligt skydd samtidigt som man inte ska inskränka människors liv mer än nödvändigt. I slutändan kan det vara en sådan fråga som jordbrukaren söker ersättning hos kommunen om dennes markanvändning avsevärt försvåras. Stefan Johansson & Ola Burström Svar Stefan: Jag förstår att ni levt mer med Medlealternativet, där syntes det att vi var ute och provborrade. De som bor i Medle, Klutmark och Selsforsen har sett hur borrhål har kommit på plats. Det är gjort fältförsök på ett helt annat sätt i Medlealterntivet än i Kvistforsenalterntivet. Kvistforsenalterntivet är mer en skrivbordsprodukt och det kom fram i samband med behov av alternativutredningen Ola: Medlealternativet är ett grundvattenalternativ, där långa perioder av borrning och pumpning krävdes för att hitta bra kvalitet och kvantitet. Det tar inte lika lång tid att utreda möjligheter att ta vatten från ävlen, vilket ska göras i Kvistforsenalternativet. Vad finns det för reservvatten om man väljer Medlealternativet? Ola Burström Det finns fyra separata uttagsområden som var för sig inte klarar hela försörjningen, men tillsammans utgör reserv för varann eftersom man kan stänga ett-två uttagsområden och ända få ut tillräcklig mängd. Sida 1 av 6
På vilka grunder kommer beslutet att fattats, kommer det bli tekniskt, ekonomiskt, miljö eller att det redan finns en vattendom i Medle som kommer ligga till grund för beslutet? Kommer vi få se motiveringen när beslutet har fattas? Ola Burström Beslutet kommer tas i Tekniska nämnden och är som alla andra offentliga handlingar helt öpnna för medborgare att se vad vi tar ställning till. Av de faktorer du räknade upp är det egentligen alltihop som vi måste väga in. I ett sånt här skede skulle jag gärna vilja hålla ekonomin lite på sidan om och först se efter säkerhet, kvalitet, miljö osv. Vissa saker är bättre i Kvistforsen, vissa saker är bättre i Medle, men det är helhelten som vi måste bedömma. Jag blev lite orsäker när jag såg kartan, i kvistforsenalternativet är det kanalen eller älven ni tänkt ta ytvattnet från? Anna Andersson Det är inte alla i kommun som vet att älven leds in i kvsitforskanalen så därför lät vi det se ut som det är älven. Men det är i själva Kvistforskanalen som det är planerat att vattnet ska tas från. Har ni förhandlat med kraftverket om det? Anna Andersson Det är inte förhandlat med Statkraft, som äger Kvistforsens kraftstation, om att vi har som alternativ att ta vatten från Kvistforskanalen. Men det är förhandlat med dem i det vi redan har en vattendom på. Tanken i vattendomen var att vi skulle pumpa upp vatten från älven i Selsforsen och sedan vidare upp till åsen och Statkraft har fått en fastställd ersättning pga den planerade förlorade karftproduktionen. Den ersättningen kom till utifrån en föhandling mellan kommunen och Statkraft. Om Kvistforsenalternativet väljs så kommer vi att behöva förhandla med dem igen. Om man i Kvistforsenalternativet skulle ta vatten från ursprungliga älvsfåran så är ju det bara spegeldammarna och väldigt lite vatten som leds där. Vissa sommrar ser man massa algbildning där nere. Då borde inte vattenskyddsområdet för Kvistforsenalternativet bli så omfattande som för Lunds by. Jag tycker att det blir väldigt lite som påverkar oss då eftersom det ligger uppe i skogen och det finns inga marker, ingen bebyggelse över huvudtaget där. Stora delar av byn ligger nedanför där den så kallade kanalen är. Anna Andersson Helena Jonsson Det är absolut inget alternativ att vi ska ta vatten från den ursprungliga älvsfåran utan det är kvistforskanalen som gäller. Jag är för dålig på geografin för att kunna svara rakt av, såg du bilden jag visade? Det är bara en idé på vattenskyddsområdets utbredning. Om tekniska nämnden väljer Kvistforsenalterntivet så kommer vi att börja jobba fram vattenskyddsområdet där, det är bara en idé i dagsläget och inte något fastställt. När man tar fram förslag på vattenskyddsområde så tittar man bland annat på hur vattnet rinner i området, det är det som avgör hur skyddsområdet breds ut. Rinner det inte åt det hållet varken under marken eller över marken så blir det inte påverkat på det sättet. Men det är ganska avancerade beräkningar som man måste göra och som tar tid. Därför gör vi inte det förrän tekniska nämnden har valt alterantiv eftersom det känns onödigt att göra det för båda alternativen när bara ett kommer att väljas. Sida 2 av 6
