En longitudinell studie av Maria-mottagningarnas ungdomar Sammanfattande slutrapport för

En longitudinell studie av Maria-mottagningarnas ungdomar Sammanfattande slutrapport för 2016-2018 Mats Anderberg & Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvården (IKM) Institutionen för pedagogik och lärande

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Summary 3 Bakgrund 4 Syfte 4 Metod 5 Projektets design 5 Urval 5 Metoder och datamaterial 5 Analys 6 Resultat 7 Genomförda forskningsaktiviteter 7 Pågående forskningsaktiviteter 9 Externa aktiviteter 2016-2018 9 Diskussion 11 Projektets kunskapsbidrag 11 Spridning och användning av ny kunskap 12 Kontakt 13 Referenser 14

Sammanfattning Den specialiserade öppenvården för ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem har ökat i omfattning. För att få ökad kunskap om denna målgrupp och dess förändring över tid har en longitudinell uppföljningsstudie med 469 ungdomar som inleder en behandlingskontakt med en Maria-mottagning påbörjats. Uppföljningen sker med stöd av registeruppgifter från SCB, Socialstyrelsen och Brå. Leveransen av registeruppgifter har försenats och mottogs i december 2018. Uppföljningsstudien är pågående och en första del kommer att slutföras under 2019. Forskningsprojektet har bidragit till ny kunskap genom fem genomförda populationsstudier. Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem som kommer i kontakt med öppenvård på Maria-mottagningar är en heterogen grupp. De har en varierande grad av problem och således mycket olika behov. Det finns tydliga könsskillnader, vilket belyser vikten av att identifiera betydelsefulla skillnader mellan flickor och pojkar. Målgruppen har i en mycket stor omfattning olika former av skolproblem. Utsatthet för våld och övergrepp är generellt hög och särskilt för flickor. Den självrapporterade psykisk ohälsa är relativt hög men samtidigt framgår att det är en mindre andel som har en dokumenterad psykisk problematik. Summary The specialized outpatient care for young people with alcohol and drug problems has increased. In order to develop more knowledge about this target group and its change over time, a longitudinal follow-up study with 469 young people who initiate a treatment contact with a Maria clinic has begun. The follow-up takes place with the support of register data from SCB, the National Board of Health and Welfare and Brå. The delivery of registry information has been delayed and the data was received in December 2018. The follow-up study is ongoing and a first part will be completed in 2019. The research project has contributed to new knowledge through five completed population studies. Young people with alcohol and drug problems who start outpatient care at a Maria clinic are a heterogeneous group. They have a varying degree of problems and thus very different needs. There are clear gender differences, which highlights the importance of identifying significant differences between girls and boys. The target group has a very large scope of different forms of school problems. Exposure to violence and abuse is generally high and especially for girls. The self-reported mental health is relatively high, but at the same time shows that there is a small percentage who have a documented mental problems. 3 (14)

