One-stop shops i Europa



Relevanta dokument

One-stop shops i Europa

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet

Vägledning för läsaren

Vårt dnr: 15/74262

ECPRD Request no RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum:

Streamflow. IT-stöd för kontaktcenter. Streamsource AB en del av Jayway-gruppen Jan Nilsson

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

esamhälle Sammanfattning-regionala nätverksträff Innehåll

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet,

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Samordningsteam Sala. Samhällsekonomisk utvärdering Period

Entreprenörskap & Affärsutveckling (7,5 hp)

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Ej färdigt förslag Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem. Presentation

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Skolan - ett utredningsinstitut i och för kommunen. Mats Ekholm Karlstads universitet

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Har arbetslinjen blivit en bidragslinje? Frukostseminarium 13 maj, 2014 TCO Eva Mörk

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7

Prioritering av förslag till lösningar/ åtgärder för att minska utanförskap från arbetsmarknaden i Uppsala län:

Aktivering av socialbidragstagare om stöd och kontroll i socialtjänsten

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun

Vervas kräver ISO och ISO av alla statliga myndigheter. Maylis Karlsson, Utvecklingsstrateg Verva

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender

Våga Visa kultur- och musikskolor

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Examinatorsutbildning 2013 Introduktionsutbildning. SIQs MODELL

Motion till riksdagen: 2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) Öppna dörren till arbetsmarknaden

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet

Policy för internationellt arbete

Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Revisionsrapport Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!

Myndighetsutövning och rättssäkerhet i Uppsala - Presentation av forskningsprojekt om LSStillämpningen: Att få och få behålla LSS-insatser

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Punkt 7 - Bilaga 2. Hur ser omvärlden ut och vad behöver vi förhålla oss till? Nationella intresserådet. SPSM:s omvärldsanalys.

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

ENSAMKOMMANDE BARN Historik Gullspångs kommun

Barn- och ungdomspsykiatri

Yttrande över utställningsförslaget för Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Konsten att leda workshops

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Verksamhetsplan

Parter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum Typ av publikation Kommittébetänkande.

Rumslig strategisk planering på regional nivå

ETT HÅRT SLAG MOT SVERIGES UNGA

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Dialogmöte Flyktingsituationen

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Tommy Fröberg Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet STOCKHOLM

Enkelt och effektivt kompetensverktyg

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning

Avskaffande av systemet med etableringslotsar. Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Nordplus-kurs, läsåret : Food and learning in a changing society - food is not only nutrition

Resultat från uppföljning i Västra Götaland första halvåret 2011

Transkript:

One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder utifrån ett organisations- och arbetsmarknadspolitiskt perspektiv Renate Minas Docent Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete

Bakgrund och utmaningen Stora grupper människor står utanför arbetsmarknaden En mängd olika orsaker, ofta flera problem samtidigt Omfattande stöd behövs i form av ekonomiska resurser, individanpassade vägar till sysselsättning eller utbildning, socialt stöd och andra åtgärder som kan leda till ökad social delaktighet och anställningsbarhet Betyder i regel kontakt med flera olika myndigheter och andra aktörer, svårigheter att samordna dessa system Flera europeiska länder har därför börjat samordna sina sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder och utvecklat s.k. gemensamma ingångar eller endörrslösningar

Presentation Gemensamma ingångar: Vad är det? Hur ser de ut? Varför finns de? Typologi utifrån ett organisations- och arbetsmarknadsperspektiv Vill vi ha gemensamma ingångar i Sverige och vad är förutsättningarna? Några punkter att fundera över

Gemsamma ingångar: vad är det? Ingen ny idé att samla tjänster under samma tak, Dominerande principen under 1960/70 talet i Sverige, men även i andra länder From the moment I entered Parliament in 1974 I began hearing complaints about the number of agencies you had to visit And what focused my mind at the time was that so many people felt that if only they could go to one place and have all their business done in that one spot it would be a lot more efficient, it would be a lot more human and it would make a great deal more sense (Howard 1997, i Halligan 2008:18). Modellen fick i Europa genomslag på nationell nivå vid millenniumskiftet att en tjänst tillhandahålls så fullständigt som möjligt, på ett enda ställe, under ett enda besök och med endast få handläggare involverade

Gemensamma ingångar: hur ser de ut? Den organisatoriska utformningen: Gemensamma ingångar kan finnas till en eller flera organisationer Finnas i olika skeeden av handläggningsproceduren Första gemensamma ingång (reception) närbutik (vårdcentral) äkta gemensam ingång Samarbete eller partnerships utan större omorganisation eller en fullständig sammanslagning av två eller flera system När det gäller arbetsmarknaden: Samordning av olika bidragssystem Samordning av olika tjänster Blandning av båda Integration i termer av riskgrupper

Gemensamma ingångar: några argument Trenden mot endörrslösningar är ett resultat av välfärdsstaters specialiserade strukturer något som leder till ett växande behov av samordning (förbättrad organisation) Kastebollar Förbättrad samordning minskar transaktionskostnader Stigande arbetslöshet och ökade socialbidragsutgifter samt arbetslöshetsersättning sätter fokus på den aktiva arbetsmarknadspolitiken, skift från passivt inkomststöd till aktiva åtgärder, endörrslösningar förbättrar de arbetslösas anställningsbarhet Kontroll över lokal arbetsmarknadspolitik Modernisering av sociala skyddssystem

