Smärtupplevelse och omvårdnaden vid bröstsmärta sett ur ett patientperspektiv

Smärtupplevelse och omvårdnaden vid bröstsmärta sett ur ett patientperspektiv En litteraturstudie Pain experience and nursing care for chest pain from a patient perspective -A literature study Marie Granlund Sanna Gustavsson Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad/ Sjuksköterskeutbildningen Grundnivå/ 15 hp Handledare: Kristina Rendahl Laage och Helena Simonsson Examinerande lärare: Barbro Renck 2013-11-01

SAMMANFATTNING Titel: Smärtupplevelse och omvårdnaden vid bröstsmärta sett ur ett patientperspektiv Pain experience and nursing care for chest pain from a patient perspective Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper Ämne: Omvårdnad Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Marie Granlund och Sanna Gustavsson Handledare: Kristina Rendhal Laange och Helena Simonsson Sidor: 24 Nyckelord: Patientupplevelse, bröstsmärta och omvårdnad Bröstsmärta är en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker vård och kan bland annat orsakas av ischemisk hjärtsjukdom eller utan någon objektiv förklaring. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av bröstsmärta och den omvårdnaden som ges. Metoden utgick ifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Databaserna Cinahl och PubMed användes. Artiklarna granskades av författarna till litteraturstudien och med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet baserades på 11 artiklar. Kategorierna som identifierades efter bearbetning var Fysisk upplevelse, Psykisk upplevelse, Behov av delaktighet och Behov av stöd och hjälp. Resultatet påvisade att patienter upplevde bröstsmärtan individuellt. Behovet av information var individuellt och patienterna kom inte alltid ihåg informationen de fick. Rädsla och ångest förekom ofta vid bröstsmärta. Patienter med oförklarad bröstsmärta använde fler ord vid beskrivningen av bröstsmärtan än patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Patienter med oförklarad bröstsmärta sökte vård upprepande gånger då de inte fick kontroll över sin bröstsmärta. Slutsatsen blev att patienterna upplevde bröstsmärta och dess omvårdnad individuellt därmed är det viktigt att som sjuksköterska bemöta patienters behov individuellt då de ofta upplevde rädsla och ångest i samband med bröstsmärta.

Innehållsförteckning 1. Introduktion... 4 1.1 Bröstsmärta... 4 1.2 Omvårdnad... 4 1.3 Omhändertagandet vid bröstsmärta... 5 1.4 Problemformulering... 5 1.5 Syfte... 5 2. Metod... 6 2.1 Litteratursökning... 6 2.1.1 Urval 1... 8 2.1.2 Urval 2... 9 2.1.3 Urval 3... 9 2.2 Databearbetning... 9 2.3 Etiska överväganden... 9 3. Resultat... 11 3.1 Upplevelse av bröstsmärta... 11 3.1.1 Fysisk upplevelse... 11 3.1.2 Psykisk upplevelse... 12 3.2 Upplevelse av omvårdnad vid bröstsmärta... 13 3.2.1 Behov av delaktighet... 13 3.2.1.1 Information... 14 3.2.1.2 Kommunikation... 14 3.2.2 Behov av stöd och hjälp... 15 3.2.2.1 Lugn och trygghet... 15 4. Diskussion... 16 4.1 Resultatdiskussion... 16 4.2 Metoddiskussion... 18 4.3 Klinisk tillämpbarhet... 20 4.4 Framtida forskning... 20 4.5 Slutsats... 20 Referenslista... 21 Bilaga 1. Artikelmatris...

1. Introduktion 1.1 Bröstsmärta Bröstsmärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter söker vård (Eslick et al. 2003; Eslick & Talley 2004). Bröstsmärtan kan bero på olika orsaker. En stor del av patienterna som söker vård för bröstsmärta får diagnosen oförklarad bröstsmärta. Denna diagnos sätts då orsaken till bröstsmärtan objektivt inte kan hittas dock stämmer symtombilden överens med ischemi i myokardiet (Eslick & Talley 2004; Kogan 2003; Shelby et. al 2009; Van Peski- Oosterbaan et. al 1998). Oförklarad bröstsmärta kan ha psykologiska orsaker (Essler & Bock 2004). Patienter som fått diagnosen oförklarad bröstsmärta blir ofta inte smärtfria och de får lära sig att leva med smärtan (Janson Fagring et al. 2005). Bröstsmärta kan orsakas av ischemisk hjärtsjukdom, som innefattar bland annat hjärtinfarkt och instabil angina pectoris och som orsakar syrebrist i myokardiet. Smärtan uppkommer i myokardiet när syrebehovet är större än syret som finns att tillgå (Ericson & Ericson 2008; Eikeland et al. 2011). Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige enligt Socialstyrelsen (2013). Enligt Hjärt- Lungfonden (2012) dog år 2011 cirka 9000 personer i Sverige av akut hjärtinfarkt. Även andra somatiska sjukdomar kan orsaka bröstsmärta, såsom andningskorrelerad bröstsmärta, vilket kan bero på pneumoni, pneumothorax eller lungemboli. Retrosternal smärta kan bero på esofagit eller hiatusbråck. Bröstsmärta kan även uppkomma vid rörelse orsakad av revbensfraktur (Ericson & Ericson 2008, Shelby et. al 2009). 1.2 Omvårdnad Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2010) innebär omvårdnad att förebygga ohälsa och lidande samt främja hälsa och välbefinnande. Detta grundas i kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2005) där det tas upp hur legitimerade sjuksköterskor i Sverige förväntas arbeta för att säkerställa vården. Sjuksköterskan förväntas arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt som bygger på beprövade erfarenheter och vetenskap. Sjuksköterskan skall även arbeta utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter som styr omvårdnaden, exempelvis Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Sjuksköterskan skall tillvarata det friska hos patienten och tillgodose patienters basala och specifika behov exempelvis fysiska, psykiska och sociala behov. Patientens upplevelse av sin sjukdom och lidandet kring den skall ställas i fokus. Kommunikationen med patienten och dennes närstående skall ske på ett respektfullt och begripligt sätt. Det skall tas hänsyn till i vilket tillstånd patienten och dennes närstående är i när informationen ges, vid behov upprepa den och få bekräftat att patienten förstår given information (Socialstyrelsen 2005). Enligt Kari Martinsens (2003) omvårdnadsteori är människor beroende av varandra och behovet syns tydligare vid sjukdom. Sjuksköterskan skall respektera patienten utifrån situationen och det bör finnas en ömsesidig relation. Det finns alltid något unikt i varje situation (Martinsen 1993). För att få ett helhetsperspektiv måste sjuksköterskan leva sig in i patientens situation (Martinsen 2003). 4

Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2010) är omvårdnadens centrala målsättning hälsa. Hälsa kan ses utifrån två olika perspektiv inom sjukvården. Det ena perspektivet har en medicinsk inriktning där hälsa ses som motsats till sjukdom och målet är att diagnostisera, bota och lindra sjukdom för att patienten skall kunna uppnå hälsa. Det andra perspektivet används inom omvårdnad och innebär att ohälsa är motsatsen till hälsa. Patienten avgör då själv vad hälsa innebär och när det uppnås (Svensk sjuksköterskeförening 2010). 1.3 Omhändertagandet vid bröstsmärta Nilsson-Ehle (2007) upplyser att ett snabbt omhändertagande av patienter som söker vård för bröstsmärta är viktigt för att minska de eventuella permanenta skador som uppkommer på myokardiet om bröstsmärtan är av ischemisk karaktär. Patientens smärtanamnes om hur och var smärtan beskrivs och om de gjorde något speciellt då den utlöstes, är information som endast patienten kan ge och är till stor nytta för hur behandlingen skall utformas. Vid omhändertagandet av patienten lämnas denne helst inte ensam, intravenös venport säkerställs, eventuellt ges syrgas om behov föreligger, acetylsalicylsyra ges och tillgång till defibrillator är önskvärt (Eikeland et al. 2011; Ørn 2009). Ett EKG (elektrokardiografi) som illustrerar hjärtats aktivitet, skall tas och följas. Samtidigt skall utvecklingen av blodtryck, puls, andningsfrekvens, temperatur, diures och medvetandegrad följas (Eikeland et al. 2011; Nortvedt & Grønseth 2011). Patientens kemiska markörer följs genom en serie venösa blodprover, dessa kan påvisa om det pågår exempelvis en hjärtinfarkt (Vasko 2007). De kemiska markörerna som följs är Troponin T och I, CK MB massa samt Myoglobin (Nilsson-Ehle 2007; Vasko 2007). Smärtstillande ges tills smärtan släpper eller blir hanterbar för patienten. Smärtan bedöms kontinuerligt då bröstsmärta orsakar sympatikusstimulering vilket leder till snabbare hjärtfrekvens och högre blodtryck. Detta leder till ett ökat syrebehov för myokardiet som kan öka skadorna på myokardiet och orsaka arytmier hos patienten (Eikeland et al. 2011). 1.4 Problemformulering Författarna har från tidigare praktiker under utbildningen reflekterat över hur en god omvårdnad påverkar patienten. Patienter med bröstsmärta är vanligt förekommande i vården och dessa patienter påträffas på olika vårdinrättningar. Bröstsmärta kan vara ett allvarligt tillstånd som exempelvis hjärtinfarkt, därför är det viktigt med rätt kunskaper för att handlingarna som utförs skall bli korrekta. Medicinska åtgärder är väl utvecklade och viktiga vid bröstsmärta. Omvårdnaden kompletterar det medicinska omhändertagandet för att vården skall bli optimal. Därför ville författarna få reda på hur patienter upplever bröstsmärta och vad patienterna uppskattar och saknar i omvårdnaden. 1.5 Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av bröstsmärta och den omvårdnaden som ges. 5

2. Metod Enligt Mulrow och Oxman (1997) måste det finnas tillräckligt med material av god kvalitet inom området för att en litteraturstudie skall kunna genomföras. Litteraturstudier görs för att få svar på en frågeställning som besvaras genom att identifiera, välja, värdera och analysera relevant forskning som finns att tillgå. Denna litteraturstudie genomfördes enligt Polit och Becks (2012) systematiska niostegsmodell, vilket redovisas i figur 1. Först ställs en fråga vad författarna vill komma fram till, utifrån frågan samlas relevant information in som sammanfattas och summeras i ett resultat av redan genomförda studier. 1. Formulera frågeställningar och syfte 2. Utforma sökstrategi, välja databas och identifiera sökord 3. Sök och identifiera relevant forskning, dokumentera sökningen 4. Granska det utvalda materialet och välj bort irrelevant forskning 5. Läs kvarstående artiklar, vid behov utöka databassökningen 6. Bearbeta och sammanställ informationen från det valda materialet 7. Kritiskt granska och utvärdera 8. Analysera intergrerad information och sök efter kategorier 9. Resultatet sammanställs Figur 1. Niostegsmodell fritt översatt ur Polit och Beck (2012) 2.1 Litteratursökning Enligt steg 1 (Polit & Beck 2012) formulerades ett syfte. Enligt steg 2 (Polit & Beck 2012) utarbetades en sökstrategi, sökord valdes och databaserna som användes för att finna relevanta artiklar till litteraturstudien var Cinahl (Cumulative Index of Nursing and Allied Health) och PubMed, i vilket också Medline ingår (Forsberg & Wengström 2008). Cinahl innehåller vetenskapliga tidsskriftsartiklar som riktar in sig på omvårdnad, sjukgymnastik samt arbetsterapi (Forsberg & Wengström 2008). PubMed innehåller vetenskapliga tidsskriftartiklar som riktar in sig på omvårdnad, medicin samt ondotologi (Forsberg & Wengström 2008). För att finna relevanta sökningar användes ämnesord, i Cinahl användes Cinahl Headings (Karlsson 2012) och i PubMed användes MeSH-termer (Medical subject headings) (Forsberg & Wengström 2008). Ämnesorden utgick från litteraturstudiens syfte. Sökorden som valdes var Chest pain, Patient attitudies, Patient satisfaction, Patient perception, Nurse-Patient relation och Angina 6

pectoris, dessa söktes som ämnesord. I PubMed användes även sökordet Nurs* och i Cinahl användes Patient experienc* som fritextord. En asterix (*) användes som trunkering för att täcka in olika kombinationer av ordet och därmed utöka antalet träffar (Forsberg & Wengsrtöm 2008). Enligt steg 3 (Polit & Beck 2012) söktes sökorden enskilt och sedan kombinerades orden för att finna relevanta artiklar som kunde svara på litteraturstudiens syfte. Orden kombinerades med booleska ord som används för att logiska sökoperationer skall kunna genomföras, orden som användes var AND och OR. Vid användning av AND mellan två sökord innehöll artiklarna båda dessa sökord, vid användning av OR mellan sökorden innehöll artiklarna något av dessa sökord (Jakobsson 2011). Inklusionskriterier: artiklarna var peer-review, publicerade på svenska, norska eller engelska samt var etiskt prövade eller påvisade att det gjorts etiska överväganden. Exklusionskriterier: artiklarna som valdes bort var reviewartiklar, artiklar som var publicerade innan 2003 samt de artiklar med patienter under 18 år. 7

