HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 Institutionen för kulturvård DATUM: 2014-11-07 BESLUTAD AV: Institutionsrådet, Kulturvård KONTAKTPERSON: Bosse Lagerqvist
FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål och strategier enligt Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden. Aktiv rekrytering skapar kvalitet satsa på extern och särskilt internationell rekrytering vid alla nyanställningar aktivt rekrytera och stödja lovande unga forskare och ge dem goda arbetsförutsättningar engagera internationellt ledande forskare som gästforskare i varje forskningsmiljö utveckla organisationen för mottagande av gästforskare Utbildningsanknuten forskning med både bredd och spets vidareutveckla vår spetsforskning stödja forskning som stärker utbildning på grundnivå och avancerad nivå arbeta för att förstärka den externa forskningsfinansieringen, särskilt från internationella finansiärer Samverkan över ämnes- och fakultetsgränser satsa på nyskapande forskning i gränslandet mellan etablerade discipliner och stödja lovande ämnesområden utveckla och stödja centrumbildningar som en del av universitetets profil uppmuntra externa forskningsuppdrag som stödjer universitetets verksamhetsinriktning Väl fungerande infrastruktur säkerställa en kvalificerad infrastruktur för forskning uppmuntra samarbete med både lärosäten och andra organisationer i infrastrukturfrågor, såväl nationellt som internationellt lyfta fram den kvalificerade infrastrukturens roll som mötesplats i våra internationella samarbeten 2 (13)
Kreativa forskningsmiljöer utveckla befintliga och skapa nya arenor för möten, seminarier och debatt stimulera gränsöverskridande samarbeten Kvalitetsdriven forskning utveckla verktyg för att kunna identifiera starka och svaga forskningsmiljöer senast 2020 ha genomfört en uppföljning av forskningsutvärderingen RED 10 3 (13)
Prioriteringar och mål 2015 2017 Ett fortsatt högt antal forskningsansökningar (EU, VR, Formas, RAÄ m.fl.) lämnas in årligen. En utökad och förstärkt externfinansierad forskning genomförs i nationella och internationella nätverk. Fler lektorer har blivit docentkompetenta Anläggningarna i Mariestad (Trädgårdsmästeri, Murgård, Byggård, Måleriverkstad) utvecklas till centrala resurser i en nationell infrastruktur för FoU inom kulturmiljövårdens hantverk Handlingsplan 2015 2017 för att uppnå målen Utifrån pågående externfinansierade forskningsprojekt formuleras ytterligare forskningsansökningar, nya samarbeten, ny forskning Ämnesrådet ansvarar för att det gemensamma ämnesområdet kulturvård utvecklas som en strategisk grund för forskningsinriktningar, forskningsansökningar, utbildningsfrågor och samverkansstrategier Strategisk stöttning av lektorer utan extern forskningsfinansiering med krav på motprestation i form av nationell eller internationell publicering, sampublicering, eller konferenspresentationer, alternativt inlämnad forskningsansökan Utifrån ett program för anläggningsbaserad FoU genomförs dialoger och seminarier med potentiella samarbetsparter Verksamhetsplan 2015 Högre seminariet får en strategisk roll att initiera till att nya forskningsansökningar kan formuleras genom att ge rum för diskussion. Det högre seminariet som ett samlande forum för hela kulturvårdsämnet genomförs regelbundet var 14:e dag, och de olika ämnesgrupperna har formulerat strategier för forskningsinriktningar och samverkan Individuella utvecklingsplaner formuleras i dialog (lektorer, forskningsledare, prefekt) En arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att formulera ett program för anläggningsbaserad FoU 4 (13)
