Skeå kommun, tekniska nämnden

Transkript

1 Mötesanteckningar Mötets syfte/typ Informationsmöte om förslag verksamhetsområde Klutmark Mötesdatum Tid Plats Nordanåteatern, Skellefteå Protokollförare Anna Andersson Närvarande Namn Efternamn Representerar Erland Johansson Skeå kommun, Samhällsbyggnad Stefan Johansson Skeå kommun, Samhällsbyggnad Anna Andersson Skeå kommun, Samhällsbyggnad Helena Jonsson Skeå kommun, Samhällsbyggnad Susanne Pettersson Skeå kommun, Samhällsbyggnad Mats Bergkvist Skeå kommun, Samhällsbyggnad Ola Burström Inbjudna boende i Klutmark Skeå kommun, tekniska nämnden Syfte med mötet Skeå kommun, Vatten- och avfallsavdelningen, vill informera boende i Klutmark om förslaget till verksamhetsområde för spill- och dricksvatten. Dessutom har de som kommer på mötet möjlighet att ställa frågor. Agenda Agenda 1. Inledning och presentation av alla 2. Verksamhetsområde generellt 3. Förslag verksamhetsområde Klutmark 4. Kostnader och möjliga reduktioner 5. Möjlighet behålla sitt eget vatten 6. Teknisk lösning och hantering förbindelsepunkter 7. Vad ska hända framöver 8. Frågestund 9. Avslutning Bilagor 1. Presentationsmaterial i sin helhet som användes under kvällen Notering 1: Då tjänstemännen från Samhällsbyggnad presenterade/informerade så användes ett presentationsmaterial, se bilaga 1. Det som står i det materialet upprepas inte i dessa mötesanteckningar, se därför bilagan för att få mer information. Notering 2: I dessa mötesanteckningar används ofta vi. Med det menas Skellefteå kommun, Samhällsbyggnad, Vatten och avfallsavdelningen. Inledning Ola Burström, tekniska nämndens ordförande, hälsade alla välkomna och visade agendan för kvällens möte. Se även bild 2 i bilagan. Fokus under detta möte är verksamhetsområde. Funderingar kan även finnas kring vattenskyddsområde, skyddsförskrifter, ersättning pågående verksamhet men det är inte de frågorna vi ska prata om ikväll. Ola förklarade att verksamhetsområde är ett geografiskt område där kommunfullmäktige bestämt att området ska ha kommunalt avlopp och/eller dricksvatten. Då är det inte tillåtet med enskilda 1(6)

2 avloppsanläggningar men i vissa fall tillåtet med egna dricksvattenbrunnar. Verksamhetsområde Mats Bergkvist, utredare på Samhällsbyggnad förklarade principerna kring verksamhetsområde, se bild 3 i bilagan. Helena Jonsson, verksamhetschef produktion VA och Biogas, berättade bakgrunden till varför vi kommer att föreslå kommunfullmäktige att besluta om verksamhetsområde för spillvatten och dricksvatten i större delen av Klutmark. Dessutom visade hon området som föreslås bli verksamhetsområde, se bild 4-7. Kostnader och möjliga reduktioner Mats förklarade att fastighetsägarens kostnader som är förknippade med kommunalt vatten och spillvatten baserar sig på kommunens VA-taxa. Den är komplex och varje fastighet är unik, därför behöver en beräkning för varje fastighet göras för att man ska få en exakt kostnad. Men han visade typexempel på fastigheter och vad anläggningskostnaden (engångskostnaden för att ansluta sig) skulle bli för dem. Se även bild Det finns en möjlighet att få reduktion på anläggningskostnaden till kommunalt spillvatten, se bild 11. Förutom att fastighetsägaren behöver betala en engångskostnad i form av anläggningskostnad så uppstår även en löpande kostnad, kallad brukningskostnad. Mats berättade vad den består av och gav exempel på hur mycket det kan bli, se även bild Mats berättade även att det finns möjlighet att behålla sitt eget dricksvatten, om man inte vill ansluta till det kommunala dricksvattnet. Se bild 14, där framgår det vilka kriterier som ska vara uppfyllda. Teknisk lösning och hantering förbindelsepunkter Erland Johansson är biträdande projektledare i projektet som ska ordna kommunalt vatten och spillvatten i Klutmark. Han visade en bild (se bild 15) över hur spillvattensystemet kommer att fungera generellt i Klutmark och vilket ansvar och åtagande fastighetsägaren har på sina egna tomter. Systemet kommer att funka så att varje fastighetsägare får en pumpstation som denne ska gräva ner på sin tomt. Där kommer den fastighetens spillvatten att samlas ihop och skickas ut till kommunens ledningar. Förbindelsepunkter är punkten där fastighetsägarens ledning ansluts till kommunens ledningar. Exakt var den punkten blir kommer fastighetsägarna att få tycka till om, men kommunen beslutar. Vad ska hända framöver Helena Jonsson visade en bild, se bild 16, där det framgick vilka instanser förslaget om verksamhetsområde behöver gå genom innan det är formellt godkänt. Frågestund Många frågor ställdes under kvällen, även under tiden presentationerna enligt ovan pågick. Frågorna och svaren är dock sammanställda nedan. Alla frågor kunde inte antecknas, förhoppningen är att det väsentliga har kommit med. Vi har en gemensamhetanläggning för spillvattnet, hur blir det med vår möjlighet att får reduktion på anläggningskostnaden? (MB) 2(6)

