Skeå kommun, kommunledningskontoret. Medle Hembygdsförening. Klutmarks samfällighetsförening. Myckle samfällighetsförening. Myckle byaförening LRF

Transkript

1 Protokoll Mötets syfte/typ Medborgardialog Ny vattenförsörjning för Skeå centralort med omkringliggande samhällen Mötesdatum Tid Plats Tekniska kontoret, Skeppargatan 16, Skellefteå Möteshållare Ola Burström tekniska nämndens ordförande Protokollförare Anna Andersson Närvarande Namn Efternamn Representerar Ola Burström Skellefteå kommun, tekniska nämnden Stefan Johansson Skeå kommun, tekniska kontoret Anna Andersson Skeå kommun, tekniska kontoret Helena Jonsson Skeå kommun, tekniska kontoret Jonas Johansson Skeå kommun, kommunledningskontoret Susanne Pettersson Skeå kommun, tekniska kontoret Ulf Furberg Medle Samfällighetsförening Kristin Ekelund Klutmarks byaförening Pär Åhdén Klutmarks samfällighetsförening Arne Lundgren Myckle samfällighetsförening Sandra Lundgren Myckle Johannes Ståhl Medle Samfällighetsförening Gunnar Turesson Jonny Eriksson Medle Hembygdsförening Klutmarks samfällighetsförening Frånvarande Rune Fahlgren Tobias Lundmark Tommi Lundberg Mats Marklund Patrik Boström Myckle samfällighetsförening Myckle byaförening LRF LRF Selsforsen Syfte med mötet Att kommunen träffar representanter från byarna som påverkas av vattenuttaget och ledningsdragningen (Selsforsen, Medle, Klutmark, Myckle). Medborgardialogen är den andra i ordningen under 2014 (förra medborgardialogen hölls ), före det hade vissa av representanterna träffar med kommunen. Medborgardialogerna är till för att kommunen ska få informera om vad som hänt och ska hända i projektet, informera om tagna beslut, samt ge möjlighet för föreningsrepresentanterna att föra fram sina synpunkter och frågeställningar. Agenda Agenda 1. Inledning och presentation av alla 2. Medlealternativet-Beslut i tekniska nämnden 3. Medlealternativet-justeringar jämfört med vattendomsalternativet 4. Översiktlig tidplan 5. Vattenskyddsområde och verksamhetsområde 6. Köp av mark, ledningsrätter 7. Hur ska samarbetet ske framöver 8. Avslutning Bilagor 1. Deltagarförteckning 2. Illustration över Medlealternativet 3. Översiktlig tidplan 4. Lagen om allmänna vattentjänster 5. Presentationsmaterial i sin helhet som användes under kvällen 6. Sammanställning frågor som ställdes av medborgarrepresentanterna under mötet samt svar som gavs 1(3)

2 Inledning och presentation av alla Ola Burström, tekniska nämndens ordförande, hälsade alla välkomna. De närvarande presenterade sig och berättade vilken förening de representerade. Se bilaga 1, deltagarförteckning. Ola visade även agendan för mötet. Medlealternativet-Beslut i tekniska nämnden Ola fortsatte med att förklara varför tekniska nämnden beslutat att det är Medlealternativet som ska fortsätta utredas och sedan byggas och inte Kvistforsenalternativet. Främsta argumenten varför Medlealterntivet valdes är: bedöms mer fördelaktigt och klimatrobust vad gäller mikrobiologisk barriärverkan, liksom vad gäller smak- och luktreduktion bedöms mer fördelaktigt och klimatrobust med avseende på temperatur bedöms ha högre anläggningsredundans (back-up funktioner) med avseende på bortfall av process har lägre kemikalieförbrukning bedöms ekonomiskt mer fördelaktigt bedöms juridiskt mer fördelaktigt Medlelaternativet- Justeringar jämfört med vattendomsalternativet Anna Andersson, projektledare på tekniska kontoret, berättade vad det är för skillnader mellan Medlealternativet och det alternativ kommunen sedan tidigare har vattendom på (dvs vattendomsalternativet). Se bilaga 2 för en illustration av Medlealternativet. De främsta skillnaderna är: Större infiltrationsytor i Selsforsen Inga återinfiltrationsytor i Selsforsen och Medle Vattenverket ska ha fler processteg Ersätter vissa befintliga brunnar med nya Förlängd arbetstid Slind blir ett 4:de uttagsområde Förändrade uttagsmängder av vatten Eventuellt längre fram: förbehandling av råvattnet innan infiltration i Selsforsen Översiktlig tidplan Anna visade sedan den översiktliga tidplan som finns framtagen för projektet. Om allt går enligt tidplan kommer den nya vattenförsörjningen att börja byggas hösten 2016 och vid årsskiftet 2018/2019 kommer det nya vattnet att rinna ut ur medborgarnas kranar. För mer detaljer, se bilaga 3. Vattenskyddsområde och verksamhetsområde Helena Jonsson, sektionschef på tekniska kontoret, berättade om vattenskyddsområde och verksamhetsområde. Arbete framöver gällande vattenskyddsområde: Utbredning av zoner Underlag från konsult ses över samt även uppdatera med Slind som fjärde 2(3)