UTBILDNING SOM FÖRNYAR Mål och strategier enligt Vision 2020 Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande genom ett brett utbud av fristående kurser. Pedagogisk excellens skapa en pedagogisk akademi i syfte att ge pedagogisk utveckling och meritering en större tyngd ge lärare möjligheter att fördjupa sitt pedagogiska arbete på vetenskaplig och konstnärlig grund genom universitetsgemensamma seminarier om utbildning pröva möjligheten till en särskild pedagogisk karriärväg stimulera utvecklingen av goda pedagogiska miljöer Internationell profil öka det internationella utbytet av studenter, lärare och administratörer stödja utbildningsmiljöer som systematiskt arbetar med internationalisering utveckla spetsutbildningar med global attraktionskraft Både bredd och spets vara ett universitet präglat av mångfald och med hög kvalitet i utbildningarna erbjuda studenterna många utbildningsingångar på alla nivåer utveckla spetsutbildningar, särskilt på avancerad nivå, i nära kontakt med forskningen erbjuda studiegångar för särskilt kvalificerade studenter aktivt arbeta med breddad rekrytering och stärka kontakterna med skolan Både program och fristående kurser svara mot studentkraven på tydliga utbildningsvägar riktade mot yrkeslivet erbjuda ett brett utbud av fristående kurser och särskilt beakta deras betydelse för det livslånga lärandet utveckla modeller för att integrera programkurser och fristående kurser i syfte att erbjuda fler studiegångar öka utbudet av nätbaserade fristående kurser 5 (13)
Bildning och livslångt lärande utveckla modeller för att möjliggöra ett bildningsperspektiv i alla utbildningar aktivt lyfta fram universitetets roll för kunskapsbildningen i samhället och det livslånga lärandet erbjuda uppdragsutbildningar samt genomföra vidareutbildning för olika yrkeskategorier Spetsutbildning på forskarnivå bredda rekryteringen samt kvalitetssäkra formerna för antagning och handledning arbeta för att utbildning på forskarnivå blir en viktig merit på arbetsmarknaden även utanför akademin öka rekryteringen av doktorander med extern anställning utveckla internationella utbytesprogram för studerande på forskarnivå Kvalitetsdriven utbildning senast 2020 ha genomfört en utvärdering av de fristående kurserna senast 2020 ha genomfört en uppföljning av programutvärderingen BLUE11 6 (13)
Prioriteringar och mål 2015 2017 Utbildningsutbudet och finansieringen av utbildningsuppdraget är i långsiktig ekonomisk balans Masternivån innehåller fler fördjupande kurser med internationell attraktivitet baserat på kandidatutbildningarna och pågående forskning vid institutionen Det ska finnas doktorander inom de större forskningsinriktningarna vid institutionen I utbildningsprogrammen är aspekter på miljö och hållbar samhällsutveckling tydliggjorda Handlingsplan 2015 2017 för att uppnå målen Internt: Flera kurser på programmen kan läsas som fristående kurser, fler gemensamma kurser mellan programmen har etablerats, inriktningsmöjligheterna på kandidatnivå är i princip förskjuten till masternivå eller ges som helt fristående kurser. Externt: Fortsatt arbete att säkra en mer uthållig finansiering av hantverksutbildningarna genomförs. Kurser och moment som utgör underlag för uppdragsfinansierade kurser är identifierade. Samverkan sker med högskoleplattform Dacapo för YH-utbildningar Programrådet utarbetar masterfördjupningar i samverkan med berörda program- och ämneskollegier I samband med ansökningar för externa forskningsmedel ska, om möjligt, strategiska ekonomiska avsättningar göras för att tillskapa doktorandanställningar, samt anställning som samverkansdoktorand hålls kontinuerligt öppet som en möjlighet. Samtliga befintliga kurser har prövats mot kriterierna för hållbarhetsmärkning I framtagning av nya kurser prövas de per automatik mot kriterierna för hållbarhetsmärkning. Verksamhetsplan 2015 Nyckeltal för föreläsningskurser, labkurser, verkstads-/ateljékurser har formulerats. Programrådet har tagit fram underlag så att relevanta programkurser också ges som fristående kurser. Programråd och Hantverkslab formulerar underlag för samverkan/synergi mellan HL-projekt och undervisningsmoment. Samverkan med HDK och VGR för att uppnå särskilt utbildningsuppdrag för hantverksutbildningar Fördjupande masterspår för Konservatorsprogrammet är definierade. Masterkurser inom hantverksinriktningen är formulerade. FUR har formulerat en strategi för hur fakultetsanslaget för forskning ska fördelas. Arbets- och delegationsordning för FU är antagen. Programrådet inleder utvärdering av kursutbudet utifrån kriterierna för hållbarhetsmärkning 7 (13)
