Väg 13, Ystad Ängelholm, delen Hedeskoga Sövestad, gång- och cykelväg

SAMRÅDSUNDERLAG Väg 13, Ystad Ängelholm, delen Hedeskoga Sövestad, gång- och cykelväg Ystad kommun, Skåne län Vägplan, 2015-06-02 Projektnummer: 144882

TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Trafikverket Postadress: Björkhemsvägen 17, 291 54 Kristianstad E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Väg 13, Hedeskoga Sövestad, gång- och cykelväg Utredare: Sofie Widesjö Dokumentdatum: 2015-04-22 Rev. Datum: 2015-06-02 Kontaktperson: Nina Hydbom Drennan Uppdragsanasvarig: Oscar Otterhag, ÅF Infrastructure Version 1.4 2

SAMMANFATTNING 5 1. BESKRIVNING AV PROJEKTET 6 1.1. Planläggningsprocessen 6 1.2. Bakgrund 6 1.3. Åtgärdsvalsstudie 7 1.4. Ändamål och projektmål 7 1.5. Angränsande planering 7 2. AVGRÄNSNINGAR 8 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 9 3.1. Markanvändning 9 3.1.1. Översiktsplan 10 3.1.2. Detaljplan 11 3.1.3. Riksintressen 12 3.1.4. Väg och Trafik 12 3.1.5. Trafiktekniska förutsättningar 16 3.1.6. Byggnadstekniska förutsättningar 17 3.2. Intressen och aspekter 17 3.2.1. Landskapsbild 17 3.2.2. Naturmiljö 18 3.2.3. Kulturmiljö 19 3.2.4. Rekreation och friluftsliv 19 3.2.5. Naturresurser, förorenad mark och dagvatten 20 3.2.6. Risker farligt gods 20 4. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD 21 4.1. Generellt 21 4.2. Alternativ 1, väster om väg 13 22 4.3. Alternativ 2, öster om väg 13 25 5. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 25 5.1. Trafikeffekter 25 5.2. Miljöeffekter och miljökonsekvenser 26 5.3. Påverkan allmänna intressen 27 3

5.4. Kostnader 27 5.5. Byggskedet 27 6. FORTSATT ARBETE 28 6.1. Planläggning 28 6.2. Viktiga frågeställningar 28 7. KÄLLOR 29 4

Sammanfattning Idag saknas en gång- och cykelväg längs väg 13 mellan Hedeskoga och Sövestad i Ystad kommun. I nuläget är oskyddade trafikanter hänvisade till att färdas i blandtrafik i ogynnsamma förhållanden. Målet med projektet är att öka tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter på aktuell sträckning samt öka tillgängligheten till kollektivtrafiken och hållplatser avsedda för skolskjuts. Den geografiska avgränsningen utgörs av Vetegatan i Hedeskoga samt Sövestads skola och Brantebacksvägen i Sövestad utmed väg 13. Detta samrådsunderlag syftar till att utreda möjligheterna att förbättra situationen för de oskyddade trafikanterna som färdas längs aktuell sträckning. Hedeskoga och Sövestad hade år 2010 282 invånare respektive 386 invånare. Barn i Hedeskoga går i skolan i Sövestad och är beroende av kollektivtrafik och särskild skolskjuts för att komma till skolan och andra målpunkter. Hedeskoga och Sövestad saknar exempelvis både dagligvaruhandel och vårdcentraler vilket gör att resor till exempelvis Ystad, som ligger ca 1 km söder om utredningsområdet, blir ett måste. Utredningsområdet berörs av riksintresse för kust och skärgård, kulturmiljövård samt naturvård enligt 3 och 4 kap miljöbalken, i övrigt förekommer inga Natura 2000-område eller naturreservat. Längs aktuell väg finns ett antal kända fornlämningar och Trafikverket avser genomföra arkeologisk utredning steg 2 när beslut om väglinje föreligger. Generella biotopskydd förekommer också i utredningsområdet. Eventuell påverkan på dessa kommer utredas i nästkommande skede. Om stenmurarna berörs kommer fastställelsebeslut för vägplanen även innefatta dispensprövning gällande bestämmelser generellt biotopskydd (jordbruksmark). Samrådsunderlaget redovisar två alternativ, ett där gång- och cykelvägen anläggs väster om väg 13 och ett där gång- och cykelvägen anläggs öster om väg 13. Ett intrång kommer behöva göras i odlingsmark, detta för att dels skapa en god trafiksäkerhet och hög trygghetsfaktor för de oskyddade trafikanterna och dels för att kunna utnyttja befintligt dike mellan väg 13 och den planerade gång- och cykelvägen. Effekten av åtgärden är att en säkrare trafikmiljö skapas. Tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet kommer öka för oskyddade trafikanterna samt tillgängligheten till hållplatser kommer förbättras. Projektets totala kostnad uppskattas till 17,8 Mkr (inkl marklösen, produktionsstöd samt projektering). 5

1. Beskrivning av projektet 1.1. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Under de olika skedena i planläggningsprocessen analyseras och beskrivs väg- eller järnvägsanläggningens lokalisering och utformning allt mer detaljerat desto längre fram i planläggningsprocessen. I det slutliga skedet, Status fastställelsehandling, är lokaliseringen och utformningen fastlagd. Följande statusbegrepp är identifierade av Trafikverket för vilken handlingarna ska ha under de olika skedena under planläggningsprocessen, se Figur 1. För varje steg i processen blir planen mer detaljerad. Figur 1 Väg- eller järnvägsplanprocessen 1.2. Bakgrund Samrådsunderlaget ska redogöra för vilka befintliga förhållande som finns inför ett eventuellt anläggande av en gång- och cykelväg längs väg 13 från Hedeskoga till Sövestad, samt visa på förslag till möjliga åtgärder. Samrådsunderlaget ska också utgöra ett underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan eller ej samt för samråd med kommuner, myndigheter, organisationer och särskilt berörda. I dagsläget är oskyddade trafikanter hänvisade att färdas i blandtrafik då vägren saknas mellan Hedeskoga och Sövestad i Ystad kommun. På grund av gällande hastighetsbegränsning, utformning och trafikflöden är detta en ogynnsam miljö. Barn i Hedeskoga samt Bromma och Bussjö (mellan Hedeskoga och Sövestad utmed väg 13) går i skola i Sövestad och är i dagsläget beroende av kollektivtrafik och särskild skolskjuts för att komma till skolan och andra målpunkter. Hedeskoga och Sövestad saknar exempelvis både dagligvaruhandel och vårdcentraler vilket gör att resor till exempelvis Ystad, som ligger ca 1 6

