Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Ersätter de indragna riktlinjerna som publicerades 2004. Berör barn och vuxna med astma samt personer med KOL. Totalt omfattar remissversionen 138 rekommendationer varav 53 är centrala rekommendationer. Områden i riktlinjen: diagnostik och utredning läkemedelsrelaterad behandling omvårdnad och rehabilitering uppföljning och symtombedömning.
Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med astma som främst orsakas av luftvägsinfektioner, allergi, rökning och dålig inomhusmiljö Mellan 400 000 och 700 000 personer lider av KOL där rökning oftast är orsaken. Stort mörkertal och förekomsten ökar Akuta försämringsperioder orsakar stort lidande och stora vårdkostnader. Ökad risk för förtida död vid KOL.
Livstidsrisken för astma, diabetes eller cancer är lika Omkring 30 procent av befolkningen (To et al 2010) Astma Astma Diabetes Cancer Diabetes Cancer Astma startar i barndomen och är livslångt handikapp
Behandlingsmål vid astma och KOL Astma Uppnå symtomkontroll och förebygga försämringsperioder Inga begränsningar dagliga aktiviteter KOL Förhindra progress av sjukdomen Reducera symtomen Normal eller nästan normal lungfunktion Förhindra och behandla exacerbationer Inga biverkningar av mediciner Inga försämringsperioder Kontrollerad, delvis kontrollerad och okontrollerad sjukdom Förbättra ansträngningstoleransen Förbättra livskvaliteten Minska mortaliteten GINA (2014) GOLD (2013)
Sjukhusinläggningar pga astma och KOL 1998-2010 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 KOL Astma 6000 4000 2000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Årtal
Centrala rekommendationer
Översikt centrala rekommendationer Strukturerad symtomskattning (ACT/CAT) samt återbesök Interprofessionell samverkan Diagnostik vid misstänkt astma eller KOL Patientutbildning, stöd till egenvård och behandlingsplan Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Rökstopp Träning och mätning av fysisk kapacitet vid KOL
Översikt centrala rekommendationer Strukturerad symtomskattning (ACT/CAT) samt återbesök Interprofessionell samverkan Diagnostik vid misstänkt astma eller KOL Patientutbildning, stöd till egenvård och behandlingsplan Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Rökstopp Träning och mätning av fysisk kapacitet vid KOL
Diagnostik vid astma eller KOL Diagnostik vid misstänkt KOL FEV 1 /FEV 6- mätning för att identifiera personer till vidare utredning Mätning av FEV 1 /FVC efter bronkdilatation Diagnostik vid misstänkt astma Dynamisk spirometri med reversibilitetstest Astmautredning vid andningsbesvär hos förskolebarn Riktad allergiutredning
Diagnos och gjord spirometri Nej 34% Ja 66% KOL-diagnos i primärvården och gjord spirometri Arne M et al Respir Med 2010;104:550 Kvalitetsbokslut i Stockholms läns sjukvårdsområde 2013 utförde 2,2 % av listade patienter spirometri
Diagnostik vid misstänkt KOL FEV 1 /FEV 6 -mätning för att identifiera personer till vidare utredning Hälso- och sjukvården bör erbjuda FEV 1 /FEV 6 -mätning som rutinmässig obstruktivitetsutredning till personer med misstänkt KOL och som röker eller har rökt (prioritet 2).
Dynamisk spirometri Kvoten FEV1/VC beräknas: FEV 1 = Forcerad exspiratorisk volym under den 1:a sekunden. VC = Vitalkapacitet (Den största volymen man kan andas in eller ut) FVC = Forcerad vitalkapacitet. Mätes vid en forcerad maximal ut och inandning. VC max = Bästa värde VC-mätning (forcerad och långsam VC)
Diagnostik vid misstänkt KOL Mätning av FEV 1 /FVC eller FEV 1 /VC max efter bronkdilatation Hälso- och sjukvården bör erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV 1 /FVC efter bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt KOL och som röker eller har rökt (prioritet 1). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV 1 /VC max efter bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt KOL och som röker eller har rökt (prioritet 10).
