Antagen av Styrgruppen

Relevanta dokument
Vård- och stödsamordning

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Utbildning, handledning och implementering av vård- och stödsamordning i LGS-området

Lokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Utbildning, handledning och implementering av vårdoch stödsamordning i Göteborgsområdet

Basniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning

Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra?

Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete

Socialtjänstens roll i Vård- & stödsamordning

Temagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Några ord om att implementera. Faser i implementeringsarbetet. Örebro. Fem missförstånd om förändringsarbeten

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016

Resursgrupps ACT (RACT)

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Bilagor. Struktur för samverkan på lokal nivå. Chefsgrupp/lokalt chefsnätverk. Utvecklingsgrupp/Vård- och stödsamordnargrupp

Vård och stödsamordning i Dalarna

Handlingsplan Länsstyrgruppen för psykiatri för uppföljning av landstingets och kommunernas samverkansöverenskommelse

Uppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum

Uppföljning av handlingsplan samt reviderad handlingsplan 2016 utifrån inventeringen psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Vård- och stödsamordning / Case Management. Kommunerna och Region Kalmar län - i samarbete

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Mottganingsteamets uppdrag

Guide för LOKALA RUTINER FÖR VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING. Samordnad Individuell Plan (SIP)

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

Handlingsplan

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Årsrapport CM/RACT implementeringen Gävleborg 2017 till Ledningsgrupp för överenskommelse psykisk hälsa/länsledning.

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Projekt samsjuklighet

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Vårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår

Lokal överenskommelse

Handlingsplan för NOSAM Östra Göteborg 2018

Temagrupp Psykiatri Ordförande: Hugo Wallén Processledare: Edita Paljevic

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun

Införandet av arbetsmetoden CM/RACT i Gävleborg Projektplan samt uppdragsbeskrivning för implementeringsledaren

Uppdrag psykisk hälsa 2017 års reviderade handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin 2018

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

Samverkan - avtal och överenskommelser Majorna-Linné

Praktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Psykisk funktionsnedsättning

Plan för Funktionsstöd

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

PRIO - analys och handlingsplan

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Implementering rekommendation. Kontinuitet och samarbete. nationellasjalvskadeprojektet.se

Validand och valideringshandledare

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

Handlingsplan 18 år och äldre

Planeringsfas RACT Flik 3. analys, prioritering målformulering och första resursgruppsmötet

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Sammanfattning av Samverkansdialogen

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

Stöd för analys och handlingsplan

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Evidens. vård och utbildning

Transkript:

Handlingsplan för implementering, utbildning och handledning gällande Vård- och stödsamordning 2019- Mellan Region Sörmland, Eskilstuna Kommun och Strängnäs Kommun Antagen av Styrgruppen 2019-02-01

INNEHÅLL Vård- och stödsamordning... 3 Vår vision... 4 Syfte... 5 Implementeringskomponenter... 5 Projektledare... 6 Organisation... 6 Metodstödjare... 7 Implementering av verksamheter... 7 Utbildning... 11 Informationstillfälle... 12 Baskurs... 12 Vård- och stödsamordningsutbildning... 12 Fortsättningskurs vård-och stödsamordning... 13 Planering av utbildning och handledning 2019-... 13 Organisation för styrning, samverkan och för att säkra kompetens... 14 Uppföljning på brukar-, enhets- och verksamhetsnivå... 16 2

VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING Vård- och stödsamordning (VOSS) är en samverkansmodell som skapar ett ramverk för samverkan samtidigt som det är en manualbaserad och brukarstyrd metod. Den ger brukaren/patienten möjlighet till ett utökat inflytande över sin vård och rehabilitering och stöd i vardagen. Metoden grundar sig i ett delat beslutsfattande, vilket innebär att insatser anpassas efter individens behov och förutsättningar till delaktighet och alla beslut kring vård och stödinsatser utgår från individen och vård- och stödsamordnares gemensamma beslut. Individens delaktighet i beslutsprocess och upprättande av SIP är en grundförutsättning för samordnade insatser. SIP är integrerat i VOSS och är ett verktyg för den framtida gemensamma planeringen. Personcentrerad vård (PCV) innebär ett partnerskap mellan patienter/närstående och professionella inom vård, omsorg och rehabilitering. PCV innebär att respektera och bekräfta personens upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom, samt att arbeta utifrån denna tolkning för att främja hälsa med utgångspunkt i vad hälsa betyder för just denna enskilda person. De grundläggande värderingarna i den personcentrerade vården har stark sammankoppling med grundläggande värderingar som är VOSS. Det psykosociala metodikprogram som ofta används i Vårdoch stödsamordning är RACT (resursgrupps-act), tidigare också benämnt som Integrerad Psykiatri (IP), och är ett evidensbaserat program med gott forskningsstöd. I vårdoch stödsamordning ligger stort fokus på att programmets olika delar används i nära samarbete mellan brukaren, närstående, psykiatri och socialpsykiatri. VOSS metoden innehåller två faser, Kartläggningsfasen och Arbetsfasen. Kartläggningsfasen innebär en kartläggning av individens förändringsönskningar, hinder och resurser. Den utgör underlag för vidare planering av mål och delmål samt stöd och insatser för att brukaren ska kunna följa sin planering. Kartläggningsfasen utmynnar i en Samordnad individuell plan (SIP). Inom tre månader efter det att vårdoch stödsamordnarna haft sin första kontakt med brukaren bör man hålla det första SIP-mötet. Följer man metoden blir resultatet en väl förberedd SIP, med tydlig målsättning och arbetsfördelning. 3

Efter det första SIP-mötet bildas en resursgrupp och övergår till arbetsfasen. I arbetsfasen fokuserar man på att uppnå brukarens mål och delmål enligt SIP. Arbetet utgår från arbetsbladen för stresshantering, kommunikationsträning, social färdighetsträning och psykopedagogisk utbildning i manualen. Resursgrupp består alltid av brukaren och vårdoch stödsamordnarna. Övriga deltagare väljer brukaren själv, med fördel ingår närstående. Närståendes medverkan ger, förutom ett ökat stöd för brukaren, minskad upplevd börda, stress och oro hos de närstående själva. Metoden bygger på forskning som bl.a. visar att brukarens närstående är centrala för ökad möjlighet till delaktighet och självbestämmande. VÅR VISION Nuläge för respektive kommun och psykiatriska kliniken är att det finns flertal identifierade personer med återkommande inläggning av slutenvård och som inte tar emot erbjudna insatser. Dessa personer får beviljade och utförda insatser av god kvalité, likaså får de vård av god kvalité. Utifrån ett professionellt perspektiv är det bra bedömda insatser. Trots detta når vi inte det mål som ligger framför oss, att dessa personer ska få en ökad livskvalité och självständighet. Trots detta förmår vi inte planera för de insatser som brukaren anser att den är i behov av för att nå sina önskade förändringar och mål i sitt liv. Vår hypotes är att när insatserna utförs parallellt mellan organisationer och verksamheter kan effekten bli kontraproduktiv personen förlorar sin centrala plats vårdkedjan. Vi tror att personer som upplever en avsaknad av att känna delaktighet, kontroll och sammanhang i livet, i vården och de egna insatserna påverkar förutsättningar till en förbättrad psykisk hälsa och livssituation. Vår vision är att i samvekan ha en gemensam modell för samverkan och metod för personcentrerat arbete.. Vi vill öka våra förutsättningar till att skapa en gemensam strategi i det gemensamma arbetet med individen. Vi vill öka förutsättningarna till att ha ett samlat ansvar för individens återhämtning. Vår vision är att denna gemensamma strategi och samverkansmetod kommer att stärka den personcentrerade vården och dess grundläggande värderingar i alla våra verksamheter. 4

