Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk plattform Varje barn ska med lust och glädje vilja komma till förskolan. Barn har rätt att lära optimalt utifrån sina förutsättningar och lärandet ska utgå från barns nyfikenhet och intresse. Barns uppnådda kunskaper och gjorda erfarenheter utgör den bas från vilken nytt lärande och ny kunskap tar sin utgångspunkt. Varje barn ska få stöd och utmaningar i relation till sin proximala utvecklingszon och vi ser varje barns utvecklingszon som unik. Vi har alltid den pedagogiska relationen och situationen i fokus. Det är pedagogens ansvar att se möjligheterna och att väcka lust och nyfikenhet. Barn får aldrig bli bärare av problem. Varje pedagog har genom sitt förhållningssätt ansvar för att varje barn utvecklar och behåller sin tro på sig själv, sin egen förmåga och har en positiv upplevelse av att lära sig tillsammans med andra. Pedagogers engagemang och förståelse för sitt uppdrag har stor betydelse för barns kultur-och identitetsskapande i förskolan. Alla pedagoger har enskilt och tillsammans ett ansvar för att verksamheten har ett tydligt barnperspektiv och medverkar till att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag. Lärandet är en livslång process, därför är våra förskolor lärande organisationer som har reflekterande pedagoger. I varje arbetslag ska det pågå en ständig dialog och reflekterande kring barns lärande. Vi är nyfikna och öppna mot omvärlden och vi reflekterar och lär av ny forskning, nya trender och tendenser i samhället. Vår utgångspunkt är att olikheter befruktar varandra och genererar utveckling. Det handlar om ett perspektivbyte, att gå från att betrakta världen utifrån ett monokulturellt perspektiv till ett mångkulturellt perspektiv. Det handlar om att vara medveten om att det finns olika perspektiv och andra sätt att ställa frågor och att uppfatta världen. Ett interkulturellt arbetssätt innebär att skapa miljöer och möten, där olika typer av dialog tillåts och där olika meningar och åsikter är accepterade. Vi tillvaratar och utmanar den kultur som barn lever i. Vi värderar inte utan undersöker, reflekterar och är intresserade och ser och försöker förstå barns värld här och nu.
Barn blir och blir till i den miljö de befinner sig Barn ska erbjudas en pedagogisk miljö med samspel och interaktion i fokus, ska mötas som subjekt och respekteras utifrån sina förutsättningar. Varje förskola ska ha en förståelig och föränderlig pedagogisk miljö utifrån lärandegrunden där barn sätter sina spår. Det skall finnas rum för olika aktiviteter och miljöer och material som är signalstarka. Den pedagogiska miljön skapas och uppstår genom ett medvetet arbete hos pedagogerna och vi ska alltid utmana oss själva genom att fråga oss; ger vi barn möjlighet att använda sin intelligens och kompetens i miljön som erbjuds? Vi har ansvar för att skapa tid för lek, lust, glädje, fantasi, kreativitet, förundran, integritet och upplevelser så att barn kan använda sin kreativitet i en öppen och en bejakande atmosfär. I våra förskolor bejakar vi ett kreativt kaos som en förutsättning för barns identitetsskapande. Vi vet att barns processkapande behöver tid, så därför värdesätter vi barnens tid och lek i alla delar av verksamheten. Pedagogens roll är att vara en medforskande och lyhörd pedagog som är aktivt närvarande i leken. Det är pedagogens ansvar att ge leken plats och ett högt värde i verksamheten. Barn lever sin barndom nu! Med en alltjämt växande globaliserad värld behöver barn möta desto större variationer för att bli välrustade. Det är vår fasta övertygelse att förskolan har stor betydelse för varje barns utveckling och möjligheter i livet. Barns förhållningssätt och inlärning förändras utifrån de sammanhang och de omständigheter de befinner sig i. Barn är inte statiska i sitt beteende utan skapas i samspel med omgivningen. De leker och lär, utvecklar sin identitet, sina förmågor och kompetenser i samspel med andra människor och genom den miljö de erbjuds och vistas i. Därför är det viktigt att vi gång på gång ställer oss frågan: Vilka möjligheter till lek, lärande och utveckling erbjuder vi barn i den här förskolan? Vi vill arbeta i en förskola som gör barn förvånade, nyfikna, vetgiriga och vi vill väcka deras lust att upptäcka mer om sig själva och omvärlden. Vår kunskapssyn tar sin utgångspunkt i: Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet, Fantasi och Förundran. Genom vårt arbetssätt vill vi bidra till barns utveckling så att de känner delaktighet och blir medvetna om sin rätt att påverka sitt vardagsliv och de sammanhang som är meningsfulla för dem. Målet är barn: som leker och bygger vänskap. som tar hänsyn och visar empati. som prövar och har tillgång till många olika uttryckssätt. som argumenterar och tar ställning. som kan orientera sig i olika miljöer och sammanhang. som känner motivation och visar sina styrkor och intressen. med stark tro på sig själva.