Bakgrund Den specialiserade öppenvården för ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem har ökat i omfattning och idag finns sådan öppenvård i cirka 90 svenska kommuner. Maria-mottagningarna, som bygger på en nära samverkan mellan socialtjänst och sjukvård, har lyfts fram som ett föredömligt exempel på specialiserad missbruksvård för denna målgrupp (Jacobsson m.fl. 2011). Vi vet dock alltför lite om effektiva öppenvårdsinsatser för ungdomar med missbruksproblem i jämförelse med motsvarande behandlingsinsatser för vuxna. I den statliga missbruksutredningen konstateras att svensk forskning om unga med missbruksproblem generellt är bristfällig. Sveriges Kommuner och Landsting drar liknande slutsatser och uttrycker även specifika forskningsbehov kring kön och genus kopplat till ungdomar med missbruksproblem (SKL 2018). Ett mindre antal svenska uppföljningsstudier har genomförts det senaste decenniet, men specifika urval och olika former av datamaterial i studierna har försvårat möjligheten till jämförelser mellan olika målgrupper och resultat. För att få ökad kunskap om målgruppen och dess förändring över tid har en longitudinell uppföljningsstudie av ungdomar som inleder en behandlingskontakt med en Maria-mottagning påbörjats. Folkhälsomyndigheten har till detta forskningsprojekt beviljat medel under åren 2016-2018 för att genomföra en ettårsuppföljning. Projektets målsättning har varit att utveckla ny kunskap om målgruppens långsiktiga förändring samt hur betydelsefulla faktorer kan påverka utfallet för olika grupper efter en öppenvårdskontakt. Ungdomar som kommer i kontakt med öppenvård är ingen enhetlig grupp. Individers ökande eller minskande droganvändning uppvisar även variation och förändring över tid. Genom att identifiera deras olika utvecklingsbanor med utgångspunkt i risk- och skyddsfaktorer kan studien bidra till utveckling och utformning av mer effektiva behandlings- och preventionsinsatser för ungdomar med olika former av alkohol- och narkotikaproblem. Syfte I projektet genomförs en uppföljningsstudie i syfte att studera ungdomars förändring när det gäller alkohol- och narkotikaanvändning, psykisk hälsa, kriminalitet, social situation samt hur särskilda risk- och skyddsfaktorer kan påverka utfallet för olika grupper efter öppenvårdsbehandling vid Maria-mottagningarna. Projektet omfattar följande delsyften: a) att identifiera olika gruppers förändring och utvecklingsbanor, vid ett respektive tre år efter påbörjad behandling, med stöd av uppgifter som inhämtas från nationella register, b) att analysera de olika gruppernas särdrag beträffande demografiska data, riskoch skyddsfaktorer samt uppgifter om behandlingsinterventionen, c) att undersöka hur olika typer av risk- och skyddsfaktorer, behandlingsfaktorer eller andra betydelsefulla aspekter kan relateras till olika gruppers förändringsprocesser. 4 (14)

Metod Projektets design I detta pågående forskningsprojekt med en longitudinell design följs 469 ungdomar med en kontakt vid Maria-mottagningarna upp, ett år efter påbörjad kontakt. Uppföljningen genomförs med stöd av information från nationella register. En treårsuppföljning är också planerad. Båda dessa uppföljningsstudier är godkända av den regionala etikprövningsnämnden i Linköping. Urval Samtliga ungdomar, 15 år och äldre, som påbörjade kontakt med Mariamottagningarna under perioden 1 januari 2016 till den 31 december 2016 tillfrågades om medverkan i studien. Sammantaget valde 469 ungdomar att delta. I det aktuella projektet medverkar mottagningar från följande 12 städer: Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Eskilstuna, Södertälje, Kristianstad, Solna, Hässleholm och Sundbyberg. Metoder och datamaterial När behandlingskontakten inleddes gjordes en första datainsamling med stöd av UngDOK-intervjun som innehåller frågor inom olika livsområden som t.ex. boendeoch levnadsform, uppväxtförhållanden, relationer, psykisk och fysisk hälsa, droganvändning samt kriminalitet (Dahlberg et al. 2017). Detta underlag utgör studiens s.k. baslinje. Ett år efter påbörjad kontakt med en Maria-mottagning görs en uppföljning med stöd av ett flertal uppgifter från nationella register kring särskilda händelser, specifika aktiviteter och andra betydelsefulla aspekter i deras liv påföljande år, d.v.s. under 2017. Ett flertal olika mått på förändring används, dels för att analysera ungdomarnas utveckling över tid och dels för att identifiera olika gruppers förändringsprocesser. Metodiken baseras på erfarenheter från tidigare studier och avser att ge en mångdimensionell bild av ungdomarnas utveckling. Nedan anges förändringsmåtten och dess koppling till olika aktuella register. Indikationer på fortsatt alkohol- och narkotikaanvändning: vård inom slutenoch öppen sjukvård med missbruksdiagnos samt förskrivning av mediciner, heldygnsvård enligt SoL/LVU och LVM-vård från Socialstyrelsens patientregister, läkemedelsregister, register över insatser för barn och unga samt tvångsvårdsregistret. Domar för alkohol- och narkotikarelaterade brott från Brottsförebyggande rådets lagfördaregister. Psykisk och fysisk hälsa: psykiatrisk diagnos, sluten- och öppenvård för psykiska problem, förskrivning av mediciner för psykiska besvär från Socialstyrelsens patientregister och läkemedelsregister. Kriminalitet: lagförda för olika typer av brott från Brottsförebyggande rådets lagfördaregister. Utbildning och sysselsättning: slutbetyg från grundskola och gymnasium, pågående utbildning, arbete eller praktik, ungdomar som varken arbetar eller studerar (UVAS) från SCB:s register. Förekomst av ekonomiskt bistånd från Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. Dödsfall: från Socialstyrelsens patientregister. 5 (14)

