Goda exempel på kvalitetsutveckling



Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING 2007

Tallens utvärdering Våren 2013

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

Vårt mål är att skapa ett aktivare boende för äldre med inriktning konst och hantverk. Vi fokuserar på vad som är meningsfullt för våra boende ur ett

Verksamhetens innehåll

Goda exempel på kvalitetsutveckling

Självbestämmande och delaktighet

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Verksamhetsplan 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Vi vill att människor ska leva hela livet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

Trimsarvets förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsredovisning

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA. En magiskt dimension i små barns lärande

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Borgviks förskola och fritidshem

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Välkommen till Lärkans Förskola!

Förskolan Trollstigen AB

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Innehållsförteckning

PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Ta vara på ögonblicken

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Rapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola

LÖVS OMMUN. MM1Ji. Onr. Lena Melin Datum ink,2012. Protokoll Kommunala Pensionärsrådet Se bifogad närvarolista

Vecka 41 är Kulturvecka!

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Årsberättelse 2013/2014

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Information från. Anhörigstödet. våren 2016

Stjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Blästad friförskolor 2010/11

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning 2010

anita Carlsson Mindful garden med ögon känsliga för grönt 1 n

KVALITETSREDOVISNING 2006

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Arbetar du med Sveriges mest inspirerande park?

Fånga stunden! Läsombud och lättläst kvalitet i äldreomsorgen.

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg mars Presentation

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

Välkommen till Håstahöjdens förskola

Tranbärets månadsbrev september 2015

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

LÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Arbetsplan Stockby Förskola

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

FÖRSKOLAN SKOGSBACKENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Transkript:

Goda exempel 2012

Goda exempel på kvalitetsutveckling Solna stad vill genom Omvårdnadsakademin uppmärksamma, uppmuntra och belöna kvalitetsutveckling inom vård- och omsorg med ett kvalitetspris. Utvecklingsarbetet ska vara kvalitetshöjande för personer som tar emot service, stöd och vård inom omvårdnadsförvaltningens verksamhetsområden. Omvårdnadsakademin har instiftat ett Kvalitetspris samt tre Hedersomnämnanden som delas ut under den årliga Kvalitetsdagen. Omvårdnadsakademin vill lyfta fram ytterligare kvalitetsutvecklingsprojekt som, tillsammans med pristagarna, presenteras som Goda exempel i denna folder. Omvårdnadsakademin är omvårdnadsförvaltningens forum för arbetet med att utveckla kvaliteten och höja kompetensen inom vården och omsorgen. Omvårdnadsakademin arbetar för en långsiktig kunskapsutveckling genom att initiera och uppmuntra utbildning och utveckling. Regelbunden samverkan med högskolor och FoU-enheter är en betydelsefull del i det arbetet. Omvårdnadsakademin i Solna stad Annika Wiechel - representant för Äldreakademin E-post: annika.wiechel@solna.se Monica Edenståhl - representant för Omsorgsakademin E-post: monica.edenstahl@solna.se

Vinnare och hedersomnämnanden 2012 Vinnaren kvalitetspriset 2012: Vingens dagliga verksamhet: Ansvar skapar framgång Juryns motivering: Att få ta ansvar att inte göra skillnad gör stor skillnad Hedersomnämnanden 2012 Berga vård och omsorgsboende: En rofylld stund för dig Juryns motivering: En rofylld stund för dig ger välbefinnande till kropp och själ i trygg hemmiljö. Skoga vård och omsorgsboende: Trädgård för kropp och själ Juryns motivering: Trädgården människor möts i grönskande rum för aktiviteter, samvaro och stilla ro. Hallens vård och omsorgsboende: Välkommen till Olivträdet Juryns motivering: Olivlunden - ett lugnt rum för vardaglig gemenskap och samtal om förr och nu. 3