Rutinarbete: Så här vill vi att barnen på Blåvingen upplever våra rutiner, och när kommer det en vikarie så vill vi att våra barn blir bemötta på detta sätt. Lämning och hämtning: Detta är en av de viktigaste stunderna på dagen, detta första möte på morgonen kan komma att spegla hela dagen både för barn och förälder. Barn och föräldrar ska alltid känna sig välkomna och en pedagog möter alltid upp barnet på det sätt barnet vill och känner sig bekväm med. Barnets egen vilja styr. Vi bemöter barn och föräldrar på ett professionellt men personligt sätt. Vi försöker skapa relationer med varje barn och förälder vid varje möte så de känner sig trygga när de ska lämna sina barn hos oss. Vi benämner barn och föräldrar vid namn och ger ögonkontakt. Vid hämtning bjuder vi in barnet i samtalet om hur dagen varit, vi pratar med barnen och inte om. Vikarier och ny personal ska alltid presentera sig för barn och föräldrar. Finns behov av att prata om känsliga saker görs detta när barnet inte är med och hör, vi går undan om möjlighet finns eller bokar ett samtal. Matsituationen: Frukost påbörjas ca kl 8.00 och då äter de barn frukost som är här, det barn som sedan kommer sätter sig och äter efter de sagt hej då till sina föräldrar på ett lugnt och tryggt sätt. När barnen ätit färdigt eller de barn som inte äter frukost på förskolan kommer så slussas de in till aktiviteter/stationer som vi pedagoger förberett. Lunch äts ca kl 11.00. Vi äter vid tre bord i två olika rum, detta gör vi för att få ett lugn och en avslappnad pedagogisk måltid där alla får komma till tals och känna att de blir sedda. Efter lunchen är det vila, antingen sov eller vakenvila. Mellanmål äts ca kl 14.00 då vi är två pedagoger vid den tiden så äts detta vid två bord. Oftast äts mellanmålet inne men ibland även ute. Vi vill att dessa situationer ska bli ett lärande, att barnen ska bli självständiga, att de KAN Barnen får turas om att vara dukvärdar med stöd av oss pedagoger och varandra. Barnen får till stor del bestämma själva var det vill sitta under våra måltider. De får ta mat själva och vi pedagoger är där och stödjer barnen att lyckas, hjälper barnen så de tar lagom mycket. Barnen avgör själva när de är mätta.
Vi uppmuntrar till sopsortering(matrester i gröna påsen) och att duka av efter sin måltid. Vi utmanar barnen med att sitta kvar en stund när de är klara, vi vill att det ska bli en matro vid bordet och att barnen ska kunna samtala med varandra och respektera varandra. Hallen: Vår hall är även ett rum där barnen gärna vill vara för att leka, de leker rollekar där, att de åker till olika ställen, vi har lite bilar där samt vår projektvägg där barnen gärna står och reflekterar tillsammans över foton, text och bilder. Vi vill ha en välkomnande atmosfär så alla som kliver innanför dörren känner trivsel. Påklädning ska ske i lugnt tempo med stöd av oss pedagoger. Vi pedagoger uppmuntrar barnen att försöka själva och hjälper till i den mån vi behöver. Vi utmanar barnen att hänga upp sina saker och ställa sina skor på sin plats i hallen. När några barn är klara klär en av pedagogerna på sig och går ut med dessa barn, sen slussas barnen ut varefter de är klara. Gården: Alla barn är allas barn. Vi ansvarar för att skapa stationer för att utmana barns lärande och utveckling. Vi är uppdelade på båda våra gårdar, Övergården och Nedergården. Vi pedagoger sprider ut oss så att vi har en överblick över alla barn och hela gården. Detta ger en trygghet och säkerhet för både barn och pedagoger. Vi pedagoger är delaktiga i barnens lek och samspel för att kunna utmana och utveckla. Vi använder oss även av den gård som är för de äldre barnen, vi går över med några barn regelbudet och ibland med alla. Vi gör detta för att utmana och får att stärka samspelet barn och pedagoger emellan, utvecklar Vi-känslan hos oss alla. Vi byter även barn ibland med äldrebarnsavdelningarna så samspelat mellan äldre och yngre barn utmanas och utvecklas. Toalett, blöjbyte, hygien: Vi har ett skötrum, tvättrum med toalett och en toalett i hallen. Barnen ska känna sig trygga i denna intima situation. Vi ska skapa förutsättningar för att barnen ska få lugn och ro på toaletten. Vi pedagoger finns närvarande för att hjälpa barnen med det de behöver och vill. Vi tvättar händerna inför varje måltid och när behov finns. Vi byter blöjor vid lunch och mellanmål samt vid behov.
