Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun

Transkript

1 Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun Jenny Sjöberg Inger Brandell Oktober 2014

2 (11) Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE METOD REDOVISNING OCH ANALYS Uppföljning av den analys och handlingsplan som gjordes Förbättringsområde Förbättringsområde Förbättringsområde Förbättringsområde Förbättringsområde Förbättringsområde Analys och nya bedömningar Samordnade individuella planer Delaktighet i boende- och sysselsättningsåtgärder Psykosociala insatser vid schizofreni Synpunkter från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan: Synpunkter från organisationer som företräder patienter, brukare och anhöriga 9 4. ANALYS OCH BEDÖMNINGAR INFÖR ÅR Samordnade individuella planer Delaktighet i boende- och sysselsättningsåtgärder Psykosociala insatser vid schizofreni PLANERING FÖR VERKSAMHETEN UTIFRÅN ANALYS... 11

3 (11) SAMMANFATTNING Socialdepartementet utarbetade för några år sedan PRIO psykisk ohälsa, en handlingsplan för regeringens arbete inom detta område under åren I handlingsplanen ingår en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting (SKL), där kommuner och landsting ska arbeta för att uppnå vissa resultat och prestationsmål. Järfälla kommun har gjort en uppföljning av de åtgärder som föreslogs i en handlingsplan som upprättades under sommaren Fem av sex områden är uppfyllda eller på god väg att bli uppfyllda. Det gäller Påbörja planering för byggnation av ytterligare särskilt boende för målgruppen inom kommunen, Skapa samarbete inom förvaltningen kring boendefrågan, Personerna får fortsätta med möjligheten att vara kvar i dagverksamheten under en övergångsperiod till annan sysselsättning, Samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och andra kommunala enheter kring målgruppen över 30 år (egentligen år) samt Inventera och utreda behov och möjlighet att utöka med fler personliga ombud i kommunen. Det sjätte området, Samordnade individuella planer (förbättringsområde nummer 5) är i sitt inledningsskede och kräver arbete den närmaste tiden. Därför kvarstår det som en åtgärd i åtgärdsplanen En analys av nuläget och behovet av åtgärder för att utvecklas stödet till personer med psykiska funktionsnedsättningar ger vid handen att fokus under år , förutom åtgärden Samordnade individuella planer, måste ligga på delaktighet i boende- och sysselsättningsfrågor genom åtgärderna Handläggarna informerar samtliga som idag har sysselsättningsinsatser om valfrihetsmöjligheten genom Lag om valfrihetssystem (LOV) samt Börja arbeta utifrån den lokala överenskommelsen kring arbete och sysselsättningsåtgärder. Dessutom behöver kommunen Öka kunskapen på enheten funktionsnedsättning om de nationella riktlinjerna vid schizofreni.

4 (11) 1. BAKGRUND OCH SYFTE Socialdepartementet utarbetade för några år sedan PRIO psykisk ohälsa; en handlingsplan för regeringens arbete inom detta område under åren I denna handlingsplan ingår en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting, SKL, där kommuner och landsting ska arbeta för att uppnå vissa resultat och prestationsmål. Under sommaren 2013 gjordes en inventering av målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun. Utifrån denna inventering gjordes sedan en analys av hur väl personer med psykiska funktionsnedsättningars behov var tillgodosedda på boende- och sysselsättningsområdet. De förbättringsområden som identifierades utmynnade i en handlingsplan. Denna rapport tar sin utgångspunkt i den inventering som gjordes I första delen görs en uppföljning av den analys och handlingsplan som gjordes Sedan görs en ny analys och handlingsplan som syftar till att undersöka en rad nya områden. För det första görs en bedömning av hur antalet samordnade individuella planer enligt inventeringen 2013 överensstämmer med behovet av sådana planer för personer med psykisk funktionsnedsättning. Sedan görs en bedömning av hur den enskildes delaktighet kan stärkas i de boende- och sysselsättningsåtgärder som tillhandahålls av kommun. Slutligen görs en bedömning av vilka insatser av de som rekommenderas i Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni som kommunen kan tillhandahålla. Med utgångspunkt i dessa bedömningar görs en planering för hur verksamheten ska utvecklas METOD Till grund för analysen ligger den inventering som gjordes 2013 för målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Vidare har intervjuer hållits med de handläggare som arbetar med socialpsykiatrin inom enheten funktionsnedsättning samt deras chef. Intervju har även hållits med verksamhetschefen för kommunens utförarenhet som är verksamhetsansvarig för kommunens särskilda boenden för målgruppen psykisk funktionsnedsättning samt är en av de utförare som tillhandahåller boendestöd och sysselsättningsåtgärder för målgruppen. Möten har också hållits med representanter från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gällande arbete och sysselsättningsområdet. Organisationer som företräder patienter, brukare och anhöriga har fått lämna synpunkter på rapporten. 3. REDOVISNING OCH ANALYS 3.1. Uppföljning av den analys och handlingsplan som gjordes 2013 I den analys som gjordes 2013 identifierades sex förbättringsområden. Till dessa förbättringsområden knöts förslag på åtgärder med tillhörande ansvarfördelning och tidsplanering. Nedan presenteras de identifierade förbättringsområdena med tillhörande åtgärd, vilket följs av en uppföljning av vad som har hänt fram till idag.