Översikt centrala rekommendationer Strukturerad symtomskattning (ACT/CAT) samt återbesök Interprofessionell samverkan Diagnostik vid misstänkt astma eller KOL Patientutbildning, stöd till egenvård och behandlingsplan Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Rökstopp Träning och mätning av fysisk kapacitet vid KOL
Rökstopp vid astma och KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd att sluta röka till personer med astma som röker (prioritet 1). erbjuda stöd att sluta röka till personer med KOL som röker (prioritet 1).
Översikt centrala rekommendationer Strukturerad symtomskattning (ACT/CAT) samt återbesök Interprofessionell samverkan Diagnostik vid misstänkt astma eller KOL Patientutbildning, stöd till egenvård och behandlingsplan Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Rökstopp Träning och mätning av fysisk kapacitet vid KOL
Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Läkemedelsbehandling av astma hos gravida Behandling med inhalationssteroider hos förskolebarn Behandling med inhalationssteroider och kombinationsläkemedel Läkemedelsadministrering av bronkdilaterare vid akut exacerbation
Översikt centrala rekommendationer Strukturerad symtomskattning (ACT/CAT) samt återbesök Interprofessionell samverkan Diagnostik vid misstänkt astma eller KOL Patientutbildning, stöd till egenvård och behandlingsplan Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Rökstopp Träning och mätning av fysisk kapacitet vid KOL
Karakteristika vid astma och KOL Exacerbationer Samsjuklighet Inflammation Sänkt livskvalitet Oro/ångest Luftvägsobstruktion Astma KOL Abnormt gasutbyte Ventilatorisk och mekanisk begränsning Dyspné Nedsatt arbetsförmåga Nedsatt nutritionsstatus Kardiovaskulär begränsning Skelettmuskeldysfunktion
Interprofessionell samverkan vid astma eller KOL Kan ske genom astma/kol-mottagningar eller rehabiliteringsprogram Den årliga vårdkostnaden per patient med tillgång till astma/kol-mottagning är nästan 20 000 kr lägre än bland patienter utan tillgång till astma/kol-mottagning
Interprofessionell samverkan vid astma eller KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer i alla åldrar med astma eller KOL vård med interprofessionell samverkan (prioritet 4).
Översikt centrala rekommendationer Strukturerad symtomskattning (ACT/CAT) samt återbesök Interprofessionell samverkan Diagnostik vid misstänkt astma eller KOL Patientutbildning, stöd till egenvård och behandlingsplan Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Rökstopp Träning och mätning av fysisk kapacitet vid KOL
Rehabilitering vid KOL Mätning av fysisk kapacitet med gångtest Träning vid KOL Inandningsmuskelträning vid KOL Nutritionsbehandling vid KOL
KOL fysisk aktivitet vs mortalitet Waschki. Chest 2011
KOL-rehabilitering finns inte i hela Sverige Ej KOL-rehab N=24 34 % tackar nej till rehabilitering KOL-rehab N=46 (66%) 0,2 % genomgår rehabilitering
Mätning av fysisk kapacitet samt träning vid KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med stabil KOL i stadium 2 4 med misstänkt nedsatt fysisk kapacitet en mätning av fysisk kapacitet med 6 minuters gångtest (prioritet 1). erbjuda personer med stabil KOL i stadium 2 4 och nedsatt fysisk kapacitet konditions- och styrketräning (prioritet 3). erbjuda personer med KOL i stadium 2 4 och en akut exacerbation ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till den akuta försämringen (prioritet 3).