km söder om utredningsområdet, blir ett måste. Ystad har god tillgång till service, bra tågförbindelser samt arbetsmöjligheter. 1.3. Åtgärdsvalsstudie Aktuellt projekt påbörjades under den tidigare planeringsprocessen som bestod i framtagandet av förstudie, vägutredning och arbetsplan. För aktuellt projekt färdigställdes aldrig förstudien istället togs en förenklad åtgärdsvalsstudie fram 2012. Åtgärdsvalsstudien, daterad 2012-01-02, rekommenderar åtgärden: separerad gång- och cykelväg på västra sidan om väg 13 och därav tas detta samrådsunderlag fram nu. Trafikverket arbetar efter en strategi som kallas fyrstegsprincipen, vilket är en åtgärdsanalys som leder till att hitta den bästa åtgärden för att fylla ett behov. Analysen görs stegvis och ibland kan en kombination av olika åtgärder vara effektivt. 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder I tidigare skeden har även åtgärder i steg 1 och 2 setts över. Då dessa åtgärder inte bedöms uppfylla projektmålen kommer detta samrådsunderlag endast hantera åtgärder enligt steg 3 - begränsade ombyggnadsåtgärder utmed väg 13, som kräver ett fastställande i enlighet med vägplan. Åtgärder enligt steg 2 kommer dock att föreslås som en del i förslag till åtgärd. Sträckning längs väg 13 bedöms vara den genaste vägen mellan orterna, vilket är att föredra framför eventuellt alternativa sträckningar i landskapet. 1.4. Ändamål och projektmål Ystad kommuns lokala mål är att arbeta för friskare luft genom att minska luftutsläpp av föroreningar, vilket ett minskande bilanvändande kan bidra till. Detta kan uppnås genom att säkerställa en attraktiv cykeltrafik. Ytterligare ett lokalt mål är att utveckla ett fungerade cykelnät och öka möjligheten för rekreationscykling, cykelturism. Cykelvägarna ska anpassas till grönstrukturen i omgivningen samt att trafiksäkerhets- och jämställdhetsaspekter ska beaktas. Vidare är följande projektmål identifierade: Ökad tillgänglighet och framkomlighet för oskyddade trafikanter Ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken och hållplatser avsedda för skolskjuts Ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter 1.5. Angränsande planering Det finns ingen angränsande infrastrukturplanering som berör aktuellt projekt. 7

2. Avgränsningar Den geografiska avgränsningen för projektet utgörs av Vetegatan i Hedeskoga och Sövestads skola och Brantebacksvägen i Sövestad. Dock finns redan befintlig gång- och cykelväg vid Fårabacksvägen i Sövestad, inom utredningsområdet, som leder till Sövestad skola. Utredningsområdet följer väg 13 sträckning och är omkring 6 km långt, se Figur 2. Hedeskoga är beläget drygt en kilometer norr om Ystads utkant medan Sövestad ligger ytterligare 5,5 km norrut. Figur 2 Översiktskarta, utredningsområde markerat med röd streckad linje. Influensområdet innefattar de boende och målpunkter som finns längs väg 13 i utredningsområdets närhet. Figur 3 Orienteringskarta med vägnamn. 8

3. Förutsättningar 3.1. Markanvändning Ystad kommun har ett varierande näringsliv med möjlighet för nya företag att etablera sig. Ystad är regionens handelscentrum vilket återspeglar sig på näringslivet som till stor del består av kommunikation och handel. På landsbygden finns bördig jord vilket är en god förutsättning för lantbruk. Ystads närhet till havet och dess kringliggande vackra natur genererar årligen mängder av besökare vilket gör att även turism är en viktig del av Ystads näringsliv. Invånarna i Sövestad jobbar i huvudsak i Ystad eller andra större kringliggande större orter. Hedeskoga och Sövestad tillhör Ystad kommun och hade år 2010 282 invånare respektive 386 invånare. Andelen invånare under 15 år är 15 %, vilket är en högre andel än genomsnittet i resten av landet. Inom samhällena består bebyggelsen till stor del av enfamiljshus. Längs med aktuell sträckningen ligger ett fåtal hus i direkt anslutning till vägen, på den östra sidan finns fem hus belägna samt på den västra sidan tre hus, i övrigt består utredningsområdet mestadels av jordbruksmark. Ungefär mitt på aktuell sträckning ligger Bromma och Bussjö på den östra sidan om väg 13, som består av omkring 120 hushåll utspritt i landskapet. Många av barnen som bor här går i skola i Hedeskoga och Sövestad beroende på årskurs och har fritidsaktiviteter i samma orter. Väg 13 upplevs som en kraftig barriär, särskilt i Sövestad där vägen delar samhället i två områden. Längs med aktuell del av väg 13 ansluter ett flertal enskilda vägar som leder ut till enstaka bebyggelse. Många av dessa vägar är infartsvägar och väg 13 är den väg som leder trafiken vidare mot Sövestad alternativt Hedeskoga. Viktiga målpunkter längs aktuell sträcka är busshållplatser, vilka kan ta resenärer vidare till Sjöbo, Lund och Ystad, totalt finns fem busshållplatser inom utredningsområdet, se Figur 3. Omkring 1 km nordväst om Hedeskoga ligger Hedeskoga återvinningscentral en viktig målpunkt för såväl privatpersoner som företag. Hedeskoga och Sövestad saknar service såsom dagligvaruhandel, vårdcentral och liknande. Däremot finns kyrkor och skolor i både Hedeskoga och Sövestad samt i den sistnämnda även en idrottsplats och ett bageri, se Figur 4 och Figur 5. Kyrkan i Sövestad är en viktig målpunkt då den utöver gudstjänster även erbjuder körverksamhet och babycafé. Sövestad har också ett starkt föreningsliv, där en fotbollsklubb med 350 medlemmar är en viktig målpunkt för invånarna. Idrottsplatsen är också en viktig målpunkt för invånarna i Bromma och Bussjö då många barn är aktiva i klubben. Här anordnas utöver idrottsrelaterade aktiviteter både Midsommar- och Valborgsfirande för byinvånarna. 9

