Göteborgs kommun stadsdelen Biskopsgården

Inspektionsrapport från Skolverket 2005:23 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Biskopsgården Delbes lut S tads dels rapport S kolrapporter

Beslut Göteborgs kommun 404 82 GÖTEBORG 2005-05-11 1(9) Genomförd utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, delbeslut området Hisingen Skolverket genomför under hösten 2004 och våren 2005 inspektion i Göteborgs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen är indelat i sex delbeslut. En sammanfattande kommunrapport planeras till årsskiftet 2005/2006. Detta beslut avser de sex stadsdelarna Backa, Biskopsgården, Kärra-Rödbo, Lundby, Torslanda och Tuve-Säve i området Hisingen och omfattar verksamhetsformerna förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och delar av den obligatoriska särskolan. Besök i stadsdelarna genomfördes under perioden 31 augusti 2004 till 14 oktober 2004. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka stadsdelar, skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom de övergripande rapporterna om stadsdelarnas ansvarsområde för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg finns även rapporter om varje kommunal skola samt förskoleverksamheten inom respektive stadsdel. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 11 augusti 2005 skall Göteborgs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Ekelundsgatan 9, 411 18 Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 336 30 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Beslut 2005-05-11 2(9) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan i de sex inspekterade stadsdelarna i Göteborgs kommun övergripande är av godtagbar till god kvalitet. Vid skolorna finns överlag förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Dock förekommer skillnader i kvalitet, både mellan de inspekterade stadsdelarna och mellan skolor inom dessa stadsdelar. Barnen och eleverna utvecklar i stor utsträckning normer och värden i linje med läroplanernas mål. De ges också överlag möjlighet att efter ålder och mognad utveckla och tilllämpa ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. Skolorna arbetar på ett målmedvetet sätt både med att förebygga och ta itu med kränkande behandling. I huvudsak kan inspektörerna konstatera att det råder ett gott arbetsklimat och arbetsro i klassrummen och eleverna uppger att de trivs i skolan. Betygsresultaten ligger överlag i nivå med riksgenomsnittet. Förbättringsområden I de sex stadsdelsrapporterna och i skolrapporterna finns redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Behovet av förbättringsinsatser varierar mellan verksamheterna och framträder mer markant i vissa. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i flera av de inspekterade stadsdelarna eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, är i behov av förbättringsinsatser: Kunskaper, utveckling och lärande - arbetet kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat, särskilt avseende andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - utredning och analys av orsaken till det relativt stora bortfallet av elever vid de nationella ämnesproven i årskurs 9, - tydliggörande av läroplanens och kursplanernas mål för eleverna, Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas inflytande, delaktighet och ansvarstagande för undervisningen, - skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling, Pedagogisk verksamhet och undervisning - undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre grad utgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att sträva mot, - samverkan mellan förskolan, förskoleklassen, grundskola och/eller fritidshem, - kvalitetssäkringen av betygssättningen och/eller information om betygssättningen, - arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, - skolornas lokala arbetsplan,

Beslut 2005-05-11 3(9) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - systematiskt kvalitetsarbete, uppföljning och/eller utvärdering, - skolornas kvalitetsredovisning, - personalens kompetens om de författningar som gäller för skolan, Resurser - analys och bedömning av utnyttjandet av lärarkompetensen samt - datortillgängligheten i undervisningen vid skolorna. I följande stadsdelar eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: Normer och värden - vuxnas språkbruk och attityder mot elever (Brunnsboskolan), - att särskolans elever i högre grad inkluderas i skolan (Svartedalsskolan), Kunskaper, utveckling och lärande - dokumentationen av grundsärskoleelevernas resultat (Brunnsboskolan), - studiemiljön för eleverna i årskurserna 4 6 (Erikslundsskolan), - diskussionen kring mål och kunskaper (förskoleverksamheten i stadsdelen Biskopsgården), - analysera varför så många av eleverna i årskurs 5 inte når de nationella målen (Sjumilaskolan), - kunskapsresultaten (Ryaskolan och Svartedalsskolan), - resultaten i matematik och svenska (Tångenskolan), Arbetsmiljö och delaktighet - vid fritidshemmen finns anledning att tillsammans med skolan diskutera och prioritera hur verksamheterna skall utformas, så att barnen får en fungerande arbetsmiljö i de gemensamma lokalerna hela dagen (fritidshemmen i stadsdelen Kärra-Rödbo), - samverkan med elever och/eller föräldrar (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa, Bräckeskolan, Bjurslättsskolan, Herrgårdsskolan och Torslandaskolan 7-9), - uppföljning av balettskolelevernas psykosociala miljö (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan), - rutiner för och/eller arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling (Backaskolan, Brunnsboskolan, Erikslundsskolan och Herrgårdsskolan),