Vår vision är att alla individer med insatser av psykiatri och kommun, som har ett tydligt behov av formaliserad samverkan kommer att gynnas av Vård och stödsamordning. Vi vill att insatserna gällande vård och stöd ska vara tydlig och förutsägbar för individen, närstående och professionen. Vår vision är att individer som har ett omfattande och komplext vård- och stödbehov kommer att få ökad möjlighet till återhämtning och att nå sina mål för ökad livskvalité. SYFTE Syftet med denna handlingsplan är att säkerställa att arbetet planeras och utförs i enlighet med Överenskommelsen för samverkan gällande Vård- och stödsamordning, mellan Region Sörmland, Eskilstuna kommun och Strängnäs Kommun. Syfte med denna handlingsplan är att säkra utbildning, handledning, genomförande och uppföljning av VOSS för att säkerställa en implementering av metoden inom de verksamheter som ingår i ovan nämnda överenskommelse. Målet är att personer över 18 år med omfattande psykisk funktionsnedsättning till följd av psykisk sjukdom, komplexa behov utifrån allvarligt/långvarigt missbruk som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och som har behov av samordnade insatser från två eller flera huvudmän, ska erbjudas vård- och stödsamordning enligt Överenskommelsen för samverkan gällande Vård- och stödsamordning, mellan Region Sörmland, Eskilstuna kommun och Strängnäs Kommun. Överenskommelsen innehållerför mer utförlig information om målgrupp, och parternas åtaganden. IMPLEMENTERINGSKOMPONENTER För att uppnå full implementering av VOSS inom Psykiatriska kliniken MSE, Eskilstuna och Strängnäs kommun, krävs flera parallella insatser. 5

En projektledare med uppdrag från både kommun och psykiatri och som har en helhetssyn på implementeringsprocessen är en nödvändighet, likaså att skapa en struktur för hur genomförandet av VOSS ska organiseras efter att projektet avslutats. Det finns behov av riktlinjer för det praktiska utförandet mellan organisationerna. Det finns behov av rutiner inom de egna verksamheterna samt för organisationer i samverkan. Vidare behövs utbildning och handledning av personal av metodstödjare, samt en tydlig struktur för kommunikation mellan chefsleden och den utförande personalen. Denna handlingsplan ska revideras 2 gånger per år, för att vara aktuell i implementeringsarbetet. Projektledare ansvarar för revidering. PROJEKTLEDARE En projektledare har tillsats på 25 % 190109 av Arbetsgrupp norra psykiatri (ANP). Uppdraget löper på ett år i taget. ORGANISATION För att säkerställa full implementering av metoden behöver man skapa en organisation av vård- och stödsamordning även efter projektets avslut. Fortsatt planering och organisering av utbildningstillfällen och handledning kommer att behövas, detta kommer att utföras av projektledaren. För att VOSS ska kunna anses implementerad och ingå i ordinarie verksamhet ska det finnas formulerat vad som behöver göras, hur mycket tid det tar i anspråk och vilken kompetens som behövs för utförandet. Mot bakgrund av detta ska sedan personal i ordinarie verksamhet utses för uppdraget. Det är även av stor vikt att ledningen och styrningen av VOSS lyfts in i befintliga beslutsorgan och inte är beroende av en projektorganisation. 6

METODSTÖDJARE En metodstödjare är en personal inom psykiatri eller kommun som har kompetens att handleda i vård- och stödsamordning. I handledning kommer metodstödjarna att utgå från metoden kollegial handledning. Adekvat metod och manual för detta kommer att undersökas och vid behov kommer metodstödjarna få kompetensutveckling för uppdraget. Behovet av antal metodstödjare kommer att följa behovet av handledning hos vård- och stödsamordnarna. Utgångsantalet är att det kommer att finnas 2 metodstödjare från respektive organisation. Metodstödjare ska ansvara för kontinuerligt hålla basutbildning för personal inom alla berörda verksamheter. Metodstödjare ska ansvara för att kontinuerligt hålla informationstillfällen om vård- och stödsamordning, för personer inom respektive organisation som kommer i kontakt med målgruppen som innefattas av metoden. Metodstödjarna har även ett utökat uppdrag som kulturbärare i sina respektive organisationer. Det innebär att fortlöpande informera kollegor, identifiera hinder för samverkan/implementering och verka för att dessa undanröjs, samt i övrigt aktivt medverka till implementeringen av VOSS. Det är av yttersta vikt att metodstödjarna erhåller resurser att utföra detta uppdrag. IMPLEMENTERING AV VERKSAMHETER ESKILSTUNA KOMMUN I Eskilstuna kommun kommer 3 områden att ingå i implementeringen. Område unga vuxna och vuxna, Socialförvaltningen. Område funktionshinder, Socialpsykiatri och Arbete och aktivitet, Vård och omsorgsförvaltningen. Område Arbete och försörjning, Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen. 7