Modernisering av sociala skyddssystem En första typ av reform Öka incitament för att söka jobb Förändra balansen mellan skyldigheter och rättigheter för de arbetslösa En andra typ av reform Etablera nya servicemodeller (gemensamma ingångar) och reformera arbetsförmedlingens verksamhet Bygger på insikten att en ändring av arbetslöshetspolitikens innehåll kräver en reform av styrning och implementeringsstrukturer

Etablering av gemensamma ingångar kan antas Utmana fördelning av ansvar mellan politikområden som är lokaliserade på olika territoriala nivåer (t.ex. socialbidrag och arbetsmarknadspolitik) Ändra relation mellan aktörer, involvera nya aktörer Ha betydelse för klienterna vad det gäller relation mellan skyldigheter och rättigheter

Sex varianter på gemensamma ingångar Jobcentren i Danmark (kommunalisering av arbetsförmedlingen) LAFOS i Finland (integrerat service för långvarigt arbetslösa) UWV WERKbedrijf i Nederländerna (gemensam mottagning för alla bidragssökande) NAV-reformen i Norge (sammanslagning av FK och af, samt samlokalisering med lokala socialkontor) Jobcentre Plus i Storbritannien (sammanslagning av FK och af) Hartz IV i Tyskland (sammanslagning av arbetslöshetsstöd och socialbidrag i Hartz II, gemensam ingång för alla arbetslösa)

Utifrån ett organisations- och arbetsmarknadsperspektiv Uppgifter (bredden) Aktörer Autonomi Styrningsinstrument Närhet Homogenisering av ersättningssystem Sammanläggning av klientkategorier Sammanläggning av aktiva och passiva AMP Work-first orientering (Askim mfl 2009) (Clasen och Clegg 2011)

Gemensamma ingångar ur ett organisationsperspektiv Den stängda dörren (Da, Ne, St) Uppgiftsprofil: Small - koncentrerat på uppgifter inom ett politikområde, fokus på arbetsförmedlande tjänster Uppgiftsprofil: Den öppna dörren (Fi, No, Ty) Holistiskt - arbetsförmedlande tjänster och annat stöd (tvärs över sektorer), mindre bred för NAV efter 2008 Aktörer: Brett spektrum, fokus på arbete, privata aktörer Lokal autonomi/central kontroll: Stark central styrning, ersättningssystem för socialbidragsklienter kopplat till prestation, stor andel privata utförare, kontrakt Närhet: Nära till de arbetslösa, undantag Nederländerna Aktörer: Brett spektrum, multi-professionella grupper Lokal autonomi/central kontroll: Större lokal autonomi när det gäller organisering av åtgärder, lokal variation, komplex styrning (nätverk, partnership) Närhet: Nära till arbetslösa, undantag än så länge Finland

Gemensamma ingångar ur ett arbetsmarknadsperspektiv Work-first orientering Särskilda klientkategorier Nederländerna (socialbidrag försäkrade arbetslösa) Sammanläggning av tidigare separata klientkategorier, aktiveringskrav till större befolkningsgrupper Storbritannien (alla arbetslösa) Tyskland (alla oförsäkrade arbetsföra arbetslösa) Denmark (alla arbetslösa) Humankapital orientering Finland (långvarigt arbetslösa) Norge (alla medborgare)

Båda perspektiven tillsammans Den stängda dörren Den öppna dörren Utvidgad aktivering Ej-utvidgad aktivering Utvidgad aktivering Ej-utvidgad aktivering Work-first orientering Storbritannien (Job centre Plus) Nederländerna (CWI) Tyskland (Hartz IV) Denmark (Jobcentre) Humankapital orientering Norge (NAV) Finland (LAFOS)

Vad kan Sverige lära sig av dessa erfarenheter? Är en gemensam ingång i Sverige önskvärd? Samverkan har varit på agendan i många år Personer med långvarigt behov av offentlig försörjning har särskilt behov av samverkan Var fjärde vuxen uppger att man har två eller flera välfärdsproblem (Social Rapport 2010) Hur ser förutsättningarna ut i Sverige för en gemensam ingång? Trend mot centralisering: ombildning av statliga myndigheter, återförandet av ansvar för arbetsmarknadspolitiken till central nivå, minskat kommunalt inflytande Olika intresse för en gemensam ingång Möjlig struktur? Samordningsförbunden, formaliserad samverkan mellan FK, arbetsförmedling, kommuner och landsting Politiskt ställningstagande

Några centrala utmaningar Ansvarsfördelning (Jämbördiga parter?, spänning mellan standardisering och flexibilitet, oklar ansvarsfördelning, arbetsmarknadspolitik dominerar över socialpolitik) Graden av specialisering (Problem med alltför öppen ingång) Nya styrningsmodeller (Nya styrningsmodeller (t.ex. marknadsmodeller) kan öka institutionell fragmentisering, ökad central kontroll och standardisering kan tydligöra ansvarsfördelningen) Relation skyldigheter och rättigheter (Gemensamma ingångar kan främja introduktionen av striktare work-first principer, utvidga aktiveringskraven till bredare och mer exkluderade grupper, öka skyldigheterna utan att samtidigt underlätta tillgången till nationella aktiveringsprogram)

Tack för uppmärksamheten