Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Relevanta dokument
Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer

Slaget om havet under tångbältet

Del 18 Åtgärdsplan för Ätrans avrinningsområde

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Begäran om samråd om förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten - vattenkraft

Tal Strandbaden H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Restaurering av sjöar och vattendrag

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson

Vattenkraften och miljön

Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde

Hej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på

Praxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version:

Varför behövs uttagsrestriktioner?

Framtida FoU inom Krafttag ål

Hur svårt kan det vara?


Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

Fiskvandring i Smedjeån

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Nytt liv åt flora och fauna.

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Hertings kraftverk, Ätran Falkenberg

1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Energimyndigheten Box Eskilstuna

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken

Meritförteckning för Per Ingvarsson

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Återrapportering av uppdrag om ytterligare reglering av Ätrans vattenflöde. KS

Yttrande över förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av påverkan från vattenkraft

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018

Säkerheten vid våra kraftverk

Birgitta Adell Miljösamordnare

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Avslutande seminarium tisdagen den 2 februari Sammanfattning av presentationer och gruppdiskussion

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Grön infrastruktur från källa till hav

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Bevara Sommens nedströmslekande öring

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Restaurering av små vattendrag 10p Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Dalälvens naturvärden

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.

Breared 1:105 M FL. Tillhörande detaljplan för. Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K. Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek

Naturskyddsföreningen i Bohuslän. Hallands Naturskyddsförening Tommie Fagerberg, ordförande

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Kan vi förebygga vattenbrist?

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Vattenmiljö och vattenkraft i balans. Jenny Liökel, verksjurist Johan Kling, verksamhetsstrateg

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Modellverktyg för utvärderingprioritering. Dagens upplägg. Kjell Leonardsson. 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort)

Kammarkollegiet. Grundat 1539

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Yttrande avseende samråd. samrådsunderlag som anges ovan. Av denna anledning vill Arvika Kraft AB inkomma med yttrande.

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar?

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Transkript:

1(5) 2019-03-29 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna som omfattas av den nationella planen för omprövning av vattenkraften ska omprövas under en 20-årsperiod. Hav efterfrågar synpunkter på sin hemsida: Vi har tagit fram ett kriterium för miljöbedömning som använts under hela 20- årsperioden. Syftet med kriteriet är att säkerställa att områden med höga naturvärden omprövas tidigt. Kriteriet innehåller fyra delfaktorer: 1. Skyddade arter som påverkas negativt av vattenkraft 2. Ål 3. Lax 4.Flodpärlmussla För de HARO som ni föreslår ska justeras tidsmässigt behöver vi ett förslag på ny tidpunkt samt tydligt motiv till detta. Mejla era synpunkter till gerd.lejdstrand@energimyndigheten.se senast den 2 april. Ange namn och idnummer på de HARO som du vill lämna synpunkter på. https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/samverkansomraden/programvattenmiljo-och-vattenkraft/nationell-plan-for-omprovning-av-vattenkraft/utkast-tilltidplan.html Enligt Myndigheternas åtgärdsfördelning föreslås att ett förutbestämt antal KWh skall användas för miljöåtgärder i Ätran. Enligt Myndigheterna är Ätrans naturvärde klassat till 0,3-0,4 på en skala från 0-1. Synpunkter: 1. Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) tillåter inte att myndigheterna begränsar åtgärdsförslaget i HARO 103 Ätran till ett begränsat antal kwh utan att ha angett behovet. Ätran är ett av våra mest välundersökta vattendrag avseende naturvärden. 2. Myndigheternas förslag på prövningsgrupper i Ätran följer länsgräns vilket inte harmonierar med WFD. Vandringsfisken är en viktig grund och laxen nyttjade tidigare omfattande lekområden i Västra Götaland (ex Skåpanäs forsar). Ålen hela HARO. 3. Myndigheternas klassning av HARO 103 Ätrans naturvärden, som ett av de lägst klassade HARO med värdet 0,3 0,4 kan starkt ifrågasättas. 4. N 2000 området i Ätran och däri utpekade värden påverkas av förslaget på ett sätt som inte är förenligt med art- och habitatdirektivet. (92/43/EEG) 5. Myndigheternas förslag följer inte rådsförordning (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. 6. Myndigheternas förslag följer inte de nationella miljömålen om "Levande sjöar och vattendrag" samt "Ett rikt växt- och djurliv". 7. Myndigheternas förslag med omprövning av Ätran 2038-2039 innebär att rådande förhållanden permanentas i ytterligare 20 år innan omprövning påbörjas. 8. Med anledning av nu rådande missförhållanden i HARO 103 Ätran, föreslås att omprövning påbörjas snarast eller senast 2020 samt att prövningen skall styras av modern miljölagstiftning och inte av ett visst antal fiktiva kwh.