Ansvar skapar framgång! I Waxö Omsorgs dagliga verksamhet, Vingen, ges omsorgstagarna möjlighet att ta ansvar för olika delar i verksamheten. Att ha ett eget ansvarsområde leder till delaktighet, inflytande, nya kunskaper och härliga framgångar. Att få känna sig som en expert inom ett område ger möjlighet att fördjupa sig och få dela med sig av sina kunskaper. Det finns många områden i en verksamhet som lämpar sig att ta extra ansvar för. På Vingen finns ansvarsområden i form av; miljö, brand, städ, bil, affär och kassa. Vissa ansvarsområden är omfattande och kräver mycket samarbete med personalen. Andra ansvarsområden är mindre och har snabbt blivit självständiga uppgifter. Att vara t.ex. miljöansvarig innebär att omsorgstagaren planerar och genomför ett system som underlättar korrekt sopsortering, undersöker hur verksamheten kan minska på elförbrukning och andra miljöförbättrande åtgärder, samt bestämmer och informerar om vad som gäller. För att klara detta behövs nya kunskaper som inhämtas från kurser, internet, biblioteket, tv och radio mm. Den ansvarige samlar in information och bilder och får på så sätt ett eget utbildningsmaterial, som används såväl på Vingen som i andra verksamheter. Den brandansvarige går ronder tillsammans med personal och kontrollerar brandvarnare, släckutrustning och utrymningsvägar. De planerar och genomför brandövningar och utbildningar. På liknande sätt kan många delar av verksamheten passa som spännande ansvarsområden. Arbetet med ansvarsområden leder till många spännande diskussioner och stort engagemang! Det centrala är att det är omsorgstagarens intresse och personliga styrkor som styr arbetet. Det finns områden som kan passa alla och ansvaret anpassas så att det blir mer eller mindre krävande. Att gå kurser och kanske själv leda utbildningar ger nya utmaningar och framgångar. Verksamhetschef, Jannice Gancarz, Vingens dagliga verksamhet, Waxö Omsorg. Telefon 0707-65 47 08. E-post: jannice.gancarz@waxo.se Hemsida: www.waxo.se 4

En rofylld stund för dig På Berga använder vi oss av konst och kultur för att skapa förutsättningar för meningsfullhet för de boende. I begreppet kultur ingår för oss allt det i livet som formar en individ till just den unika person den är och stödjer personens identitet. Mjuk och närvarande beröring är en viktig del av vardagslivet men tyvärr en inte lika självklar del när man blir äldre. Många är medvetna om detta och en av Bergas medarbetare är extra medveten om detta. Med stöd från enhetschef, sjuksköterska och temacoach och tack vare ett gott samarbete i arbetsgruppen på våningen har Erika under en tremånaders period gett en rofylld stund för dig en gång i veckan till sju personer på en våning för boende med demenssjukdom. De rofyllda stunderna har ägt rum inne i den boendes lägenhet som med enkla medel har förvandlats till en salong. En skärm har använts för att skapa ett litet rum i rummet med levande ljus, fotbad och lugn musik om den boende har önskat det. Att därtill ge lätt massage på axlar, armar, händer, huvud, lägga en ansiktsmask, kanske småprata lite har gjort de rofyllda stunderna till en upplevelse för alla sinnen. Vi har tagit tillvara på stunder som har passat de boendes dagsform bäst under morgnar, kvällar och mitt på dagen. Medarbetare har rapporterat om bättre nattsömn hos flera boende i samband med dessa rofyllda stunder. Boende med stela och ömma muskler har efter en rofylld stund kunnat vara mer avslappnade och därför mer delaktiga i omvårdnadssituationer och vid oro har de rofyllda stunderna verkat lugnande. Hela arbetsgruppen har varit med i projektet och följt de positiva effekterna. Erika har fått heldagar avsatta för att fånga upp och handleda intresserade medarbetare på övriga våningar, ge Rofyllda stunder och inspirera till att man med enkla medel kan göra stor skillnad. Temacoach Lina Fridblom, Berga vård- och omsorgsboende, Temabo AB Tel: 0722-520627. E-post: lina.fridblom@temabo.se Hemsida: www.temabo.se 5