Gällande första presentationsbilden, där skulle tekniska nämnden ta nått beslut i juni 2014, jag fattade inte riktigt det där. Hur kan man ta beslutet om inte någon utredning är klar? Har jag missuppfattat det hela eller? Ola Burström I juni 2014 ska tekniska nämnden ta beslut om vilket alternativ vi ska gå vidare med. Vi har redan ett beslut från 2006 att vi skulle gå vidare med vattendomsalterantivet men som Stefan med flera har berättat så har det under vägens gång hänt saker vilket gjorde att det var viktigt för oss att göra ett omtag, dvs göra alternativutredningen som pågår nu. Ett viktigt argument för just grundvattnet har varit att vi skulle minska på kemikaliehanteringen jämfört med det vi har idag på Abborrverket. Vi vet inte exakt vilken förbehandling det är vi ska ha uppe Selsforsen i Medelalternativet men om den kemikaliemängden skulle vara motsvarande som Abborrverket så faller hela argumentet med minskade kemikalier. Därför sa vi att vi måste titta på ett alternativ för att ställa mot en sån hantering. Vi från nämndens sida vet inte exakt vad det är vi kommer att få ta ställning till i juni. Men det är inte ett färdigt alternativ i det läget, det är helt omöjligt, men vi vill ha upp till beslut på Tekniska nämndens bord, i vilken riktigt vi ska gå vidare. Inriktningen borde vara att vi har vatten 50/100 år fram i tiden. Det kan itne vara så otroligt brottåm när det har dragits ut på 20 år, det känns som att nu, ska man på några månader bestämma sig. Infiltreringen som kommer att ske i Slind, funkar den? För det har visat sig att på andra ställen att det inte fungerar så bra. För precis som ett filter, så blir det så småningom tätt. Ola Burström Ola Burström Jag skulle inte vilja påstå att det handlar bara om några månader. Utan hela det här projektet har pågått i många många år. Så vi är inte helt oförbredda. Men i ett sånt här läge så hände det någonting som gjorde oss osäkra vilken väg vi ska gå vidare. Vi vet att vi har många infiltrationsanläggningar som har fungerat under många år men i det här fallet varnade konsulten att det fanns risker att det inte skulle hålla över tid om vi inte förbehandlar vattnet innan vi infiltrerar det i åsen. Det är en av anledningarna till att vi gör den här alternativutredningen och ser över allt en extra sväng. Från juni förra året och fram till juni i år, det är ungefär ett år sen vi fick veta vad konsulten befarade. På vissa ställen har dom provat det här med infiltrering och där har det funkat i 2,5,8 och 10 år men sen har problemen börjat. För infiltreringen funkar inte hur länge som helst genom marken. Ola Burström & Stefan Johansson Ola: Det är en av de frågor vi står och brottas med just nu. Det är därför den här extra utrednigen har startat upp. Men jag vill påstå att de infiltrationsanläggningar som jag känner till har fungerat betydlig längre tid än så. Men vi har inget bra svar. Stefan: En av mina första bilder var just det här, vad kan vi tänka oss i framtiden med klimatförändringar och något som heter COD (kemiskt syreförbrukande ämnen), man kan även tänka sig förändringar i färgtal eller humusämnen. Allt som du också pratar om. Att lyfta in ett förbehandlat eller inte förbehandlat vatten i infiltrationsområdet är något vi utreder. Det kan vara så att vi kan börja med att infiltrerar älvsvattnet men att vi har med i bedömningen att om 5, 10 eller 15 år så behöver det byggas en förbehandling av älvsvattent så att det renas till viss del innan det infiltreras i åsen. Det finns varianter på hur man lägger in det i den eknomiska kalkylen. infiltrationsytornas storlek är också ett sätt att begränsa hur man belastar åsen, ju mer ytor desto mindre belastning. Sida 3 av 6
