Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Relevanta dokument
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Tillämpningsanvisningar

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Introduktion till nationell informationsstruktur

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

NI 2015:1 Kort introduktion

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Visionen för e-hälsan 2025

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Process för terminologiarbete

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Barns Behov i Centrum & Systematisk uppföljning var är vi idag och vart är vi på väg?

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Klassifikationer och hkodverk

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Individens behov i centrum

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Huvudstrategi för utveckling av vårddokumentation

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Nationell informationsstruktur 2016:1

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Remiss om Modernisering av sociala system

Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Informatik- en kärnkompetens. Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik

Informationsträff NPÖ

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 27 oktober 2015

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen. Janne Florin

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Individens behov i centrum, IBIC

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö. God och Nära Vård - Skövde den 12 januari 2018

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010

RFI. För att få en bättre överblick av ert företag vill vi att ni beskriver företagsfakta.

Nationell informationsstruktur 2016:1

Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation. Regeringsuppdrag 2016

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Samordningsplan. Vision e-hälsa Version

Användbarhet och ändamålsenlighet med Gemensam informationsstruktur

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Metod för mappning till Snomed CT

Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

Processtänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

PM 2015:127 RVI (Dnr /2015)

Strategisk färdplan Kortversion

Strategisk informatik Informationsmöte

Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Projektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

Strategi för digital utveckling

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Modernisering av sociala system

Transkript:

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt katja.jensfelt@stockholm.se

Socialstyrelsens uppdrag produkter och användarstöd BBIC Barns behov i centrum IBIC Individens behov i centrum GI Gemensam informationsstruktur NI Nationell informationsstruktur ICF Klassifikation av funktionstillstånd och hälsa KSI Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter KVÅ Klassifikation av vårdåtgärder Snomed CT internationellt begreppssystem SU Systematisk uppföljning

19 mars 2019 IDG.se Computer Sweden 2019-03-18

Stockholm och plattformar

Det kom ett brev till socialstyrelsen Vårt departement (Barne- og likestillingsdepartementet) har nå gitt Bufdir ( Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet) i oppdrag å utrede et felles barnevernfaglig kvalitetssystem/struktur samt utrede behovet for og forutsetninger for samordnet digital forvaltning for barneverntjenestene i Norge. Utredningen skal munne ut i en anbefaling til vårt departement.» Det faktum att NI/ GI produkterna finns i kombination med stadens erfarenheter från övergång till ny tankemodell och nationellt fackspråk inom hälso- och sjukvården har gjort att vi vågar gå denna väg. Christer Forsberg Philip, CDO Stockholms stad tillika projekt Modernisering av sociala systems beställarrepresentant 13 februari 2017

Vårt samarbete Socialstyrelsen bidrar med deltagande som sakkunnig i projektet genom att vara en diskussionspartner samt ge användarstöd/utbildning kring den gemensamma informationsstrukturen med inriktning att uppnå en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation. Den kunskap och information som skapas i projektet har potential att, efter viss efterbehandling, vara intressant och återanvändningsbar för andra svenska kommuner. Socialstyrelsen avser att tillsammans med Stockholms stad paketera och presentera kunskapen som stöd och goda exempel för andra kommuner och huvudmän att använda i sitt utvecklingsarbete.

Det var en gång - snabbversionen av Stockholms resa

Modernt för sin tid Sociala system Källa: Söderfemman nr 4 1995

Därför heter projektet Modernisering av sociala system

Vi gör ett omtag inom budgetuppdraget. Projektets förstudie Förstudiens resultat Verksamheternas behov och önskemål Övriga utredningar 200 medarbetare deltog på workshops och intervjuer 737 medarbetare svarade på enkäten Utredning av nuvarande systems utvecklingsmöjligheter Utvärdering av olika vägval Omvärldsbevakning Forskning Invärlds-bevakning

Vägval, strategi och principer Styrgruppsbeslut 20 december 2016 Inget standardsystem men ett standardiserat system Digitalisera för den varma handen Digital information är originalet Standardisera och automatisera det som är generiskt och där det ger effekt, men stötta unika behov och processer Information ska återanvändas Några av principerna i strategin

Verksamhetsutveckling med en it-komponent Av verksamheten, för verksamheten!