Beslut 2005-05-11 4(9) Pedagogisk verksamhet och undervisning - arbetet med elever i behov av särskilt stöd (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa och Lundby, skolorna i stadsdelen Tuve-Säve, Herrgårdsskolan, Rambergsskolan, Skutehagen och Torslandaskolan 7-9), - säkerställande av att alla barn med annat modersmål än svenska får stöd att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa), - skolans kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan (Skogomeskolan), - elevernas möjligheter att få ett sammanhang i sina studier och sin kunskapsutveckling (Halleskolan), - skolans informationsblad om respektive ämne bör utformas i enlighet med de nationella kursplanernas mål och kriterier vid betygssättning (Halleskolan), - se över skolans traditioner t.ex. skolavslutningar så att de är förenliga med kraven i Lpo 94 angående icke-konfessionell undervisning (Jättestensskolan), - innehållet i en del av skolans olika planer behöver utvecklas och få en mer enhetlig struktur och deras förhållande till varandra behöver klargöras (Landamäreskolan), - samarbetet mellan modersmålslärarna och övrig personal (Ryaskolan), - benämning av ämnen i lokal arbetsplan för den s.k. förberedelseklassen bör ses över så att de följer gällande kursplan (Sjumilaskolan), - innehållet i de lokala bearbetningarna av kursplanerna (Svartedalsskolan), - utvärdering av undervisningen/lärandet (stadsdelen Lundby), - den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen (stadsdelen Torslanda), - samarbetet mellan arbetslagen för att ge alla elever på skolan en likvärdig undervisningsmiljö och möjlighet att nå de nationella målen (Noleredsskolan), - regelbundet samarbetet avseende mål och lärande för att få kontinuitet i elevernas lärande (Noleredsskolan och Österödsskolan), - skolans arbetssätt för att främja kunskapens olika former samt utveckla arbetet med att följa upp och kommunicera elevernas kunskapsutveckling vid t.ex. utvecklingssamtal och utvärderingar (Nordlyckeskolan), - kontinuiteten i elevernas lärande från förskoleklassen till årskurs 6, samt utveckla elevernas delaktighet i undervisningen så att de får bättre förutsättningar att nå de kunskapskvaliteter som beskrivs i Lpo 94 och i de nationella kursplanerna och individualisera och variera arbetssätten för att tillgodose elevers olika behov och olika sätt att lära (Torslandaskolan F 6), - rutiner för att följa upp och analysera elevernas lärande och utveckling (Tångenskolan), - öka verksamhetens inriktning mot de nationella målen för utbildningen och öka kännedomen om de nationella målen hos personalen och eleverna (Gunnestorpsskolan),

Beslut 2005-05-11 5(9) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - utvärdering av hur lärandet sker och vilka åtgärder som avses vidtas för att förbättra verksamheten (förskoleverksamheten i stadsdelen Biskopsgården), - uppföljningar och utvärderingar av i vilken mån förskoleverksamheten arbetar med nationella mål (förskoleverksamheten i stadsdelen Torslanda), - rektors möjlighet och ansvar till pedagogiskt ledarskap (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa, Erikslundsskolan och Skogomeskolan), - de åtgärder som används för att tillrättavisa elever bör stämma överens med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks i Lpo 94, (Backadals rektorsområde, Bjurslättsskolan, Glöstorpsskolan, Halleskolan och Ryaskolan), - rektorernas ansvarsfördelning och/eller förtrogenhet med den vardagliga verksamheten (skolorna i stadsdelen Tuve-Säve, Glöstorpsskolan och Rambergsskolan), - rutiner för förandet av skolans betygskatalog (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan), - analysera och diskutera rektorsrollen i relation till skolornas struktur och förhållanden (stadsdelen Biskopsgården), - analysera om undervisningen vid Halleskolan och de s.k. centrala särskilda undervisningsgrupperna bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet (stadsdelen Biskopsgården), - skolan bör bättre beakta att det finns många modersmål i skolan och därmed finna former för information och samarbete med hemmen (Bjurslättsskolan), - förtydligande av ansvarsfördelningen och ledningsorganisation (Nordlyckeskolan, Skutehagen och Torslandaskolan 7 9), - rektorns ansvar för skolans pedagogiska utveckling (Skutehagen), - revidering av målen (stadsdelen Tuve-Säve), - analysera om undervisningen bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet samt klarlägga verksamhetens status (Nedergårdsskolan), Tillgång till omsorg och utbildning - uppföljningar och utvärderingar av om förskoleverksamhetens öppettider motsvarar den tillgänglighet som krävs i förhållande till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier (förskoleverksamheten i stadsdelen Torslanda), - modersmålsundervisningen och/eller studiehandledningen på modersmål (Ryaskolan och Svartedalsskolan), - följa upp att eleverna får den garanterade undervisningstiden (skolorna i stadsdelarna Biskopsgården och Torslanda samt Herrgårdsskolan), - oklarheter i delegationsordningen och beslutsinnehåll rörande elevens val (stadsdelen Backa),

Beslut 2005-05-11 6(9) - informationen till elever och föräldrar (Erikslundsskolan, Klarebergsskolan och Skogomeskolan), - se över tillgängligheten i skolorna för rörelsehindrade elever (stadsdelen Biskopsgården), - organiseringen av förberedelseklasser samt samarbetet mellan dessa och övriga grundskolor (stadsdelen Biskopsgården), - studiehandledning på modersmål under terminens första veckor och undervisningen för nyanlända elever (Ryaskolan), - jämställdhet mellan flickor och pojkar under lektioner (Ryaskolan), - information till vårdnadshavare och elever om elevers rätt till prövning (Klarebergsskolan), - skolans organisation av elevernas valmöjligheter inom ramen för elevens val kan förbättras (Lillekärrsskolan), - eleverna vid Bräcke Östergårdsskolan S1 behöver få kontakt och möjligheter att samarbeta med andra elever inom grundskolan (Bräcke Östergårdsskolan), Resurser - intern analys av hur resursfördelningen påverkar kvalitet och säkerhet i förskolans verksamhet (förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo), - analysera vilken betydelse bl.a. barngruppernas storlek kan ha för kvalitet och säkerhet i förskolorna (förskoleverksamheten i stadsdelarna Lundby och Torslanda), - personalens kompetens (förskoleverksamheten stadsdelen Backa), - lokalutnyttjandet och/eller lokalsituationen (stadsdelen Backa, Bräcke Östergårdsskolan och Bärbyskolan), - lokalsituationen för fritidshemmet (Backaskolan), - den fysiska miljön vid skolan samt grundsärskolans inre miljö (Brunnsboskolan), - läromedelstillgången för särskolans elever (Brunnsboskolan), - tillgången till läromedel som är tidsenliga och anpassade till målen i Lpo 94 och de nationella kursplanernas mål (Bjurslättsskolan), - rutiner så att de resurser som skolan har i form av bl.a. skolbibliotek tillvaratas (Torslandaskolan 7 9) samt - kompetensutvecklingen för personalen (Glöstorpsskolan).