2(5) 2019-03-29 Skäl för föreslagen tidigareläggning av omprövning enligt de av er föreslagna kriterierna för miljöbedömning: Nuvarande naturförhållanden: Länsstyrelsen i Hallands län har nyligen 2018 beräknat nettovärdet av Ätrans lax (fråndraget åtgärdskostnader i Herting och energiförlust) i endast Falkenberg till 64 miljoner kronor. Ätrans HARO är 3342 kvadratkilometer och värdet av ålen är större än laxens värde. Ätran har ett genetiskt unikt, ursprungligt atlantlaxbestånd som är ett av västkustens mest resilienta. Ätran platsar som indexälv för internationellt laxarbete i NASCO och ICES. Ätran har bestånd av sländor som här har sin enda förekomst i Skandinavien. Ätran har förekomst av Majfisk och Staksill. Ätran är ett av västkustens starkaste fästen för havsnejonöga och flodnejonöga. Ätran och Högvadsån med biflöden har ett av västkustens rikligaste bestånd av stormusslor såsom flodpärlmussla, äkta målarmussla m.fl. Nuvarande missförhållanden: Ätrans torrfåra vid Ätrafors är ett N2000 område som torrläggs med jämna mellanrum. (se bild nedan) Torrfårorna vid Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen är ömsom vattenförande och ömsom torrlagda. Minimiflöde vid Ätrafors skulle utan övrig åtgärd tillföra en förekomst av ca 54 400 laxyngel och ca 5 600 ålyngel. Detta skulle ge underlag för återkomst av goda bestånd av flodpärlmussla. Länsstyrelsen i Hallands län har i sitt åtgärdsprogram för Ätran föreslagit åtgärder vid Ätrafors. Om lax och ål fick åtkomst till nämnda torrfårors forna lek- och uppväxtområden (9,75 km) skulle det ge underlag för ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel. Vattenmyndigheterna har definierat behov och föreslagit åtgärder med uppströms och nedströms konnektivitet och minimitappning i torrfåran vid alla dessa kraftverk. http://www.vattenmyndigheterna.se/sitecollectiondocuments/sv/vasterhavet/publika tioner/samradsdokument/åtgärdsplan%20för%20ätrans%20avrinningsområde.pdf Ålynglen stängs ute från uppväxtområden och kan inte vandra längre än till Ätrafors (bild) och Ödgärdet i Högvadsån. Tusentals rödlistade musslor dör vid regleringen av kraftverksmagasinen. (bild från Ätraforsdammen hösten 2018) Ätran och Lagan hade fordom en uppvandring av ca 1 miljon ålyngel. Produktionen av ål var enorm till antal och värde. Nu dör i stort sett all ål inom Ätrans HARO på kraftverkens galler och i kraftverkens turbiner. Bild på döda honålar vid kraftverk hösten 2018. Bild på död honål, med ca 3 miljoner romkorn/kg, vid Yngerdsfors kraftverk 2019-03-28. Samma dag noterades 3 döda ålar på gallren vid Ätrafors kraftverk. Flyktöppningarna som installerats av bolaget vid Ätrafors för att ta hand om ålen är stängda med galler vid ålens vårvandring 2019! Hundratals laxar stängs inne och dör vid Ätrafors (bild + se film). Här är det stopp och nolltappning inom N2000 området i Ätran. Nolltappning råder även vid Ödgärdets kraftverk uppströms N2000 området i Högvadsån! Lekbottnar nedströms torrläggs. https://www.youtube.com/watch?v=7vw2h-ygdmm)

3(5) 2019-03-29 Myndigheternas förslag att dessa missförhållanden skall pågå i ytterligare 20 år utan prövning är inte förenligt med modern nationell och internationell miljölagstiftning! Diarienummer önskas som bekräftelse på att dessa synpunkter mottagits av handläggande myndighet. Med vänliga hälsningar Ingemar Alenäs Solstigen 3 311 64 Vessigebro 0738451853 www.ingemar.alenas.se Ovan: Levande och döda åfåran vid Ätrafors. Nedan: Döda musslor i Ätraforsdammen.

4(5) 2019-03-29 Dödade, gallerskadade, lekvandrande ålar vid Yngeredsfors kraftverk hösten 2018 och våren 2019. Nedströms vid kraftverket i Ätrafors låg tre döda ålar på gallret 2019-03- 28. Vid kraftverkspassage uppströms (Skåpanäs, Skogsforsen, Bällforsen) dör ca 70% av de lekvandrande ålarna per kraftverk. 100 st. ålar till Skåpanäs ger 30 till Skogsforsen, ger 9 till Bällforsen, ger 3 till Yngeredsforsen etc. Proceduren upprepas varje år, varje vår och höst vid varje ålvandring. Varför försvinner ålen?

5(5) 2019-03-29 Ovan: Varje sommarnatt klättrar och omkommer ålynglen på dammen vid Ätrafors. Nedan: Vid torrläggning fångas och dör fiskar i döda åfåran vid Ätrafors.