Gångsträcka vs mortalitet och sjukhusinläggning Spruit. JAMDA 2012
6 minuters gångsträcka predicerar mortalitet Golpe. Respiratory Care 2013
Mätning av fysisk kapacitet 6-minuters gångtest X ---------------- 30 m ----------------- X Instruktioner Du ska gå så långt som möjligt på 6 minuter. Det är tillåtet att stanna och vila, men försök komma igång så snart du kan igen Varje minut säg Du jobbar på bra Meddela när det gått 2 minuter Du jobbar på bra, det är 4 minuter kvar och när det gått 4 minuter Du jobbar på bra, det är bara 2 minuter kvar. Mät: HF, SpO2, blodtryck, skattning av dyspné och bentrötthet ATS Guidelines 2002
Förhållandet mellan träning, aktivitet och sittande Ej stillasittande Fysisk aktivitet Hälsobefrämjande fysisk aktivitet HEPA Fysisk träning Intensitet Duration Frekvens
Fysisk aktivitet/träning Var? Hemmet, sjukvårdsinrättning, FaR, friskvård Ledarstyrd? Ja för ovana och svårt sjuka Hur länge? Från 1 besök till 6 månader Slussning? Patientorganisation, friskvård
Fysisk träning Efter en exacerbation Förflyttningar Resa sig från stol Korta gångsträckor Lätt styrketräning Trappgång Tåhävningar Cykling Balansträning Stående utan stöd Tandemstående Rörlighetsträning Daglig aktivitet
Översikt centrala rekommendationer Strukturerad symtomskattning (ACT/CAT) samt återbesök Interprofessionell samverkan Diagnostik vid misstänkt astma eller KOL Patientutbildning, stöd till egenvård och behandlingsplan Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Rökstopp Träning och mätning av fysisk kapacitet vid KOL
Behandlingsmål vid astma och KOL Astma Uppnå symtomkontroll och förebygga försämringsperioder Inga begränsningar dagliga aktiviteter KOL Förhindra progress av sjukdomen Reducera symtomen Normal eller nästan normal lungfunktion Förhindra och behandla exacerbationer Inga biverkningar av mediciner Inga försämringsperioder Kontrollerad, delvis kontrollerad och okontrollerad sjukdom Förbättra ansträngningstoleransen Förbättra livskvaliteten Minska mortaliteten GINA (2014) GOLD (2013)
Utbildning och egenvård vid astma Hälso- och sjukvården bör erbjuda ungdomar och vuxna med astma patientutbildning och stöd till egenvård såväl individuellt som i grupp (prioritet 3) erbjuda utbildning i grupp för föräldrar till barn med astma (prioritet 3) erbjuda personer med astma en skriftlig behandlingsplan (prioritet 3) erbjuda personer med ansträngningsutlöst astma specifika träningsråd för att minska ansträngningsutlösta andningsbesvär (prioritet 4).
Utbildning och egenvård vid KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med KOL patientutbildning och stöd till egenvård såväl individuellt som i grupp (prioritet 4) erbjuda personer med KOL en skriftlig behandlingsplan (prioritet 4).
Översikt centrala rekommendationer Strukturerad symtomskattning (ACT/CAT) samt återbesök Interprofessionell samverkan Diagnostik vid misstänkt astma eller KOL Patientutbildning, stöd till egenvård och behandlingsplan Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Rökstopp Träning och mätning av fysisk kapacitet vid KOL
Trots behandlingsmålen Färre än hälften av barn med astma uppnår astmakontroll Färre än hälften av vuxna med astma uppnår astmakontroll Stort mörkertal, KOL-diagnos sent Brister i omhändertagandet
Symtombedömning Frågeformuläret ACT vid astma Frågeformuläret CAT vid KOL Hjärtsviktsutredning vid KOL
ACT Asthma Control Test Standardiserat och kvalitetssäkrat Patienten skattar symtom och ev påverkan på dagliga aktiviter senaste månaden 5 frågor >12 år, 7 frågor för barn 4-11 år >19 betraktas astma väl kontrollerad
CAT Chronic obstructive pulminary disease assessments test Standardiserat och kvalitetssäkrat Patienten skattar sjukdomens påverkan på välbefinnande och dagliga aktiviteter 8 frågor ( som bäst beskriver hur du för närvarande mår ) Höga poäng visar förbättringsutrymme
Strukturerad symtombedömning Hälso- och sjukvården bör erbjuda barn och vuxna med astma symtombedömning med frågeformuläret ACT (prioritet 2). erbjuda personer med KOL symtombedömning med frågeformuläret CAT (prioritet 2). Stor nytta för patienten genom att den ökar möjligheten att bedöma och kontrollera symtom Lätt att använda för både hälso- och sjukvården och patienterna
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
Ekonomiska konsekvensersammanfattning Kortsiktiga kostnadsökningar ökad frekvens återbesök utökad interprofessionell samverkan ökad frekvens av astmautredningar av barn mer stöd till träning och nutritionsbehandling vid KOL. På längre sikt stora kostnadsbesparingar fler personer med astma eller KOL upptäcks och behandlas i en tidigare fas av sjukdomen ökad sjukdomskontroll och färre exacerbationer ger färre akutbesök och sjukhusinläggningar. rökstopp interprofessionell samverkan bättre uppföljning genom återbesök minskning av onödig kombinationsbehandling vid astma.