Förvaltningarna kommer i olika faser att implementera metoden i de verksamheter som är aktuella. Socialpsykiatrin har 2018 utbildat 10 medarbetare i metoden Vård- och stödsamordning. PLANERING: 2019 Område unga vuxna och vuxna. Inventering Kartlägga framtida behov i implementerings process. Område funktionshinder Vidare behov i implementerings process. Kontaktvägar i samverkan. Initiering av ärende. Arbete och försörjning Inventera och kartlägga framtida behov i implementerings process. Antal personaler som behöver respektive utbildning 2019- Antal personaler som behöver respektive utbildning 2019- Antal personaler som behöver respektive utbildning 2019- Utbildning Beroendecentrum Biståndskontor Biståndskontor Boendestödjare Socialsekreterare, gemensamma mottagningen Boendestödjare, gemensamt boendestöd. Boendestödjare, enligt nedan. Praktiskt Voss arbete VT: Påbörja praktiskt Voss arbete i samverkan med Psykosmottagningen. HT: Påbörja praktiskt Voss arbete efter genomförd utbildning, i samverkan med Psykosmottagning och Psykiatriska mottagningen. HT: Det ska finnas 2 Voss/område. 2 Intensivt boendestöd. 1 Hjälp i hemmet 8

Inventerin g Utbildning Praktiskt Voss arbete STRÄNGNÄS KOMMUN I Strängnäs kommun kommer 3 områden att ingå i implementeringen. Funktionshinder, Arbete och familj och Myndighet och Uppdrag. Förvaltningarna kommer i olika faser att implementera metoden i de verksamheter som är aktuella. Boendestöd, inom området Funktionshinder, har 2018 utbildat 5 medarbetare i Vård- och stödsamordning. PLANERING: 2019 Funktionshinder område Myndighet och uppdrag Arbete och familj Inventering Vidare behov i implementerings process. VT: Inventera och kartlägga framtida behov i implementerings process VT: Inventera och kartlägga framtida behov i implementerings process Utbildning Antal personaler som behöver respektive utbildning 2019- Antal personaler som behöver respektive utbildning 2019- Antal personaler som behöver respektive utbildning 2019- Praktiskt Voss arbete VT: Påbörja praktiskt Voss arbete i samverkan med Strängnäs psykiatriska mottagning. 9

Inventering Utbildning Praktiskt Voss arbete VT: VT: Påbörja praktiskt Voss arbete Påbörja praktiskt Voss arbete i samverkan med Strängnäs i samverkan med Strängnäs psykiatriska mottagning. psykiatriska mottagning. PSYKIATRISKA KLINIKEN MSE På Psykiatriska kliniken kommer 4 öppenvårdsmottagningar ingå i implementeringen. Psykosmottagningen, Psykiatriska öppenvårdsmottagningen, Eskilstuna och Strängnäs, och Beroendecentrum. Öppenvårdsmottagningarna kommer i olika faser att implementera metoden i de verksamheter som är aktuella. Även slutenvårdsavdelningar kommer att ingå i implementeringsprocessen. Psykosmottagningen har 2018 utbildat 10 medarbetare i Vård- och stödsamordning. Strängnäs psykiatriska mottagning har 2018 utbildat 5 medarbetare i Vård- och stödsamordning. PLANERING: 2019 Psykosmottagninge n/psykosavdelning en Inventering Vidare behov i implementerings process. Kontaktvägar i samverkan. Initiering av ärende. Psykiatriska mottagningen/all m. psykiatriska avdelningen Inventera och kartlägga framtida behov i implementerings process. Beroendecentrum/ Psykiatriska intensivvårdsavdeln ingen Inventera och kartlägga framtida behov i implementerings process. Psykiatriska mottagningen Strängnäs Vidare behov i implementerings process. Kontaktvägar i samverkan. Initiering av ärende. 10

Utbildning Antal personaler som behöver respektive utbildning 2019- Antal personaler som behöver respektive utbildning 2019- Antal personaler som behöver respektive utbildning Antal personaler som behöver respektive utbildning 2019- Informationstillfäl le: Praktiskt Voss arbete VT: Påbörja praktiskt Voss arbete i samverkan med Socialpsykiatrin, Eskilstuna Kommun. Säbo. HT Utöka samverkan med Socialpsykiatrin, Eskilstuna Kommun med Hjälp i hemmet, Boendestöd ordinärt boende samt Intensivt boendestöd. Inventering Utbildning Praktiskt Voss arbete Antal personaler som behöver respektive utbildning UTBILDNING Det finns olika behov av kompetensutveckling när det gäller implementeringen av VOSS. Alla merarbetare kommer inte att ha i sitt uppdrag att arbeta som Vård- och stödsamordnare eller metodstödjare. För att möta det behovet och att skapa en effektiv kompetenshöjande plan så kommer det finnas informationstillfälle, basutbildning, Voss 11