Tabell 1 Databassökning Databas Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Cinahl S1 (MH Chest pain+ ) 6525 S2 (MH Patient attitudies ) 17941 S3 (MH Patient satisfaction ) 23235 S4 (MH "Patient perception") OR "patient experienc*" S5 (MM Chest pain/pf ) 43 S6 (MM Angina Pectoris/ PF ) 19 1905 S7 (S2) OR (S3) OR (S4) 41071 S8 (S1) AND (S7) 94** 16 2 2 S9 (S5) OR (S6) 60** 23 5 4 Summa 154 39 7 6 PubMed S1 Chest pain/ 499 Psychology [Majr] S2 Chest pain [Mesh] 51387 S3 Nurse-Patient Relations[Mesh] 29573 S4 Patient satisfaction [Mesh] 56860 S5 Nurs* 690578 S6 (S1) AND (S5) 60** 7((1)) 2 2 S7 (S2) AND (S4) AND (S5) 25** 7((1)) 1 1 S8 (S2) AND (S3) 29** 4 1 1 Summa 114 16 4 4 Manuell 2 1 sökning Totalt 268*** 55 13 11 ** Artiklar vi har läst rubrik och abstrakt på MM Major Concept *** Sammanlagda resultatet av sökningarna MH Major Hedings (()) Dubbletter från båda databaserna PF Psychosocial Factors + Explode Majr Major Topic Mesh Medical Subject Headings 2.1.1 Urval 1 Sökningarna som utfördes med de kombinerade sökorden resulterade i 268 artiklar totalt i båda databaserna. Enligt steg 4 (Polit & Beck 2012) granskandes artiklarna genom att titel och abstrakt lästes för att se om de passade in på litteraturstudiens syfte och då uteslöts irrelevant forskning. I Cinahl återfanns 39 artiklar och i PubMed 18 artiklar, varav två artiklar förekom i båda databaserna. Det resulterade i totalt 55 artiklar i urval 1. 8

2.1.2 Urval 2 Enligt steg 5 (Polit & Beck 2012) lästes de 55 artiklarna i sin helhet för att säkerställa att de svarade på litteraturstudiens syfte. Då för få artiklar påträffats genomfördes även en manuell sökning som komplettering. Den manuella sökningen gjordes genom referensgranskning av redan funna artiklar. Artiklarna lästes först enskilt och sedan tillsammans. Enskilda meningar och ord översattes med hjälp av översättningsverktyget i Google, Google translate och engelska lexikon då artiklarna var på engelska och feltolkningar skulle undvikas. Bearbetningen av artiklarna gjordes tillsammans genom att kort sammanfatta och skriva stödord till artiklarna enligt steg 6 (Polit & Beck 2012). Av de 55 artiklarna från urval 1 exkluderades 44 artiklar. Sju artiklar i Cinahl och fyra artiklar i PubMed kvarstod till urval 2. Via den manuella sökningen framkom två artiklar vilket resulterade i totalt 13 artiklar till urval 2. 2.1.3 Urval 3 Enligt steg 7 (Polit & Beck 2012) granskades de 13 artiklarna enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report och Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report. Två artiklar föll bort på grund av att de inte hade med etiska överväganden och den ena hade bara med en person i studien vilket inte gjorde resultatet trovärdigt. Totalt kvarstod 11 artiklar som enligt granskningsmallarna var godkända. De var av både kvalitativ och kvantitativ ansatts. 2.2 Databearbetning Från urval 3 gick 11 artiklar vidare som lästes var för sig. Informationen som stämde överens med litteraturstudiens syfte identifierades och plockades ut ur artiklarna. Översättningsverktyget i Google, Google translate och engelska lexikon användes där författarna inte var säkra på översättningen. Därefter sammanfattades den tolkade texten i ett eget dokument som skrevs ut. Efter det bearbetades och analyserades dokumenten tillsammans av båda författarna. Artiklarnas likartade innehåll delades upp med hjälp av färgpennor och då identifierades kategorierna enligt steg 8 (Polit & Beck 2012). Kategoriernas innehåll bröts ner ytterligare i subkategorier. Då innehållet kunde passa in under flera kategorier diskuterades detta noggrant mellan författarna vilken kategori det skulle tillhöra. Artiklarna lästes under bearbetningen flera gånger, då garanterades att ingen information missats. Då kategorierna och subkategorierna noggrant hade valts sammananställdes resultatet likt steg 9 (Polit & Beck 2012). Varje enskild artikel dokumenterades i en matris där författare, årtal, land, syfte, metod och huvudresultat redovisades (se bilaga 1). 2.3 Etiska överväganden Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460), godkänner forskning. De patienters identitet som ingår i forskningen skall beaktas. Patienten skall gett sitt samtycke att delta i studien efter att denne har fått information både skriftligt och muntligt om forskningen. Patienternas hälsa skall gå före studiens resultat. 9

Författarna har valt studier som godkänts av en etisk kommitté och där det tydligt har framkommit att noggranna etiska överväganden har gjorts (Forsberg & Wengström 2008). Författarnas förförståelse och åsikter om ämnet lades undan för att vara öppna med resultatet, därav blev resultatet inte vinklat utifrån författarnas intresse. Då fusk och ohederligheter inte är tillåtet har inte någon text kopierats och inte heller direktöversatts utan citat på ursprungsspråket har använts (Vetenskapsrådet 2001). Texten har bearbetats och lästs enskilt och tillsammans så innehållet inte blivit förvanskat. Då artiklarna var på engelska har översättningsverktyg använts vid osäkerhet på översättning för att minimera risken för feltolkningar. 10