Trädgård för kropp och själ Skogas trädgård har långsamt vuxit fram till att bli den fantastiska oas den är idag. Såväl boende, anhöriga som anställda uttrycker ofta stor glädje över den miljö som omger Skoga. Genomtänkt design, planteringar och lustfyllda trädgårdsaktiviteter, skapade den trädgård som nu finns. Terrassen, Örtagården samt Trädgården är tre av de rum som erbjuds. Varje torsdag finns det möjlighet för boende och anhöriga att lyssna på föredrag med efterföljande diskussion samt café. Temat för dessa varierar men med tonvikt på trädgård, växter och kultur. Dessa torsdagar är väldigt populära och fyller en viktig funktion när det gäller mental stimulans. Arbetet med trädgårdsverksamheten startade 2004 och är nu ett naturligt inslag i Skogas verksamhet. Det faktum att de boende med demenssjukdom har blivit fler, bidrar till ett ökat behov av anpassning och utveckling av trädgårdverksamheten. Alla individer ska känna sig sedda och kunna använda utemiljön fullt ut. I trädgården stimuleras många sinnen. Genom t.ex. upplevelsehörna, doftberså och permanent schackbräde utvecklas rum som ska passa pensionärernas olika behov och smak. Även personer med en långt gången demenssjukdom får möjlighet till ökad livskvalitet. Målet är även att förstärka självkänsla och självförtroende hos boende och anhöriga genom den arbetsgemenskap som trädgårdssysslor innebär. Vi vill ge boende och anhöriga en avslappnad, vacker mötesplats där det finns möjlighet att umgås på ett trevligt och otvunget sätt. Man kan spela boule, kasta pil eller äta lunch i lusthuset m.m. Trädgården kan användas som utflyktsmål från de olika våningarna på Skoga. Det goda samtalet blir följden då samtalsämnen kring natur och trädgård är globalt. Natur finns överallt och man odlar i alla länder. Det gör det enklare för personalen att hålla i ett samtal, oavsett etnisk härkomst. Vår vision är att Skogas trädgård kommer att bli ett föredöme och ett gott exempel för alla individer, oavsett ålder, på hur vi kan använda utemiljön för ökad livskvalitet. Trädgårdsmästare/ handledare Ulla Friberg, Skoga vård och omsorgsboende, Humaniora vård och omsorg. Tel: 0707 83 03 09. E-post: ulla.friberg@solna.se Hemsida: www.solna.se 6

Välkommen till Olivlunden På demensenheten Olivträdet har vi ett reminiscensrum Olivlunden. Rummet är en plats där man kan sitta och prata och i lugn och ro minnas gamla tider. Det är möblerat med gamla möbler och saker som ska hjälpa boende att minnas. Många av våra boende är inflyttade Stockholmare, och kommer från andra delar av landet, därför har vi valt att arbeta med landskapsreminiscens. Utifrån ett frågeformulär som lämnats ut till alla våra boende med förfrågan om födelseår, födelseort och uppväxtort har vi skapat Landskapslådor. I dessa lådor finns tids - och platsenligt bildmaterial från Sveriges alla landskap. Det finns även bilder på landskapsdjur, landskapsblommor, landskapsdräkt och landskapsrätter. Rummet är till för både boende med eller utan demensdiagnos. Vi har utgått från levnadsberättelse och kontakt med närstående hos de boende med demensdiagnos. Tillsammans med sin kontaktman kan boende besöka reminiscensrummet. Detta kan ske enskilt med boende och kontaktman eller en grupp med boende som kommer från samma eller närliggande landskap. Vi kan lyssna till musik som har anknytning till landskapen. Med hjälp av landskapsbilder uppnår vi en social samvaro samt skapar samtalsämnen och minns våra ursprung. Genom bilderna startar ofta ett samtal ochsom hjälp finns ett formulär med frågor som kontakmannen kan använda. Lådorna kan även tas med i utomhusmiljö samt till enheterna. Närstående är välkomna att delta. I framtiden kommer vi även att arbeta med minneslådor från olika länder eftersom vi är ett mångkulturellt land. Planerna är att ordna en fest med maträtter från de olika landskap eller länder våra boende kommer ifrån. Landskapsmusik är något vi kommer att utveckla. Att arbeta på detta sätt ger många utvecklingsmöjligheter och kan ändras efter förslag från våra boende och närstående. Verksamhetschef, Inger Pettersson, Hallens vård och omsorgsboende Aleris Omsorg. Tel: 0734 36 78 21. E-post: Inger.pettersson@aleris.se. Hemsida: www.aleris.se 7