5 (11) Förbättringsområde 1 En viss andel ur målgruppen saknar boende och måste placeras på boende utanför kommunen. Åtgärd Påbörja planering för byggnation av ytterligare särskilt boende för målgruppen inom kommunen. Uppföljning Avdelningschefen för funktionshinderområdet har påbörjat planering för byggnation av ytterligare särskilt boende för målgruppen inom kommunen Förbättringsområde 2 En viss andel ur målgruppen saknar boende. Åtgärd Skapa samarbete inom förvaltningen kring boendefrågan Uppföljning Avdelningscheferna inom socialförvaltningen har påbörjat arbetet med att skapa ett samarbete inom förvaltningen kring boendefrågan Förbättringsområde 3 Andel som har arbete på öppna arbetsmarknaden är för låg. Åtgärd Personerna får fortsätta med möjligheten att vara kvar i dagverksamheten under en övergångsperiod till annan sysselsättning Uppföljning - Detta är infört Förbättringsområde 4 Andel som har sysselsättning är för låg. Åtgärd Samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och andra kommunala enheter kring målgruppen över 30 år Uppföljning I augusti undertecknades en lokal överenskommelse om samverkan inom Järfälla kommun mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, PRIMA vuxenpsykiatri AB i Jakobsberg och enheten Funktionsnedsättning samt enheten Försörjningsstöd inom Socialförvaltningen Järfälla kommun. Målgruppen är personer i åldern mellan år, som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning behöver stöd från minst två av de aktuella parterna riskerar att inte få det stöd de har behov av på grund av brist på sammanhållet stöd i gråzonerna mellan parterna befinner sig i en situation där arbetsförmågan är oklar, förutsättningarna/behovet av arbetsinriktad rehabilitering är oklar eller förmågan till/behovet av sysselsättning är oklar. Det övergripande målet är att dessa personer, med hjälp av olika insatser, ska kunna försörja sig själva genom arbete. När detta inte är realistiskt ska parterna underlätta för att individerna ska få en meningsfull sysselsättning. För att uppnå detta är syftet med överenskommelse att gemensamt finna lösningar som minskar riskerna för att