Figur 5 Målpunkter i Sövestad Figur 4 Målpunkter i Hedeskoga 3.1.1. Översiktsplan I Ystads kommuns översiktsplan från 2005 (antagen 2005-11-17) finns planer på att utveckla cykelnätet mellan de olika tätorterna i kommunen både för att förbättra arbetspendlingsmöjligheterna samt öka attraktiviteten för rekreationscykling. I översiktsplanen finns aktuell gång- och cykelvägen längs väg 13 med som utvecklingsmål. En gång- och cykelväg kan också möjliggöra att turismen ledas vidare på mindre vägar runt om i landskapet. Väg 13 är av stor vikt för person- och godstransport från Ystad hamn och vidare norrut. Den befintliga sträckningen av väg 13 går genom Sövestad och då mycket tung trafik väljer denna väg är den i nuläget i behov av upprustning och kommunen föreslår därför i sin översiktsplan en förbifart som leder trafiken väster om Sövestad istället, se Figur 6. När i tiden en förbifart kan bli aktuell presenteras inte i översiktsplanen. Dock är närliggande väg 19 prioriterad för farligt gods. 10

Figur 6 Utklipp från Ystads Översiktsplan, planerade utbyggnader av riksvägnätet. Utbyggnad av Sövestad planeras åt öster med anpassning till omkringliggande landskap. Området är aktuellt för riksintresse för naturvård och kulturvård, översiktsplanen konstaterar dock att detta inte ses som ett hinder då utbyggnadsområdet ligger i nära anslutning till befintligt samhälle. Samhället har en kapacitet att bygga ut 20-40 bostäder vart 10:e år. I Tillägg till översiktsplan 2005 Utbyggnadsstrategi finns planer på utbyggnad av bostäder i Hedeskoga. Tanken är då att Hedeskoga blir ett eget område med goda kopplingar till Ystad centrum med både kollektivtrafik och cykel. Detta är inte aktuellt förrän 2035-2045. 3.1.2. Detaljplan Inom utredningsområdet förekommer följande detaljplaner: Hedeskoga 1, för del av Hedeskoga Hedeskoga 2, för del av Hedeskoga Hedeskoga 4, del av Hedeskoga 18:1 m. fl Sövestad 3, för del av Sövestad kyrkby Sövestad 5, del av Sövestad 1:1 m. fl Sövestad 6, del av Sövestad 49:1 Sövestad 11, Sövestad 50:1 och Sövestadby 1:1444 m. fl Huruvida dessa kan beröras av projektet kommer utredas i senare skede. 11

3.1.3. Riksintressen Aktuellt område berörs av riksintresse för kust och skärgård, kulturmiljövård samt naturvård enligt 3 och 4 kap miljöbalken, se Figur 7. Stora delar av Sövestad och området öster om Sövestad berörs av riksintresset för kulturmiljövård som avser slottslandskap kring Krageholms slott med delvis bevarad medeltida bebyggelse som idag är av stort arkitekturhistoriskt intresse. Riksintresset för naturvård förekommer i utredningsområdet sydöstra del och är benämnt som Bussjöområdet. Bussjöområdet är en geomorfologiskt mycket varierande del av det yttre backlandslandskapet med både storskaligt landskap och hög relief och ett mjukare mer småkulligt landskap. Området är av vikt för bevarande av det öppna landskapet. Riksintresset för kust och skärgård berör utredningsområdets södra del som avser skydd för kustzonen. Figur 7 Riksintressen i och omkring utredningsområdet. I övrigt förekommer inga Natura 2000-område, naturreservat eller andra riksintressen. 3.1.4. Väg och Trafik Vägnät, standard och trafik Väg 13 är en statlig väg och sträcker sig mellan Ystad och Ängelholm i syd till nordvästlig riktning. Väg 13 utgör en del i huvudvägnätet i Ystad kommun och är en viktig länk för att nå målpunkter i området. Aktuell del av väg 13 sträcker sig mellan Hedeskoga och Sövestad. Längs aktuell sträckning är vägbredden ca 7-8 meter och vägen har ett körfält i vardera riktning. Vägren saknas i princip längs hela sträckan. Generellt har vägen hastighetsbegränsningen 90km/h inom utredningsområdet, vissa variationer förekommer dock i Hedeskoga och Sövestad, se Figur 8. 12