Digitala minnen skapar delaktighet Ordet kommunikation betyder ett ömsesidigt utbyte där två eller flera personer integrerar med varandra. Att använda sig av sina minnen och kommunicera dessa är ett grundläggande behov. På Björkgården arbetar vi med bl.a. med interaktiv teknik för att skapa kommunikation Bilder kan vara ett sätt att kommunicera kring minnen. Att använda sig av digitala fotoramar ökar samtalsområden. Genom att bilderna visas rullande över en längre period fäster minnet kvar händelsen lättare. Man hjälper det episodiska minnet, dvs. människans förmåga att komma ihåg sina personliga minnen. Det kan göra att man lättare kommer ihåg sin historia och kan delge den för andra. Man kan även skapa broar mellan den yngre och den äldre generationen genom att använda sig av digitala medier och hjälpmedel. Att använda digitala fotoramar kan vara ett sätt att öka samspelet mellan boende och personal. Det blir lättare att hitta samtalsämnen kring den bild man ser på den digitala fotoramen. Som närstående kan man också få en större delaktighet i sin anhörigs vardag. Man kan exempelvis visa bilder från dagens aktivitet eller veckan fest och därigenom prata om dagen som har varit. Man kan även som närstående ta med bilder från sin egen vardag och på så sätt kunna kommunicera kring det som händer utanför boendet. Dessutom står en digital fotoram alltid framme och man slipper bläddra i tunga album. Man kan även lägga upp bilder kring specifika årstider eller händelser för att på så sätt komma ihåg och prata om gamla traditioner och händelser som man känner igen. På Björkgården arbetar vi för att skapa en miljö som bjuder in till kommunikation och delaktighet genom att bl.a. stötta individen att hitta samtalsämnen och samtalspartners för att på så sätt skapa en meningsfull vardag, ett värdigt liv och välbefinnande i samklang med andra. Verksamhetschef Veronica Ringsäter, Björkgården vård och omsorgsboende, Förenade Care, Tel: 08 705 04 01. E-post: veronicar@forenadecare.com Hemsida: www.forenadecare.com 8

Världen runt - från Ockelbo till Bagdad Måltiden har stor betydelse för våra boendes livskvalitet. Att ha något att sysselsätta sig med ger en meningsfull dag. I Världen runt använder vi måltiden för att skapa aktiviteter. Under en vecka smakar, luktar och känner vi på olika livsmedel samt utforskar olika sedvänjor och kulturer. Veckan avslutas med en måltid. Våra medarbetare och boende bestämmer gemensamt vilket tema de vill utforska. Det kan vara en speciell maträtt från hembygden som ger inspiration till att utforska det lilla samhället, landskapet, landet eller staden. Det kan finnas kända personer eller platser som kan visas på film eller läsas ur böcker och visas på bilder. Någon/ några av våra boende eller medarbetare har egna minnen att dela med sig av och spännande berättelser som alla får lyssna till. Aktiviteten genomförs under en vecka en gång per månad per våning. Under veckan smakar, luktar och känner vi på kryddor, olika livsmedel t ex ost, skinka,korv etc, och frukt och talar om var dessa används till just inom veckans tema. Vi talar om sedvänjor och högtider och hur dessa firas/ firades. Typiska klädesplagg visas om det finns t ex en landskapsdräkt eller en huvudbonad. Avslutningsvis tillagas en maträtt alternativt bakas något som är typiskt för den kulturen/ hembygden. Medarbetarna och våra boende medverkar under tillagningen och sedan äter de tillsammans. Verksamhetschef, Eva Abrahamsson, Frösunda vård och omsorgsboende, Attendo Care, Tel: 08 514 805 45, E-post: Eva.abrahamsson@attendo.se Hemsida: www.attendo.se 9