utbildning och fortsättningsutbildning. Utöver det kommer det att skapas kompetenshöjande tillfällen för metodstödjare efter utvärdering av framkomna behov. INFORMATIONSTILLFÄLLE Riktar sig till all personal inom kommun och landsting som kommer i kontakt med målgruppen och med metoden. Syftet är att ge en inblick i metoden vård- och stödsamordning och för att ha kännedom om målgrupp och mål, utifrån överenskommelse. Omfattningen är upp till 4 timmar. Planering för informationstillfällena sker lokalt, baserat på behov och efterfrågan. Informationstillfällena utförs av metodstödjarna. BASKURS Riktar sig gemensamt till personal inom kommun och landsting som kommer i kontakt med målgruppen och/eller kommer att arbeta med delar av eller hela av metodens kartläggningsfas. Syftet är att ge en inblick i metoden vårdoch stödsamordning, att få en kännedom om målgrupp och mål utifrån överenskommelse samt att få kunskap i användandet av materialet i kartläggningsfasen. Omfattningen är upp till 8 timmar. Deltagandet kommer att baseras på inventerade planeras in i årshjul för utbildningar. Basutbildningen utförs av metodstödjarna. VÅRD- OCH STÖDSAMORDNINGSUTBILDNING Basutbildning i vård- och stödsamordning omfattar 6 heldagar och riktar sig gemensamt till medarbetare inom psykiatri och kommun. Syftet är att få grundläggande kunskaper i samarbetsmodellen och verktygen för att kunna tillämpa dem i samverkan. Basutbildningarna planeras in med start HT -19. Utbildningen kommer att hållas av externa utbildare. 12

FORTSÄTTNINGSKURS VÅRD-OCH STÖDSAMORDNING Riktar sig till de medarbetare inom kommun och psykiatri som gått grundkursen. Syftet är att få fördjupade kunskaper i metoden och dess tillämpning. Fokus ligger främst på programmets andra del, där brukaren tillsammans med närstående får utbildning i aktuell sjukdom, samt arbetar med stresshantering, tidiga varningstecken, problemlösning, kommunikationsträning och social färdighetsträning. Målsättningen är att den första fortsättningskursen ska hållas, detta kommer att planeras närmare under 2019. PLANERING AV UTBILDNING OCH HANDLEDNING 2019- UTBILDNING År 2019 VT 2019 HT VT HT Informationstillfälle ½ dag Baskurs 1 dag Vård-och stödsamordningsutbildning 6 dagar 30 platser 1 tillfälle 1 kurs - 1 tillfälle - 3 tillfällen - 3 tillfällen 1 kurs 1 kurs Fortsättningskurs Vård- och stödsamordning. 6 dagar 20 platser Alla verksamheter som är berörda av denna handlingsplan skall göra en inventering av hur många som har gått utbildning tidigare och hur många som behöver utbildas. Det är av stor vikt att man ger personalen förutsättningar för att arbeta med metoden efter slutförd utbildning. 13

METODHANDLEDNING År Metodhandledningsgrupper Strängnäs/Eskilstuna 2019 VT 5 grupper i resp. kommun 2019 HT 5 grupper i resp. kommun VT 7 grupper i resp. kommun HT 7 grupper i resp. kommun Antalet handledningsgrupper står i direkt relation till antalet utbildade i metoden. Under 2019 kommer Eskilstuna att handleda i Strängnäs och likaså Strängnäs i Eskilstuna. Detta kommer att bidra till ett ökat erfarenhetsutbyte. Utvärdering av upplägget utvärderas i samband med revidering 2019/. Under 2019 handleder metodstödjarna parvis, då de fortfarande är nya i rollen. Dock kommer de på sikt kunna handleda ensamma, vilket gör att antalet grupper kan utökas i takt med att allt fler personal utbildas i metoden. Antalet personer i varje handledningsgrupp kan även utökas i takt med att handledarna blir mer erfarna. Antalet grupper angivet ovan är således en hypotes och revideras i enlighet med efterfrågan. ORGANISATION FÖR STYRNING, SAMVERKAN OCH FÖR ATT SÄKRA KOMPETENS För att främja samverkan och utveckla arbetet med vårdoch stödsamordning skall det finnas grupper på olika nivåer. I samtliga dessa grupper deltar projektledaren och/eller representanter från metodstödjargruppen, för att främja kommunikationen mellan grupperna. Vidare beskrivning av grupperna finns i Överenskommelsen för samverkan gällande Vårdoch stödsamordning, mellan Region Sörmland, Eskilstuna kommun och Strängnäs Kommun. 14