6 (11) personerna hamnar i en gråzon mellan myndigheternas/huvudmännens ansvarsområden eller hamnar i långvarigt bidragsberoende Förbättringsområde 5 Andel individuella planer är för låg. Åtgärd Skapa rutin utifrån överenskommelsen med landstinget för att kontakta landstinget för upprättande av individuell plan vid behov Uppföljning Det finns nu en rutin på enheten för funktionsnedsättning angående upprättandet av individuella planer. Handläggarna arbetar efter denna rutin och kontaktar landstinget vid behov av individuell plan Förbättringsområde 6 Det personliga ombudets tjänster kommer möjligtvis inte att räcka till framöver. Åtgärd Inventera och utreda behov och möjlighet att utöka med fler personliga ombud i kommunen Uppföljning Under hösten 2014 pågår en uppföljning av det personliga ombudets roll i kommunen, där också jämförelser görs med det personliga ombudets roll i andra Stockholms kommuner Analys och nya bedömningar 2014 Kommunens handlingsplan syftar till att den enskilde ska få kunskap om vilka insatser som finns (utbudet) och vilka vårdgivare som kan erbjuda olika insatser, vilka rättigheter han eller hon har samt hur och i vilka faser de kan påverka planeringen och utformningen av insatserna. Den enskildes syn på vad han eller hon behöver, hans eller hennes synpunkter och önskemål är i fokus. Delaktighet och självbestämmande är ledord Samordnade individuella planer Syftet med samordnad individuell plan (SIP) är att individen ska ha inflytande och vara delaktig i planeringen med genomförandet av sin vård och omsorg. Den ska också tydliggöra ansvaret mellan olika huvudmän och förbättra den sammanhållande processen. Den samordnade individuella planen ska leda till att den enskilde ska få den hjälp han eller hon har behov av och rätt till och att den enskilde får inflytande och delaktighet. Även om det är den personal inom socialtjänst eller hälso- och sjukvården som har ansvar för att inleda ett arbete med en behovsbedömning om en individuell plan ska upprättas, så kan också den enskilde själv, eller hans eller hennes närstående, ta initiativ till en SIP. Den enskilde ska informeras om sina rättigheter, till exempel om delaktighet vid upprättande av SIP, om samtycke och rätt till tolk vid behov. I SIP utgår man ifrån vad den enskilde vill ha hjälp med, vart han eller hon vill nå och hur man ska kunna nå dit. Genom att SIP tar upp vad som är behovet genom att beskriva individens resurser, vad som fungerar bra och vad man kan bygga vidare på samt vad som fungerar mindre bra får alla närvarande en bild av den enskildes syn på sig själv och vad han eller hon behöver. Det kan till exempel gälla hälsa, boende,

7 (11) fritid, sysselsättning och sociala relationer. På så sätt ska den enskilde få möjlighet att påverka planeringen och utformningen av insatserna. Närstående får närvara och får delaktighet om den enskilde samtycker. Om den enskilde inte kan eller vill närvara kan han eller hon utse någon som företräder honom eller henne, till exempel en närstående eller företrädare. Vid inventeringen som gjordes 2013 mättes antal personer med samordnade individuella planer. 234 stycken personer var aktuella i inventeringen. Av dessa hade 56 personer, alltså cirka 24 %, en individuell plan eller var på väg att få en upprättad. För 2013 års rapport så berättade handläggarna på enheten funktionsnedsättning att det fanns ett lokalt samverkansavtal angående personer boende i Järfälla kommun som kommer i behov av insatser från flera vårdgivare på grund av psykisk ohälsa/ psykiska funktionsnedsättningar. I detta avtal regleras att en samordnad individuell plan ska upprättas när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänst och hälsa- och sjukvård och att båda parter kan uppmärksamma detta behov. Handläggarna berättade dock att samordnade individuella planer endast upprättades på landstinget initiativ. De ansåg att fler samordnade individuella planer borde upprättas, då detta ökade samarbetet med landstinget kring den enskilde. I handlingsplanen för 2014 var därför en av åtgärderna att skapa en rutin kring att även handläggarna som uppmärksammar ett behov av en samordnad individuell plan ska kontakta landstinget för att skapa en sådan. Under 2014 har en ny rutin upprättats på enheten funktionsnedsättning angående samordnade individuella planer. Handläggarna berättar att de idag arbetar utifrån rutinen och att de har upparbetade samarbeten med sina landstingspartners där de påtalar behovet av individuell plan vid behov. Målet är att alla som har behov av individuell plan ska ha en sådan. I dagsläget är detta inte uppfyllt till fullo utan implementeringsarbetet måste fortsätta Delaktighet i boende- och sysselsättningsåtgärder Delaktighet i boende och sysselsättningsåtgärder kan ges både vid det tillfälle som en insats väljs och beviljas som unders själva genomförandet av insatsen. Beviljande av insats sker på enheten funktionsnedsättning. I den utredning som handläggarna där gör får den enskilde möjligheten att beskriva sitt eget mål med insatsen. Vid uppföljningar så tillfrågas personerna kring hur de upplever insatsen och målsättningen med insatsen uppdateras. Den enskilde har inte rätt att välja vilket särskilt boende som personen ska bli beviljat. Handläggarna tar hänsyn till klientens synpunkter och önskemål men det är i första hand behovet som styr valet av särskilt boende. Klienten har dock alltid möjlighet att tacka ja eller nej och får möjlighet att se boendet först. När det gäller sysselsättningsinsatser är klienternas möjlighet till delaktighet vid val av insats större då det sedan våren 2014 är LOV (Lagen om valfrihet) på sysselsättningsinsatserna. Därmed har klienten möjlighet att välja mellan olika utförare när det gäller sysselsättningsinsats. Det finns i dagsläget tre utförare av sysselsättningsinsatser i kommunen, varav en är den kommunala utföraren. Det finns också en öppen verksamhet dit personer kan gå utan biståndsbeslut.

