One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder utifrån ett organisations- och arbetsmarknadspolitiskt perspektiv Renate Minas Docent Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete
Bakgrund och utmaningen Stora grupper människor står utanför arbetsmarknaden En mängd olika orsaker, ofta flera problem samtidigt Omfattande stöd behövs i form av ekonomiska resurser, individanpassade vägar till sysselsättning eller utbildning, socialt stöd och andra åtgärder som kan leda till ökad social delaktighet och anställningsbarhet Betyder i regel kontakt med flera olika myndigheter och andra aktörer, svårigheter att samordna dessa system Flera europeiska länder har därför börjat samordna sina sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder och utvecklat s.k. gemensamma ingångar eller endörrslösningar
Presentation Gemensamma ingångar: Vad är det? Hur ser de ut? Varför finns de? Typologi utifrån ett organisations- och arbetsmarknadsperspektiv Vill vi ha gemensamma ingångar i Sverige och vad är förutsättningarna? Några punkter att fundera över
Gemsamma ingångar: vad är det? Ingen ny idé att samla tjänster under samma tak, Dominerande principen under 1960/70 talet i Sverige, men även i andra länder From the moment I entered Parliament in 1974 I began hearing complaints about the number of agencies you had to visit And what focused my mind at the time was that so many people felt that if only they could go to one place and have all their business done in that one spot it would be a lot more efficient, it would be a lot more human and it would make a great deal more sense (Howard 1997, i Halligan 2008:18). Modellen fick i Europa genomslag på nationell nivå vid millenniumskiftet att en tjänst tillhandahålls så fullständigt som möjligt, på ett enda ställe, under ett enda besök och med endast få handläggare involverade
Gemensamma ingångar: hur ser de ut? Den organisatoriska utformningen: Gemensamma ingångar kan finnas till en eller flera organisationer Finnas i olika skeeden av handläggningsproceduren Första gemensamma ingång (reception) närbutik (vårdcentral) äkta gemensam ingång Samarbete eller partnerships utan större omorganisation eller en fullständig sammanslagning av två eller flera system När det gäller arbetsmarknaden: Samordning av olika bidragssystem Samordning av olika tjänster Blandning av båda Integration i termer av riskgrupper
Gemensamma ingångar: några argument Trenden mot endörrslösningar är ett resultat av välfärdsstaters specialiserade strukturer något som leder till ett växande behov av samordning (förbättrad organisation) Kastebollar Förbättrad samordning minskar transaktionskostnader Stigande arbetslöshet och ökade socialbidragsutgifter samt arbetslöshetsersättning sätter fokus på den aktiva arbetsmarknadspolitiken, skift från passivt inkomststöd till aktiva åtgärder, endörrslösningar förbättrar de arbetslösas anställningsbarhet Kontroll över lokal arbetsmarknadspolitik Modernisering av sociala skyddssystem
Modernisering av sociala skyddssystem En första typ av reform Öka incitament för att söka jobb Förändra balansen mellan skyldigheter och rättigheter för de arbetslösa En andra typ av reform Etablera nya servicemodeller (gemensamma ingångar) och reformera arbetsförmedlingens verksamhet Bygger på insikten att en ändring av arbetslöshetspolitikens innehåll kräver en reform av styrning och implementeringsstrukturer
Etablering av gemensamma ingångar kan antas Utmana fördelning av ansvar mellan politikområden som är lokaliserade på olika territoriala nivåer (t.ex. socialbidrag och arbetsmarknadspolitik) Ändra relation mellan aktörer, involvera nya aktörer Ha betydelse för klienterna vad det gäller relation mellan skyldigheter och rättigheter