3. Resultat Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av bröstsmärta och den omvårdnaden som ges, därav blev upplevelse av bröstsmärta och upplevelse av omvårdnad vid bröstsmärta övergripande ord. Resultatet baserades på 11 artiklar, fyra var kvalitativa och sju var kvantitativa. Upplevelse av bröstsmärta baserades på två huvudkategorier. Fysisk upplevelse var den första huvudkategorin. Psykisk upplevelse var den andra huvudkategorin. Upplevelse av omvårdnad vid bröstsmärta baserades på två huvudkategorier. Behov av delaktighet var den tredje huvudkategorin med två subkategorier information och kommunikation. Behov av stöd och hjälp var den fjärde huvudkategorin med subkategorin lugn och trygghet. Figur 2 avspeglar författarnas kategorier. Upplevelse av bröstsmärta Upplevelse av omvårdnad vid bröstsmärta Fysisk upplevelse Psykisk upplevelse Behov av delaktighet Behov av stöd och hjälp Information Lugn och trygghet Kommunikation Figur 2 Schematiskfigur över resultatets kategorier 3.1 Upplevelse av bröstsmärta I nio av 11 artiklar belystes hur patienterna upplevde bröstsmärta. Fysisk upplevelse och psykisk upplevelse framkom i artiklarna. 3.1.1 Fysisk upplevelse I fem av 11 artiklar belystes den fysiska upplevelsen av bröstsmärta. Det blev den första huvudkategorin. Intensiteten av bröstsmärtan hos patienter med oförklarad bröstsmärta mättes med hjälp av VAS-skalan (0-100) i en studie av Janson Fagring et al. (2007) där 101 män och 78 kvinnor deltog. Medianvärdet visade 60 för män och 70 för kvinnor. Detta 11

påvisade ingen stor skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelse av bröstsmärtans intensitet (Janson Fagring et al. 2007; Jerlock et al. 2006). För att beskriva intensiteten av bröstsmärtan använde patienterna flera ord, till exempel tandvärk i bröstet, fruktansvärd smärta, knivliknande, som en remåtdragning eller som magont (Jerlock et al. 2005). Lokaliseringen av bröstsmärtan hos patienter med oförklarad bröstsmärta var vanligast på den vänstra sidan av bröstet (Janson Fagring et al. 2007; Jerlock et al. 2005; Jerlock et al. 2007). I vissa fall förekom bröstsmärtan mer mot den högra sidan av bröstet (Jerlock et al. 2005; Jerlock et al. 2007). Utstrålning av bröstsmärtan i arm, axel och rygg rapporterades (Janson Fagring et al. 2007; Jerlock et al. 2005; Jerlock et al. 2007) och i studie av Janson Fagring et al. (2007) rapporterade kvinnor oftare än män denna utstrålning av bröstsmärtan. Det var ingen stor skillnad mellan patienter med oförklarad bröstsmärta och patienter med ischemisk hjärtsjukdom gällande intensiteten och lokalisationen av bröstsmärtan. Därav var det svårt att skilja dessa patienters upplevelse åt (Jerlock et al. 2007). Beskrivningen av bröstsmärtan hos patienter med oförklarad bröstsmärta visade att många ord användes, exempelvis tryckande, huggande, krampande, värkande, djup, dov, ömmande, skärande, krossande, brännande, som ett skott eller att den var skarp (Janson Fagring et al. 2007; Jerlock et al. 2005; Jerlock et al. 2007). Skillnaden var inte markant mellan hur män och kvinnor beskrev sin bröstsmärta (Janson Fagring et al. 2007). Det ordet som skiljde sig åt mellan män och kvinnor var brännande som fler kvinnor än män använde (Janson Fagring et al. 2007). Patienter med ischemisk hjärtsjukdom använde sig av orden huggande, dov, värkande, stickande och ömmande för att beskriva sin bröstsmärta, orden rangordnades i den ordning som det är skrivet (Jerlock et al. 2007). Patienter med oförklarad bröstsmärta beskrev bröstsmärtan med fler ord än patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Ordet värkande användes mer av patienter med oförklarad bröstsmärta än av patienter med ischemisk hjärtsjukdom (Jerlock et al. 2007). Då patienter med ischemisk hjärtsjukdom sökte vård hade de intensiv bröstsmärta som vårdpersonalen lindrade snabbt. Patienterna tyckte dock inte alltid att smärtlindringen var tillräcklig (Nakano et al. 2008). 3.1.2 Psykisk upplevelse I åtta av 11 artiklar belystes den psykiska upplevelsen av bröstsmärta. Det blev den andra huvudkategorin. Rädsla och ångest förekom ofta hos patienter med bröstsmärta. Rädsla och ångest förekom oftare hos patienter med oförklarad bröstsmärta än hos patienter med ischemisk hjärtsjukdom (Jerlock et al. 2007; Robertson et al. 2007). Hos patienter med oförklarad bröstsmärta förekom mer ångest hos kvinnor än hos män (Janson Fagring et al. 2007). 12

Enligt Jerlock et al. (2005) uppgav patienter med oförklarad bröstsmärta att när de upplevde bröstsmärtan analyserade de den och jämförde med tidigare upplevelser av bröstsmärta. I deras tankar väcktes frågor angående hjärtinfarkt och döden, det var dessa tankar som fick patienterna att känna rädsla och ångest. Patienterna kände ett hot mot deras existens då de inte hade vetskap om orsaken till deras bröstsmärta. Patienterna kunde inte hantera bröstsmärtan om den ändrade karaktär, blev mer intensiv eller inte försvann som den brukade göra. Då eskalerade patienternas rädsla och ångest och de sökte vård (Jerlock et al. 2005). Patienterna som hade ångest upplevde bland annat symtom som hjärtklappningar, känsla av kvävning eller hyperventilation, rädsla för att dö, yrsel, svimningskänsla, frossa eller värmevallningar, riklig svettning och illamående (Demiryoguran et al. 2006). Av patienterna med ångest diagnostiserades vissa av dem med panikångest (Demiryoguran et al. 2006; Foldes-Busque et al. 2011). Enligt studien av Jerlock et al. (2007) upplevde patienter med ischemisk hjärtsjukdom och patienter med oförklarad bröstsmärta, oro för sin bröstsmärta. Andra känslor som förekom var skrämmande, irriterande och besvärande. Patienter med ischemisk hjärtsjukdom reagerade ibland med känslor som frustration, irritation eller ilska (Andersson et al. 2007). Patienter med oförklarad bröstsmärta beskrev sin bröstsmärta med flera ord, flest beskrev den som oroande (Janson Fagring et al. 2007; Jerlock et al. 2005; Jerlock et al. 2006) andra beskrev den som besvärande, tröttande och irriterande (Janson Fagring et al. 2007; Jerlock et al. 2005). Då patienterna upplevde svårigheter att förklara bröstsmärtan fick de känslan av att de inte alltid blev bemötta med respekt när de sökte vård (Jerlock et al. 2005). Det som skiljde män och kvinnor åt var att mer kvinnor än män uppfattade sin bröstsmärta som skrämmande och hemsk. Mer män än kvinnor uppfattade sin bröstsmärta som torterande och outhärdlig (Janson Fagring et al. 2007). Kvinnorna hade en högre tendens än männen att bli arga och nervösa (Jerlock et al. 2006). Då bröstsmärtan var oförutsägbar och patienterna inte visste vad orsaken till bröstsmärtan var upplevde patienterna en känsla av osäkerhet. Patienterna beskrev att de kände en förlust av kontroll, hopplöshet och maktlöshet då de hade bröstsmärta varje dag (Jerlock et al. 2005). Det som skiljde patienter med oförklarad bröstsmärta och patienter med ischemisk hjärtsjukdom åt var att ordet skrämmande användes i större utsträckning av patienter med oförklarad bröstsmärta (Jerlock et al. 2007). 3.2 Upplevelse av omvårdnad vid bröstsmärta I fem av 11 artiklar belystes patienters upplevelse av omvårdnad vid bröstsmärta. Behov av delaktighet och behov av stöd och hjälp framkom i artiklarna. 3.2.1 Behov av delaktighet I tre av 11 artiklar belystes patienters behov av delaktighet vid bröstsmärta. Det blev den tredje huvudkategorin med följande subkategorier information och kommunikation. 13