Beslut 2005-05-11 7(9) Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling innebär att föräldrarna, vid händelse av kränkande behandling, inte informeras i ett inledande skede (Avsnitt 2.4 och 2.8 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Kärraskolan och Skogomeskolan). - Skolan saknar ett handlingsprogram mot kränkande behandling (avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Herrgårdsskolan). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen) (Bjurslättsskolan, Bräckeskolan, Glöstorpsskolan, Gunnestorpsskolan, Jättestensskolan, Rambergsskolan, Ryaskolan, Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan, Svartedalsskolan och Tångenskolan). - Alla barn med annat modersmål än svenska ges inte möjlighet att utveckla sitt modersmål (Avsnitt 1 i 1998 års läroplan för förskolan) (förskoleverksamheten i stadsdelarna Biskopsgården och Lundby). - Särskilt stöd ges inte till alla elever som har rätt till det (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen) (Gunnestorpsskolan och Svartedalsskolan). - Särskilt stöd till elever i behov av det utformas i vissa fall regelmässigt så att det i huvudsak ges i andra lokaler och utanför den ordinarie klassen (5 kap. 5 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Tuve-Säve samt Jättestensskolan). - Elever i årskurserna 4 6 får inte undervisning i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena (Bilaga 3 till skollagen och 2 kap. 2 3 grundskoleförordningen) (Erikslundsskolan). - Elever i särskolan får inte undervisning enligt särskolans kursplaner (6 kap. 1 särskoleförordningen) (Tångenskolan). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknas eller sker inte enligt bestämmelserna (5 kap. 5 grundskoleförordningen och 6 kap. 1 särskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Backa samt Bjurslättsskolan, Bräckeskolan, Kärraskolan, Kärrdalsskolan, Rambergsskolan, Toleredsskolan och Torslandaskolan 7 9). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknas för elever i de s.k. förberedelseklasserna/grupperna (5 kap. 5 och 10 jämte 8 kap. 1 grundskoleförordningen) (Halleskolan, Ryaskolan och Svartedalsskolan). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav eller saknas helt (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet) (skolorna i stadsdelen Biskopsgår-

Beslut 2005-05-11 8(9) den samt Bjurslättsskolan, Björlandagården, Brunnsboskolan, Bräckeskolan, Erikslundsskolan, Glöstorpsskolan, Hjuviksgården, Hällsviks Bycenter, Lillebyn, Noleredsskolan, Nordlyckeskolan, Rambergsskolan, Skutehagen, Torslandaskolan F 6, Tångenskolan och Österödsskolan). - Det är den biträdande rektorn och inte rektorn som ansvarar för och deltar i elevvårdskonferenserna (2 kap. 2 skollagen och 3 kap. 4 grundskoleförordningen) (Brunnsboskolan). - Biträdande rektorn för Brudbergsskolan har ett sådant ledningsansvar som vilar på rektorn (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Backadals rektorsområde). - Rektorsansvaret för eleverna är otydligt vilket innebär att varje elev har fler än en rektor och att rättssäkerheten för elever åsidosätts eller äventyras (2 kap. 2 skollagen) (Halleskolan). - Ansvarsfördelningen mellan rektorerna är otydlig (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Björlandagården, Lillebyn, Noleredsskolan och Österödsskolan). - Arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Glöstorpsskolan, Nordlyckeskolan och Tångenskolan). - Stadsdelsnämnden har delegerat beslutanderätten i frågor som rör anpassad studiegång för en elev till ansvarig rektor. Någon återrapportering av fattade beslut genomförs inte (2 kap. 1 skollagen och 6 kap. 36 kommunallagen) (stadsdelen Tuve-Säve). Tillgång till omsorg och utbildning - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barn till plats i förskoleverksamheten (2a kap. 7 skollagen) (stadsdelarna Biskopsgården, Lundby, Torslanda och Tuve-Säve). - Skolorna överlag erbjuder inte i tillräcklig omfattning studiehandledning på elevernas modersmål (5 kap. 2 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelarna Backa, Biskopsgården, Lundby och Tuve-Säve). - Elevens val anordnas inte för alla elever så att det syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen och bilaga 3 till skollagen) (Backadals rektorsområde, Brunnsboskolan, Björlandagården, Bräckeskolan, Bärbyskolan, Glöstorspsskolan, Kärrdalsskolan, Landamäreskolan, Lerlyckeskolan, Nedergårdsskolan, Noleredsskolan, Nordlyckeskolan, Ryaskolan, Svartedalsskolan, Toleredsskolan och Torslandaskolan 7-9). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap och/eller teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplan för grundskola och bilaga 3 till skollagen) (skolorna i stadsdelarna Lundby och Tuve-Säve samt Lillebyn och Skutehagen). - Eleverna har inte tillgång till skolhälsovård (14 kap. 1 skollagen) (Halleskolan).