3 Som minst anses anläggningen vara värd kronor (restvärdet), den summan får de anslutna fastigheterna dela på. Vilka har möjlighet att få reduktion på anläggningskostnaden för spillvatten? (MB) Alla som har en befintlig spillvattenanläggning inom det som blir verksamhetsområde. Även om anläggningen är utdömd får man reduktion på anläggningsskostnaden. Har man mätare på spillvattnet? (MB) Nej, det har man på dricksvattnet. Om man inte ansluter till kommunalt dricksvattnet så sätts mätare på det egna vattnet för att veta hur mycket spillvatten som ska debiteras. Om det är helt omöjligt att sätta mätare på eget vatten, hur gör ni då? (MB) Vi behöver försöka hitta en lösning för att installera mätare. Vi har taxa för mätar-löst abonnemang men det är oftast dyrare än om man kan mäta vattnet. Men om jag bara ansluter mig till spill måste jag ändå betala kubikmeterpris för spill om jag fyller poolen eller vattnar blommorna?(mb) Nej du kan sätta förgrening innan vattenmätaren så betalar du inte indirekt via spill. Men går det inte att mäta spillvattnet? (SJ) Nej, men vi får se till att mäta vattnet för det ni använder till avlopp, inte det ni använder till poolen eller vattna blommorna. Ungefär hur mycket vatten förbrukar en person? (MB) Generellt räknar man i Sverige med m3/person och år. Men den schablonen är väldigt generell. Jag vill behålla mitt eget vatten. Jag tycker att jag ska få dricka det, ni kan inte kräva att vi ska betala dyra pengar för kontinuerliga prover (HJ) När verksamhetsområdet är fastställt så har kommunen en skyldighet att se till att de som bor i det området dricker ett bra vatten. Om analysen av ert dricksvatten som gjordes 2015 av kommunen (analys gjordes om ni godkände det) visade att ni hade bra kvalitet på det så kan ni fortsätta dricka ert eget vatten och inte ansluta till kommunalt dricksvatten. Ur aspekten för verksamhetsområde kommer vi inte att kräva något fler prov. Men om ni har en gemensamhetsanläggning för dricksvatten och producerar så mycket eller har så många personer anslutna att ni faller under reglerna för Allmän vattentäkt så är kommunen, Miljö och hälsa, tillsynsmyndighet. De kan ha ställt krav på att vissa provtagningar ska göras för att det ska säkerställas att ni kontinuerligt dricker vatten av bra kvalitet. Kan ni garantera ett bra vatten? Vi har aldrig haft cryptosporidium i vårt vatten, det har ni i det kommunala vattnet (HJ) Vi har kontinuerlig tillsyn och provtagning och åtgärdar vid behov. Enskilda vattentäkter kan också drabbas men där sker ingen eller sällan provtagning. Är det proverna tagna 2015 ni kommer att gå på för att bestämma om vi får behålla vårt eget vatten? (HJ) Ja. Om det provet visar att ni inte har vatten av bra kvalitet så kan ni antingen ansluta till kommunalt dricksvatten eller så vidta åtgärder för att få vattnet till bra kvalitet och därefter ta nya prover. De nya proverna bekostas av fastighetsägaren, inte av kommunen. 3(6)

