Samtalskonst steg 2+ Och sen då?



Relevanta dokument
Patient-Centered Medicine

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

"50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

Våga Visa kultur- och musikskolor

Adherence Compliance Följsamhet. Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Pengar, tid och ett gott liv 2015

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster. Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Kursutvärderingsformulär

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

Bättre överblick, ännu bättre vård.

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Hörselrehabilitering - Så funkar det

Välkommen till fritids

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Vad tycker du om sfi?


About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

Verksamhetens innehåll

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/ Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

Världskrigen. Talmanus

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

VAD HÄNDER EFTER SFI?

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

Skall jag stanna eller ska jag gå? D

Intervju med Elisabeth Gisselman

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Har du funderat något på ditt möte...

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut Unga vuxnadagarna, 2016

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Örnsköldsviks kommun

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

Lathund Web Help Desk

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

En liten guide till kvinnohälsa

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Depression hos äldre i Primärvården

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering av Lindgården.

Hemtjänsten Svarsfrekvens 77 av 130 utdelade = 60 %

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

- Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min. son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har. :om mycket. Vi har också en stor trädgård.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial

Patientskola introduktion och manual

Uppgift 1 STEG 3 KONSTEN ATT PÅVERKA

Lära om diabetes eller lära för livet

Barnsäkerhet 2015 Volvia 7 maj 2015 BARN SÄKERHETENS DAG

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Sjukvårdens processer och styrning

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna % 51 Man % 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET?

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Kanta-tjänster för stora och små, gamla och unga

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Att arbeta i förskola och skola i Kalmar

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Våga prata om dina erektionsproblem

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Evidensbaserad praktik (EBP)

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Transkript:

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Samtalskonst Vad ni kan Vad mer behövs? Hur kan ni skaffa det?

Röstkort Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt

Uppnådd kompetens i samtalskonst Egna känslor Självvärdering Samtalsteknik Patientcentrering Svåra samtal Krävande samtal Klinisk praktik Avslut med patientdelaktighet 0% 50% 100%

Och sen Ge svåra besked Heartsink patients Kulturella skillnader Följsamhet Datorstö(r)d Personal doctoring Familjesystem Narrativ medicin Patientdelaktighet Riskbegreppet Undvika utbrändhet

Heartsink patients Individuellt men ofta patienter med sociala, psykologiska eller andliga problem som söker biomedicinska förklaringar = Somatisering? TC O Dowd 1988 BMJ. Five years of heartsink patients in general practice.

Bakgrund oklara symtom 72% av danskar upplever fysisk symtom på en 2 veckors period 14 vanliga symtom i internmedicinsk öppen vård följdes under 3 år 16% organisk etiologi, 10% psykologisk och 74% utan klarlagd etiologi 60% av danska primärvårdspatienter hade minst ett medicinskt oförklarat symtom

Kulturella skillnader Olika förklaringsmodeller för hälsa och sjukdom Olika kulturella värderingar Olika preferenser på läkar-patient relation Negativa upplevelser grundade på ras Språkliga hinder Schouten BC, Meeuwesen L Cultural differences in medical communication: A review of the literature. Patient Education and Counseling 2006; 64; 21-34

Följsamhet Finns inga enkla lösningar men flera enkla förbättringar; veta om problemet, uppföljning, journalsystem etc. Flesta förslag på åtgärder fokuserar på relationen läkare patient, concordance. Shared decision making Interventions for enhancing medication adherence RB Haynes, X Yao, A Degani, S Kripalani, A Garg, HP McDonald Cochrane Database of Systematic Reviews 2007 Issue 4

Datorer Datorstöd eller datorstörd? Holländska läkarbesök för hypertoni 1986 och 2002 - samma längd (9 min), läkare talar lika mycket men mer fokuserat, - patienten talar 2 minuter mindre Nu 2 minuter åt datorn Att hantera datorn vid konsultationen hitta ditt eget förhållningssätt. Shifts in doctor-patient communication between 1986 and 2002: a study of videotaped General Practice consultations with hypertension patients JM Bensing et al BMC Fam Pract 2006,7,62.