Beslut 2005-05-11 9(9) - Eleverna får inte undervisning i grundskolans samtliga ämnen samt får inte den undervisningstid de är berättigade till (3 kap. 1 och bilaga 3 till skollagen samt 2 kap. 2 grundskoleförordningen) (Halleskolan). - Eleverna erbjuds inte minst två av språken franska, spanska och tyska som språkval (2 kap. 17 grundskoleförordningen) (Herrgårdsskolan). - Modersmålsundervisning erbjuds inte elever som är berättigade till det (2 kap. 9 grundskoleförordningen) (Herrgårdsskolan). - Undervisning i svenska som andraspråk ges inte för de elever som behöver det (2 kap. 15 grundskoleförordningen) (Rambergsskolan). - De resor som skolan genomför innebär kostnader för de elever som deltar. Resorna är därför inte förenliga med författningarnas krav på att undervisning skall vara avgiftsfri för eleverna (4 kap. 4 skollagen) (Torslandaskolan 7 9). Resurser - Särskolan har inte helt ändamålsenliga lokaler (1 kap. 4 särskoleförordningen) (Svartedalsskolan). Eleverna vid Bjurslättsskolan och Toleredsskolan har inte tillgång till skolläkare i enlighet med skollagen. Skolverket kommer att informera Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för skolhälsovården, om dessa förhållanden. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Maria Mindhammar Enhetschef I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth Fogelberg Mats Löwing, Susanna Åhgren (stadsdelen Backa), Kjell Ahlgren (stadsdelen Biskopsgården), Agneta Kristensson (stadsdelen Kärra-Rödbo), Agneta Wennberg (stadsdelen Lundby), Liselotte Hakeberg (stadsdelen Torslanda) och Bosse Jersenius (stadsdelen Tuve-Säve) samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Biskopsgården Utbildningsinspektion i stadsdelen Biskopsgården, Göteborgs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser 1

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Biskopsgården SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverkets utbildningsinspektion i Göteborgs kommun planeras att redovisas i sex delbeslut jämte ett slutligt beslut med tillhörande kommunrapport. Två av delbesluten kommer att avse gymnasie- och vuxenutbildningen och de övriga den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna redovisade i bilaga 1 under nämnda fyra geografiska regioner. Denna stadsdelsrapport ingår i det första delbeslutet som omfattar stadsdelarna på Hisingen. Alla delbeslut riktas till Göteborgs kommun som huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten i stadsdelarna. En beskrivning av kommunen och kommunens skolverksamhet m.m. finns i bilaga 1. Genomförandet av inspektionen i stadsdelen Biskopsgården, Göteborgs kommun Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till stadsdelen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Anna Wide, Eva Jönsson, Helen Svelid och Kjell Ahlgren samt experten Sonja Henriksson. Besöken i verksamheten inleddes den 25 augusti 2004 och avslutades den 12 oktober 2004. Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen har ansvar för. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets delbeslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdelarna belägna på Hisingen. I de olika skolrapporterna finns ett antal förbättringsområden som samtliga återfinns i det avslutande avsnittet Sammanfattande bedömning i denna rapport. Rapporten kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Biskopsgården huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets delbeslut. Stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, kan till sitt innehåll se något olika ut och de avser inte att ge en heltäckande bild eftersom inspektionen anpassats efter förhållandena i varje stadsdel och skola. En omorganisation av särskolan, inkluderingsprojektet, som pågår i Göteborgs kommun innebär bl.a. ändrade ansvarsförhållanden mellan Högsbo stadsdelsnämnd som resursnämnd och övriga stadsdelsnämnder. Ansvaret för den enskilda eleven kan t.ex. ha övergått eller planeras att övergå från en rektor under Högsbo stadsdelsnämnd till en rektor i den stadsdel där eleven går i skola. Det innebär att ansvarsförhållanden och beslutsvägar har förändrats eller kommer att förändras. Skolverket har inte i nuvarande skede granskat ansvarsfördelningen men avser att återkomma till detta under den fortsatta inspektionen. Även vad gäller modersmålsundervisningen kommer Skolverket att återkomma kring detta i den sammanfattande kommunrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av dess förskolor, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsredovisning jämte kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever och föräldrar värderat verksamheterna. I stadsdelen Biskopsgården genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, förvaltningsledningen, verksamhetsföreträdare samt med elever och föräldrar m.fl. Totalt har Skolverkets inspektörer genomfört 70 organiserade intervjuer i Biskopsgården. Gruppstorleken vid intervjuerna har i allmänhet varit mellan 3 och 10 personer. Huvuddelen av de intervjuade har varit lärare (ca 160) och elever (ca 150) samt föräldrar (ca 70). Därutöver har samtliga skolledare, stadsdelsnämndens presidium och centrala tjänstemän intervjuats. Inspektörerna har besökt ca 100 lektioner. Inledande beskrivning av stadsdelen Biskopsgården Stadsdelen Biskopsgården har cirka 26 000 innevånare. En stor andel av invånarna bor i stora hyreshusområden men mindre områden med villor och radhus finns också. Av eleverna i Biskopsgården har 64 procent ett annat modersmål än svenska och är berättigade till modersmålsundervisning. I hela landet är andelen 13,6 procent och i hela Göteborg 29,3. Andelen medborgare som är födda i utlandet och bor i Biskopsgården är 35,7 procent. För hela Göteborg är motsvarande siffra 19,7 procent. Jämfört med hela Göteborg har Biskopsgår- 3