3 uttagsområde Underlag från planerat early warning system samt planerad tillsyn Skyddsföreskrifter Värmeanläggningar Enskilda avloppsanläggningar Arbetsgång vid framtagande av vattenskyddsområde: Tekniska kontoret arbetar fram förslag till utbredning och skyddsföreskrifter som stäms av med tjänstemän från bygg och miljökontoret. Myndighetsamråd hålls Tekniska nämnden informeras om förslag Sakägare informeras om förslaget, och ges möjlighet att lämna synpunkter Synpunkter beaktas, resultatet återkopplas Tekniska nämnden beslutar om ansökan Ansökan skickas till beslutande myndighet (fullmäktige eller länsstyrelsen) Beslutande myndighet samråder med sakägare Beslutande myndighet fasställer skyddsområdets utbredning samt tillhörande skyddsföreskrifter Beslutet kungörs Eventuellt ersättningsanspråk ska lämnas in inom föreskriven tid. Beslut om ersättning som går att överklaga till mark- och miljödomstolen Att skapa ett verksamhetsområde har sin grund i Lagen om allmänna vattentjänster, se ett utklipp från lagen i bilaga 4. Att utreda för att kunna ta fram förslag på verksamhetsområde: Hur ser vattenskyddsområdet ut och vilka skyddsföreskrifter föreslås? I vilket skick är befintliga avloppsanläggningar? Hur många anläggningar (avlopps-, dricksvatten-, värmeanläggningar) finns inom respektive zon? Köp av mark, ledningsrätter Jonas Johansson, mark- och exploateringsingenjör på kommunledningskontoret, förklarade att kommunen har behov av att äga marken där vattenuttagen ska ske, där vattenverket ska byggas samt området där vattnet ska infiltreras i åsen i Selsforsen. För mark där vi behöver anlägga ledningar behöver vi ansöka om ledningsrätter. Det liknar servitutsavtal eftersom fastighetsägaren fortsätter att äga marken men kommunen har rätt att anlägga, underhålla och reparera ledningarna inom upplåtet område. Berörda markägare kommer att kontaktas i höst. För att värdera marken kommer kommunen att anlita en opartisk värderingsman och använda värderingarna som stöd i förhandlingarna med berörda markägare. Om fallet skulle vara så att kommunen och markägaren inte kan komma överens kan det leda till att kommunen måste använda sig av expropriationslagen för att möjliggöra ett förvärv av marken. Där marken kommer att värderas av en opartisk värderingsman och marknadsvärdet får ett påslag på 25 %. Ledningsrätter kommer att ansökas via det statliga lantmäteriet och ledningssträckningarna kommer att delas upp i etapper för att det ska bli hanterbart. Även statliga lantmäteriet kommer att ta in en opartisk värderingsman och även här värderas marken enligt marknadsvärdet med ett påslag på 25 %. Det är en föralltidupplåtelse för att kommunen ska kunna anlägga och underhålla 3(3)