Sex varianter på gemensamma ingångar Jobcentren i Danmark (kommunalisering av arbetsförmedlingen) LAFOS i Finland (integrerat service för långvarigt arbetslösa) UWV WERKbedrijf i Nederländerna (gemensam mottagning för alla bidragssökande) NAV-reformen i Norge (sammanslagning av FK och af, samt samlokalisering med lokala socialkontor) Jobcentre Plus i Storbritannien (sammanslagning av FK och af) Hartz IV i Tyskland (sammanslagning av arbetslöshetsstöd och socialbidrag i Hartz II, gemensam ingång för alla arbetslösa)
Utifrån ett organisations- och arbetsmarknadsperspektiv Uppgifter (bredden) Aktörer Autonomi Styrningsinstrument Närhet Homogenisering av ersättningssystem Sammanläggning av klientkategorier Sammanläggning av aktiva och passiva AMP Work-first orientering (Askim mfl 2009) (Clasen och Clegg 2011)
Gemensamma ingångar ur ett organisationsperspektiv Den stängda dörren (Da, Ne, St) Uppgiftsprofil: Small - koncentrerat på uppgifter inom ett politikområde, fokus på arbetsförmedlande tjänster Uppgiftsprofil: Den öppna dörren (Fi, No, Ty) Holistiskt - arbetsförmedlande tjänster och annat stöd (tvärs över sektorer), mindre bred för NAV efter 2008 Aktörer: Brett spektrum, fokus på arbete, privata aktörer Lokal autonomi/central kontroll: Stark central styrning, ersättningssystem för socialbidragsklienter kopplat till prestation, stor andel privata utförare, kontrakt Närhet: Nära till de arbetslösa, undantag Nederländerna Aktörer: Brett spektrum, multi-professionella grupper Lokal autonomi/central kontroll: Större lokal autonomi när det gäller organisering av åtgärder, lokal variation, komplex styrning (nätverk, partnership) Närhet: Nära till arbetslösa, undantag än så länge Finland
Gemensamma ingångar ur ett arbetsmarknadsperspektiv Work-first orientering Särskilda klientkategorier Nederländerna (socialbidrag försäkrade arbetslösa) Sammanläggning av tidigare separata klientkategorier, aktiveringskrav till större befolkningsgrupper Storbritannien (alla arbetslösa) Tyskland (alla oförsäkrade arbetsföra arbetslösa) Denmark (alla arbetslösa) Humankapital orientering Finland (långvarigt arbetslösa) Norge (alla medborgare)
Båda perspektiven tillsammans Den stängda dörren Den öppna dörren Utvidgad aktivering Ej-utvidgad aktivering Utvidgad aktivering Ej-utvidgad aktivering Work-first orientering Storbritannien (Job centre Plus) Nederländerna (CWI) Tyskland (Hartz IV) Denmark (Jobcentre) Humankapital orientering Norge (NAV) Finland (LAFOS)
Vad kan Sverige lära sig av dessa erfarenheter? Är en gemensam ingång i Sverige önskvärd? Samverkan har varit på agendan i många år Personer med långvarigt behov av offentlig försörjning har särskilt behov av samverkan Var fjärde vuxen uppger att man har två eller flera välfärdsproblem (Social Rapport 2010) Hur ser förutsättningarna ut i Sverige för en gemensam ingång? Trend mot centralisering: ombildning av statliga myndigheter, återförandet av ansvar för arbetsmarknadspolitiken till central nivå, minskat kommunalt inflytande Olika intresse för en gemensam ingång Möjlig struktur? Samordningsförbunden, formaliserad samverkan mellan FK, arbetsförmedling, kommuner och landsting Politiskt ställningstagande
Några centrala utmaningar Ansvarsfördelning (Jämbördiga parter?, spänning mellan standardisering och flexibilitet, oklar ansvarsfördelning, arbetsmarknadspolitik dominerar över socialpolitik) Graden av specialisering (Problem med alltför öppen ingång) Nya styrningsmodeller (Nya styrningsmodeller (t.ex. marknadsmodeller) kan öka institutionell fragmentisering, ökad central kontroll och standardisering kan tydligöra ansvarsfördelningen) Relation skyldigheter och rättigheter (Gemensamma ingångar kan främja introduktionen av striktare work-first principer, utvidga aktiveringskraven till bredare och mer exkluderade grupper, öka skyldigheterna utan att samtidigt underlätta tillgången till nationella aktiveringsprogram)
Tack för uppmärksamheten