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Biskopsgården SKOLVERKET den högre andel medborgare med socialhjälp, högre ohälsotal samt lägre utbildningsnivå. I stadsdelen finns grundskolorna Jättestenskolan, Landamäreskolan, Ryaskolan, Svartedalsskolan, Sjumilaskolan och Halleskolan med sammanlagt ungefär 1 850 elever. Vidare finns 15 kommunala och tre enskilda förskolor i stadsdelen. 672 barn som bor i Biskopsgården får sin undervisning i grundskolor i andra stadsdelar eller i fristående skolor. Det innebär att omkring en fjärdedel av stadsdelens grundskoleelever har valt en annan grundskola än den som drivs i stadsdelsnämndens regi. Stadsdelen styrs av en stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnden består av 17 politiker, utsedda av kommunfullmäktige i proportion till resultatet i det senaste kommunalvalet. Politikerna i stadsdelsnämnden beslutar om övergripande frågor för stadsdelen, t.ex. budget, mål och inriktning. Stadsdelsförvaltningen, som har 1 600 anställda, ansvarar för den löpande verksamheten i stadsdelen och för att de beslut politikerna i stadsdelsnämnden fattar, blir genomförda. Förvaltningen förbereder också underlag/förslag till politikerna i stadsdelsnämnden. Stadsdelschefen är förvaltningens högste tjänsteman och leder förvaltningens arbete tillsammans med ekonomichef, personalchef, kanslichef och verksamhetschefer. Det finns en verksamhetschef och en biträdande verksamhetschef för skola och barnomsorg. Biskopsgården är resursnämnd för skolhälsovården. Biskopsgården har vidare av kommunen tilldelats särskilda uppgifter att ansvara för modersmålsundervisningen I stadsdelen finns en fristående skola motsvarande grundskolan och tre enskilda förskolor. Antal elever och barn i Verksamhets- och skolformer stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet 1 012 Skolbarnsomsorg 441 Förskoleklass 234 Grundskola 1 852 Särskola 50 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Biskopsgården 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Inspektionen visar att det finns skillnader mellan skolorna i stadsdelen. Genomgående i förskolan och i de skolor som har förskoleklass och årskurserna 1 6, uppger både elever och föräldrar att eleverna/barnen är trygga och att skola och barnomsorg arbetar medvetet med att elever och barn skall respektera andras egenvärde och människors lika värde. Bilden av de äldre elevernas situation är mer varierad. Flera föräldrar påpekar att det finns problem, men eleverna uppger att skolan är trygg och att det inte förekommer allvarlig mobbning. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamheten ger barnen goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen i 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98). Barnen vid de besökta förskolorna uppmuntras och ges stöd att efter ålder och mognad utveckla ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt, ansvarstagande och förmåga att samspela med andra. Barn- och ungdomsutbildning Arbetet med normer och värden sker på olika sätt bland annat genom att skolan har EQ (emotional quality) på schemat, en gemensam vision som behandlar frågor kring normer och värden eller lokala regler. De flesta elever och lärare uppger att arbetet har gett ett gott resultat. Eleverna känner, såvitt inspektörerna kan bedöma, sig trygga och kränkningar förekommer inte i någon större omfattning. Förståelsen för alla människors lika värde är stor. Inspektörerna ser inte vid något tillfälle tendenser till konflikter med rasistiska förtecken. Enligt både elever och föräldrar förekommer sällan att någon utsätts för rasism eller främlingsfientlighet även om det kan förekomma politiska eller religiösa motsättningar mellan elever. Några av de äldre eleverna uppger att det förekommer bråk och att det är stökigt och trångt under rasterna. Såväl personalens bemötande av eleverna som elevernas bemötande av varandra bedöms i övrigt gott. Eleverna vet vem de skall kontakta om något händer och har förtroende för lärarnas förmåga att lösa konflikter. I samtliga skolor har eleverna formella möjligheter att framföra förslag och ställa frågor. De frågor som behandlas i elevråden är främst frågor kring den fysiska miljön och inte kring utbildningens innehåll eller villkoren för elevernas lä- 5