SAMVERKAN SOM UTVECKLAR Mål och strategier enligt Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av ett ansvarsfullt och engagerat samverkansarbete. Det skapar goda cirklar som ger kunskap till omvärlden, nyttiggör forskningen och stimulerar ett inflöde av nya idéer och kunskap. Det ger universitetet en stark attraktionskraft som samarbetspartner. Utvecklat ansvar för nyttiggörande av forskning arbeta med hantering av kunskapstillgångar i relevanta forskningsmiljöer stärka universitetets arbete med nyttiggörande av forskning verka för att koordinera och utveckla innovationsstöd tillsammans med externa aktörer erbjuda utbildningar inom innovation och entreprenörskap för såväl personal som studenter Stärkt kunskapsutbyte ger högre utbildningskvalitet använda alumner i alla utbildningar i syfte att förstärka kontakten med arbetsmarknaden utveckla arbetsmarknadsanknutna inslag i utbildningen samt verka för att kunna erbjuda intresserade studenter mentorer från arbetslivet öka antalet adjungerade lärare Samverkansarbete ska vara meriterande skapa tydliga incitament för arbete med samverkan arbeta för att samverkan ska vara meriterande för lärare, forskare och studenter Ökad forskningsdialog stärka utvecklingen av populärvetenskaplig forskningskommunikation öka tillgången till dokumenterade forskningsresultat genom open access -publicering och utveckling av en lättillgänglig webbplats vidareutveckla kreativa och gränsöverskridande mötesplatser i samverkan med olika delar av samhället 8 (13)
Kvalitetsdrivet samverkansarbete senast 2020 ha genomfört en uppföljning av IE2011, men utöka utvärderingen till att omfatta hela samverkansuppgiften 9 (13)
Prioriteringar och mål 2015 2017 Vi har en väl fungerande informationsspridning med tydliga kanaler för olika målgrupper och innehåll I samverkan med Mariestads kommun verka för att etableringen högskoleplattform DaCapo har en långsiktig bärkraft Samverkan inom utbildning och forskning är etablerad med relevanta aktörer inom kulturvårdsfältet nationellt, särskilt VGR, Västarvet, Riksantikvarieämbetet, samt med internationella parter såsom Cultural Heritage without Borders Balkan. Handlingsplan 2015 2017 för att uppnå målen En arbetsgrupp arbetar systematiskt med informationsspridning En kartläggning och analys av institutionens internationella kontakter och nätverk har genomförts. Problembaserade utbildningsbehov identifieras i samverkan med Dacapo. Medverkar i formulering av YHutbildningar Medverkar i formulering av fortoch vidareutbildningsbehov Arbetar gemensamt för att utveckla Mariestad till en experimentell plattform för kulturmiljövårdens hantverk Forskningssamverkan inom heritage/conservation science pågår. Utveckling av kurser på masternivå där anläggningar i Visby respektive SVK ateljéer utnyttjas Deltar i aktiviteter inom VGR:s verksamhet för att etablera ELC, särskilt de internationella nätverken. Student- och läraraktiviteter genomförs regelbundet i samverkan med CHwB Balkan Verksamhetsplan 2015 Arbetsgrupp är tillsatt, kommunikationsplan antagen Medverkar i YH-ansökan om traditionellt måleri Samverkar med BioEnv och, Geovetenskap i utveckling av masterkurser inom växt- och landskapsrelaterade frågor. Former för systematisk samverkan mellan Konservatorsprogrammet och SVK samt Raä/Visby, är överenskomna Är en diskussionspart gentemot VGR i frågor kring etablering av ett landskapsobservatorium (ELC) Studenter genomför praktik på Balkan och möjligheter till personalmobilitet har identifierats 10 (13)