Personlig läkare Personlig, ej privat Kontinuitet - informativ, förvaltning, relationell. Över tid - men kan skapas snabbt Alla önskar inte personlig kontinuitet Tillgänglighet och/eller kontinuitet?

Effekter av personlig kontinuitet För vården; Högre effektivitet, mindre tester & remisser, mindre kostnader, mer allsidig vård För patienten; Högre tillfredställelse & följsamhet. Upplever bättre hjälp, planering och tillit. Lättare ta upp personliga problem Nackdelar; Missa diagnoser? Beroende? Tillgängligheten minskar? Samband med tillit Utan tillit har personlig kontinuitet sämre effekt

Familjemedicin Nivåer, ej familjeterapi Familjesystem Genogram Familjevärderingar Vad är en familj? Hur påverkar familjen hälsa och sjukdom? Familjens livscykel Familjelivets trauman Familjekonferens

Familjens livscykel 1 Gifta par (utan barn) 2 Familjer med småbarn (äldsta barnet: nyfödd-30 månader) 3 Familjer med förskolebarn (äldsta barnet: 30 månader-6 år) 4 Familjer med skolbarn (äldsta barnet: 6-13 år) 5 Familjer med tonåringar (äldsta barnet: 13-20 år) 6 Familjer där barnen flyttar hemifrån (första barnet utfluget - sista barnet flyttar) 7 Medelålders föräldrar (barnen utflugna - pensionering) 8 Åldrande familjemedlemmar (pensionering - båda makarna avlider) Familjemedicin, Ian R McWhinney

Familjemedicin Ten minutes for the family systemic interventions in primary care V Young, D Tomson, P Tomson, E Asen Narrative-based Primary Care a practical guide John Launer

Narrative-based Primary Care Utveckla patientens berättelse Konverserande, nyfikenhet Frågestil omgivningsinriktade, processinriktade Familjen Genogram, samtal med flera Visa patienten nya perspektiv hur Handledning

Information/kunskap Informera/utbilda patienten Den informerade patienten Patientaktiverande metoder Empowerment Nya tekniska hjälpmedel Riskbegreppet

Shared decision making Klargör och förklara det kliniska problemet Visa att det finns fler sätt Lägg fram alternativa åtgärder Problem definition Portray equipoise Portray options Kontrollera förståelse Utforska idéer, förväntningar, farhågor om åtgärderna Vilken roll föredrar patienten? Fatta beslut Avvakta om behövligt Se över planeringen Check understanding Explore ideas, expectations, concerns Role preference Decision-making Deferment if necessary Review arrangements

Rapport från ST-handledare Känsla av otillräcklig kunskap Rädsla att göra fel Hur ska man orka?

Känsla av otillräcklig kunskap Bejaka känslan, inse att den är naturlig och berättigad Sök kunskap Be om hjälp Dölj inte med kaxighet Var tydlig mot patienten det här vet jag inte men Sällan så bråttom som man tror

Rädsla att göra fel Alla gör fel någon gång, oundvikligt! Försöka vara öppen mot kollegor du har förtroende för De flesta anmälningar handlar om att förtroende och samförstånd inte uppnåtts i mötet. Informera om säkerhetsnät. Gör patientens ansvar tydligt.

Hur ska man orka? Det tar kraft att känna sig osäker Måna om goda vänner med liknande erfarenheter, intresserade av att lyssna och diskutera Var noga med att ta ledigt Hitta arbetskamrater som du kan skratta med, beklaga dig för och bygga en relation med som håller i vått och torrt

Undvika utbrändhet Självkännedom Undvika prestationsinriktad självkänsla Gränsmedvetande Läkarens och patientens roller Kollegialt stöd Handledning Helhetssyn

Hur utveckla? Självvärdering Kollegial värdering/stöd Handledning grupp/enskilt Fortbildning; kurser, utbildning Kompetens från andra

Är ni redo för AT? Rätt instrument?