3.2.1.1 Information I studien av Johnson et al. (2008) var behovet av information olika hos patienterna och därför skiljde sig förväntningarna på hur mycket information de skulle få. Patienterna uttryckte att de i vissa situationer önskade mer information. Särskilt vid undersökningar och resultatet av dem, också i övrigt vad som hade hänt patienterna under sjukhusvistelsen. Blodprover var ett exempel som togs upp av patienterna. Sällan fick patienterna veta varför de tagits, vad resultatet visade och konsekvenserna till resultatet (Johnson et al. 2008). I en studie av Nakano et al. (2008) uppgav patienter med ischemisk hjärtsjukdom osäkerhet på om de kom ihåg all information de hade fått eftersom det var mycket som hände runt dem under vårdtiden. Ett exempel från Johnsons et al. (2008) studie uppgav en patient att han hade halvsovit därav var det svårt att vara uppmärksam under samtal med sjuksköterskan. Om patienten inte hade halvsovit hade han frågat mer om vad informationen innebar. I en studie av Nakano et al. (2008) bedömde patienter med ischemisk hjärtsjukdom en del information som rörig medan annan information bedömdes vara detaljerad och användbar. Patienterna tyckte tonfall och ordval var viktigt då de fick information och att den levererades på ett bra och lättförståeligt sätt. Patienterna blev förvirrade om de fick för mycket oklar information. I ett exempel från studien blev en patient tillsagd att ligga stilla då ett EKG skulle tas. På grund av oklar information förstod inte patienten att han bara behövde ligga stilla då EKG togs, utan fortsatte ligga stilla en längre stund (Nakano et al. 2008). Enligt White (2003) hade män med ännu odiagnostiserad bröstsmärta ett stort behov av information för att ha kontroll över situationen. För att tillgodose sig med all information pratade de med vårdpersonal, släktingar och vänner, observerade andra patienter som var i samma situation, berättade om människor de kände som hade haft en hjärtinfarkt tidigare och läste broschyrer. Humor användes av både sjuksköterskor och manliga patienter för att underlätta den informativa och den utbildande processen. Männen var nyfikna på vad monitorerna som registrerade deras värden redovisade. Genom att de lärde sig vad tekniken betydde kunde de undvika direkta frågor om deras hälsotillstånd och istället läsa av monitorerna och bedöma deras hälsotillstånd själva (White 2003). 3.2.1.2 Kommunikation Enligt Johnson et al. (2008) kände patienterna att de var i en obekant miljö och inte kunde relatera till något. Patienterna uppskattade att vårdpersonalen pratade om saker de kunde relatera till, som till exempel deras barn. Konversationer med humor uppskattades av patienterna under vårdtillfället då det minskade deras rädsla och stress samt bevarade en normalitet hos patienterna i den främmande sjukhusmiljön (Johnson et al. 2008; White 2003). Till exempel användes humor hos en patient efter ett hjärtstillestånd: I was worried on the unit about it (the cardiac arrest) and I asked one of the sisters, with my dry sense of humour, if I was going to make it, and she said, You bloody well have to after all the work I have put in on you this morning. You re not going to die now. (laughing). (White 2003, s.49) 14

Humor var extra viktigt i konversationer mellan manliga patienter och vårdpersonal för ett bättre samspel. Både i formella och ibland i allvarliga konversationer använde sig båda parter av humor. Det var inte alltid passande att använda humor, då patienterna inte alltid klarade av det i allvarliga situationer (White 2003). 3.2.2 Behov av stöd och hjälp I fem av 11 artiklar belystes patienters behov av stöd och hjälp vid bröstsmärta. Det blev den fjärde huvudkategorin med subkategorin lugn och trygghet. Enligt Jerlock et al. (2005) beskrev patienter med oförklarad bröstsmärta att deras bröstsmärta framkallade stress då patienterna inte visste vad bröstsmärtan berodde på. Patienterna kände sig pressade att komma fram till förklaringar till sig själva om deras tillstånd. Patienterna tyckte det var stressande när de sökte vård då de aldrig fick träffa samma läkare. Varje läkare hade en ny förklaring till orsaken av deras bröstsmärta. Patienterna efterlyste bekräftelse då de sökte vård. Resultatet av undersökningarna var det viktigaste enligt männen då det försäkrade dem att det inte var något fel på hjärtat. Kvinnorna uttryckte ett större behov än män att prata med vårdpersonal om deras situation för att minska deras stress och bli av med deras bröstsmärta (Jerlock et al. 2005). För att männen som ännu inte fått någon diagnos skulle kunna komma tillrätta med sin bröstsmärta hade vårdpersonalen en viktig roll att hjälpa dem genom att prata med männen (White 2003). 3.2.2.1 Lugn och trygghet Både när patienter med ischemisk hjärtsjukdom och patienter med oförklarad bröstsmärta sökte vård sjönk deras ångest (Robertson et al. 2007). Patienternas rädsla minskades när vårdpersonalen visade en attityd som ingav lugn och trygghet. Den tid och uppmärksamhet som vårdpersonalen gav värderades högt (Johnson et al. 2008). I studien av Nakano et al. (2008) uttryckte en patient med ischemisk hjärtsjukdom att vårdpersonalen var hjälpsamma och visade respekt, han upplevde då att han inte var en i mängden. Nakano et al. (2008) påvisade att patienter med ischemisk hjärtsjukdom tyckte det var viktigt att vårdpersonalen var kompetenta, visade tekniska kunskaper och färdigheter. Att vårdpersonalen var uppmärksamma, uppriktiga, omtänksamma, trevliga och engagerade uppskattade patienterna. Dock betydde de tekniska kunskaperna och färdigheterna mer för att patienterna skulle känna sig lugna. Då patienterna kom till sjukhuset var vårdpersonalen redo att hjälpa dem och de omgavs av kunnig vårdpersonal i en hektisk miljö vilket ingav lugn och trygghet hos patienterna (Nakano et al. 2008). 15