4 vattenförsörjningsanläggningen för all framtid. Hur ska samarbetet ske framöver Stefan Johansson, avdelningschef på tekniska kontoret, återkopplade till vad Helena och Jonas beskrivit hur berörda kommer att informeras eller kallas till möten/förhandlingar då det gäller vattenskyddsområde, verksamhetsområde och markförhandlingar. Av de som är med i denna medborgardialog så kommer vissa av er att beröras av det medan andra av er inte gör det. Men denna grupp för medborgardialog fortsätter att ses ca 2 gånger per år och nästa träff är planerad till tisdagen 2/12 kl Flera av synpunkterna under mötet var att flertalet av deltagarna inte är intresserade av tekniken i projektet, det som bör tas upp på dessa möten är sådant som byborna påverkas av. Tex tidplan, vattenskyddsområde och skyddsföreskrifterna, verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp, markförhandlingar, när och var ledningar kommer att anläggas. Därför beslutade Stefan att möten framöver kommer att ha den inriktningen. Vi vill påminna om: *Hemsidan för projektet uppdateras när det finns något nytt att tillföra. Sökvägen dit är *Susanne Pettersson (SP), utredare på vatten och avfallsavdelningen, är den person ni främst ska vända er till om man har frågor som inte kan vänta på att tas upp vid dessa möten eller om man har frågor som man inte tror berör flertalet. Hennes kontaktuppgifter är: susanne.pettersson@skelleftea.se, tfn Frågor och svar under mötet Många frågor ställdes under mötet, dessa återfinns i bilaga 6 tillsammans med de svar som gavs. Avslutning Ola tackade alla som kommit på mötet. Han fortsatte med att säga att vi kunnat svara på vissa av frågorna men att mer detaljer kommer framöver och frågetecken kommer att rätas ut. Han avslutade mötet och hälsade alla välkomna till nästa möte som hålls 2/12 kl på tekniska kontoret Skeppargatan 16. 4(3)

5

6

7 Översiktlig tidplan "Ny vattenförsörjning för Skeå centralort med omkringliggande samhällen" Version: Arbetsblock Kommentar 2014-höst 2015-vår 2015-höst 2016-vår 2016-höst 2017-vår 2017-höst 2018-vår 2018-höst Förfrågningsunderlag Entreprenör Upphandling Entreprenör Markrådighet Köpa mark där vi ska ha brunnar, infiltrationsanläggning och vattenverk Ledningsrätter för ledningar Arbeta fram meddelande till länststyrelsen Meddela lst att projektet startar med vissa förutsättningar (dvs vilka justeringar vi anser ryms inom befintlig vattendom och vilka justeringar vi kommer att söka justerad vattendom för) Arbeta fram justerad ansökan vattendom Juridisk prövning vattendomsansökan Arbeta fram förslag vattenskyddsområde Systemval Detaljprojektering Genomförande/Byggnation Intrimning och provdrift Förutsätter att ingen överklagan lämnas in Enligt denna tidplan är nya vatteförsörjningsanläggningen intrimmad och provdriftad till årsskiftet 2018/2019.

8 Lagen om allmänna vattentjänster, 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.

9 Medborgardialog Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen

10 Bilaga 2 Agenda Inledning Medlealternativet-Beslut i tekniska nämnden Medlealternativet-justeringar jämfört med vattendomsalternativet Översiktlig tidplan Vattenskyddsområde och verksamhetsområde Köp av mark, ledningsrätter Hur ska samarbetet ske framöver Avslutning

11 Medlealternativet- Beslut i tekniska nämnden, främsta argumenten: bedöms mer fördelaktigt och klimatrobust vad gäller mikrobiologisk barriärverkan, liksom vad gäller smak- och luktreduktion bedöms mer fördelaktigt och klimatrobust med avseende på temperatur bedöms ha högre anläggningsredundans (back-up funktioner) med avseende på bortfall av process har lägre kemikalieförbrukning bedöms ekonomiskt mer fördelaktigt Bedöms juridiskt mer fördelaktigt Bilaga 3

12 Justeringar jämfört med vattendomsalternativet Bilaga 4

13 Medlealterantivet-justeringar jämfört med vattendomsalterntivet Större infiltrationsytor i Selsforsen Inga återinfiltrationsytor i Selsforsen och Medle Vattenverket ska ha fler processteg Ersätter vissa befintliga brunnar med nya Förlängd arbetstid Slind blir ett 4:de uttagsområde Förändrade uttagsmängder av vatten Eventuellt längre fram: förbehandling av råvattnet innan infiltration i Selsforsen