Beslut och medel från kommunfullmäktige Beslut i kommunfullmäktige 7 mars 2018 Central upphandling av nya digital stöd Finansiering av projektet 2018-2020 genom eget kapital

Interoperabilitet Definition enligt EU. Interoperabilitet definieras som förmåga hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs. EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission.

Interoperabilitet juridisk utmaning Medicinteknisk produkt Tillverkare och vårdgivare

Interoperabilitet organisatorisk utmaning 14 stadsdelsnämnder (30 000-130 000 invånare) 5 fackförvaltningar och deras nämnder Stadsledningskontoret (Kommunstyrelsen) Kommunfullmäktige

Interoperabilitet semantisk utmaning Vikten av att mena och mäta samma sak

Interoperabilitet Stadens behov täcks inte av Socialstyrelsens produkter NI IBIC/BBIC/KSI Projektscopet KVÅ och Snomed CT SU

Interoperabilitet teknisk utmaning

Från strategisk till taktisk operativ

Målet - ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Stöd för användning av nationell informationsstruktur (NI)

Från referensmodell till tillämpning Processanalys analysera processer och vilka aktörer som behöver vilken information Processer, processer, processer! (sen information) Nationell Informationsstruktur NI 2019:1 Processmodell för socialtjänst

Arbete med processer i flera former Processanalys analysera processer och vilka aktörer som behöver vilken information

Hur enkelt som helst inte! Begreppsanalys. Analysera de centrala begreppen så att vi kan mäta och mena samma sak Ni har gjort mycket bra. Men begreppsanalysen.? Vanlig återkoppling till projektet från Ola Grönnesby, Socialstyrelsen

Begreppsanalys. Analysera de centrala begreppen så att vi kan mäta och mena samma sak

Från utredning till att utreda Informationsanalys. Beskriv hur all information sitter ihop å att rätt person kan få rätt information vid rätt tilfälle Informationsbaserad inte dokumentbaserad dokumentation Ola Grönnesby, Socialstyrelsen 4 maj 2017 i samband med stadens inspirationsdag

Dokument Handling?

Terminologibindning Att ta fram de koder som ska användas. Terminologibindning. Ta fram vilken eller vilka koder som ska användas för ett visst attribut av datatypen CD.CV i en tillämpad modell Alternativet till att använda nationella kodverk och klassifikationer som socialstyrelsen utvecklar och förvaltar är att utveckla och förvalta allt själva.

Systematisk uppföljning Systematisk uppföljning handlar om att: Beskriva, mäta och dokumentera enskilda personer problem/behov, insatser och resultat Sammanställa informationen på gruppnivå för att utveckla verksamheten Fyra kompetenser krävs: 1. Formulera frågor om kvalitet i klientarbete som kan följas upp 2. Grundläggande metod granska kvalitet i sammanställningar 3. Termer och definitioner bestämma format, förankra 4. Teknik och it-kravställa funktioner och utdata Allt börjar med att någon är intresserad av något!

Analys och uppföljning Några principer för analys och uppföljning 1. Information är en tillgång 2. Information behöver skyddas 3. Informationen bör användas på ett etiskt sätt 4. Analysinitiativ ska bidra till stadens mål 5. Information har en gemensam terminologi

Sammanfattning

Det handlar om verksamhetsutveckling inte it! Ta er tid att utforska behovet bakom behovet! Tänk förvaltning redan från början Lägg tid på er strategi och era principer de kommer att ifrågasättas av er själva och andra! Tänk information inte dokument! Ni måste göra jobbet så använd det som redan finns! Gör som metodstödet beskriver

Tack för er uppmärksamhet! Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Har du frågor rörande Stockholm stads projekt Modernisering av sociala system? Funktion.moderniseringsocsyst@stockholm.se