DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER

DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER Det finns minst 900 bygdedräkter i Sverige, ca 600 kvinnliga och 300 manliga. Vad vet vi om dem mer än möjligen hur de ser ut? Det vill säga, vad vet vi om deras bakgrund, vilka som tog initiativ till att ta fram dem, var de hittade sina förebilder osv? Svar: Inte så mycket. Eftersom det oftast varit kvinnor som varit engagerade i arbetet med bygdedräkterna är detta en drygt hundraårig kvinnohistoria som väntar på att bli skriven. Samtidigt är det också en lika lång bygdehistoria eftersom en bygdedräkt ofta ses som en symbol för sin bygd. Även den historien bör bli skriven. Att skriva en bygdedräkts historia är inte gjort i en handvändning, de flesta har en ganska lång och ofta skiftande historia. Det går därför oftast inte att bara skriva en berättelse, utan det kanske måste bli flera, både i tidsföljd och parallella. Detta är ett arbete som vi tror lämpar sig bäst att utföra i grupp, till exempel i en studiecirkel. Svenska Folkdansringens Dräkt- och slöjdsektion har därför gjort ett förslag till en studieplan som en cirkel kan arbeta efter. Det är inte säkert att planen går att följa kronologiskt. Det kan vara så att momenten måste genomföras i en helt annan ordning. Det har ingen betydelse, det viktiga är att så mycket som möjligt kommer med. Berätta hellre för mycket än för lite. Men för att uppgiften inte ska kännas helt övermäktig är det bra att börja med en avgränsad del av studieplanen. Det cirkeln således ska göra är att bidra till att skriva över hundra års kvinno- och bygdehistoria. Det är en betydelsefull och sannolikt mycket intressant uppgift! Vi skulle uppskatta om er studiecirkel höll kontakt med Svenska Folkdansringens Dräkt- och slöjdsektion. Till att börja med kan det ske via e- post eller telefon till Ulla Centergran, ulla.centergran@comhem.se, telefon: 031-52 51 71 eller mobil 070-33 44 774. Så småningom hoppas vi att det kan ske via Folkdansringens hemsida som är under ny uppbyggnad. 1

FÖRSLAG TILL STUDIEPLAN SYFTE Syftet är att skriva en bygdedräkts historia. Detta ska ske ur framför allt två perspektiv. Den ska dels ge en beskrivning av de personer, troligen framför allt kvinnor, som arbetat och förvaltat bygdedräkten under 1900-talet fram tills nu, dels beskriva själva dräktens tillkomst och förändring under sitt levnadslopp i samma tidsperspektiv. DEFINITIONER OCH BEGREPP Med folkdräkt menas här en dräkt med ett lokalt särpräglat utseende, som användes av bondebefolkningen i vissa bygder i det självförsörjande bondesamhället. I de flesta bygder slutade man använda folkdräkter under 1800- talets sista hälft. I det här sammanhanget räknas även det som vi nu kallar folkligt mode till folkdräkterna. Med bygdedräkt menas i detta sammanhang alla svenska dräkter som använts/används sedan sekelskiftet 1900. Det innebär att en bygdedräkt kan vara en i det närmaste exakt nyproduktion av en gammal folkdräkt, likaväl som en helt nykomponerad dräkt som endast bygger på föreställningen om hur en folkdräkt såg ut. De flesta bygdedräkter består dock av olika plagg från samma bygd som satts samman till en helhet. Om någon någonsin varit klädd på detta sätt vet vi inte. I de allra flesta bygder hade bondebefolkningen slutat använda folkdräkt när andra sociala grupper började använda denna typ av klädsel. I ett fåtal bygder användes dock folkdräkter och bygdedräkter parallellt runt sekelskiftet 1900. Bygdedräkterna användes då av andra sociala grupper och i andra sammanhang, än folkdräkterna, som fortfarande var den lokala befolkningens vanliga kläder. Detta kan framställas i grafisk form på följande sätt. TID FOLKDRÄKT Före industrialiseringen (före 1870-talet) BYGDEDRÄKT Efter industrialiseringens genombrott (omkring 1890) RUM Lokal utbredning Anknyter med sitt namn till en bestämd bygd, men används även på många andra platser. SOCIAL MILJÖ Endast allmogen Alla sociala grupperingar ANVÄNDNING FORM Kläder för olika slags tillfällen Variation efter tillfälle och person Enstaka tillfällen, speciella ändamål Stereotypa - saknar oftast utrymme för personlig variation 2