Analys I analysen identifieras olika undergruppers utvecklingsbanor, vilket sker utifrån både teoretiska och statistiska grunder. Med hjälp av s.k. klusteranalyser genereras grupper av individer som delar gemensamma förändringsbanor över tid, samtidigt som grupperna tydligt skiljer sig åt från varandra. Därefter identifieras faktorer som predicerar varje typ av utvecklingsbana. Metodiken tilltalar såväl praktiker och forskare med kategoriseringar som kan kännas igen och även knytas till specifika behandlings- och preventionsinsatser. 6 (14)

Resultat Genomförda forskningsaktiviteter Inför en uppföljningsstudie av denna typ är det av stor betydelse att veta mer om den aktuella populationen, d.v.s. de ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem som blir föremål för öppenvårdskontakt med en Maria-mottagning. Tanken är att få en ökad kunskap och förståelse för särskilt väsentliga risk- och skyddsfaktorer hos ungdomarna, t.ex. avseende könsskillnader, deras skolgång, utsatthet för våld och övergrepp, psykisk problematik. Inom ramen för det pågående projektet har därför fem olika studier möjliggjorts och genomförts. Samtliga studier utgår från uppgifter som i sin tur baseras på UngDOK-intervjuer med ungdomar i samband med påbörjad vårdkontakt. I en första studie analyserades skolproblem hos ungdomar på Maria-mottagningar (Ekberg m.fl. 2016). Totalt ingick 755 ungdomar i studien och sammantaget analyserades 415 ungdomars utsagor om sina olika typer av svårigheter i skolan. Med stöd av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell analyserades individuella variationer kring skolmisslyckande i relation till förhållanden i lokalsamhälle, skola, familj och till jämnåriga. Resultatet visade att nästan två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har eller har haft olika typer av svårigheter som påverkat deras närvaro, trivsel och resultat i skolan. Nästan en tredjedel av ungdomarna anger även flera olika typer av skolproblem, exempelvis både mobbning och skolfrånvaro. Merparten av skolproblemen, 36 %, uppfattas som individuella hinder t.ex. koncentrationssvårigheter och psykiska besvär. Problem som knyts till både individ och skola angavs i 35 % av utsagorna. Dessa aspekter innefattar såväl individuella faktorer som skolan och samspelet mellan dessa. Det handlar t.ex. om skolfrånvaro, motivationsproblem eller otrivsel med skolan. En andra studie fokuserade på dessa ungdomars erfarenheter av våld och övergrepp (Anderberg & Dahlberg 2016). Studien baseras på 748 inskrivningsintervjuer som samlats in av Maria-mottagningarna. I studien konstateras att drygt hälften av de ungdomar som påbörjar öppenvårdsbehandling för missbruksproblem har sådana erfarenheter. Dessa ungdomar saknar i jämförelse med ungdomar som ej utsatts för våld i mycket högre grad sysselsättning, de har oftare problem i skolan, umgås oftare med vänner som är involverade i kriminalitet och droger samt har i dubbelt så stor utsträckning haft svåra uppväxtförhållanden eller varit placerade i familje- eller behandlingshem. Dessa erfarenheter är även starkt knutna till aktuella psykiska besvär av olika slag hos ungdomarna, som t.ex. depression, ångest, koncentrationssvårigheter, våldsamt beteende, självmordstankar, ätstörningar och självskadebeteende. Förekomsten av våldsutsatthet är även starkt relaterad till en allvarligare alkohol- och narkotikaanvändning, såsom riskfylld alkoholkonsumtion, val av huvuddrog, droganvändningens omfattning, blandmissbruk, samt erfarenheter av tidigare vård eller behandling för missbruksproblem. Den tredje studien undersökte förekomst av ADHD-diagnos bland ungdomarna med missbruksproblem (Anderberg m.fl. 2018). Totalt analyserades uppgifter från UngDOK-intervjuer med 2 169 ungdomar. Studien visar att cirka en femtedel av de ungdomar som kommer i kontakt med en Maria-mottagning till följd av alkohol- och 7 (14)