4. Diskussion 4.1 Resultatdiskussion Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av bröstsmärta och den omvårdnaden som ges. Resultatet påvisade att patienters upplevelse av bröstsmärta var individuellt. Patienter med oförklarad bröstsmärta använde sig av fler ord för att beskriva bröstsmärtan än patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Rädsla och ångest förekom ofta hos patienter med bröstsmärta, vilket minskades då patienterna sökte vård. Hur mycket information patienterna ville ha var individuellt. Patienterna kom inte alltid ihåg informationen de fått. Patienterna kände lugn och trygghet då vårdpersonalen visade tekniska färdigheter. Smärtans intensitet och lokalisation skiljde sig inte åt mellan patienter med oförklarad bröstsmärta och patienter med ischemisk hjärtsjukdom, utan upplevelsen var individuell. Flera faktorer kan ha påverkat hur patienterna upplevde smärtan, till exempel patientens tidigare erfarenheter av bröstsmärta, patientens personlighet, sociala kontakter, fysisk form, deras förmåga att kunna uttrycka sig, genus, kultur och etnicitet vilket stärks av Werner och Malterud (2003). Författarna har reflekterat över att vissa patienter kan ha präglats i form av att visa sig starka eller vara öppna med sina känslor och andra kan ha upplevt att de inte ville visa sig besvärliga, vilket också kan ha påverkat. Det fanns skillnader hur patienterna i ord uttryckte den fysiska och psykiska upplevelsen av bröstsmärtan. Patienter med oförklarad bröstsmärta använde sig av fler ord än patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Patienter med oförklarad bröstsmärta kan ha haft svårare att uttrycka sin upplevelse då patienter med ischemisk hjärtsjukdom hade mer specifik bröstsmärta. Även om patienter har svårt att förklara sin bröstsmärta är det viktigt att vårdpersonal bemöter dessa patienter med respekt. Bröstsmärta förknippas oftast i första hand med hjärt- och kärlsjukdomar, förra året var det den vanligaste dödsorsaken i Sverige enligt Socialstyrelsen (2013). Författarna tyckte därför det var förståligt att en stor del av patienter med bröstsmärta drabbades av rädsla och ångest och det mest använda ordet för att beskriva bröstsmärtan var oroande. Patienter med oförklarad bröstsmärta drabbades oftare av rädsla och ångest än patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Detta kan ha sin grund i att patienter med oförklarad bröstsmärta kan ha haft bröstsmärtan länge utan att någon somatisk diagnos har fastställts, vilket kan ha skapat en känsla av att inte ha kontroll vilket stärks av Hallberg och Carlsson (2000). Det kan också ha varit orsaken till att patienter med oförklarad bröstsmärta använde sig av ordet skrämmande i större utsträckning. Det kan ha varit en slump att dessa resultat visade sig och bero på vilka patienter som deltog i studien. I studien av Jerlock et al. (2007) deltog 208 patienter med oförklarad bröstsmärta och 40 patienter med ischemisk hjärtsjukdom, vilket kan ha gett ett missvisande resultat. Anledningen till att grupperna var olika stora berodde på att patienter över 70 år exkluderades i studien. Då ischemisk hjärtsjukdom är vanligare hos äldre (Eikeland et al. 2011) resulterade det i att många patienter föll bort ur den gruppen. Hos patienter med oförklarad bröstsmärta förekom mer ångest hos kvinnor än hos män. Författarna tolkade det att män i större utsträckning vill visa sig starka. 16

Patienter med oförklarad bröstsmärta som haft problemen länge fortsatte söka vård av anledningen att de upplevde rädsla och ångest då smärtan inte uppträdde som den brukade. Enligt kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2005) skall patientens upplevelse av sjukdom och lidande ställas i fokus. Författarna uppfattade att detta inte gjordes i tillräcklig utsträckning då patienterna fortsatte söka vård. Vården fokuserade istället på kliniska fynd som påvisade somatisk sjukdom. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2010) innebär hälsa inom omvårdnad att hälsa är motsatsen till ohälsa och patienten avgör själv när hälsa uppnås. Om patienten uppfattar sig som sjuk måste denne få hjälp. Enligt Martinsens (2003) omvårdnadsteori måste sjuksköterskan i dessa situationer ta reda på vad patienterna tänker och känner genom att leva sig in i patientens situation och få ett helhetsperspektiv. Patienten måste respekteras utifrån sitt perspektiv och få hjälp även om orsaken till bröstsmärtan inte går att finna. Det är förståligt att patienterna inte kunde fortsätta vara inlagda på sjukhus när inga kliniska fynd påträffats, dock hade vårdpersonalen kunnat hjälpa patienterna genom andra instanser. Ett alternativ kan vara uppföljning via öppenvård då patienterna får möjlighet till att ställa frågor och ventilera sina funderingar. Resultatet visade att ångesten minskades då patienterna sökte vård och det var lugnande för patienten att vara omgiven av vårdpersonal. Detta kan relateras till Martinsens (2003) omvårdnadsteori som visar att människor är beroende av varandra och då patienten har bröstsmärta blir beroendet större. Patienterna värderade vårdpersonalens professionella kompetens och tekniska färdigheter högst vilket kan ha berott på att patienterna hade tankar om det värsta och det viktigaste för patienterna i dessa situationer var att överleva. Patienterna uppskattade även att vårdpersonalen visade omtänksamhet och engagemang. Som vårdpersonal är det viktigt att ha tekniska färdigheter och följa rutiner för att alla patienter skall bli bedömda på samma villkor. Samtidigt får de inte glömma bort att de har en patient framför sig med enskilda behov vilket stärks av Martinsens (2003) omvårdnadsteori och Nyström et al. (2003). Om vårdpersonalen visar sig öppen för patienten kan de tala om sina symtom och sina funderingar kring sitt tillstånd. Behovet av information var individuellt hos patienterna, därför var det svårt att avgöra om mer eller mindre information borde ha getts. Anledningen till att vissa patienter upplevde att de fick för lite information kan ha varit att de i efterhand reflekterade över det. I det akuta skedet kan det ha varit svårt att ta emot mer information. Författarna reflekterade över att det viktigaste var om patienterna fick individanpassad information så informationen lättare förstods. Informationen borde också upprepas, vara på rätt nivå för patienten och det skall försäkras om att given information är förstådd som stärks genom kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2005). Det var flera patienter som var osäkra på om de kom ihåg all information som de fått och därför borde inte för mycket information ges samtidigt utan endast det som är relevant för stunden, annars kan patienten inte alltid ta till sig den. Det fanns olika orsaker som kan ha påverkat patienterna att inte komma ihåg information de har fått som till exempel ångest, rädsla, trötthet, lågt medvetande eller hög smärta vilket stärks av Taylor och Benger (2004). Enligt kompetensbeskrivning för legitimerade 17

sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2005) skall det tas hänsyn till vilket tillstånd patienten är i när information ges. Ett exempel som författarna tog upp när oklar information förekom var när en vårdpersonal bad en patient ligga still. Vårdpersonalen var dock inte tydlig med att det endast gällde under ett EKG. Patienten kan ha känt sig som i Nyströms et al. (2003) studie att han var för generad för att ställa frågor eller berätta om sina problem. Det får inte glömmas bort att det kan vara första gången som patienten söker vård och inte vet hur vården fungerar. Patienter kan förlita sig helt på vårdpersonal under kritiska situationer och lyssna ordagrant på vad de säger. Därför måste undersökningar förklaras hur de går till och varför de görs, annars kanske informationen inte når fram till patienten. Om vårdpersonalen tar reda på hur mycket patienten vet kan informationen anpassas. Detta stärks av Taylor och Benger (2004). För att underlätta information och utbildning hos män användes humor. Detta behöver inte innebära att humor inte behövdes hos kvinnor i samma process. Utan det kan ha gett ett missvisande resultat att en artikel specifikt om män användes i litteraturstudien. När det gäller användandet av humor är det viktigt att vårdpersonalen läser av patienten och situationen för att bedöma om det passar in så det inte uppfattas fel av patienten. Patienter med oförklarad bröstsmärta hade ett behov av att prata om sin bröstsmärta vilket kan vara ett tillfälle att få information om deras smärtupplevelse. Detta borde prioriteras för att sjuksköterskorna skall kunna sätta sig in i patienternas situationer vilket har stöd i Martinsens (2003) omvårdnadsteori. Genom att prata med patienterna skulle det inte bara ge information om patientens situation och upplevelse utan det skulle också vara en del av behandlingen som gör att patienterna mår bättre och minskar deras stress som förekom vilket stärks av Skott (2001). 4.2 Metoddiskussion Polit och Becks (2012) niostegsmodell användes. Detta värderades som en bra metod och skapade ett bra upplägg för litteraturstudien. Syftet utformades tillsammans av författarna genom att de utgick från intresse och tidigare erfarenheter. Någon frågeställning valdes att inte tas med då syftet ansågs vara tillräckligt besvarande. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed, dessa databasers innehåll var relevanta till litteraturstudiens syfte. Sökorden som användes var Chest pain, Patient attitudies, Patient satisfaction, Patient perception, Patient experienc*, Angina Pectoris med inriktning på psykosociala faktorer och Nurse- Patient Relation och Nurs*. Chest pain valdes då det var huvudinnehållet i litteraturstudies syfte. Författarna sökte även på Chest pain med inriktning på psykologiska och psykosociala faktorer, vilket var relevant för att få den psykologiska aspekten på bröstsmärta. Patient attitudies, Patient satisfaction, Patient perception och Patient experienc* valdes för att finna artiklar ur ett patientperspektiv. Patient satisfaction har författarna reflekterat över i efterhand att det kan ha gett artiklarnas innehåll en positiv inriktning, vilket inte var tanken från början. Angina Pectoris med inriktning på psykosociala faktorer borde egentligen inte varit ett relevant sökord då inget annat specifikt tillstånd av bröstsmärta togs med. Det valdes att tas med ändå eftersom en artikel återfanns där i som kom vidare till litteraturstudiens resultat. Nurse-Patient Relation var ett relevant sökord då författarna ville få fram 18

patientens upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad och betydelsen av relationen mellan patient och sjuksköterska. Nurs* som sökord valdes för att få med sjuksköterskan och omvårdnaden. Om andra sökord hade använts i databaserna kanske resultatet hade visat annorlunda. Artiklar som innehöll patienter under 18 år exkluderades då det inte är aktuellt för en allmänsjuksköterskas kunskapsområde. Dock hittades en artikel med åldrarna 16-69 år (Jerlock et al. 2007) som inkluderades för att artikeln hade ett relevant innehåll och åldern hade inte någon inverkan på resultatet. Författarna valde även att bara ta med artiklar på svenska, norska och engelska då de inte behärskar något annat språk tillräckligt så misstolkningar undveks. Av 268 artiklar gick 55 artiklar vidare till urval 1. Till urval 2 gick 13 artiklar vidare. Granskningsmallarna som användes ur Polit och Beck (2012) gjorde att ytterligare två artiklar föll bort då de inte uppnådde kvalitetskraven. En artikel som föll bort hade bara en patient med i studien. Artikeln var bra men resultatet blev inte trovärdigt då en patients åsikter skapade resultatet vilket gjorde resultatet vinklat och inget mångfaldsperspektiv kunde påvisas. Till resultatet användes 11 artiklar. Arbetet delades upp för att finna information sedan arbetade författarna tillsammans med informationen som framgick. Detta var ett bra arbetssätt då det upplevdes som tidseffektivt och samtidigt fick båda författarna lyfta fram sina tolkningar om varje del i litteraturstudien. Författarnas tolkningar kompletterade varandra så risken för feltolkningar minskades. Delar av artiklarna översattes med hjälp av Google translate för att öka förståelsen och översättningen kompletterades med engelska lexikon, då Google translate inte helt är trovärdig enligt författarna och feltolkningar av texten skulle undvikas. Det återfanns sex artiklar i Cinahl och fyra i PubMed. Alla artiklar som användes var relevanta, dock användes vissa artiklar i större utsträckning än andra i resultatavsnittet. Det var en forskare som var författare till tre av artiklarna som användes vilket kan styrka att denna forskare är väl insatt i detta ämne. Det kan även ha varit en svaghet då forskaren kan ha belyst ämnet ur sitt perspektiv vilket kan ha minskat mångfalden. Fyra artiklar var av kvalitativ ansats och resterande sju var utav kvantitativ ansats. Författarna ville belysa upplevelsen hos patienterna som kvalitativa artiklar lyfter fram på ett bättre sätt överlag. Detta övervägdes av författarna och bedömningen gjordes att de kvantitativa artiklarna som erhållits ändå har kunnat användas då tolkningar av statistiken beskrev patienters upplevelse av bröstsmärta på ett bra sätt. Dock lyfte de kvalitativa artiklarna upplevelsen av omvårdnaden bättre. Syftet var att bröstsmärta i allmänhet skulle belysas. Alla artiklar delade in patienters upplevelser av bröstsmärta i grupperna oförklarad bröstsmärta och ischemisk hjärtsjukdom. Dock gick det inte att urskilja grupperna i två av artiklarna. Därför blev litteraturstudiens resultat utformat på detta sätt. En svaghet i litteraturstudien var att fler artiklar om oförklarad bröstsmärta än med ischemisk hjärtsjukdom användes. Detta kan ha vinklat arbetet mot en speciell patientgrupp som inte var syftet från början. Dock stärktes det att patienter med 19