Trafikmängder och trafikprognos Trafikverkets mätningar från 2011 visar att den aktuella sträckan har en årsmedeldygnstrafik (ÅDT) på 3970 fordon/dygn varav 13 % är tung trafik. Kringliggande vägar som ansluter till väg 13 har ett betydligt lägre ÅDT, se Figur 9. Totalt ansluter tio enskilda vägar samt två statliga vägar till aktuell vägsträckning. Väster om utredningsområdet ligger Hedeskoga återvinningscentral. Återvinningscentralen är en avfallsdeponi för Ystad, Sjöbo och Skurup kommun. För att nå återvinningscentralen färdas den störa andelen besökare på Gustavsborgsvägen, vilken är en anslutande väg till aktuell väg 13. Utifrån besöksstatistik till återvinningscentralen bedöms Gustavsborgsvägen ha ett trafikflöde under deponins öppettider mellan 300-400 fordon/dag. 17 % av trafiken som har återvinningscentralen som målpunkt är tung trafik. Figur 8 Aktuella hastighetsbegränsningar Figur 9 Trafikflöden i och omkring aktuellt område. Som förutsättning för förslag till åtgärder längs aktuell sträckning har en trafikprognos genomförts. För trafikmätningar äldre än 2010 har förändringsfaktorer enligt Beräkningshandledning och gemensamma förutsättningar i transportsektorns samhällsekonomiska analyser; Kapitel 6 Trafikprognoser och prognosmodeller 1 använts. För faktiska och beräknade trafikflöden senare än 2010 har prognosen beräknats med hjälp 1 http://www.trafikverket.se/contentassets/c3c30cfcba5144299f357a86b2a0ffed/bgf6_ trafikprognoser.pdf 13

av Trafikverkets nationella prognostal (Trafikuppräkningstal för EVA 2010-2030-2050) 2 giltiga från och med 2014-04-01. Antagande för prognosen är att gång- och cykelvägen är färdigställd 2017 samt att prognosåret är 2037. Prognosen beräknas utifrån ovan redovisade ÅDT och redovisas i Tabell 1. Tabell 1 Prognotiserade trafikflöden Mätpunkt (år) ÅDT (f/d) Prognostiserat ÅDT 2037 (f/d) A (2011) 5140 7110 B (2013) 270 370 C (2011) 3970 5480 D (2013) 220 300 E (2014) 120 160 F (2012) 100 140 G (2014) 220 300 H (2014) 650 870 J (2004) 610 910 För kollektivtrafiken har Region Skåne ett långsiktigt mål att till 2030 ska 40 % av alla resor ske med kollektivtrafiken. Målet bedöms som rimligt då en ökning av marknadsandelen ökat med 5 % från 2009 till nuvarande (februari 2015) 26 %. Skånetrafikens bedömning är att linje 301 inom utredningsområdet i sin helhet kommer ha en årlig ökning på ca 4 %. Trafiksäkerhet Inom utredningsområdet har det under 10-årsperioden 2005-2014 inträffat 17 personskadeolyckor som rapporterats till sjukvård eller polis. 14 av olyckorna resulterade i lindrig utgång och tre i svår. I en av olyckorna var moped inblandad, de övriga var antingen singel motorfordonsolycka eller kollision med annat motorfordon. I ingen av olyckorna var oskyddade trafikanter inblandade, vilket antas beror på att oskyddade trafikanter gärna undviker att färdas längs aktuell sträcka på grund av dess låga standard. Trafiksäkerhetsstandarden är låg, separerad gång- och cykelväg saknas, standarden är bristfällig på vissa busshållplatser och hastighetsbegränsningen är hög för motortrafikanterna. Belysning finns på följande sträckor och platser inom utredningsområdet: Vetegatan 2 http://www.trafikverket.se/pagefiles/155472/trafikupprakningstal_for_eva_140401.pdf 14

Korsningspunkten väg 13 och Hedeskogavägen Byabacksvägen norra del vid bebyggelse Krageholmsvägen Korsningspunkten väg 13 och Krageholmsvägen Fårabacksvägen Befintlig gång- och cykelvägen till Sövestad skola Kollektivtrafik Skånetrafiken trafikerar vägsträckan inom aktuellt område med linje 301 Ystad - Sjöbo. Linjen trafikerar vägen med 42 turer per dag måndag till fredag, tio turer på lördagar och åtta turer på söndagar, med vissa säsongsvariationer. I Hedeskoga passerar stadsbusslinje 4 Vetegatan med 2 turer per timme mellan kl 6-19 på vardagar och 2 turer per timme mellan kl 8-18 på lördagar samt en gång i timmen mellan kl 8-17 på söndagar. Inom utredningsområdet finns det fem busshållplatslägen med en hållplats i vardera riktning vid varje läge. Hållplatserna i Hedeskoga, Bromma och Sövestad är tillgänglighetsanpassade med väderskydd, de övriga två är utformade som bussfickor. Skolskjuts trafikerar området, trafiksäkra gång- och cykelpassager saknas till största del på sträckan. I Hedeskoga vid korsningspunkten väg 13 och Hedeskogavägen finns en öppen refug som möjliggör paus vid passage. I Sövestad vid korsningspunkten mellan väg 13 och Krageholmsvägen finns ett övergångställe. Oskyddade trafikanter Från Ystad till Hedeskoga finns en befintlig gång- och cykelväg väster om väg 13. Den är avskild från väg 13 med skiljeremsa och upphör i höjd med Majsgatan respektive Vetegatan i Hedeskoga. Figur 11 och Figur 10 visar befintlig gång- och cykelväg riktning mot Hedeskoga, Hedeskoga skymtas i bakgrunden. Figur 10 Befintlig gång- och cykelväg från Ystad mot Sövestad, på väg 13 västra sida. 15

I Hedeskoga sker gång och cykling i blandtrafik. Vidare för att transportera sig mellan Hedeskoga och Sövestad är oskyddade trafikanter fortsatt hänvisade till att färdas i blandtrafik med mycket låg standard med avseende på trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighet. Även Sövestad saknar i princip separata gång- och cykelvägar, med undantag från ett fåtal vägar kring norra delen av Sövestad som leder genom ett grönområde, se Figur 12. Längs väg 13 i Sövestad finns trottoarer, dessa upphör utanför samhället. Figur 11 Befintlig gång- och cykelväg i Hedeskoga, markerat med rött. Figur 12 Befintlig gång- och cykelväg i Sövestad, markerat med rött. Genom Sövestad leder Sverigeleden, en cykeled som går på allmänna vägar. Den totala sträckan i hela Sverige är 9 440 km. Inom aktuellt utredningsområde och för boende i Bromma och Bussjö är oskyddade trafikanter i nuläget hänvisade till att färdas i blandtrafik. 3.1.5. Trafiktekniska förutsättningar Befintlig väg 13 är omkring 7-8 meter bred och saknar vägren, belysning förekommer längs med vissa sträckor och platser, se avsnitt Trafiksäkerhet. 16