8 (11) Handläggarna beskriver att de tror att delaktigheten vid val av insats även kommer att kunna stärkas yterliggare i takt med att antalet utförare växer, då de enskilde får ännu större möjlighet att välja sysselsättningsinsats utifrån egna önskemål. Vidare tror de att delaktigheten skulle kunna bli större genom att handläggarna informerade om LOV i större utsträckning än i dagsläget. Eftersom det nyligen infördes har de i dagsläget bara hunnit informera nya klienter om valfriheten inom sysselsättningsinsatserna men handläggarna skulle även kunna ge mer information till de klienter som hade sysselsättningsinsatser redan innan LOV infördes. När det gäller själva genomförandet av insatserna så har socialförvaltningen avtal och förfrågningsunderlag som reglerar utförarnas insatser av boende, boendestöd och sysselsättning. I dessa regleras att en genomförandeplan ska upprättas tillsammans med den enskilde. Det beskrivs också att insatserna ska präglas av självbestämmande i vardagen och delaktighet och integritet. Kring sysselsättningsinsatserna beskrivs också att de ska planeras och utformas efter den enskildes önskemål och att den enskilde ska kunna påverka och vara delaktig i sin egen sysselsättning. Den enskilde har också en kontaktperson vid boendeinsatser och en stödperson vid sysselsättningsinsatser som bland annat har till uppgift att fånga upp den enskildes önskemål kring insatsen. En intervju har genomförts med verksamhetenschefen för den kommunala utföraren av särskilda boenden, boendestöd och sysselsättningsinsatser. Verksamhetschefen berättar att de arbetar mycket med delaktighet inom de olika insatserna. På de särskilda boendena har de exempelvis husmöte en gång i månaden, där alla har möjlighet att komma med önskemål och synpunkter. Inom boendestödet görs alla insatser utifrån den enskildes behov och önskemål. Eftersom man bara har kontakt med en person vid denna insats så får man stor delaktighet i dialog med sin boendestödjare. Verksamhetschefen beskriver också hur det går till när en person har blivit beviljad sysselsättning. När biståndsbeslutet kommer så träffas klienten, handläggaren och arbetskonsulenten gemensamt. Här går man mer i detalj igenom vilka olika arbetsuppgifterna som man har att välja på och vad som skulle passa. De upprättar sedan en genomförandeplan som används som ett levande dokument där klienten också involveras kring förändringar. Varje arbetsgrupp har arbetsplatsträffar en gång i månaden och de har också gemensamma möten där alla klienterna får vara med och tycka till. Aspen är med i NSPH och i september 2014 startar studiecirklar som hålls tillsammans med NSPH. Verksamhetschefen beskriver att det finns stor möjlighet till delaktighet i de olika insatserna men hur klienten utnyttjar detta beror till stor del på hur klienten mår. Personalen försöker dock alltid att stötta och uppmuntra. Han ser en viss möjlighet att öka delaktigheten genom att öka utbudet av sysselsättningsinsatser så att man kan möta ännu fler önskemål när det gäller vad personerna vill sysselsätta sig med. När det gäller delaktighet vid sysselsättningsåtgärder så blir även den nya lokala överenskommelsen om samverkan inom Järfälla kommun aktuell. Genom att de olika