4 Får man kvar sin egen dricksvattenbrunn, om man bor i primär skyddszon? (HJ) Ja om den uppfyller alla krav, det är ingen skillnad mot om du bor i sekundär primärzon. Om jag vill behålla mitt eget dricksvatten, måste vattnet vara bättre än kommunens vatten? (HJ) Nej, men ditt vatten ska vara ok enligt de regler som gäller för din brunn. Vem står för kostnaden om någon behöver gräva över min tomt, och vad händer om jag vägrar? (EJ) Kommunen kommer att i möjligaste mån lägga ledningarna i vägområdet, i samfälld mark. Tillstånd för det söker vi via Lantmäteriet. Efter att vi grävt ner ledningen återställer vi området till befintligt skick. Alla fastighetsägare kommer att få en punkt att ansluta till det kommunala nätet, det kommer att vara vid den fastighetsägarens tomtgräns, dvs ingen ska behöva gräva över en grannes mark för att kunna ansluta. Kan man ha samma pumpstation till huvudhuset och gårdshuset eller måste man ha en till varje? (EJ) Du kan och ska ha samma. Kan jag dela pumpstation med grannen? (MB) Nej, vi tillåter inte gemensamma anläggningar i ett verksamhetsområde. Om det till exempel blir stopp i pumpen av nylonstrumpor. Vem ska betala stoppet, du eller grannen du delar pumpstation med? Vi behöver ha juridisk tydlighet, ett avtal med varje fastighetsägare. Hur ska vi ha råd med detta? Om vi inte får låna pengar, det skiter ni? (SJ) Vi förstår att det kan vara en stor kostnad för en privatperson. Men vi har ett ansvar att ordna kommunalt verksamhetsområde och i ett sådant område är alla skyldiga att ansluta sig till kommunalt spillvatten, dricksvatten kan man välja att behålla sitt eget om det uppfyller kraven. Kostnaden baserar sig på VA-taxan, samma taxa gäller vare sig det är ett verksamhetsområde i centrala stan, i Klutmark, Ersmark eller Kusmark. Om man verkligen inte kan lösa det så får vi diskutera det vid ett enskilt möte, det kan vi inte ta i en sådan här stor grupp. Måste vi själva gräva över vägen för att ansluta till de kommunala ledningarna? (EJ) Nej, kommunen gräver till tomtgräns, du behöver inte gräva under vägen. Blir det trycksatt system med pumpstationer bara för de som bor nedanför vägen? (EJ) Nej alla ska ha trycksatt system, dvs alla fastigheter ska ha en pumpstation på sin fastighet. Till vilken gräns gräver kommunen, vilken del ska jag själv bekosta? (MB) Kommunen gräver till fastighetsgräns, dvs tomtgräns. Det ledningar som behöver grävas på tomterna ansvarar fastighetsägaren för. Om du inte har en avstyckad tomt så måste vi få titta på varje fastighet för sig för att kunna ge ett korrekt svar. Vad blir totalkostnaden för mig som fastighetsägare? (MB) Vi kommer att beräkna vad din anläggningskostnad blir för just din fastighet. Men vi kan inte svara på vad det kommer att kosta det du själv behöver göra på din tomt. Ni tvingar in oss i något vi inte vill ha, det blir ju billigare för mig att åtgärda min egen 4(6)

5 avloppsanläggning (SJ) Vi förstår att ni kan känna det så. Men 90% av spillvattenanläggningar är inte godkända, alla dessa hade behövts göras om, om vi inte hade planerat för ett verksamhetsområde. När du ansluter dig så betalar du en engångskostnad, anläggningskostnaden. Efter det är du för all framtid ansluten. Om du har en egen anläggning så måste du göra om den ibland. Men vad händer om min 3 åring spolar ner en legogubbe? (MB) Troligtvis ingenting. Om det skulle bli stopp i pumpstationen på er tomt så kommer vi ut och åtgärdar det. Men om det blir återkommande och det beror på att ni spolar ner felaktiga saker så kommer ni att debiteras. Hur mycket kostar det kommunen att göra kommunalt vatten och avlopp i Klutmark? (SJ) Beräkningen är ca 20 Mkr. Det kan ändras lite, systemet är inte detaljprojekterat ännu. Via anläggningskostnaderna kommer vi att få in cirka 10 Mkr. De resterande 10 Mkr bidrar alla med som är ansluten till kommunalt vatten och avlopp, via brukningskostnaden (den kontinuerliga kostnaden) Hur kommer avloppssystemet att fungera? (EJ) Förenklat kan man säga att ni idag har en ledning med självfall (lutningen, självfallet, gör att spillvattnet rinner av sig själv till er trekammarbrunn). Med den nya lösningen ska spillvattnet via självfallsledning rinna till en pumpstation som ni ska gräva ner. Den pumpstationen köper kommunen in och äger men ni gräver ner den på er tomt. Från pumpstationen trycks spillvattnet i en ledning till det kommunala nätet. Ni gräver därför ner även ledningen som går från pumpstationen till kommunala nätet vid tomtgränsen. För att pumpstationen ska fungera krävs el och styrning, även dessa kablar gräver ni ner i backen. Hur mycket el drar pumpstationen, vem ska betala det? (MB) Det är fastighetsägaren som betalar elen. Det kostar några hundra per år. Vad händer med den befintliga trekammarbrunnen? (HJ) Den bör tömmas av slambilen. Dessutom rekommenderar vi att ni gräver bort eller sandfyller trekammarbrunnen efter det så att den inte blir en säkerhetsrisk på er tomt. Vad är det för lock till pumpstationen? (HJ) Lock ingår när vi köper in dem. De är lätta att hantera, fungerar bra arbetsmiljömässigt. Hur djupt behöver denna pumpstation grävas ner? (EJ) Ledningarna till och från stationen behöver anläggas frostfritt, dvs botten på pumpstationen behöver vara ca 3 meter ner. Ni kommer att få tydliga instruktioner hur den ska grävas ner. Vad händer om min brunn sinar när ni börjar pumpa upp vatten i Klutmark? (HJ) Vi har provpumpat i perioder. Ingenting då har visat att en brunn kommer att sina. Men vi mäter nivåerna på grundvattnet för att ha koll. Om en brunn skulle sina så får ni höra av er. Då behöver det utredas vad det beror på. Beroende på orsak kan olika åtgärder vidtas. Hur stor sannolikhet är det att verksamhetsområdet blir som ni visat förslaget på ikväll? (HJ) Kan inte vi svara på, det är tekniska nämnden och sedan kommunfullmäktige som avgör. Ni har rätt att överklaga beslutet. 5(6)