narkotikaproblem uppger att de har diagnosticerats med ADHD. Det framgår även att det har skett en påtaglig ökning av ungdomar med ADHD-diagnos för såväl pojkar som flickor. Beträffande alkohol- och droganvändning framträder det inga eller små skillnader mellan grupperna. När det gäller självrapporterade psykiska symptom föreligger det inte några större variationer mellan grupperna kring vissa tillstånd som t.ex. depression, ångest och självmordstankar, medan påtagliga skillnader framträder avseende exempelvis koncentrationsproblem, aggressivitet, självmordsförsök och självskadebeteende. Det är en relativt hög andel av ungdomar med ADHD-diagnos som inte har en pågående psykiatrisk kontakt. Det kan antingen bero på att många av dessa ungdomar inte är önskvärda inom psykiatrin för att de använder alkohol eller narkotika eller på att de bedöms få ett relevant psykosocialt och medicinskt stöd på de aktuella Maria-mottagningarna. I en fjärde studie har könsskillnader hos ungdomar på Maria-mottagningarna studerats (Anderberg & Dahlberg 2018). Undersökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie baserad på intervjuuppgifter från 2 169 ungdomar som påbörjat öppenvårdsbehandling. Av studien framgår att flickor genomgående har svårare familje- och uppväxtförhållanden än pojkar och i högre grad erfarenheter av knapp ekonomi, missbruk, psykiska problem och misshandel eller våld under sin uppväxt. Även när det gäller alkohol- och droganvändning ses tydliga skillnader. Andelen pojkar som anger cannabis som primär drog är betydligt högre än för flickor som i större utsträckning uppger droger som t.ex. amfetamin och opiater, och använder även denna huvudsakliga drog mer frekvent än pojkar. Flickorna rapporterar i jämförelse med pojkarna också att de oftare använder två eller flera preparat i kombination, vilket indikerar att flickorna generellt har en allvarligare missbruksproblematik. Pojkar har i avsevärt högre grad har blivit gripna av polis och dömda för olika typer av brottslighet. Flickor uppger i betydligt högre grad olika typer av psykiska besvär. En av studiens hypoteser är att flickors väg in i behandling ofta följer ett specifikt genusmönster, där många flickor och unga kvinnor i samhället utsätts för kränkningar och våldsutsatthet av olika slag, som skapar allvarliga psykiska problem och en omfattande alkohol- och narkotikaanvändning som en följd av de svåra emotionella problem som dessa erfarenheter genererar. Studien har fått stor uppmärksamhet och spridning både nationellt och internationellt. Den femte studien undersökte förekomsten av psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem som kommer i kontakt med en Maria-mottagning (inskickad för publicering). Studien baseras på totalt 1 970 ungdomar. En relativt stor andel (34-54%) av den totala gruppen rapporterar självskattade psykiska besvär som, depression, ångest och koncentrationsproblem. En oroväckande hög andel (31 %) av ungdomarna uppger att de har varit med om en allvarlig händelse som fortfarande påverkar deras psykiska hälsa negativt. Studien identifierar även en grupp ungdomar (19-21%) med konstaterad psykisk ohälsa som har en pågående kontakt med psykiatrisk vård, har föreskriven medicin för psykiska problem eller anger att de har en neuropsykiatrisk diagnos. En mindre andel av ungdomarna (2-10%) uppger allvarliga psykiska tillstånd som hallucinationer, ätstörningar, självskadebeteende, självmordstankar och suicidförsök. Å andra sidan finns det också en stor andel ungdomar (79-81%) som inte har någon pågående psykiatrisk kontakt eller ordineras medicin för psykiska besvär. Många av dem har en lindrigare alkohol- och 8 (14)