Vi vet ju inte vad som kommer ner i älven i framtiden. Och det finns visst jordbruk i Lund. Det känns inte bra att dricka skitvatten. Jag blev smittad av kryptosporidium och blev väldigt sjuk. Att vi inte ens fick veta vad det var för något i vattnet, vad det berodde på att vi blev sjuka. Jag har en vas som jag brukar ha i rummet för att få lite fukt i lägenheten. Efter ett tag är det en beläggning i det där glaset, så att man inte ens kan se igenom. För mig känns det faktiskt bättre om naturen får rena det vi dricker. Ola Burström Det är ju egentligen så att riskerna för att de ska hända något är större i ett ytvatten och det var därför vi satte igång den här utredningen på 80 talet. Vad det gäller kryptosporidium vet vi faktiskt inte vad vi smittades av, för att vi tog en oerhörd mängd prover men vi har ändå inga bevis på att det överhuvudtaget fanns kryptosporidium i vårt dricksvatten. Det finns inga prover där man har hittat kryptosporidium så det är ett frågetecken och vi skulle väldigt gärna vilja ha det där frågetecknet uträtat men så här efteråt tror jag aldrig vi kommer att få det. Men jag kan försäkra om att det försattes ingen möda för att försöka ta reda på om det var dricksvatten vi smittades av. Det togs oerhört många prover under den perioden. Det är absolut inget som är dolt. Alla prover är skickade till opartiskt laboratorium så det är inte att man har försökt dölja något. Stefan: Bygg- och miljönämden redovisade en rapport med åtta olika teorier om vad det kan ha berott på. Den är öppnen för alla och går att läsa. Som sagt togs det hundratals prover och vi hittade inga kryptosporidier förutom i Tuvans avloppsreningsverk, vilket var logiskt, för befolkningen var ju sjuk. Vet medborgarna om att ni har en huvudvattenledning, avlopp, som går över Lund och Ola Burström hela nya områdena Falkträsket? Vid Kryptosporidiumfallet har ni varit där och mätt, ni har varit lite tysta. Det är ett avlopp där så när det går för mycket avlopp då far skitvattnet ovanför vattenuttaget rakt ut i älven. Det har väl inte hänt än men ni har ju mätat ständigt där. Vet folk att ni kopplar på fler och fler avlopp? Ni har hållt på i tio år och funderat och ska ni hålla på i tio år till tycker jag ni ska förlänga vattenuttaget högre upp så att det åtminstone är rent vatten vi tar in och inte skitvatten som alla dessa hundratals hundägare har gått och skitit i. Det går att rena men man blir ju arg när ni håll på och tjollrar där uppe! Jag förstår att det är svårt men koppla på det nya Slindvattnet och om vi behöver flera uttagsområdeni framtiden så kan de kopplas på då. Man behöver inte hålla på i femtio år för att ta fram lite rent vatten som bara räcker till en del. Ni kan ju ta grenar av det där eftersom så ni inte behöver ta några 500 miljoner på en gång. Och så har ni tagit så mycket för vattnet, trettio miljoner? När ni byggt den nya anläggningen kommer ni att behöva höja priset ytterligare? Utreda, utreda! Nu har ni fått tillstånd, ta rätt på det här vattnet så snabbt som möjligt så kan ni komplettera om 10-15 år om vi blir fler i kommunen. Jag som politker har nog känt samma frustration av den här långa utredningstidentiden men jag har fått rapporter under tiden så kanske har jag kunnat hantera detnågot lättare. Rapporterna har sagt att nu har vi hittat så och så mycket vatten, det ser bra ut, så går det några månader och man provpumpar. Då får jag en ny rapport som säger att de hittat något problem med kanske vattenkvaliten och det är det som gör att det tagit lång tid och det är det som skapar frustration. Sida 4 av 6
Jag kan väl börja med att konstatera att de som projekterat och konstruerat Abborverket Stefan Johansson måste ha varit vänner av rysk roulette. Att anlägga ett vattenintag nedanför stora lantbruk, stora industrier, ett sjukhus, en gravgård och ett lakteri. Det är inte så konstigt att folk har ont i magen vissa perioder. Abborverket ska väl vara kvar tills vi har en ny vattentäkt och jag håller med föregående talare att det är akut att vi får något nytt. Har ni från kommunens sida tänkt på att som säkerhetsåtgärd kunna koppla in högvärdiga djupgående brunnar ifall vi får ett storhaveri? Som vi sagt räcker inte det naturliga grundvattnet till. Även om vi skulle perforera åsen med borrhåll skulle vi i kanske i bästa fall kunna få ut 40-50 liter per sekund, och vi behöver 220 liter. Så det hjälper som inte till. Om vi bara ska pumpa upp naturligt grundvatten så skulle vi även behöva borra hela drängsmarksåsen och då ska det dessutom grävas ett ledningsnät till stan. Utmaningen är att få vattnet att räcka till. Tittar man i Sverige så finns det flest antal grundvattenverk men det är flest männiksor som dricker ytvatten. Ta Stockholm t.ex. så dricker der från Mälaren och de har fullt med jorbruk och industrier, men då får man bygga på med fler processteg i vattenverket istället. Det är där problematiken ligger. Det är ena eller andra vägen. Det vi nu har jobbat på de senaste