Här och nu konsten att leva i nuet Många aktiviteter som riktar sig till våra äldre fokuserar på det förflutna. Som ett komplement till detta synsätt arrangerar Oskarsro återkommande aktiviteter som fokuserar på de boendes upplevelser av nuet genom övningar baserade på mindfulness. Mindfulness (eller medveten närvaro) är en metod som härstammar från buddismen som med regelbunden träning ökar förmågan att leva i det som sker i nuet samt bidrar till att utveckla ett fridfullt sinnelag. På senare år har forskningen fokuserats på äldrevården genom s.k. mindfulnessbaserad äldrevård. Träning i medveten närvaro har visat sig förhindra återfall hos personer med depression, fördröja utvecklingen av demenssjukdomar samt förbättra tankeförmågan hos de redan diagnostiserade. (Mcbee 2011). Två exempel på aktiviteter som arrangeras på Oskarsro är följande: Att lyssna på musik i ett tillstånd av medveten närvaro. Deltagarna instrueras att fokusera sitt medvetande till det som finns här och nu genom att lyssna på de ljud som finns innanför och utanför rummet. Detta moment tar ca 2 minuter. Under nästa steg presenteras musiken och de boende blir ombedda att ägna all sin uppmärksamhet på musiken och observera vilka känslor som uppstår. Under aktivitetens gång påminns deltagarna att notera om tankarna far iväg och försöka återgå till lyssnandet. Att använda kroppen i ett tillstånd av medveten närvaro. Sittgymnastiken består av mjuka rörelser som är särskilt anpassade för sittande deltagare. Centralt för övningarna är att observera olika förnimmelser som uppstår i kroppen i rörelse. En annan övning är att de boende ombeds att vara särskilt uppmärksamma på andningen och registrera var den känns mest i kroppen. Denna observation tränar sinnet att slappna av och bli mer medveten i nuet. Mindfulness hjälper våra boende att slappna av och ta tillvara på alla små ögonblick som finns i nuet. Det är trots allt nu vi lever. Shirin Alemdar, Aktivitetsansvarig och diplomerad mindfulnessinstruktör Tel: 08 44 66 560 eller 0739 81 49 88, E-post: Shirin.alemdar@kavatvard.se Hemsida: www.kavatvard.se 10

Kvalitetsdagen arrangeras i samarbete med: FOU nu En forsknings- och utvecklingsenhet i samverkan med kommunerna Solna, Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby och Stockholms läns landsting. FOU nu:s verksamhetsområde är utveckling av vården och omsorgen om både äldre personer och personer med funktionsnedsättning i samverkan mellan olika yrkesgrupper, organisationer och verksamheter. FoU Södertörn FoU-Södertörn är en regional forsknings- och utvecklingsenhet som samägs av nio kommuner söder om Stockholm. FoU-enhetens verksamhetsområden omfattar individ- och familjeomsorgen, funktionshinder samt socialpsykiatrin. Karolinska Institutet Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Stockholms Universitet Universitetet i huvudstaden utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. 11

Solna stad I samarbete med Karolinska Institutet, Stockholms Universitet, FOU nu och FoU Södertörn