drogproblematik som troligen utgår från en mer experimentell eller social droganvändning. Studiens resultat står därmed i motsättning till flera tidigare översikter och studier som fastslår att det snarare är regel än undantag att ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem också har en samtidig psykisk problematik. Pågående forskningsaktiviteter Rekrytering av ungdomar till den longitudinella studien slutfördes 2016-12-31 och sammantaget valde 469 ungdomar att medverka. Inventering och identifiering av relevanta nationella register slutfördes under 2017 och en beställning av data från Socialstyrelsen, SCB och Brå genomfördes i februari 2018. Leverans av registeruppgifter har försenats p.g.a. en lång kö hos registerhållande myndigheter och merparten av uppgifter för ettårsuppföljningen mottogs i december 2018. Några ytterligare uppgifter kommer att tillhandahållas under våren 2019. Arbetet med bearbetning och analys har påbörjats under januari och en första uppföljningsstudie beräknas vara slutförd under innevarande år. Det aktuella forskningsprojektet omfattar även en treårsuppföljning som är etikprövad och kommunicerad med registerhållande myndigheter, vilket innebär att förnyade forskningsmedel för åren 2020-2022 har ansökts om vid FORTE och Familjen Kamprads stiftelse för att möjliggöra även denna studie. Med utgångspunkt i de hittills genomförda studierna så är det således av stor vikt att i den pågående longitudinella studien följa upp hur det går för ungdomar med erfarenheter av skolsvårigheter, våldsutsatthet, psykiska problem och andra riskfaktorer på längre sikt, dels efter avslutad öppenvårdskontakt men även hur deras samhälleliga förankring, psykiska hälsa, kriminalitet och alkohol- och droganvändning tar sig uttryck i ung vuxen eller vuxen ålder. Det blir också viktigt att under den pågående uppföljningsstudien undersöka om det finns könsspecifika risk- och skyddsfaktorer som predicerar olika typer av utfall samt analysera skillnader mellan flickor och pojkar även när det gäller förändring, eftersom skillnaderna kan ha stor betydelse för utformning av både preventiva insatser och behandlingsinslag. Externa aktiviteter 2016-2018 Vi som forskare har även medverkat i ett flertal andra forskningsaktiviteter som har varit mer utåtriktade till sin karaktär. Här följer en redogörelse för de viktigaste aktiviteterna. Endagskonferens med forskningsprojektets medverkande Mariamottagningar på Göteborgs universitet i maj 2016. Projektträff med Folkhälsomyndigheten i Sigtuna i september 2016, 2017 och 2018 där den longitudinella studien har presenterats. Presentation av det pågående forskningsprojektet och ett seminarium om studien om ADHD-diagnoser bland ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem vid den nationella IKMDOK-konferensen på Linnéuniversitetet i Växjö i november 2016. Presentation av studien om ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkoholoch narkotikaproblem på den nationella konferensen Att förebygga 9 (14)

skolmisslyckande på Linnéuniversitetet i Växjö februari 2017 inom ramen för det Skolsociala forskningsnätverket. Medverkan i Sveriges Radio P1 2017-02-09 kring studien om våldsutsatthet hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Föreläsning om ungdomar med missbruksproblem och samtidig psykisk ohälsa på den regionala konferensen Samsjuklighet. Varför gör vi inte det vi vet möjlighet och hinder i Göteborg i oktober 2017. Presentation av pågående studier vid IKMDOK-konferensen på Linnéuniversitetet i Växjö i november 2017. Studien om könsskillnader presenterades på den internationella konferensen What s the Nordic way regarding cannabis? i Helsingfors under våren 2018 arrangerad av Nordic Welfare Centre. Två olika populärvetenskapliga texter om studien kring könsskillnader har publicerats dels via popnad genom Nordic Welfare Centre, dels via den internationella forskningsbloggen SAGE Insights i augusti 2018. Forskningsseminarium om ungdomar med missbruksproblem tillsammans med Framtid Stockholm, Stockholms stad i september 2018. Posterpresentation vid den nationella konferensen Drogfokus i Uppsala, oktober 2018. Posterpresentation om den longitudinella studien vid forskningskonferensen Att stärka alkohol- och drogforskningen i Göteborg: Mot en hållbar framtid anordnad av CERA vid Göteborgs universitet i oktober 2018. Presentation av pågående studier samt föreläsning om ungdomar med missbruksproblem och samtidig psykisk ohälsa vid IKMDOK-konferensen på Linnéuniversitetet i Växjö i november 2018. 10 (14)