14 Översiktlig tidplan Bilaga 5

15 Vattenskyddsområde och verksamhetsområde

16 Bilaga 6 Vattenskyddsområde Utbredning av zoner Underlag från konsult ses över samt även uppdatera med Slind som fjärde uttagsområde Underlag från planerat early warning system samt planerad tillsyn Skyddsföreskrifter Värmeanläggningar Enskilda avloppsanläggningar

17 Arbetsgång vid framtagande av vattenskyddsområde (1) Tekniska kontoret arbetar fram förslag till utbredning och skyddsföreskrifter som stäms av med tjänstemän från bygg och miljökontoret. Myndighetsamråd hålls Tekniska nämnden informeras om förslag Sakägare informeras om förslaget, och ges möjlighet att lämna synpunkter Synpunkter beaktas, resultatet återkopplas Tekniska nämnden beslutar om ansökan

18 Arbetsgång vid framtagande av vattenskyddsområde (2) Ansökan skickas till beslutande myndighet (fullmäktige eller länsstyrelsen) Beslutande myndighet samråder med sakägare Beslutande myndighet fasställer skyddsområdets utbredning samt tillhörande skyddsföreskrifter Beslutet kungörs Eventuellt ersättningsanspråk ska lämnas in inom föreskriven tid. Beslut om ersättning som går att överklaga till mark- och miljödomstolen

19 Verksamhetsområde Lagen om allmänna vattentjänster Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. Hur ser vattenskyddsområdet ut och vilka skyddsföreskrifter föreslås I vilket skick är befintliga avloppsanläggningar? Hur många anläggningar finns inom respektive zon

20 Vad gäller? Måste man koppla på? Får man koppla på om man inte ligger inom verksamhetsområde? Vad kostar det?

21 Tack för att ni kom!

22 Bilaga 6 Frågor och svar under Medborgardialogen Fråga: Vad är det som gör att marken kan rena vattnet genom infiltration, och sedan ökar vissa nivåer efter ett tag? Är det kemikalier i marken som följer med vattnet och till sist tar slut så att reningen slutar att fungera? Svar: Mycket av humusämnena i vattnet kommer att fastna i marken. Det som kan hända är att syrenivån i vattnet blir för låg vilket då gör att järn och mangan som redan finns i marken fälls ut och följer med vattnet. Men det kanske aldrig händer men för att veta så kommer vi att följa utvecklingen genom att installera observationsrör längs åsen. Inträffar det scenariot så kommer vi att bygga en förbehandlingsdel i Selsforsen för att järn och mangan ska sluta fälla ut. Fråga: Har det varit värt att göra den här alternativutredningen, ni gjorde ju en likadan för flera år sedan? Svar: År 2006 hade vi andra förutsättningar än nu och saknade då erfarenheter från andra kommuner i Sverige som nu har visat att den dåvarande lösningen inte alltid fungerar. I utredningen från 2006 hade vi dessutom andra alternativ, bland annat om Abborrens vattenverk skulle vara i drift eller vara ett reservvattenverk. Det har varit värt att göra denna utredning för nu har vi jämfört två bra alternativ och objektivt kunnat visa på fördelar, nackdelar och kostnader. Det tryggar beslutet att Medlealternativet är det bästa alternativet. Fråga: Vad menar ni med att Medelalternativet är mer juridiskt fördelaktigt? Svar: I Kvistforsenalternativet kommer vi att behöva söka helt en ny vattendom, i Medlealternativet har vi en vattendom som kommer att behöva justeras. Fråga: Vad skiljer ytvattenverk ifrån grundvattenverk? Svar: I ett grundvattenalternativ nyttjar man naturens egna reningsmetoder, det ger ett långsammare förlopp med en högre och jämnare råvattenkvalitet. Det gör att ett grundvattenverk inte behöver kunna hantera lika stora variationer och snabba svängningar. svängningar. Fråga: Om älvsvatten ska klassas som grundvatten, visst skall det vara i marken minst 14 dagar? Svar: Ja, det stämmer. Fråga: Hur mycket dyrare blir det kommunala dricksvattnet? Svar: Vi har gjort beräkningar på hur mycket VA-taxan kommer att höjas enbart på grund av denna nya vattenförsörjning. För en normalvilla typhus A blir det troligen cirka på 63 kronor per månad och för ett flerbostadshus typhus B cirka 59 kronor per månad. Men VA-taxan kommer att behöva höjas av andra anledningar också, tex behöver Drängsmark en ny vattenförsörjning. Ökningen kan bli cirka kronor per år, om man räknar in alla ökade kostnader via andra projekt m.m. Förtydligande: En normalvilla "typhus A" omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m2 inkl. garage 15 m2, tomtyta 800 m2, vattenförbrukning 150 m3/år. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. Avgifterna redovisas inklusive moms. Sida 1 av 4