KÄLLOR Den allra bästa källan där vi kan hämta kunskap är levande människor, helst sådana som själva varit med i arbetet med dräkten och/eller använt den. Andra källor är: tidningar från tiden, hembygdsböcker, dräktlitteratur, museernas och hembygdsgårdarnas dräktsamlingar och arkiv, numera kanske också internet. En fantastisk källa som vi har tillgång till under hela undersökningsperioden är bilder. Glöm inte dem! FRÅGOR ATT ARBETA MED Om dräktens tillkomst 1. Vilken dräkt (dräktområde) gäller det? Illustrera med bild (bilder) 2. När togs den fram, alternativt när började den användas som bygdedräkt? 3. Varför ville man ha en egen bygdedräkt? 4. Vem eller vilka var initiativtagare? Namn, yrke, ålder. Beskriv varje person. Ta gärna med bilder på dessa personer, om möjligt klädda i dräkten i fråga. 5. Vem eller vilka genomförde projektet? Namn, yrke, ålder. Beskriv varje person. Ta gärna med bilder på dessa personer, om möjligt klädda i dräkten i fråga. Hur genomfördes arbetet? 1. Hade man någon generell bild av hur en bygdedräkt skulle se ut? Hur såg den ut? 2. Fanns det någon hel dräkt eller enstaka plagg som användes som förlagor? 3. Om några originalplagg saknades hur ersattes dessa? (Lån från närliggande bygder, arkivmaterial eller annat?) 4. Vilka andra källor användes i sådana fall? (Bouppteckningar, bilder, reseberättelser o. dyl.) 5. Hur motiverade man de val som gjordes? 6. När det gäller folkdräkter som återupptagits (= fått ett nytt liv som bygdedräkter) måste det också ha gjorts olika val under dräktens levnadslopp. Här finns det ju ofta många plagg av olika slag bevarade. Hur gjorde man då? Alla bevarade dräktplagg har ju knappast kunnat nyproduceras. Vad valde man och vad valde man bort? Hur motiverades dessa val? Har man återupptagit andra plagg än de ursprungliga vid senare tillfällen? Finns det några berättelser om olika plagg, vad som ska användas när osv.? Skriv ner dem. 7. Om det helt saknades förlagor, hur gjorde man då? Försökte man anknyta dräkten till bygden på något speciellt sätt? (Kommunvapen, landskapsblomma eller liknande) 3

8. Förekom det diskussioner om bygdedräktens utseende? Vad var man i så fall inte överens om? Hur löstes problemen? 9. Invigdes dräkten på något särskilt sätt? Berätta när, var och hur. Illustrera gärna med bilder. Skrevs det om detta i någon tidning och/eller hembygdsbok? 10. Hur har själva dräkten dokumenterats? Finns det vävnotor, tygprover, mönster och arbetsbeskrivningar? Var finns detta material nu? Var finns originalplaggen nu? Om dräktens fortsatta levnadslopp 1. Vad har hänt med dräkten sedan den togs i bruk/fortsatte användas? Har den förändrats på något sätt? Har dessa förändringar varit avsiktliga eller har det bara blivit så? Illustrera med bilder från olika tidpunkter. 2. Om det har gjorts medvetna förändringar när skedde dessa och av vem eller vilka? Hur motiverades detta? Illustrera med bilder. 3. Hur har dessa förändringar uppfattats i bygden? Har förändringarna accepterats eller resulterade det i att det numera finns flera olika varianter (tolkningar) av dräkten i bruk? Illustrera gärna med bilder. (Helst med tidsangivelser.) 4. Vilka har förvaltat bygdedräkten sedan den togs i bruk? Berätta om dessa personer. Namn, yrke, ålder. Ta gärna med bilder på dem, helst klädda i sin version av dräkten. Varför har de intresserat sig speciellt för bygdens dräkt? Hur har de arbetat och med vad? ARKIVERING 1. Hur kommer studiecirkelns forskning att dokumenteras? På papper eller digitalt? Tänk på att digitala medier blir föråldrade mycket snabbt vilket kan medföra att materialet kan bli oåtkomligt. 2. Var kommer denna dokumentation att förvaras (lokal-, läns- eller riksnivå)? 3. Kommer den att finnas tillgänglig för andra i framtiden? DRÄKTEN I FRAMTIDEN Vad kan ni göra för att trygga denna bygdedräkts framtid? 4