Diskussion Projektets kunskapsbidrag Det aktuella forskningsprojektet har bidragit till ny kunskap i ett flertal olika avseenden, särskilt kring den aktuella målgruppen och betydelsefulla risk- och skyddsfaktorer. Eftersom de ungdomar som ingår i de hittills genomförda studierna och den kommande uppföljningsstudien representerar ett flertal olika städers Mariamottagningar runt om i Sverige, så är resultaten av betydelse för både forskning och praktik på lokal, regional och nationell nivå. En första viktig slutsats är att ungdomar som med alkohol- och narkotikaproblem som kommer i kontakt med öppenvård på Maria-mottagningar inte är en homogen grupp. De har en varierande grad av problem och således mycket olika behov. Cirka en tredjedel av ungdomarna på Maria-mottagningarna har svåra uppväxtförhållanden och omfattande problem inom flera livsområden, medan en tredjedel av ungdomarna har en relativt stabil social situation där skyddsfaktorer som boende, skolgång och regelbunden fritidssysselsättning tycks vara fungerande. En tredje grupp befinner sig i en mellanposition. Ytterligare en viktig slutsats från de genomförda studierna är att det är viktigt att inte enbart fokusera på cannabis utan även på alkoholanvändning, eftersom en stor andel av ungdomarna också har en riskfylld alkoholkonsumtion. Dessutom framträder ett flertal tydliga könsskillnader, vilket belyser vikten av att identifiera betydelsefulla skillnader mellan flickor och pojkar i tonåren eller unga kvinnor och män eftersom denna kunskap kan ha stor betydelse för både preventiva insatser och behandlingsinslag. Studiens resultat ger direkta fingervisningar om hur man tidigare kan upptäcka flickors droganvändning, då de i mycket högre grad än pojkar har erfarenhet av tidigare kontakter med psykiatrin och i större omfattning även av problem i skolan. Det öppnar möjligheter för en tidigare identifiering och ett mer relevant stöd i ett tidigare skede. Det borde alltså även vara möjligt att öka andelen flickor inom öppenvården så att det blir en mer jämlik könsfördelning. Då flickor generellt har en större belastning av psykosociala riskfaktorer jämfört med pojkar, kan de troligen även ha behov av multidimensionella och mer omfattande behandlingsinsatser som löper över en längre tid. Tidigare traumatiska upplevelser kan också behöva beaktas och hanteras i behandling. En annan viktig slutsats är att de flesta av de skolsvårigheter som de aktuella ungdomarna tar upp är påverkbara och därmed möjliga att förändra. Det är av stor vikt att tidigt identifiera elever som har begynnande alkohol- och narkotikaproblem eller som riskerar att hoppa av skolan i förtid p.g.a. låg närvaro och låga skolresultat och tidigt införa proaktiva sociala och pedagogiska insatser för att stärka dessa elevers anknytning till skolan. Det är även av stor betydelse att behandlare inom öppenvården uppmärksammar och hanterar skolproblem när ungdomarna berättar om dessa, vilket exempelvis kan innebära att en tätare kontakt och samverkan mellan behandlare och den aktuella skolan kan upprättas. En tredje slutsats är att det är angeläget att samtlig personal som möter ungdomar och ansvarar för öppenvårdsbehandling bör ha någon form av grundkompetens när det gäller utsatthet för våld av olika slag samt tillgång till särskild handledning av expertis 11 (14)