23 Bilaga 6 Typhus B är ett flerbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. 15 lägenheter, 1000 m2 våningsyta, 800 m2 tomtyta, vattenförbrukning 2000 m3/år. 2 st. parallellkopplade vattenmätare qn 2,5 m3/h. Avgifterna redovisas inklusive moms. Fråga: Hur många liter älvsvatten kommer att pumpas upp från älven i Selsforsen och infiltreras i åsen? Svar: Med den vattendom vi har idag är det tillåtet att pumpa upp cirka 70 liter per sekund i genomsnitt per dygn, vid vissa tillfällen kan det bli max 150 liter per sekund. Fråga: Skall vattenverket ligga ovanför Dahlgrens cementgjuteri? Svar: Ja Fråga: Hur stor del är den naturliga mängden grundvatten? Svar: I Selsforsen och Klutmark är det ungefär 27% av totala uttaget och i Medle cirka 10 %. I Slinds uttagsområde är all mängd naturligt grundvatten. Fråga: Hur stor kommer primär och sekundär zon att bli i vattenskyddsområdet? Svar: Det vet vi inte i dagsläget. Vi kommer att se över tidigare utredningar gjorda av en konsult samt även uppdatera med Slind som fjärde uttagsområde. Hur stor zonerna blir baserar sig på var vattnet rinner, hur fort vattnet rinner och hur stor säkerhet vi behöver ha innan en eventuell förorening når uttagsområdena. Fråga: När ska framtagande av vattenskyddsområdet vara klart? Svar: Vi kommer under hösten att fortsätta vårt arbete med vattenskyddsområdet. Till att börja med ska vi färdigställa erfarenheter och synpunkter från andra kommuner. Se även protokollet sidan 2 och 3: Utbredning av zoner Underlag från konsult ses över samt även uppdatera med Slind som fjärde uttagsområde Underlag från planerat early warning system samt planerad tillsyn Skyddsföreskrifter Värmeanläggningar Enskilda avloppsanläggningar Fråga: Om det blir inskränkningar i Klutmark med bergvärme och jordvärme. Kan man istället borra längre bort som fler då får nyttja värme från? Svar: I den kommande dialog som ska genomföras så får vi se vad som är realistiskt och inte. Det du nämner som en möjlig lösning har nämnts tidigare som en vild idé, men vi kom aldrig längre då än att det nämndes. Vi vill hitta lösningar för att kunna göra vissa saker inom zonerna även om det blir dyrare för den enskilde istället för att förbjuda. Det kommer att bli en dialog om det framöver men först måste vi få jobba fram ett förslag för att ni ska kunna ha synpunkter på något. Sida 2 av 4