Hantverkslaboratoriet är genom regelmässig samverkan med nationella och internationella aktörer ett erkänt och attraktivt centrum för kulturvårdande/hantverklig FoU Etablering av kriterier för gesälloch mästarprov i samverkan med berörda branschorganisationer. Byggnadsvårdskonventet är en återkommande resurs för byggnadsvårdsbranschen. Hantverkslaboratoriet koordinerar ett nätverk av resurser som en nationell infrastruktur för hantverklig FoU, och där anläggningarna i Mariestad har en central roll. Den nya organisationen genomförs, styrgruppen har ett överenskommet tydligt uppdrag, avtalsformen är etablerad för att reglera samverkan med finansiärer. Byggnadsvårdskonventet genomförs under hösten 11 (13)
ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Mål och strategier enligt Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 ska ha ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på alla nivåer. En socialt hållbar miljö arbeta aktivt med likabehandlings- och mångfaldsfrågor regelbundet följa upp jämställdheten mellan kvinnor och män främja normer som leder till att både anställda och studenter behandlar varandra med ömsesidig respekt tillämpa nolltolerans mot avvikelse från grundläggande etiska principer Aktivt ledar- och medarbetarskap tydliggöra och utveckla ledarskapet på alla nivåer införa medarbetarutbildning för alla anställda stärka möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling En lärande organisation öka samverkan inom universitetet, såväl mellan olika ämnesområden som mellan akademisk och administrativ personal motverka administrativa och ekonomiska hinder för samverkan över fakultets- och institutionsgränser stimulera internationellt utbyte för administratörer utveckla den digitala infrastrukturen och stärka den interna kommunikationen Kvalitetsdriven arbetsmiljö Därför ska vi vart tredje år: genomföra en arbetsmiljöundersökning för alla medarbetare genomföra en undersökning av studenternas och doktorandernas arbetsmiljö genomföra en undersökning av arbetsmiljön för chefer på alla nivåer 12 (13)
Prioriteringar och mål 2015 2017 Institutionens verksamhet präglas av en jämlik och jämställd atmosfär Institutionens verksamheter, planer och strategier är tydliga, transparenta och tillgängliga för institutionens medarbetare Genom institutionsråd, ledningsråd, programråd, forskarutbildningsråd, ämnesråd, samt arbetsmiljökommitté, är institutionens ledningsfunktioner och processtyrningar tillgängliga för medarbetare för kommentarer, kritik, önskemål, etc Samverkan mellan det administrativa stödsystemet och kärnverksamheterna är väl fungerande Handlingsplan 2015 2017 för att uppnå målen Jämställdhetsplan uppdateras årligen. Samtliga medarbetare har en kompetensutvecklingsplan En kommunikationsplan för internt riktad information har formulerats Institutionens nyhetsblad med intern och extern information kommer regelbundet till varje medarbetare Personalmöten hålls regelbundet på respektive ort Lokala delegationsordningar med uppdrag, roller, ansvar och befogenheter för områdena a) Utbildning (grund- o avancerad nivå), b) Forskarutbildning, samt c) Arbetsmiljö/miljöledning/skydd och säkerhet, har formulerates och uppdateras årligen av institutionsrådet Det systematiska arbetsmiljöarbetet leds genom en institutionsövergripande arbetsmiljökommitté och lokala (Mariestad respektive Göteborg) arbetsmiljögrupper Ledningsrådet svarar för översyn och utveckling av former för samverkan mellan den administrativa stödstrukturen och kärnverksamheten, vilket leder till uppdatering av de lokala delegationsordningarna Verksamhetsplan 2015 Medarbetarsamtal ska särskilt fokusera komptensutvecklingsbehov Likabehandlingspolicyn omformuleras till en likabehandlingsplan i enlighet med GU:s riktlinjer Uppdraget för kommunikationsplanearbetet är bemannat På institutionens hemsida redovisas grafiskt institutionens matrisorganisation, samt bemanningen av ledningsfunktioner och chefsuppdrag Delegationsordningarna har behandlats i IR och fastställts genom prefektbeslut Skriftliga delegationer har getts till miljösamordnare, KLARA-ansvariga, laboratorieansvariga och verkstadsansvariga Respektive verksamhetsråd identifierar problem och möjligheter i samverkan mellan stödstrukturen och kärnverksamheten 13 (13)