LITTERATUR Arnö-Berg, Inga och Hazelius-Berg, Gunnel 1975: Folkdräkter och bygdedräkter från hela Sverige. Västerås. Bergman, Ingrid 1969: Kring dräktskicket i Åhl. Bidrag till Åhls socken historia. Insjön Björkqvist, Lennart 1935: Heimbygdas folkdräktsparad och spelmansstämma 1935. I: Jämten, Heimbygdas Tidskrift. Östersund. Björkroth, Maria 1982: Karl Trotzig och Södra Dalarnas sockendräkter. C1- uppsats i etnologi, Uppsala. Stencil. Björkroth, Maria 1991: Från vision till verklighet. I: Återblickar, Bygd och Natur: Årsbok. Stockholm. Borlind, Signe 1967: Bygdedräkterna i Värmland. I: Hemslöjden nr 6. Bäcknert, Ylva 1988: Ockelbodräkten. Studie av en folkdräkts historia. C1-uppsats, etnologi, Stockholm. Stencil. Cederblom, Gerda 1923: Svenska allmogedräkter. Stockholm. Centergran, Ulla: 1986 Folkdräktsrörelsen i Västmanland. I: Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum. Årsskrift. Västerås. Centergran, Ulla och Kirvall, Kicki 1986: Folkdräkter förr och nu. Tradition och sömnad. Stockholm. Centergran, Ulla 1987: Rätt eller fel i folkdräkten. I: Hemslöjden nr 6. Centergran, Ulla 1993: Dräkter i våra bygder. Förteckning över det vi brukar kalla folkdräkter. Stockholm. Centergran, Ulla 1996: Bygdedräkter, bruk och brukare. Diss. Göteborg Centergran, Ulla 2001, 2010: Bohusdräkter, tolkningar under ett sekel. Bohusläns museum, Uddevalla Dahlin, Ingrid 1933: Några anteckningar från dräktuppvisningen i Ljusdal midsommardagen 1933. I: RIG. Eriksson, Lena och Liby, Håkan 2006: Gästrikedräkter, bland nattkappor och tvinnskört. Gävle Granhammar, Ernst 1921: Folkdräktens renässans - en diskussion i Svenska Dagbladet. I: Hembygden nr 2. Grimstvedt, Målfrid 1978: Fra folkedrakt till kjoleklede og bunad. Kvinnedrakt i Flesberg, Numedal på 1800-og 1900-talet. Magisteravhandling i etnologi, Oslo. Stencil. Hazelius-Berg, Gunnel 1939: Levande folkdräkt. I: Hembygden, festnummer. Stockholm. Hazelius-Berg, Gunnel och Nylén, Anna-Maja 1940: Kurs i svenska folkdräkter. Hembygdens studieförbund, Stockholm. Stencil. 5

Heikel, Yngvar 1986: På forskningsresa i svenskbygden. I: Brage, Årsskrift 1974-1986. Helsingfors. Hellner, Brynolf 1956: Några synpunkter på bygdedräkten I: Hembygden nr 6. Jämten 1934, 1935, 1986: Årsbok för Heimbygda, Östersund. Jörgensen, Märta 1903: Något om bruket af nationaldräkter. Falun. Klasson, Ingela 1983: Revitalisering av dräktskicket i Göingebygden i Skåne. C1- uppsats i etnologi. Lund. Stencil. Klein, Ernst 1921: Nationaldräkt, Folkdräkt, Bygdedräkt. Några synpunkter på ett aktuellt spörsmål. I: Svenska Dagbladet 18/3. Klein, Ernst 1934: Äkta och falsk folkdräkt i våra dagar. I: Ystads Allehanda 17/4. Liby, Håkan 1984 a: Folkligt dräktskick och folkdräktsrörelsen i Medelpad. Rapport nr 8, Länsmuseet Murberget. Härnösand. Liby, Håkan 1984 b: Upplandsdräkten - idén som blev en symbol för en kvinnorörelse. Uppsala. Norrbotten 2004: Norrbottens Hembygdsförbund, Norrbottens museum, Årsbok 2003-2004. Luleå Noss, Aagot 1974: Frå folkedrakt til bunad. I: Folklig dräkt. Red Sigfrid Svensson. Lund. Nylén, Anna-Maja 1974: Folkdräkterna och folkdräktsrörelsen. I: Folklig dräkt. Red Sigfrid Svensson. Lund Pedersen, Kari-Anne 1993: Når klaer blir bunad. Magisteravhandling i etnologi. Oslo. Stencil. Persson, Inger 2004: Dräktresa i Örebro län. Örebro Reimersson, Anna-Karin och Liby, Håkan 1998: Bygdedräkter i Västmanlands län. Västerås Rydh, Hanna: 1934 Vår dräkt och vår hembygd. I: Jämten: Heimbygdas årsbok. Östersund Sandklef Albert och Bexell, Rolf 1933 och 1935: Om halländska folkdräkter. I: Vår Bygd. Hallands hembygdsförbunds årsskrift. Halmstad. Trotzig, Karl 1905: Hedemora gamla sockendräkt. I: Södra Dalarnas tidning, 6/4. Wallman, Ragnar 1945: Bygdedräkten berikar de ungas samvaro. I: Ung Vilja. Minnesskrift, utgiven av Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur. Stockholm. 6