6 Om man har sommarstuga, måste man betala ändå? (MB) Ja, man måste betala anläggningskostnaden. Avslutning Ola Burström tackade alla som kommit på mötet. 6(6)

7 Ny vattenförsörjning Information om förslag till verksamhetsområde

8 AGENDA Inledning Verksamhetsområde generellt Verksamhetsområde Klutmark Kostnader och möjliga reduktioner Möjlighet behålla sitt eget dricksvatten Teknisk lösning och hantering förbindelsepunkter Vad ska hända framöver Frågestund Avslutning

9 Verksamhetsområde generellt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning 3 tjänster - Vatten, Spillvatten och Dagvatten Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön st fastigheter

10 Nuvarande VA-lösning i området

11 Input till utformning av förslaget till verksamhetsområde Många enskilda spillvattenanläggningar i primär zon är inte lämpligt VA-huvudmannen har ett ansvar att ordna lösning Vill möjliggöra för de som vill att ansluta, då är ett minmalt verksamhetsområde inte vägen att gå. ~ 90% i det inventerade området har behov av åtgärder Många fastigheter i anlutning till planerat område har behov av åtgärder, faller inom ramen för VAverksamhetens ansvar

12 Förslag till verksamhetsområde spillvattenhantering och dricksvatten

13

14 Anläggningskostnad Beräknas alltid efter gällande taxa Varje fastighet är unik Antalet tjänster (100 % / 85 % / 70 %) Förbindelsepunkt Kommunal servis Lägenhetsavgift Tomtyteavgift

15 Lägenhetsavgift Bostad Kök Egen ingång Tillgång till vatten, avlopp och WC Verksamhet Byggnadens yta (BTA) Fyra väggar Påbörjad 150 m2 Oisolerad 50 %

16 Anläggningskostnad enfamiljshus 5000 m m2 Vatten och Spillvatten Spillvatten Vatten och Spillvatten Spillvatten Förbindelsepunkt kr kr kr kr Servis kr kr kr kr Lägenhet kr kr kr kr Tomtyta kr kr kr kr Totalt kr kr kr kr

17 Möjlighet reduktion på anläggningskostnad Onyttigbliven anläggning Praxis 10 år avskrivningstid Spillvattenanläggning, beslutat i tekniska nämnden Befintlig Utgår från kr (inkl.moms) Avskrivningstid 15 år Restvärde 25%

18 Brukningskostnad Mätare per år 750,00 kr Per lägenhet per år Grundavgift 400,00 kr Vatten 525,00 kr Spillvatten 656,25 kr Rörlig avgift per m3 Spillvatten 10,00 kr Vatten och spillvatten 18,75 kr

19 Brukningskostnad Mätning av spillvatten sker genom mätare på eget vatten. Lägenhetsavgiften baseras på betalda anläggningsavgifter. Vatten och/eller spillvatten Ex Betalar anläggningsavgift för vatten och spillvatten men behåller eget vatten Mätare på eget vatten 750 kr/år Lägenhetsavgift ,25 = 1581,25 kr/år Rörlig avgift spillvatten 10 kr/m3

20 Möjlighet behålla sitt eget dricksvatten Befintlig lösning Varaktig och juridisk säkerställd Tillräcklig kapacitet Vattenkvalitén ska vara tillräcklig bra tjänligt men ej anmärkning med hälsokaraktär enligt Livsmedelsverkets råd vid enskilda brunnar alt riktlinjer för Livsmedelsproducent

21

22 Vad ska hända framöver 14/11 Tekniska nämnden beslutar om verksamhetsområdets utformning. 13/12 alt januari 2017 Kommunfullmäktige fasställer verksamhetsområde Ansökan om ledningsrätter Fastighetsägare informeras, ledningsrättsförhandlingar

23 Frågestund?