Vi erbjuder pott/toaletträning och följer naturligtvis upp när barnet börjat träna hemma men tvingar ingen. Sov- och vakenvila: De barn som sover ligger ute i vagnar under vårt tak utanför Blåvingen, två pedagoger finns tillgängliga för dessa barn så de känner sig trygga och få sina behov av närhet tillgodosedda på de sätt de vill. Vi pedagoger har kontinuerlig uppsikt över barnen som sover. Vi läser saga för de barn som inte har behov av att sova. Vår vision är även att påbörja massagevila för de vakna barnen då de också behöver få tid för avkoppling och närhet. Vi startar upp lugna aktiviteter för de vakna barnen som även de barn som vaknar kan flyta in i när du kommer upp. Städning: Vår vision är att synliggöra lekmaterial och göra det mer lättillgängligt så att barnen lättare kan plocka undan efter sig vid avslutad aktivitet. Vi tvingar inte barnen att städa men uppmuntrar att välja några saker att lägga på rätt plats, var sak har sin plats. I städning/sortering får vi med oss många språkliga begrepp så som färg, form, prepositioner och matematiska termer. Vi värnar om vårt material tillsammans med barnen. Sångsamling: Vi har en sångsamling innan lunch där barnen får välja olika saker ur en låda, påse som symboliserar en sång. Vi använder oss av olika rytmikmaterial som t ex maraccasägg, trummor. Vi klappar stavelser i namn och ord. Barnen utmanas i att våga framträda i grupp, om de vill. Vi vill att all vår verksamhet ska vara lustfylld så ingen tvingas till något de inte vill, dock utmanar vi barnen att våga. Vi har även mindre projektsamlingar. Vi har även samlingar på andra tider på olika sätt när vi känner att behov och vilja finns.
Arbetssätt/ förhållningssätt: Vår vision är att lära oss tillsammans och att utgå från barnens intresse därför har vi valt ett projektinritat arbetsätt. Vi pedagoger fördjupar oss tillsammans med barnen i dem olika ämnesområdena i läroplanen genom att lyssna in och observera var intresset finns. Vår vision är att samla alla tankar, idéer, reflektioner och dokumentationer i projektpärmar som ska stå tillgängliga för både barn och föräldrar. Vi arbetar även mycket med barnens språkliga medvetenhet genom rim, ramsor, sånger, samtal, reflektion och vi ser till att det finns ordbilder på avdelningen. Vi har märkt att barnens intresse för skrift och bokstäver ökat med detta arbetsätt. Även barnens vilja att reflektera över sitt eget lärande tillsammans med oss har utvecklats. Det viktigaste hos oss på Blåvingen är ett positivt, öppet och tryggt klimat, vi vill stödja barnen så de går ifrån vår förskola/avdelning som självständiga och starka personligheter som litar på att de kan. Att de ska våga vara sig själva, säga vad de tycker och att de ska respekterar varandra. Vi arbetar med att stärka barnens självkänsla genom att lyfta fram positiva handlingar, synliggöra och uppmuntrar barnen när de är hjälpsamma mot varandra. Vi har ett tillåtande förhållningsätt dvs vi är lyhörda för barnens egna tankar och idéer, de får vara med att fatta beslut om sin dag här på förskolan, här är det viktigt att vi som pedagoger går in och visar att vi är tydliga ledare och förebilder. Bland det viktigaste är att barnen känner att vi pedagoger lyssna på vad de vill säga och är lyhörda för deras kroppsspråk och mimik innan de kan samtala med oss. Vårt grundläggande värdegrundsarbete fortgår ju hela tiden och vi arbetar ständigt med att barnen ska känna trygghet på förskolan både med sina kompisar och oss pedagoger. Vi pedagoger ska vara en tydlig