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Biskopsgården SKOLVERKET rande. Eleverna får mycket sällan påverka innehållet i utbildningen. Elever och lärare har olika syn på elevernas förmåga att acceptera majoritetsbeslut. Enligt eleverna kan de diskutera olika frågor, medverka till att fatta beslut och acceptera majoritetsbeslut. Eleverna ges ibland möjlighet att diskutera och argumentera för sina åsikter men ett flertal elever har, enligt lärarna, svårt att acceptera ett majoritetsbeslut. Vid observationer i klassrumsmiljö ser inspektörerna inte många exempel på elevers delaktighet och inflytande, annat än när eleven arbetar i sin egen takt utifrån ett studiematerial då vissa val kan göras, se vidare avsnitt 3. Eleverna tar stort ansvar för miljön och är upprörda över den vandalisering som vissa av skolorna utsätts för. Särskolans elever i årskurserna 1 6 visar trygghet och glädje i sin miljö. Liknande trygghet märks inte hos eleverna i årskurserna 7 10. Vid samtal med några av de äldre särskoleeleverna berättar de om sin rädsla och otrygghet när de är bland jämnåriga i grundskolan. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att barn och elever överlag, inom de olika verksamheterna i Biskopsgården, utvecklar normer och värden som ligger i linje med de nationella målen Lpo 94 och Lpfö 98. Eleverna tolererar inte kränkande behandling och respekterar människors lika värde. Situationen med de äldre eleverna i särskolan bör dock ses över. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskolan i Biskopsgården har börjat använda individuella utvecklingsplaner där ett av områdena tar upp barnens förmåga i svenska språket. I Lpfö 98 betonas att språket hör nära samman med både lärande och identitetsutveckling. Vägen fram till att använda och tolka ljuden i ett språk är lång och det kan därför vara mer relevant att använda benämningen språkutveckling istället för att avgränsa det till svenska. Dessutom framhåller Lpfö 98 att förskolan skall bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Målen i Lpfö 98 är uttryckta som mål att sträva mot. Dessa anger vad förskolan skall sträva mot när det gäller det enskilda barnets utveckling och lärande. I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Biskopsgården Inspektörerna erfar att samverkan mellan förskolan och förskoleklassen är ganska begränsad. Ett av syftena med de individuella utvecklingsplanerna uppges vara att fördjupa denna samverkan. Inspektörerna har dock inte uppfattat att planerna fått sådana effekter ännu. Förskoleverksamheten är kreativ och utmanar samt stimulerar mångsidigt barnens lust att lära. Personalen dokumenterar löpande barnens utveckling vilket också delges föräldrarna. Barn- och ungdomsutbildning I stadsdelens Barn- och ungdomsplan för skolan finns målet att ge alla elever möjlighet till en god språkutveckling. Stadsdelen har också målet att fler av avgångsklassernas elever skall ha godkänt betyg än föregående år. Någon utvärdering av elevernas kunskaper förutom resultat av nationella prov och betyg förekommer inte. På några av skolorna, dock inte alla, finns lokala arbetsplaner och lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna och betygskriterierna. Vid elevsamtal uppger eleverna att de inte är känner till målen för sin utbildning. Utvecklingssamtal genomförs men eleverna ser inte kopplingen mellan de överenskommelser som görs där och målen för utbildningen. De yngre eleverna känner bättre till målen för sin utbildning. Systematisk dokumentation av elevernas kunskapsutveckling förekommer i liten omfattning. Eleverna uppfattas av inspektörerna som ovana vid att reflektera över och samtala om sitt lärande. Båda skolorna med elever i årskurserna 7 9 har, enligt Skolverkets analysverktyg Salsa, sämre utbildningsresultat än det modellberäknade värdet som tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer bl.a. föräldrarnas utbildning och andel barn med utländsk bakgrund. Ur Skolverkets statistik, avrundat till närmaste heltal, framgår följande: Resultatmått för elever i årskurs 9 Biskopsgården Göteborg Riket 2003 2004 2003 2004 2003 2004 Meritvärde 157 151 205 206 205 207 Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 44 % 43 % 72 % 72 % 75 % 76 % 73 % 68 % 87 % 86 % 90 % 90 % Ovanstående tabell visar att resultaten, mellan åren 2003 och 2004, försämrats. Enligt lärarna beror de försämrade resultaten på att tidigare elevgrupper hade stora studiesvårigheter samtidigt som stödresurserna på skolorna minskade. Lärarna vid Svartedalsskolan förklarar dessutom att resultatet beror på att de har som princip att sätta låga betyg för att eleverna skall klara sig bra i de studier de bedriver efter grundskolan, se avsnitt 5. Inspektörerna bedömer att de två skolorna bör finna metoder för att öka måluppfyllelsen och därmed förbättra resultaten. 7