9 (11) instanserna samverkar kring personerna vill de bidra till att individerna hittar egen försörjning eller meningsfull sysselsättning Psykosociala insatser vid schizofreni För att se vilka av de insatser som rekommenderas i Nationella riktlinjer för psykosociala insatser för schizofreni som kommunen kan tillhandahålla intervjuades enhetschefen för enheten funktionsnedsättning, handläggarna inom socialpsykiatrin samt verksamhetschefen för den kommunala utföraren inom särskilt boende, boendestöd samt sysselsättning. Åtgärderna rangordnas i rekommendation 1-7, där siffran 1 anger åtgärder med högst angelägenhetsgrad i de nationella riktlinjerna. Följande insatser tillhandahåller kommunen idag: Påminnelser om besöksitider i olika former (Rad 1 4, rekommendation 2). På enheten funktionsnedsättning erbjuder de klienterna att få påminnelser om möten via sms eller telefon. Även den kommunala utföraren som tillhandahåller boendestöd och sysselsättningsinsatser erbjuder denna tjänst. Personlig kontakt med personal från öppenvårdsteamet och socialtjänsten före utskrivning från psykiatrisk slutenvård (Rad 5, rekommendation 3). Socialtjänsten blir alltid inkallad till vårdplanering med ett personligt möte innan utskrivning från psykiatrisk öppenvård. Undantaget är om klienten inte vill medverka eller om klienten redan har insatser från socialtjänsten sedan tidigare. Tekniska hjälpmedel som kompenserar vid kognitiva brister (Rad 6, rekommendation 6). Det finns vissa tekniska hjälpmedel som tillhandahålls för personer med funktionsnedsättning i kommunen. Åtgärder i form av specifikt anpassat föräldrastöd (Rad 15, rekommendation 3). När barn är involverade så måste alltid barnperspektivet beaktas och enheten funktionsnedsättning samverkar med IFO i dessa fall. Familjebehandling erbjuds inom IFO. Behandling med psykosociala åtgärder för missbruk eller beroende samtidigt med åtgärder för den psykiska sjukdomen (Rad 25, rekommendation 5). Vid missbruk så samarbetar enheten funktionsnedsättning med vuxenenheten och sätter in insatser. Färdighetsträning enligt modell eller program för social färdighetsträning (Rad 28, rekommendation 2). ESL 2 -modellen används både inom boendestödet och inom sysselsättningsinsatserna och all personal på kommunens särskilda boenden har också utbildats i modellen. 1 Hänvisningarna till Rad avser en hänvisning till de numrerade åtgärder som finns i den tillstånds- och åtgärdslista som finns i de nationella riktlinjerna för vård av schizofreni, sidan ESL = Ett Självständigt Liv

10 (11) Sysselsättning, daglig aktivitet utanför hemmet som är anpassad för personer med schizofreni med individuell målsättning och uppföljning (Rad 32, rekommendation 3) Kommunen tillhandahåller detta då de erbjuder en rad olika sysselsättningsinsatser. Specifikt anpassat stöd i ordinärt boende till personer med schizofreni (Rad 37, rekommendation 2). Genom boendestödet ges stöd för att tillgodose behovet hos den enskilde. Bostad med särskild service och specifikt anpassat stöd till personer med schizofreni (Rad 38, rekommendation 4). Kommunens har särskilda boenden med specifikt anpassat stöd till personer med schizofreni. Samverkande eller integrerade team ger samrodnade behandlingar och psykosociala åtgärder för både missbruket eller beroendet och den psykiska sjukdomen (Rad 42, rekommendation 5). Det finns ett SAM-team, som är ett samarbete mellan landstingets beroendecentrum, vuxenpsykiatrin och socialtjänsten. Det är en individbaserad verksamhet där de tre aktörerna kan aktualisera personer till teamet som sedan upprättar en gemensam planering kring individen. Vid genomgång av de nationella riktlinjerna visar det sig att Järfälla kommun tillhandahåller en del, men inte samtliga, av de insatser som rekommenderas. Handläggarna anser att det skulle vara positivt med mer kunskap kring de nationella riktlinjerna på enheten och att man på så sätt skulle kunna se om det fanns fler av insatserna som man skulle kunna arbeta med framöver Synpunkter från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Företrädare för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har vid ett tillfälle vardera fått en presentation av innehållet i den preliminära rapporten med arbetsnamnet "Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar i Järfälla kommun". Båda har framfört synpunkter som på olika sätt påverkat antingen åtgärdsplanen eller planeringen för det fortsatta samarbetet. Minnesanteckningarna har delgivits ansvariga för det praktiska arbetet med utveckling av samarbete Synpunkter från organisationer som företräder patienter, brukare och anhöriga Ett utkast till rapport har kommunicerats med organisationen som företräder patienter, brukare och anhöriga i Järfälla kommun. De är nöjda med innehållet i mål och rapport och anser att det är bra att kommunen sätter den enskildes behov och önskemål i fokus. 4. ANALYS OCH BEDÖMNINGAR INFÖR ÅR Socialförvaltningen har under år 2014 gjort en analys för att fånga vilka förbättringsområden som behöver vara i fokus under år 2015 och Till grund för detta ligger uppföljningen av tidigare förbättringsområden samt brister som har framkommit i de intervjuer som genomförts.

