Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Relevanta dokument
Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Vad påverkar vår hälsa?

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Råd för en god hälsa

Tio steg till goda matvanor

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Testa dina vanor Hälsotest

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Älsklingsmat och spring i benen

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

6 h &udtips l 4 frukostar

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Råd om mat till dig som ammar

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

o m m at och m otion?

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

WHO = World Health Organization

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Råd om mat till dig som ammar

Testa dina vanor Hälsotest

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

H ÄLSA Av Marie Broholmer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Maten under graviditeten

Årets Pt 2010 Tel

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Mat och dryck för dig som har diabetes

ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kosten kort och gott

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Maria Svensson Kost för prestation

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

Testa dina vanor Hälsotest

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Goda kostvanor - Näringslära

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Kost i skola och barnomsorg

Kost för unga idrottare

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Läsa och förstå text på förpackningar

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Bra mat för seniorer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Varför ska man ha ett balanserat?

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Transkript:

Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland

Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt rön ch g dag. o är rje t, b ruk ger va ar. f j Väl ns fär ördel tt! gla nbåge olika f g r fä eg har : Ät er r r Tips er eft färge sak Olika Ät från matcir kel

Allting börjar med maten. För att ditt barn ska kunna växa och utvecklas på bästa sätt är det viktigt att ditt barn får i sig bra mat. Om ditt barn får möjlighet att utveckla matglädje för att äta varierad mat så kan du som förälder skapa en bra grund för ditt barns hälsa för resten av livet. Det ska vara lätt att göra rätt. För att det ska bli enklare för dig att se till att ditt barn äter varierad mat kan ni äta något från matcirkelns alla delar varje dag. Då får kroppen i sig alla viktiga näringsämnen. Ät en lagom stor portion vid varje måltid tillsammans med mycket frukt och grönsaker. atcirkelns alla delar varje dag

Lagom, regelbundet och varierat är nyckeln. Våra kroppar mår bra av regelbundna måltider. Då blir det också enklare att äta lagom stora portioner och inte småäta. Se till att ditt barn äter frukost, lunch och middag och 2-3 mellanmål varje dag. Nyckelhålet Välj mat som är Nyckelhålsmärkt när du är och handlar i affären. Nyckelhålsmärkt mat är nyttigare för att det innehåller mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare eller mindre fett. De här vanorna är bra för hela familjen! föregå med gott exempel, de vanor du lär dina barn har de med sig hela livet.

Tallriksmodellen Tallriksmodellen kan hjälpa dig att sätta samman ditt barns måltid. Den är uppdelad i tre delar och visar hur olika livsmedel i lagom mängd kan få ditt barn att bli mätt och få i sig de näringsämnen som kroppen behöver. Det är bra om lunch och middag innehåller något från alla av de olika delarna av tallriken. De tre delarna i tallriksmodellen är: Grönsaker och rotfrukter Potatis, pasta, ris, gryn, bulgur eller liknande Fisk, kyckling, kött, ägg eller vegetariskt alternativ Lägg till frukt eller bröd och ett glas vatten eller mjölk

Det är enkelt att byta till bättre produkter som gör gott. + Öka Byt till Grönsaker Baljväxter Frukt & bär Fisk & skaldjur Nötter & frön Produkter av vitt/siktat mjöl Produ Smör, smörbaserade matfetter Veget Feta mejeriprodukter Magra

Ät mer frukt & grönt Det innehåller mycket vitaminer och mineraler. Ditt barn behöver äta två rejäla nävar grönsaker och 2-3 frukter varje dag. Tips! Skiva grönsaker och lägg det på smörgåsen eller ha bär i filen på morgonen. Det är nyttigt med fsk Ät mer fisk och skaldjur, gärna 2-3 gånger i veckan. Välj miljömärkt och variera fet fisk med mager fisk och skaldjur. Ät rätt fett Ditt barn behöver nyttiga fetter när hen utvecklas och växer. Omega-3 och omega-6 fett kan du titta extra efter. Nyttiga fetter finns annars i olika oljor, stek maten i rapseller olivolja. Ät mer fullkorn Byt till fullkorn när ni äter bröd, pasta och gryn. Det innehåller mycket näring och mättar längre. Mjölk, fl & yoghurt är bra Kalcium och D-vitamin är bra för ditt barns skelett och tänder. För att få i sig tillräckligt kan ditt barn exempelvis dricka ungefär en halv liter lättmjölk om dagen. Välj magra mejeriprodukter utan socker, till exempel naturell yoghurt. Ät mindre socker, salt & rött kött Ät mindre godis, kakor och annat med mycket socker i. Undvik söta drycker som läsk och saft. De innehåller bara socker och har inte några vitaminer. Minska på saltet när du lagar mat och använd mer färska kryddor istället. Ät mindre rött kött och mer vegetariskt, fisk eller fågel. ill Begränsa - Produkter av fullkorn Vegetabiliska oljor, oljebaserade matfetter Magra mejeriprodukter Charkprodukter Rött kött Drycker & livsmedel med tillsatt socker Salt

Ut och lek för livet! Ditt barn behöver röra på sig och få motion för att må bra och utvecklas på bästa sätt. Minst 60 minuters aktivitet per dag behöver ditt barn få. Aktiviteterna kan gärna vara varierande för att olika förmågor hos barnet ska kunna utvecklas så som muskelstyrka, snabbhet, rörlighet och koordination. Det är lättare att röra på sig när det är roligt. Låt barnet få testa olika typer av idrotter och aktiviteter som till exempel löpning, dans, eller fotboll. Det är också viktigt att röra på sig i vardagen, här är några tips på hur du kan hjälpa ditt barn att få bra rutiner: Gå en promenad eller cykla Åk och bada eller ta med barnet till skogen Välj trappa före hiss Leka (klättra, gunga, balansera) Gå ut med hunden Hoppa studsmatta eller åk pulka Begränsa skärmtiden och uppmuntra barnen till skärmfria lekar och aktiviteter

För att kroppen ska växa och må bra måste den få återhämta sig.

Ett barn mellan 6-12 år behöver sova 10-13 timmar per natt. Ditt barn behöver sova ordentligt för att både kroppen och hjärnan ska få vila och återhämta sig. På det viset blir ditt barn friskare och starkare. Om ditt barn får för lite sömn kan hen lättare tappa koncentrationen och bli irriterad. Behovet av sömn är olika för olika individer. Sömnen varierar också beroende på ålder. Men barn behöver mer sömn än vuxna. En vanlig dag är det viktigt att det finns en bra balans mellan aktivitet och vila. På kvällen behöver hjärnan varva ner. Om ditt barn har svårt att somna kan det vara bra att inte sitta framför bildskärmen eller titta på TV en timme före läggdags. Här är några tips på hur du kan hjälpa ditt barn att få bra rutiner: Varva ned en stund före läggdags läs en bok eller lyssna på musik Undvik dator, surfplatta och tv innan läggdags Håll regelbundna sovtider vid läggning så att hjärnan lär sig när det är sovdags Undvik större måltider och mycket dryck före läggdags Ge inte barnet något med socker, t.ex. choklad och läsk Skapa en rofylld sovplats Rummet ska vara svalt, mörkt och tyst Låt barnet vara aktiv under dagen det gör det oftast lättare att somna på kvällen

Mer tips hittar du här: www.1177.se www.livsmedelsverket.se Kontakta elevhälsan på din skola 1177.se/Vastmanland