Organisatoriska konsekvensersammanfattning Organisatoriska konsekvenser i form av ökat behov av utbildning av personal och nyrekryteringar. Detta för att möjliggöra: en utökad interprofessionell samverkan vid astma och KOL ett utökat fokus på träning och nutrition vid KOL en ökad frekvens återbesök vid astma och KOL. På samhällsnivå förväntas rekommendationerna även resultera i besparingar till följd av minskad sjukfrånvaro samt minskad vård av barn.
Indikatorer och målnivåer
Indikatorer för vård vid astma och KOL Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis. Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer. Indikatorerna är mått som avser att spegla god vård och omsorg. Indikatorerna ska kunna användas som underlag för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för öppna redovisningar av hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. 141126 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion
Indikatorer för vård vid astma och KOL Socialstyrelsen tagit fram följande indikatorer: 8 övergripande indikatorer för vård vid astma och KOL 15 indikatorer för vård vid astma hos vuxna 19 indikatorer för vård vid astma hos barn och ungdomar 18 indikatorer för vård vid KOL Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som ska spegla de viktigaste aspekterna av en god vård samt av rekommendationerna i riktlinjerna 141126 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion
Riktlinjerna indikatorer exempel Spirometri vid astma (indikator 2.1) Vid misstänkt astma är spirometri en viktig åtgärd för att ställa korrekt diagnos. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med astma som har genomgått dynamisk spirometri med reversibilitetstest som finns registrerade i Luftvägsregistret. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre med astma som fanns registrerade i Luftvägsregistret, under motsvarande tidsperiod som i täljaren. I dagsläget bristande täckningsgrad 2015-03-11 56
Rapportering av astma och KOL till Luftvägsregistret Rapportering av astma och KOL till Luftvägsregistret (Indikator 1.7 och 1.8) Nationella kvalitetsregister beskriver vårdkvalitet och möjliggör olika typer av uppföljning och jämförelser. Anslutning till nationella kvalitetsregister visar på en vilja till förbättring. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv 2015-03-11
Vad är en målnivå? Utgångspunkten för målnivåer vid astma och KOL är de indikatorer som tagits fram till remissversionen av de nationella riktlinjerna 2014. Hur stor andel av en viss patientgrupp som bör få en viss behandling eller åtgärd. Målnivåerna utgår alltid från en indikator, som i sin tur baseras på en rekommendation i de nationella riktlinjerna Bör inte förväxlas med behandlingsmål. Behandlingsmål anger istället målvärden för den enskilda patientens hälsa. Målnivåer för astma hos vuxna (5) Målnivåer för astma hos barn och ungdomar (6 ) Målnivåer KOL (6) 2015-03-11 58
Vad händer nu?
Samverkan Nationellt programråd för astma/kol är på plats Läkemedelsverket Stort arbetsmöte nov 2014 Plan att publicera uppdaterade behandlingsrekommendationer maj/juni 2015
Tack för visat intresse! Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se