24 Bilaga 6 Fråga: Det är lagt som en våt filt över området (Klutmark och Medle). Hur länge dröjer det innan ni vet säkert om hur zonerna och föreskrifterna kommer att vara så att vi kan göra en ny ansökan för värmeanläggning? Svar: Hör av er så får vi se vad läget är i arbetsprocessen med att ta fram ansökan med vattenskyddsområde och vad vi har arbetat fram för skyddsföreskrifter. Fråga: Hur blir det med vårt eget vatten och avloppsanläggningar? Svar: Vi vet inte i dagsläget, vi behöver utreda mer kring vattenskyddsområde och skyddsföreskrifterna som hör till. Om vi kommer fram till att man inte får använda sina egna dricksvattenbrunnar eller avloppsanläggningar så måste kommunen se till att ordna kommunalt vatten och avlopp. Men i dagsläget vet vi alltså inte om det blir, eller områdesgränserna för, verksamhetsområde för vatten och avlopp. Det kan tex bero på skyddsföreskrifterna, skicket på befintliga avloppsanläggningar och dricksvattenanläggningar och hur många anläggningar som finns i området. Fråga: Men vad kommer det att kosta om vi måste ansluta oss till kommunalt vatten och avlopp? En fördel med att ansluta sig är ju naturligtvis att fastigheten ökar i värde. Svar: Om vi gör verksamhetsområde för spillvatten där du bor så måste du koppla på och betala anslutningsavgift. Om det blir verksamhetsområde och du skulle betala enligt dagens VA-taxa (utan särtaxa, särtaxa kan bli aktuellt i detta område, dvs ett påslag på detta): För typhus A skulle det idag kosta cirka kr i anslutningsavgift. Om det dessutom blir verksamhetsområde för dricksvatten och du ansluter dig till både kommunalt spillvatten och dricksvatten (dvs 2 nyttigheter) så skulle det i dag för typhus A kosta cirka kr i anslutningsavgift. I dagsläget vet vi inte om du skulle få ersättning för din befintliga anläggning, det kommer också att utredas. Men i tex Boviken Södra betalade vi ut sådan ersättning. Förtydligande: En normalvilla "typhus A" omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m2 inkl. garage 15 m2, tomtyta 800 m2, vattenförbrukning 150 m3/år. Om det blir verksamhetsområde för dricksvatten så kan det vara så att du inte behöver ansluta sig om du kan visa att man har tjänligt vatten samt att vattentäkten är befintlig, att du har juridisk rådighet över den, och att det finns tillräcklig mängd vatten i täkten. Men samtidigt kan det bli förbjudet med dricksvattenbrunnar på grund av vattenskyddsområdet, om man bedömer att grusåsen är för perforerad. Vi får helt enkelt återkomma med mer information när det är utrett bättre. Fråga: Finns det någon sanning i att nivån i våra egna dricksvattenbrunnar kommer att sjunka så att vi inte kan pumpa upp vatten ur dem? Svar: Så skulle det kunna vara, det får vi se när vattenskyddsområdet utreds. Om det blir så, då måste vi ordna verksamhetsområde för dricksvatten så att ni har vatten. Men vi har ju provpumpat på vissa ställen ur åsen tidigare så i de områdena borde det ha märkts redan då. Sida 3 av 4

25 Bilaga 6 Fråga: Men om det blir så, måste vi betala anslutningsavgift och löpande kostnader? Svar: Det behöver vi se över, det scenariot har vi aldrig ställts inför tidigare. Se även svar i fråga nedan. Fråga: Ur aspekten likabehandling: Många kommuninvånare kommer att kunna nyttja den nya vattenförsörjningen men vi är några få som drabbas i form av inskränkningar i hur vi får bedriva skogs- och jordbruk samt att vi eventuellt måste ansluta oss till kommunalt dricksvatten och avlopp och betala för det. Så vi som drabbas bör kompenseras. Det borde finnas en politisk vilja att kompensera oss, att vi till exempel inte ska behöva betala för det vatten vi idag redan dricker från egna brunnar. Svar: Vi vill ha en dialog men vi kan inte lova något, vi behöver se över det. Som privatperson kan man förstå argumenten. Men är det rätt för de som idag betalar anslutningsavgift och löpande kostnader att ni skulle få det gratis? Det finns ersättningsregler vid förändringar av pågående markanvändning i svensk lagstiftning och praxis som är tillämpliga. Det är Skellefteå kommuns avsikt att i första hand följa detta regelverk. Om vi frångår regler och praxis så måste vi verkligen veta vad vi gör. Fråga: Hur är det egentligen med ytavrinningen i Medle, vid lerkörteln? Den kan ju göra att ni kan förändra gränserna för skyddsområdet. Svar: Vi kommer att höra av oss till dig för att få veta mer om det. Vi har ingen ambition att rita ut ett skyddsområde som inte stämmer med verkligheten. Sida 4 av 4