3.1.6. Byggnadstekniska förutsättningar Ledningar Inom utredningsområdet korsar en kraftledning väg 13 på två ställen. Den ena 400 meter norr om Hedeskoga, där en kraftledningsstolpe finns placerad nära väg 13 på östra sidan. Den andra kraftledningen korsar väg 13 200 meter söder om Sövestad, här finns två stolpar på den östra sidan och en stolpe på den västra sidan av väg 13. Ytterligare en kraftledningsstolpe finns placerad i höjd med Bromma på den östra sidan. Inom utredningsområdet har följande ledningsägare intresse: E:On, Skanova, Ystad Energi, Ystad kommun VA-enheten och Teleservice Bredband Skåne AB. Geotekniska förhållanden Figur 13 Utklipp från SGUs jordartskarta 1:50 000. Röd streckad linje visar utredningsområdet. I utredningsområde är den huvudsakliga jordarten lerig sandig morän, men även moränlera och en skålla förekommer. I den norra delen av utredningsområdet finns inslag av glacial silt. Se Figur 13 för aktuella jordarter. 3.2. Intressen och aspekter 3.2.1. Landskapsbild Landskapet på båda sidor om väg 13 är ett kuperat jordbrukslandskap, med inslag av ängsmark. Överlag ges möjlighet till långa utblickar över landskapet, bitvis bidrar dock det kuperade landskapet till mer definierade landskapsrum och utblickarna blir något mer 17

begränsade. I landskapets lågpunkter förekommer mindre vattenansamlingar och inslag av ängsmark skymtas. I närområdet förekommer ett antal mossar, dock inte inom utredningsområdet. Den aktuella sträckans höjdpunkt ligger i norra delen av utredningsområdet och de längsta utblickarna ges mot söder. Vid vissa partier förekommer kraftigare sluttningar i vägens närhet varpå vägräcke har satts upp. I landskapet ses även spridd bebyggelse i form av mindre gårdar och bostadshus. Ett antal fastigheter är belägna nära väg 13 och tomterna skiljs från vägen med blandad vegetation och staket. Aktuell väg tar sig fram mellan gårdsmiljöer och åkermark, vägen går både i bank och skärning med omgivande landskap. Det kuperade landskapet innebär att vägen delvis följer landskapets riktning men även skär genom befintliga höjder. Detta innebär att vägen inte varierar allt för mycket i höjdled. I vissa partier är vägslänten till angränsande åkermark kraftig, både när vägen går i skärning och i bank. Slänterna är gräsbeklädda och aktuellt vägrum upplevs som en del av det stora jordbrukslandskapets som omgärdar vägen. Figur 14 Foto visar en slänt längs väg 13, lokala variationer i topografin förekommer längs vägen. Figur 15 Vy över landskapet under sommaren längs väg 13. I utredningsområdet södra respektive norra del präglas landskapet av tätare bostadsbebyggelse i mindre finmaskig gatustruktur i Hedeskoga och Sövestad. Bebyggelsen är lågbyggd bostadsbebyggelse bestående av till största del friliggande villor men även radhus. Vid södra infarten till Sövestad finns bebyggelse av mer industriell karaktär, byggnaderna är fortfarande lågbyggda men volymerna större än omgivande hus, mindre verksamheter finns etablerade här. 3.2.2. Naturmiljö Karaktäristiskt för det berörda områdets naturmiljö är kuperat jordbrukslandskap med inslag av mindre grupperingar av vegetation. Den böljande topografin ger ett visuellt sett mycket attraktivt landskap. Inom utredningsområdet och dess närhet förekommer generella biotopskydd. Vid Gustavsborgsvägen och vid samhället Bromma förekommer stenmurar i det öppna jordbrukslandskapet. Vid Bromma korsar stenmurarna väg 13 vid tre ställen, 150 meter, 350 meter och 630 meter norr om Bromma byväg. Riksintresse för naturvården beskrivs i avsnitt 3.1.3. 18

3.2.3. Kulturmiljö Längs aktuell väg finns ett antal kända fornlämningar, se Figur 16. En arkeologisk utredning steg 1 har utförts inom aktuellt område, utredningen resulterade i att sju områden längs sträckan måste undersökas vidare. Dels en förundersökning av fornlämningen Sövestad bytomt och dels sex områden med hög potential för under mark dolda fornlämningar. Dessa områden ska bli föremål för en arkeologisk utredning, steg 2. Syftet med utredningen är att klargöra den verkliga fornlämningssituationen. Om möjlighet finns att använda befintliga vägar för gång- och cykeltrafik, exempelvis Byabacksvägen söder om Sövestad, skulle detta minimera eventuell konflikt med dolda fornlämningar eller fornlämningen Sövestad bytomt. Den arkeologiska utredningen, steg 1 visar att ytor med potential för under mark dolda fornlämningar är i princip likvärdiga på västra och östra sidan om väg 13 och därmed inte alternativskiljande. Trafikverket avser genomföra arkeologisk utredning steg 2 när beslut om väglinje föreligger. Riksintresse för kulturmiljövården beskrivs i avsnitt 3.1.3. Figur 16 Kända fornlämningar längs aktuell sträcka. Källa: http://www.fmis.raa.se 3.2.4. Rekreation och friluftsliv Inom Ystads kommun finns det ett flertal områden för rekreation och friluftsliv. Bland annat ängs- och hagmark i de norra delarna av kommunen, sandstränder i de södra och lövskogsområden kring Krageholmsjön och Ellestadssjön. Inom aktuellt utredningsområde finns inget riksintresse för rekreation och friluftsliv. Dock finns målpunkter i både Sövestad och Hedeskoga som uppmuntrar till friluftsliv, bland annat idrottsplatsen i östra Sövestad. 19