inom området. Vid sidan av stöd för alkohol- och narkotikaproblemen kan det också vara lämpligt med någon form av kompletterande traumabehandling, antingen integrerad eller parallell. För det fjärde visar studierna också att olika former av självrapporterad psykisk ohälsa förekommer hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem som påbörjar öppenvårdsbehandling. Samtidigt rapporterar många ungdomar att de inte har några symtom och endast en mindre andel har en dokumenterad psykisk problematik. Behovet av hjälp för psykisk ohälsa är således högst varierande i gruppen, men en central aspekt som behöver kartläggas och bedömas i varje enskilt fall. Kopplingen mellan drogproblemets allvarlighetsgrad och psykiska problem som ångest, koncentrationsproblem, aggressivitet, hallucinationer och trauma pekar på vikten av att uppmärksamma och undersöka denna relation i behandlingsarbetet med unga och specifikt vilken funktion drogen har för dem. När det gäller ADHD-problematik hos ungdomarna så reser den stora lokala variationen och den höga förekomsten hos såväl pojkar som flickor frågor kring diagnosernas orsak, tillförlitlighet och konsekvens. De flesta psykiatriska problem eller tillstånd har ofta en relativt oklar orsaksgrund och kan vara svåra att fastställa eftersom sådana diagnoser bygger på beteendemässiga och psykologiska aspekter som definieras i relation till normalitet. En normalitet som kan förändras över tid där gränser för avvikelser förflyttas utifrån vad som i samhället vid en viss tidpunkt betraktar som sjukdomstillstånd men också på förväntningar och behov från föräldrar, skola, socialtjänst och sjukvård. Det finns således en risk att sociala problem omdefinieras till en ADHD-diagnos. Två studier av ungdomarnas erfarenheter av försummelse och traumatiska upplevelser i sin barndom samt psykiskt välbefinnande pågår i samarbete med CERA vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Spridning och användning av ny kunskap Samtliga aktuella Maria-mottagningar deltar sedan tidigare i ett nätverk för lokal kunskapsutveckling. Nätverket leds och samordnas av ansvariga forskare vid Linnéuniversitet. Det ger möjlighet för mottagningarna att ha kontinuerliga kontakter med akademin som kan stimulera och stödja lokala initiativ där ny kunskap och nya metoder prövas gemensamt. I forskargruppen finns en omfattande erfarenhet av att bedriva forskning i nära kontakt med såväl kommuners som landstingens missbruksoch beroendevård, vilket innebär att resultat och slutsatser från projektet även kan nå ut till det professionella fältet. Även verksamheterna själva efterfrågar forskning om hur det långsiktigt går för de ungdomar som varit föremål för Maria-mottagningarnas insatser. Projektets resultat kommer att återkopplas till de deltagande verksamheterna i form av lokala seminarier där målet är att både sprida själva forskningen men även att initiera nya utvecklingsprojekt där deltagande verksamheter kan implementera och tillämpa delar av den nya kunskapen. Genom ett upparbetat nätverk med Mariamottagningarna och tidigare kollaborativa forsknings- och utvecklingsprojekt, möjliggörs en implementering av den kunskap som forskningsprojektet generar. Avrapportering av projektets resultat kommer även att ske genom vetenskapliga 12 (14)

artiklar och konferenspresentationer. Information om projektet och dess resultat kommer kontinuerligt också att tillgängliggöras via IKM:s och CERA:s hemsidor. Kontakt IKM är ett samhällsvetenskapligt kunskapscentrum som bedriver forskning och kvalitets- och kompetensutveckling inom ungdoms- och missbruksvården. Här bedrivs praktiknära behandlingsforskning med syftet att stimulera användningen av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder i det praktiska arbetet med personer med alkohol- och narkotikaproblem. Kontaktuppgifter till ansvariga för detta forskningsprojekt och länkar till samtliga vetenskapliga artiklar som publicerats inom det aktuella projektet finns på www.lnu.se/ikm. 13 (14)

Referenser Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2016). Experiences of victimization among adolescents with substance abuse disorders in Sweden. Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology, 4(3), 123-131. Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2018). Gender differences among adolescents with substance abuse problems at Maria clinics in Sweden. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 35(1) 24-38. Anderberg, M., Dahlberg, M. & Hellberg, K. (2018). Ökad förekomst av ADHDdiagnos bland ungdomar med alkohol-och narkotikaproblem. Socialmedicinsk tidskrift, 95(1), 70-84. Dahlberg, M., Anderberg, M. & Wennberg, P. (2017). Psychometric properties of the UngDOK a structured interview for adolescents with substance use problems. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 34(2), 160-172. Ekberg, M., Fonseca, L., Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2016). Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem. Nordic Studies in Education, 36(4), 266-278. Jacobsson, J., Richter, C., Tengström, A. & Borg, S. (2011). Ungdomar och missbruk kunskap och praktik. Rapport för Missbruksutredningen. Stockholm: Beroendecentrum, Stockholm. Richert, T. Anderberg, M & Dahlberg, M. (submitted). Mental health problems among young people in substance abuse treatment. SKL (2018). Handlingsplan mot missbruk och beroende. Tidig upptäckt, tidiga insatser, stöd och behandling för personer i åldern 13-29 år. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 14 (14)