tjugo åren är att höja kvaliten på råvattnet med ett naturligt skydd som många av er säger. Och då var tanken att ha ett vattenverk med färre processteg. Det är lite grann orsaken till omtaget. Räcker det? Är det verkligen det råvatten vi tror oss få upp eller innehåller det kanske mer järn och mangan än vi trodde? Då ökar antalet processteg och behovet av kemikalier. Då kom frågan om man ska titta på ett direkt uttag av vatten från älven. Det är inga lätta frågor och just det här med att borra hål kommer bli svårt, vattnet räcker inte till. Det finns ju en del sådana pumpstationer efter älven och min far hade en stor oro att de där skulle börja läcka och förstöra vattnet i älven. I Klutmark vet jag att vissa diken fortfarande innehåller Kabbleka och den trivs där det är mycket skit. I Sjungande dalen har vattnet varit riktigt dåligt i sommar. Rent dåligt att dricka. Sen undrar jag egentligen vad det är för beläggningar jag får på insidan av min vas hemma, kan du förklara det för mig? Ola Burström & Helena Jonsson Ola: Jag kan inte berätta vad det är men om vi säger ett vattenglas som det står vatten i, även om det är från ett rent grundvatten kan det innehålla en viss mängd kalk som sätter sig på insidan. Jag vet inte vad det kan vara i det här fallet. Det behöver inte vara något farligt för allt vatten innehåller en viss mängd av t.ex. kalk som lämnar beläggningar på glas Helena: Jag tänker att det kan vara från luften. I luften far det omkring en massa grejor som kan fara ner i vattnet. Ni kan vara säkra på att när vattnet lämnar vattenverket är det enligt livsmedelsverkets rekommendationer. Vi tar ju prover och har kontinuerlig mätning på vissa parametrar och på andra saker tar vi prover nu och då. Vi får jobba baklänges, se till att de här bariärrerna för rening fungerar hela tiden och på så sätt säkerställa ett tjänligt dricksvatten. Och det som gjordes som också alla är medvetna om efter kryptosporidium var att vi installerade en till skyddsbarriär så att det numera är tre barriärer som gör en säker reningen i Abborrens vattenverk. Men sen exakt vad som finns i din vas tror jag att mycket kommer från luften. Sida 5 av 6
Jag flyttade hit 1967 när jag fick en lektorstjänst på Nordanåskolan och då var Aborrverket Ola Burström alldeles nytt. Det var ett fantastiskt och fint vattenverk. Det jag blev förvånad över var att man hade byggt det med ett rinnande vatten som råvattentäkt. Du nämde Stockholm t.ex. men de tar ju från Mälaren och det är bättre att ta från en stor sjö än ett rinnande vatten. I ett rinnande vatten får man inte en jämn vattenkvalité och nu hade man hoppats på att man skulle få ett förstärkt grundvatten. Det känns ju lite så att, ska det bli ett nytt Aborrverk i kvistforsen då? För det är ju ingen skillnad på vattnet i Kvistforskanalen jämfört med vattnet som tas in i Abborrverket. Kanske till och med sämre än i älven där det ändå har syresatts och runnit en bit från kvistforsen. Jag tycker att, visst skulle man försöka få det här grundvattnet och då får man väl bygga ett nytt vattenverk då om det visar sig att det inte håller om 10-15-20 år. Det måste gå att infiltrera tillräckligt med vatten för att det ska räcka. Ja det är så klart ett hett alternativ Medlealternativet. Men vi behövde ett alternativ att ställa det mot och det blev Kvistforsenalternativet. Jag är nyinflyttad i Klutmark och har en liten fråga angående det här vattenskyddsområdet. Innebär det då att vi ska tvångsanslutas till vattenledningsnätet som då är anslutet till staden, med införstärkt älvsvatten och börja betala för vattnet vi tidigare har tagit upp ur våra egna brunnar utan kostnad. Frågan gäller även avlopp med trekammarbrunnar. Helena Jonsson Det beror på var man bor och vi har ju inte bestämt skyddsföreskrifterna. Jag kan inte säga om du får ha en egen drickvattenbrun eller inte. Det finns möjlighet för dig att fortsätta ha ditt eget vatten från din egen brunn även om vi gör ett verksamhetsområde, förutsättningen är då att du har ett tjänligt vatten. Det är juridik runt det där också som inte jag är hemma på. Med avloppsbrunnar beror det också var man hamnar inom vattenskyddsområdet och vi har ju ännu inte bestämt hur vi ska utforma skyddsföreskrifterna och om vi ska ha ett verksamhetsområde så jag kan inte i dagsläget säga vad du får ha och inte får ha. Sida 6 av 6