Nordöst om utredningsområdet finns även en etapp i Nord-sydleden som är en del av vandringsleden Skåneleden. 3.2.5. Naturresurser, förorenad mark och dagvatten Åkermarken inom utredningsområdet är av mycket god kvalitet och hög bördighet. I den norra delen av utredningsområdet är jordbruksmarken klassad till 7 och i den södra delen till 8, på den 10-gradiga klassificeringsskalan, där 10 är högsta bördighet. Kring Hedeskoga och söderut är jordbruksmarken klassad till 9. Inom utredningsområdet finns ett dikningsföretag, Sövestadby, omkring 750 meter söder om Byabacksvägen som korsar väg 13. 3.2.6. Risker farligt gods Väg 13 är rekommenderad väg för farligt gods, vägen är klassade som primär väg för ändamålet. 20

4. Förslag till åtgärd 4.1. Generellt Gestaltningsavsikterna föreslår, efter teknikslagsövergripande förankring, fem generella typsektioner. Dessa redovisas nedan och beror på om befintlig väg går på bank, i skärning eller i nivå med omgivande mark. Avsteg från föreslagna typsektioner kan bli aktuellt på grund av lokala förutsättningar. Vidare föreslås även att befintligt dike bevaras i största mån för att säkra avvattningen av väg 13 och planerad gång- och cykelväg. Detta då svårigheter ses i att anlägga dräneringsrör, både ur kostnadsaspekt men också svårigheten att ansluta en sådan lösning till uppsamlingsområde. Figur 17 Principskiss när skiljeremsa är längre än 2 meter när väg går på bank. Figur 18 Principskiss när skiljeremsan är 2 meter när väg går på bank.. Figur 19 Principskiss som illustrerar när gång- och cykelvägen följer omgivande marks topografi, när befintlig väg i skärning. Figur 20 Principskiss för om slänten ska schaktas ut för att ge plats åt gång- och cykelvägen, när befintlig väg går i skärning. 21

Figur 21 Principskiss när skiljeremsa är lika med eller längre än 2 meter när befintlig väg går i nivå med omgivande mark. 4.2. Alternativ 1, väster om väg 13 Alternativ 1 innebär att gång- och cykelvägen anläggs på västra sida om väg 13. I Hedeskogas kan gång- och cykelvägen anslutas till befintlig gång- och cykelväg på tre möjliga sätt: - Efter att gång- och cykelvägen når Hedeskogas i dess södra del, anlägga en separat gång- och cykelväg utmed väg 13. Passera Hedeskogavägen och fortsätta utmed väg 13 västra sida. Orange linje i Figur 22. - Genom att låta gång- och cykeltrafikanter transportera sig i blandtrafik på Vetegatans södra del och i korsningspunkten Hedeskogavägen väg 13 anläggas som en parallell separerad gång- och cykelväg längs väg 13 västra och vidare norrut. Röd linje i Figur 22. - Genom att låta gång- och cykeltrafiken gå i blandtrafik längs hela Vetegatan och vid Vetegatans norra del ansluta som en parallell separerad gång- och cykelväg längs väg 13 västra sida och vidare norrut. Gul linje i Figur 22. Figur 22 Olika anslutningsalternativ. Gång- och cykelvägen föreslås därefter att fortsätta utmed väg 13. Dock ur trygghetsaspekt, med avseende på motortrafikens höga hastighet, föreslås gång- och cykelvägen placeras med ett avstånd på minst 2 meter från väg 13, se typsektionerna under avsnitt 4.1. Detta är också en fördel med tanke på rådande topografi som bitvis är mycket kuperat. 22

Gång- och cykelvägen kommer passera Gustavsborgsvägen, vilken är en enskild väg som leder till Hedeskoga Återvinningscentral. Trafikflödet på Gustavsborgsvägen är relativt sett högt och föranleder att korsningspunkten utformas på ett trafiksäkert sätt. För att uppnå detta föreslås gång- och cykelvägens passage anläggs med ett avstånd från väg 13 som motsvarar en billängd. Detta innebär att när längre fordon, exempelvis lastbilar, använder korsningen mellan väg 13 och Gustavsborgsvägen kommer de att blockera gång- och cykelvägens passage vilket anses vara ett trafiksäkrare alternativ än om lastbilarna endast skymmer sikten men fortfarande möjliggör passage för de oskyddade trafikanterna. Figur 23 Vit pil visar föreslagen sträckning av gångoch cykelväg. Vid samhället Bromma bör en säker passagemöjlighet skapas för att boende i Bromma och Bussjö ska kunna ta sig till gång- och cykelvägen på den västra sidan om väg 13 ett trafiksäkert sätt. I övrigt föreslås samtliga korsningspunkter med de mindre vägarna ses över så att en god trafiksäkerhetsstandard uppnås. Alternativet innebär att sex enskilda (fem mindre och Gustavsborgsvägen) vägar måste passeras. När gång- och cykelvägen ska ansluta till Sövestad finns två alternativ: - Genom att följa väg 13 västra sida till korsningspunkten mellan väg 13 och Krageholmsvägen. Vid passage av befintlig busshållplats bör gång- och cykelvägen anläggas bakom denna. Orange linje i Figur 26. - Genom att låta gång- och cykeltrafikanter färdas i blandtrafik utmed Byabacksvägen som leder in i Sövestad. Detta då trafikflödet är betydligt lägre än på väg 13, hastighetsbegränsningen är 70 km/h samt siktförhållandena är goda. För att synliggöra de oskyddade trafikanterna och förbättra förhållandena ytterligare föreslås vägmålning enligt bymiljöväg-princip 3, se Figur 24 och Figur 25. Denna utformning föreslås fram till där Sövestad bebyggelse tar vid, därefter lämpar sig inte vägmålning enligt bymiljövägsprincip på grund av antalet utfarter, däremot är standarden god för att ta sig fram i blandtrafik med hastighetsbegränsningen 50 km/h. 3 Bymiljöväg är en väg som syftar till att ge mer utrymme, ökad framkomlighet samt trafiksäkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter. Principen är att befintlig väg avsmalnas så att endast ett körfält för motortrafiken skapas och två körfält, en på vardera sida, skapas för oskyddade trafikanter. 23