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Biskopsgården SKOLVERKET Skolverket har i sin nationella utvärdering av grundskolan 2003, NU-03, uttryckt att verket med oro ser på bristerna i måluppfyllelsen när det gäller kunskapsmålen i flera ämnen. Utvärderingen visar att styrdokumenten, läroplaner och kursplaner, inte styr undervisningen i den riktning som är avsedd, varför Skolverket uppger att det kan ifrågasättas om dessa tolkas, bearbetas och används på ett likvärdigt sätt. Det finns enligt inspektörernas bedömning inte någon enhetlig strategi för hur och på vilka grunder betyg skall sättas, se avsnitt 5. Det är den enskilde lärarens erfarenhet som avgör. Skolorna har inte något samarbete med varandra och inte heller med någon annan skola utanför stadsdelen i syfte att diskutera betyg och bedömningar. Inspektionen visar att grundskolornas arbete med att följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen varierar. Skolorna koncentrerar i huvudsak sitt arbete till att följa elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, matematik och engelska. I övriga ämnen är den allsidiga utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling inte lika tydlig. Det genomförs inte någon systematisk uppföljning och analys av kunskapsresultaten, varken på skolnivå eller på stadsdelsnivå. Samtliga grundskolor använder sig av de nationella ämnesproven i matematik, svenska och engelska för årskurserna 5 och 9, däremot inte i lika stor utsträckning av Skolverkets diagnostiska material. Ämnesproven i årskurs 9, som är obligatoriska, har i stadsdelen ett relativt stort bortfall. Dels genom att elever inte deltar, dels genom att deltagande elever inte genomför alla delproven. I särskolan har eleverna goda förutsättningar att arbeta för att nå träningsskolans och grundsärskolans mål. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten är kreativ och utmanar samt mångsidigt stimulerar barnens lust att lära. Diskussionen kring mål och kunskaper i förskolan bör dock fördjupas. Betygsnivån vid Svartedalsskolan och Ryaskolan är klart lägre än riksgenomsnittet och även klart lägre än det modellberäknade värdet enligt Skolverkets analysverktyg Salsa. Inspektörerna bedömer att skolorna bör finna metoder för att öka måluppfyllelsen och därmed förbättra resultaten. Vidare bör stadsdelen analysera varför så många av eleverna i årskurs 5 vid Sjumilaskolan inte når de nationella målen. En systematisk uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat bör utvecklas i samtliga ämnen och inspektörerna vill framhålla vikten av att kommunen strävar mot en högre måluppfyllelse. Insatser för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen bör göras. Kommunen genom stadsdelen bör utreda och analysera orsaken till det relativt stora bortfallet av deltagande elever vid nationella ämnesproven i årskurs 9. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Biskopsgården 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn och elever i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Flera av målen i Barn- och ungdomsplanen för verksamheten anknyter till arbetsmiljö och delaktighet. Som exempel skall alla enheter organisera forum för delaktighet för föräldrar med barn inom förskolan och det skall finnas forum för inflytande och delaktighet för föräldrar och elever i grundskolan. På flera av enheterna är det svårt att organisera exempelvis föräldraråd. För närvarande är det endast ett fåtal föräldraråd som är aktiva. För att ytterligare öka möjligheterna till inflytande finns ett så kallat inflytandekort där Biskopsgårdens stadsdelsförvaltning erbjuder invånarna att ge förslag, ha synpunkter eller klagomål. Enligt politikerna finns det flera exempel där inflytandekortet haft betydelse för nämndens agerande. Inflytandekorten finns att tillgå på alla enheter. Kortet kan lämnas anonymt och det finns en tydlig skrivning på kortet att inlämnandet av kortet inte ersätter ett överklagande av myndighetsbeslut. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskolan arbetar på flera olika sätt för att öka möjligheten för barnen att påverka verksamhetens innehåll. Förskolorna arbetar aktivt mot alla former av kränkande behandling. Barn- och ungdomsutbildning Vid samtliga skolor finns forum för den demokratiska processen såsom klassråd, elevråd, matråd och i vissa fall skolråd. I årskurserna 7 9, och i något fall även i årskurserna 1 6, har inte alla klasser eller grupper klassråd eller motsvarande. Elevråd saknas för de yngre eleverna på Svartedalsskolan. Samtliga elever är informerade om skolornas olika råd. I de olika råden ges eleverna tillfälle att tillsammans med lärare eller rektorer behandla frågor, främst gällande den fysiska miljön. Eleverna har stor förståelse för skolornas ekonomiska situation och att alla önskemål inte kan genomföras. I ett antal frågor ansvarar inte den lokala skolan för eventuella insatser. Det kan gälla skolans fysiska miljö. Eleverna är missnöjda med att den typen av frågor oftast inte besvaras av ansvariga. Elevernas tilltro till den demokratiska processen minskar när vuxenvärlden inte tar elevernas synpunkter på allvar. Bara på någon skola diskuterar elevråd eller klassråd frågor som rör undervisningens innehåll eller form. I respektive skolas 9