oförklarad bröstsmärta är en stor patientgrupp inom vården. Andra somatiska sjukdomar som gav bröstsmärta togs inte alls med då det var svårt att finna artiklar och de inriktade sig på den speciella sjukdomen. 4.3 Klinisk tillämpbarhet Då resultatet visade att patienter med bröstsmärta upplevde den individuellt är det viktigt att vårdpersonal inte bara går på rutiner då de vårdar dessa patienter utan ser något unikt i varje situation och hos varje patient, vilket har stöd i Martinsens (1993) omvårdnadsteori. Informationen som gavs till patienterna under vårdtillfället kom de inte alltid ihåg. Då sjuksköterskan ofta ger information till patienter är detta viktigt att uppmärksamma. Sjuksköterskan måste få bekräftat av patienterna att de har uppfattat given information. Patienterna upplevde ofta rädsla och ångest vid bröstsmärta och därför är det viktig att sjuksköterskan uppträder professionellt och är medvetna om att deras attityd påverkar patienten så att denne kan bli lugn. Vår förhoppning genom att denna litteraturstudie finns att nå i databasen DIVA, är att både vårdpersonal och patienter i framtiden ska kunna ta del av författarnas kunskap gällande patienters upplevelse vid bröstsmärta och den omvårdnaden som ges och tillämpa kunskapen. 4.4 Framtida forskning Då artiklarna letades fram fann författarna att majoriteten av artiklarna om bröstsmärta var ur ett sjuksköterskeperspektiv, därav borde det forskas mer utifrån ett patientperspektiv. Det var också en stor del medicinskt inriktade studier och inte lika mycket om omvårdnad, därav borde det forskas mer inom omvårdnadsområdet. Då patienter med oförklarad bröstsmärta upplevde att de inte hade kontroll över sin situation och hade mycket rädsla och ångest borde det forskas mer på hur dessa patienter kan få hjälp. 4.5 Slutsats Litteraturstudiens resultat bekräftade att patienter med bröstsmärta är en stor patientgrupp inom sjukvården som borde belysas mer. Patientgrupperna med ischemisk hjärtsjukdom och med oförklarad bröstsmärta liknade varandra och varje patient upplevde bröstsmärtan individuellt. Rädsla och ångest förekom ofta vid bröstsmärta och det minskades då patienterna sökte vård. Patienter med oförklarad bröstsmärta hade svårt att få kontroll på sin smärta och de hade ett stort behov av att prata med vårdpersonal om sin situation. Hälso- och sjuvårdslagen (1982:763) 2c tar upp Hälsooch sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Informationen upplevdes individuellt av patienterna därför var det svårt att bedöma mängden av information som skall ges. Informationen kom patienterna inte alltid ihåg. Därför är det viktigt att informationen är individuellt anpassad, lättförståelig och att vårdpersonal tar reda på om patienten har uppfattat given information. 20

Referenslista Andersson, S.I., Persson, E. & Öhlin, H. (2007). Perspectives that lay persons with and without health problems show toward coronary heart disease: An integrated biopsychosocial approach. Heart & Lung: The Journal of Acute and Critical Care, 36 (5), 330-338. Demiryoguran, N.S., Karcioglu, O., Topacoglu, H., Kiyan, S., Ozbay, D., Onur, E., Krokmaz, T. & Demir, O.F. (2006). Anxiety disorder in patients with non-specific chest pain in the emergency setting. Emergency Medicine Journal, 23 (2), 99-102. Eikeland, A., Haugland, T. & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. I Almås, H., Stubberus, D-G. & Grønseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber. s. 207-244. Ericson, E. & Ericson, T. (2008). Illustrerade medicinska sjukdomar: specifik omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi. Lund: Studentlitteratur. Eslick, G.D., Jones, M.P. & Talley, N.J. (2003). Non-cardiac chest pain, prevalence, risk factors, impact and consulting a population-based study. Alliment Pharmacology Therapy, 17 (9), 1115-1124. Eslick, G.D. & Talley, N.J. (2004). Non-cardiac chest pain: predictors of health care seeking, the types of health care professional consulted, work absenteeism and interruption of daily activities. Alimentary Pharmacology and Therapeutics, 20 (8), 909-915. Essler, J. & Bock, B.C. (2004). Psychological treatments for noncardiac chestpain: recomendation for an new approach. Journal Psychosomatic Research, 56 (3), 263-269. Foldes-Busque, G., Fleet, R., Poitras, J., Chauny, J-M., Belleville, G., Denis, I., Diodati, J.G., Pelland, M-E., Lessard, M-J. & Marchand, A. (2011). Preliminary Investigation of the Panic Screening Score for Emergency Department Patients With Unexplained Chest Pain. Academic Emergency Medicine, 18 (3), 322-325. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur. Google. Google translate. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://translate.google.se/ [2013-10-10] Hallberg, L. & Carlsson, S. (2000). Coping with fibromyalgia. A qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 14 (1), 29 36. Hjärt- lungfonden. (2012). Forskningsrapporten 2012. Västerås: Edita. Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer och begrepp: en ordbok. Lund: Studentlitteratur. 21