Figur 24 Exempel på bymiljöväg. Figur 25 Informationsskylt vid bymiljöväg. Vid Byabacksvägens norra del ansluts Krageholmsvägen. Det finns två alternativ för åtgärder mellan Krageholmsvägen och Fårabacksvägen. Antingen att en passage med refug skapas vid korsningspunkten Byabacksvägen/Krageholmsvägen för att leda de oskyddade trafikanterna över till västra/norra sidan om Krageholmsvägen, se röd linje i Figur 26. Eller att skapa en motsvarande passage vid korsningspunkten Krageholmsvägen/Fårabacksvägen, se gul linje i samma figur. På sträckan mellan Byabacksvägen och Fårabacksvägen föreslås att oskyddade trafikanter separeras från motortrafiken med GCM-stöd på grund av utrymmesbrist. Separeringen kommer då ske på västra alternativt östra sidan beroende på passagens placering. Figur 26 Olika anslutningsalternativ. 24

4.3. Alternativ 2, öster om väg 13 Alternativ 2 innebär att gång- och cykelvägen förläggs på väg 13 östra sida. Förslagsvis hänvisas gång- och cykeltrafikanter att färdas i blandtrafik längs Vetegatan till Hedeskogavägen och därefter leds de oskyddade trafikanterna över väg 13, linje gul i Figur 27. Ett annat alternativ är att skapa en passage över väg 13 i Hedeskogas södra del där befintlig gång- och cykelväg ansluter från Ystad, röd linje i samma figur. Med avseende på trafikflödet och hastighetsbegränsningen på väg 13 måste passagen utformas med god trafiksäkerhetstandard så att oskyddade trafikanter kan ta sig över på ett säkert sätt. Därefter följer gång- och cykelvägen väg 13 östra sida och måste passera tre statliga vägar samt fem enskilda vägar. Princip för separeringen från väg 13 redovisas i typsektionerna under avsnitt 4.1. Korsningspunkterna måste ses över så att en god trafiksäkerhetstandard uppnås. Figur 27 Olika anslutningsalternativ. Vid anslutning i Sövestad kan antingen en passage skapas vid Byabacksvägen så att gångoch cykeltrafikanter kan fortsätta färdas i blandtrafik som beskrivet i alternativ 1. Detta innebär dock att passagen över väg 13 kommer ske där väg 13 har hastighetsbegränsningen 90 km/h. Ett annat alternativ är att passagen över väg 13 sker intill korsningspunkten väg 13 och Krageholmsvägen, här är hastigheten lägre men förutsätter då att separat gång- och cykelväg anläggs längs väg 13 östra sida fram till denna punkt. 5. Effekter och deras tänkbara betydelse 5.1. Trafikeffekter Utformning av gång- och cykelvägen har utgått ifrån de oskyddade trafikanternas behov av god tillgänglighet och hög trafiksäkerhet. Då landskapet är kuperat och lokala variationer av slänter förekommer har även detta beaktats vid den mer detaljerade lokaliseringen av gångoch cykelvägen. Utbyggnad av gång- och cykelvägen innebär att trafiksäkerheten förbättras för de oskyddade trafikanterna. Därigenom ökar även tryggheten och med bättre framkomlighet förbättras även förutsättningarna för att välja kollektivtrafik. Detta förbättrar också möjligheterna för 25

barn och personer med funktionshinder att lättare få tillgång till transportsystemet. En gång- och cykelväg möjliggör för alla invånare och främst barn, att ta sig till sina målpunkter i närliggande byar. Gång- och cykelvägen ökar även möjligheten till rekreationscykling och cykelturism, samt viss arbetspendling. Människors hälsa påverkas också positivt av att en gång- och cykelväg anläggs då det bidrar till att fler går, cyklar eller åker kollektivt. En gång- och cykelväg längs väg 13 bedöms inte påverka framkomligheten negativt för biltrafiken. Om en åtgärd enligt bymiljöväg målas på Byabacksvägen kommer interaktioner behöva ske med mellan motortrafikanter och oskyddade trafikanter, vilket i viss mån kan påverka framkomligheten negativt för motortrafikanter vid dessa tillfällen. Genom att anlägga gång- och cykelvägen ökar komforten för cyklister och gående då de får tillgång till en separerad gång- och cykelväg istället för att gå och cykla i blandtrafik. 5.2. Miljöeffekter och miljökonsekvenser Då projektet utförs i redan bebyggd miljö är påverkan av landskapsbilden ytterst liten. Gång- och cykelvägen bedöms inte påverka naturmiljön negativt och möjliggör för en ökad tillgänglighet för rekreation och friluftsliv. Samtliga åtgärdsförslag berör eller kan komma att beröra fornlämningar. Fortsatt utredning och eventuella undersökningar kommer att krävas, vilket kan innebära att fornlämningarna tas bort. Landskapsbild Viss påverkan kommer ske på omkringliggande landskap. Bedömningen är att landskapsbilden inte kommer påverkas nämnvärt negativt eftersom det redan idag finns ett intrång i landskapet och det tillkommande anspråket sker i anslutning till detta intrång. Naturmiljö Bedömningen är att anläggandet av gång- och cykelvägen inte kommer att påverka naturmiljön negativt. Huruvida de generella biotopskydden berörs till följd av anläggandet av gång- och cykelvägen kommer utredas vidare i nästa skede. Om de berörs kommer fastställelsebeslut för vägplanen även innefatta dispensprövning gällande bestämmelser generellt biotopskydd (jordbruksmark). Planerad gång- och cykelväg bedöms inte påverka riksintresset för naturvård negativt. Kulturmiljö En arkeologisk utredning, steg 2, kommer klargöra eventuella konfliktpunkter som gångoch cykelvägen kan komma att skapa vid framkomna intressen från steg 1- utredningen. Planerad gång- och cykelväg bedöms inte påverka riksintresset för kulturmiljövård negativt. Rekreation och friluftsliv Planerad gång- och cykelväg uppmuntrar till rekreation och friluftsliv i området, eftersom den ökar tillgängligheten, framkomligheten och säkerheten för de oskyddade trafikanterna. Utbyggnaden bedöms sammantaget medföra positiva konsekvenser för både rekreation och friluftsliv i området. 26