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Biskopsgården SKOLVERKET olika former av verksamhetsplaner finns inte definierat vad eleverna förväntas ha inflytande över. Det framkommer också att eleverna i de yngre åldrarna anser, i högre grad än eleverna i de äldre åldrarna, att de har inflytande. Den fysiska miljön är på flera skolor god men standarden är ojämn. På grund av omfattande skadegörelse har exempelvis Sjumilaskolan svårt att hålla miljön runt skolan attraktiv och inbjudande för eleverna. Detta gäller även till viss del Landamäreskolan. Eleverna på dessa skolor är mycket upprörda över att skolorna vandaliseras och de har svårt att förstå varför. På Svartedalsskolan är elever och personal missnöjda med sin arbetsmiljö. Bord och stolar uppfattas som dåligt anpassade till elevernas behov, gardiner eller andra textilier som skulle kunna dämpa den höga och bullriga miljön saknas i de flesta klassrum. Arbetsutrymmet i klassrum och korridorer för grundskolan och särskolans elever i förskoleklass och årskurserna 1 6 är mycket litet och grupprum saknas. Vid Halleskolan finns ett belöningssystem, för elever som presterar enligt överenskomna mål. Enligt inspektörernas bedömning kan belöningssystemet indirekt uppfattas som en form av straff för dem som inte får någon belöning. För får poäng leder till att elever inte får följa med på skolans skidresa. Skolan bör se över lämpligheten i skolans belöningssystem, så att detta stämmer överens med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks i Lpo 94. På alla skolor är det enligt både personal och elever ovanligt med mobbning och kränkande behandling. Det är också ovanligt med meningsskiljaktigheter med rasistiska förtecken. På en av skolorna anser inte eleverna frågan relevant eftersom denna typ av konflikter inte förekommer. Många av lärarna och övrig personal har ett stort engagemang för eleverna och eleverna har ett stort förtroende för att de vuxna på skolan skall reda ut eventuella incidenter. Det finns olika sätt att arbeta förebyggande, dels finns exempel på kamratstödjare eller Friends (en rikstäckande organisation som stödjer skolornas arbete mot kränkande behandling), dels finns exempel på fadderverksamhet. Alla skolor har program mot kränkande behandling. I något fall är inte programmen fullständiga, de anger exempelvis inte vilka åtgärder skolan skall vidta om en elev känner sig kränkt av en vuxen. Eleverna känner i de flesta fall till att skolan har ett program mot kränkande behandling men inte alltid innehållet i detalj. I några fall är skolornas handlingsprogram eller arbete baserade på den så kallade Farstamodellen. På en av dessa skolor informeras dock föräldrarna i ett tidigt skede och på en annan ges motstridiga uppgifter om föräldrar kontaktas eller ej när kränkande behandling upptäcks. Inspektörerna vill påpeka att skolan skall kontakta föräldrarna skyndsamt då problem eller svårigheter uppstår för eleven i skolan. På flera av skolorna arbetar personal och elever medvetet med frågor kring arbetsmiljön. Det kan vara i form av tema eller ingå i ett ämne. Några skolor har satsat mycket på ämnet livskunskap, ett sätt för skolan att arbeta med normer och värden. Intresserade lärare och övrig personal har fått en gedigen fortbildning kring dessa frågor. Ämnet livskunskap är, enligt lärarna, mycket uppskattat av eleverna som har möjlighet att ställa frågor och ta upp sådant som de funderar på och som är angeläget för dem. Förhoppningen är att detta arbete skall spridas till fler och det har visat sig att innevarande läsår har ytterligare ett antal lärare uttryck intresse för att arbeta med livskunskap. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Biskopsgården Enligt uppgift från stadsdelsförvaltningen är 88 procent av eleverna i årskurs 5 simkunniga. De elever som ännu inte nått detta mål, främst invandrarelever, ges extra simundervisning. På flera av skolorna finns hälsofrämjande arbete, t.ex. har en utvecklingsgrupp kring barns hälsa startats. På Landamäreskolan pågår ett mycket bra och uppskattat samarbete med idrottsföreningen GAIS. Med GAIS engagemang i området får barnen positiva förebilder inom idrott och hälsa. Målet är att genom ett långsiktigt arbete förändra och förbättra barnens attityder till sin egen hälsa. Elever och lärare är mycket nöjda med samarbetet med GAIS och ser effekter både när det gäller språkutveckling, förebyggande arbete mot mobbning och förbättrad hälsa. Biskopsgårdens skolor har en väl utvecklad skolhälsovård som innebär att samtliga skolor har tillgång till skolsköterska, de flesta på heltid, och skolläkare. De har även möjlighet att konsultera psykolog. Skolsköterskorna upplever dock att de inte hinner med det förebyggande arbetet. Arbetet blir till stora delar kurativt och skolorna med elever i förskoleklassen och årskurserna 1-6 saknar kuratorer. Kuratorerna för de äldre eleverna är anställda av socialtjänsten. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att elevernas inflytande och delaktighet är begränsat. Det individuella inflytandet har inte definierats och planlagts så att elevernas medverkan framträder i verksamheten. Eleverna ges heller inte möjlighet till ansvar för sin utbildning. Ansvaret behöver därför utvecklas, likaså inflytandet över undervisningens innehåll och form. Personalen arbetar medvetet för att motverka alla former av kränkande behandling. Några av handlingsprogrammen mot kränkande behandling bör kompletteras med exempelvis åtgärder för när vuxen kränker elev. Halleskolan bör se över lämpligheten i skolans belöningssystem, så att detta stämmer överens med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks i Lpo 94. Inspektörerna vill påpeka vikten av att personals och elevers synpunkter kring den fysiska miljön på skolorna beaktas. 11