förebild för barnen i de situationer som uppkommer under dagen. Vi arbetar med att barnen ska våga säga ifrån när något inte känns bra, stop och nej är ord som betyder stop och nej, jag vill inte. Vi använder oss av stoppmetoden dvs barnet sträcker fram handen och säger stopp. Detta har visat sig vara ett tydligt och enkelt sätt för barnen att visa att något inte känns bra. Vi är noga med att bekräfta barnens känslor( både positiva som glädje men också ilska, ledsamhet) i de situationer som uppkommer och hjälpa dem att reda ut dem. Pedagogisk miljö: Vi anpassar miljön och materialet efter barnens ålder och intressen ett exempel är valet av att ha ett akvarium som är en bra samlingspunkt där vi reflekterar tillsammans och stärker vår empatiska förmåga. Vi är under utveckling och har denna termin utökat vår verksamhet då vi nu har barn mellan 1-5 år. De miljöer som finns på Blåvingen just nu är hemvrån, må-
larrum, bygg och konstruktion, djur och fordonslek, vi har även sorteringsmaterial, läshörna, ljusbord, overhead, pussel och spel. Vi har skapat rum i rummen för att få ro i lekandet och en inbjudande atmosfär. Barnen ska få möjlighet att samarbeta och lära av varandra och att arbeta i små grupper anser vi resulterar i mer samarbeta och utveckling av den empatiska förmågan. De yngre barnen ser upp till de äldre, de äldre barnen vill hjälpa och stödja sina yngre kompisar. Gruppkonstellationen av barn just nu påverkar vårt val och uppbyggnad av pedagogiska miljöer. Vilka behov finns och varför finns de behoven? Samarbete förskola hem; Inskolningen är vårt första viktiga möte där vi ser till att bilda en trygg relation både med barnet och föräldrarna. Vi använder oss av en aktiv föräldrainskolning där föräldrarna får en inblick i vår verksamhet och våra rutiner. Föräldrarna är med till en början och få gå ifrån när vi känner att barn och föräldrar är redo för detta. I början är föräldrarna borta en liten stund och tiden ökas successivt. Varje inskolning är individanpassad, alla barn och familjer är olika och vi bemöter detta med respekt så att allt känns bra. Vi ska ta hand om det viktigaste föräldrarna har, deras barn. Under hösten har vi ett föräldramöte där vi presenterat vår verksamhet genom bl.a. ett bildspel och beskrivning av vårt pedagogiska arbete, läroplanen Lpfö 10 och arbetet med likabehandling. Här finns också tillfälle för föräldrarna att komma med frågor, reflektioner och diskutera både med oss pedagoger och med varandra. Under vårterminen har vi utvecklingssamtal där vi erbjuder föräldrarna att komma och samtala med oss om barnens utveckling, deras vistelse på förskolan och det kooperativa (gemensamma) lärandet. Detta samtal är en viktig del av vår verksamhet för att kunna sitta ner och verkligen prata med föräldrarna på ett lugnt och tryggt sätt och fortsätta att bygga på den relationen vid påbörjat vid inskolning och de vardagliga kontakterna. Övriga gemensamma föräldraaktiviteter är grötfrukost, lucia, drop in samt gårdsfest på våren. Till sist- Vi bemöter både föräldrar och barn personligen, vi bekräftar varje barn och förälder genom ögonkontakt och benämning vid namn. Vid lämning finns vi alltid till hands för de barn som behöver lite extra tid efter föräldrarna lämnat. Om lämningen varit orolig återkopplar vi till föräldrarna efter en stund för att berätta hur det gått. Vi uppmuntrar även föräldern att ringa oss under dagen vid oro. Detta ökar föräldrarnas trygghet och tillit så allt känns bra. Trygga pedagoger, Trygga barn, Trygga föräldrar!