Naturresurser Jordmassor bör återanvändas inom området i möjligaste mån. Om överskottsmassor uppstår ska de borttransporteras till godkänd mottagningsplats. Föroreningshalter i jord, tillsynsmyndigheter och mottagningsanläggningars tillstånd reglerar vilken mottagning som godkänns. Jordmassor med halter över riktvärden för känslig markmiljö klassificeras som förorenad jord. Ett intrång kommer behöva göras i odlingsmark, motiv till detta intrång är följande. Trafiksäkerhetsstandarden kräver en skiljeremsa på minst 2 meter, men för att bidra till en högre trygghetsfaktor och öka trafiksäkerheten ytterligare föreslår detta samrådsunderlag en utformning enligt typsektioner som beskrivs under avsnitt 4. Föreslagna typsektioner medför generellt bredare skiljeremsa än 2 meter. Samrådsunderlaget föreslår dessutom att i största mån behålla befintligt dike för att säkerställa avvattning av väg 13 och planerad gång- och cykelvägen. Även detta förslag medför en bredare skiljeremsa än 2 meter och att mer mark måste tas i anspråk än om än om vägkroppens avvattning kunnat lösas med dräneringsrör och om endast 2 meter skiljeremsa anlagts längs hela sträckan. Luft Projektet påverkar inte utsläppen till luft annat än temporärt under byggtiden. Inga miljökvalitets-normer kommer att överskridas. Buller Bullernivåerna kommer vara oförändrade efter ombyggnation. I övrigt påverkas inte projektet mer än temporärt under byggtiden. Risk farligt gods Åtgärden kommer inte påverka risken för olycka med farligt gods. Eventuellt kan särskilda åtgärder behöva föreslås beroende på gång- och cykelvägens slutliga placering i förhållande till väg 13. 5.3. Påverkan allmänna intressen Förslaget kommer innebär att ny mark kommer att behövas tas i anspråk, intrånget ska dock minimeras i största mån. 5.4. Kostnader Projektets totala kostnad uppskattas till 17,8 Mkr (inkl marklösen, produktionsstöd samt projektering). 5.5. Byggskedet De störningar som uppstår under byggtiden är främst buller, vibrationer, damning, luftutsläpp och begränsad framkomlighet för vägtrafiken. Luftutsläpp i form kväveföroreningar kommer ske vid hantering och transport av massor från arbetsmaskiner och lastbilar. Schaktning kan ge upphov vibrationer och eventuellt påverka närliggande anläggningar i mark. Transporter, masshantering och användningen av maskiner orsakar 27

buller. Störningarna kommer främst att drabba närboende samt vägtrafiken i form av nedsatt hastighet och tillfälligt begränsad framkomlighet. 6. Fortsatt arbete 6.1. Planläggning Samrådsunderlaget skickas till länsstyrelsen för begäran om beslut om projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Beslutet avgör vilken typ av planläggning som ska tillämpas. Om länsstyrelsen beslutar att projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan behöver inte någon formell miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Istället ska nästa skede i vägplanen innehålla uppgifter om verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön i en miljöbeskrivning som inarbetas i planbeskrivningen. I nästa skede görs också en mer detaljerad utformning av förslaget. Vid framtagandet av handlingarna kommer Trafikverket att ta hänsyn till inkomna synpunkter vid samråd. De samråd som hållits i samband med att detta samrådsunderlag kommer att dokumenteras i en samrådsredogörelse. 6.2. Viktiga frågeställningar I det fortsatta arbetet med vägplanen kommer nedanstående frågeställningar att detaljstuderas: Klargöra detaljutformningen för gång- och cykelvägen. Miljöbeskrivning alternativt Miljökonsekvensbeskrivning av föreslagen lösning. 28

7. Källor Handböcker Trafikverket, 2014, Planläggning av vägar och järnvägar, TRV 2012/85426 Trafikverket, 2011, Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och järnvägar handbok metodik, TRV 2011:090. Trafikverket, 2015, Vägar och gators utformning, VGU, www.trafikverket.se/vgu Skriftliga källor Ystad kommun, 2015, Översiktsplan för Ystad kommun, antagen 2005-11-17. Trafikverket, 2012, Informell förstudie. Gång- och cykelväg läng väg 13 i Ystad kommun Internet och kartkällor Länsstyrelsen, 2015, Dikningsföretag i Skåne, http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/skane/dikningsforetag/ (2015-03-02) Länsstyrelsen, 2015, Materialförsörjning i Skåne, http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/skane/materialforsorjning/index.aspx?bookmark=23 (2015-03- 02) STRADA, www.transportstyrelsen.se, (2015-03-02) Riksantikvarieämbetet, Riksantikvarieämbetet, http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html (2015-03-02) 29

Trafikverket Region Syd, Kristianstad. Besöksadress: Björkhemsvägen 17. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se