STYRGRUPP ANP (ARBETSGRUPP NORRA PSYKIATRI) För samverkan vid Vård- och stödsamordning. Gruppen fattar beslut gällande fortsatt utveckling. Under projekttiden ingår styrgruppens uppdrag i den ordinarie verksamheten för ANP och följer de planerade mötestiderna. Uppdrag: Fastställa handlingsplan för utbildning och handledning. Fastställa implementeringsplan för Voss. Fastställa riktlinjer för Voss. Planera för kvalitetssäkring, i syfte att säkerställa att riktlinjer och implementeringsplan efterföljs. Uppföljning av överenskommelser, riktlinjer, implementeringsplan och kvalitetssäkring för Voss. Skapa förutsättningar för kompetensutveckling för vård- och stödsamordnare. Föra dialog och diskussion kring samverkanssvårigheter. Diskutera inrapporterade avvikelser. LEDNINGSGRUPP Ledningsgruppen för vård och stödsamordning leder, styr, följer upp och genomför vård-och stödsamordning. Gruppen kan fatta beslut utifrån rådande riktlinjer och överenskommelser, övriga frågor lyfts vidare till styrgrupp för beslut. Projektledare är sammankallande. Ledningsgrupp träffas vid ett tillfälle/månad. Uppdrag: Skapa rutiner och riktlinjer för Voss Skapa handlingsplan för utbildning och handledning. Skapa implementeringsplan för Voss. Skapa förutsättningar för respektive verksamhet att följa riktlinjer, handlingsplan och överenskommelse. Skapa förutsättningar för gemensamma forum för Vård- och stödsamordnare. Planera för utförandet av kvalitetssäkring och uppföljning av implementering, riktlinjer och handlingsplan. Föra en dialog och diskussion med metodstödjare angående samverkanssvårigheter och problem/svårigheter som uppstår i arbetet. Identifiera behov av information och utbildningsinsatser. 15

METODSTÖDJARNÄTVERK Övergripande syfte är att gemensamt förbättra och utveckla arbetet med VOSS för målgruppen. I gruppen deltar medarbetare från psykiatrin och kommunerna som har metodstödjarroll. Gruppen tar inga beslut utan lyfter de vidare till respektive beslutande organ. Deltagare i gruppen utser ansvarig för uppgiften att sammankalla, ordförande och sekreterare. Gruppen träffas 12 ggr/år. Uppdrag:: Identifiera problem/svårigheter i samarbetet mellan psykiatrins och kommunens personal och lyfter dessa till ledningsgruppen. Ge förslag på utbildningsdagar för medarbetare inom respektive organisation och lyfter det i ledningsgruppen. Planera handledning och utbildning av medarbetare Ansvarar för materialhantering och säkrar tillgång till arbetsblad. UPPFÖLJNING PÅ BRUKAR-, ENHETS- OCH VERKSAMHETSNIVÅ För att kunna följa utvecklingen och resultat av implementering och effekten av metoden, så kommer det att framarbetas underlag för uppföljning på brukar, enhet och verksamhetsnivå. Det vi vill fokusera på i uppföljningarna är antal brukare som erbjudits VOSS, hur många ärenden som är igång på respektive verksamhet och hur långt man kommit i arbetet, brukardelaktighet/nöjdhet, antal personal som utbildats i metoden och antal som deltar i metodhandledning från respektive verksamhet, vårdkonsumtion inom sjukvården över tid för samtliga brukare som har vård- och stödsamordnare och sociala insatser inom kommunen över tid för samtliga brukare som har vård- och stödsamordnare. I samband med detta kommer vi också att kartlägga de förväntade effekterna vi har av att arbeta utifrån Vård- och stödsamordning. 16