11 (11) 4.1. Samordnade individuella planer Vid inventeringen 2013 var andelen personer med individuell plan låg, endast 24 % av de aktuella hade en sådan plan. I handlingsplanen för 2013 bestämdes därför att en rutin skulle införas på enheten funktionsnedsättning med syfte att öka enhetens initiativ till att upprätta individuella planer vid behov. Idag finns det en sådan rutin och handläggarna berättar att de arbetar aktivt med sina samarbetspartners inom landstinget för att uppnå att alla som behöver en individuell plan ska ha en. Det är viktigt att detta arbete fortsätter då handläggarna ser att målet ännu inte är uppfyllt. Därför måste enheten funktionsnedsättning fortsätta att arbeta aktivt för att tillsammans med landstinget nå det uppsatta målet Delaktighet i boende- och sysselsättningsåtgärder Delaktigheten vid boende- och sysselsättningsinsatser kan granskas utifrån flera aspekter. Den enskilde kan få delaktighet dels i samband handläggningsprocessen, dels i planeringen för utförande/själva utförandet. När det gäller delaktighet i samband med handläggningsprocessen, det vill säga den delen där handläggarna från enheten funktionsnedsättning är inblandade, finns det idag stor möjlighet till delaktighet för den enskilde. Den enskilde ansöker själv och får uttrycka sina önskemål och behov, men det är behovet som styr beslutet om den enskilde har rätt till en insats eller inte. Om den enskilde har rätt till en insats får den enskilde uttrycka sina önskemål och mål med insatserna (genomförandeplanen) och har också möjlighet att tacka ja eller nej till insatsen. Möjligheten att få delaktighet i insatserna boendestöd och sysselsättningsinsatserna är större sedan införandet av Lag om valfrihetssystem, LOV, då den enskilde också har möjlighet att välja vilken utförare man vill ska utföra insatsen ifråga. Handläggarna påpekar att delaktigheten skulle kunna förbättras om de själva blir bättre på att informera, inte bara de som får beslut om sysselsättning för första gången utan också de som redan har sysselsättning, om de olika alternativen inom LOV sysselsättning. Genom att LOV infördes relativt sent när det gäller sysselsättning för denna målgrupp har man inte hunnit informera alla om valmöjligheten. Information om valfrihet inom sysselsättning är alltså ett förbättringsområde. En annan åtgärd som syftar till att förbättra möjligheterna till arbete och sysselsättning för denna målgrupp är den lokala överenskommelsen om samverkan inom Järfälla kommun. Denna överenskommelse undertecknades i augusti av företrädare för Järfälla kommun (Äldreomsorg och funktionshinder samt Individ och familjeomsorg), PRIMA vuxenpsykiatri Jakobsberg/PRIMA Barn- och vuxenpsykiatri AB, Arbetsförmedlingen Järfälla samt Försäkringskassan. När det gäller själva genomförandet av insatserna finns delaktighet i genomförande stipulerad som ett krav till utförarna av tjänsterna i förfrågningsunderlagen. Detta skapar en bra grund för att utförarna ska arbeta utifrån detta. Vid intervju med verksamhetschefen för den kommunala utförarenheten så beskrivs det också som att delaktighet är en stor del av insatserna, både inom boende, boendestödet och sysselsättningsinsatser, exempelvis genom kontaktpersoner och gemensamma möten.

12 (11) 4.3. Psykosociala insatser vid schizofreni De nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni innehåller en rad rekommendationer till landsting och kommuner. Vid en genomgång visar det sig att Järfälla kommun tillhandahåller ett antal, men inte samtliga, av de insatser som är riktade mot socialtjänsten. Det framgår att det finns ett behov av större kunskap kring de nationella ritlinjerna för att kunna undersöka huruvida man skulle kunna arbeta med fler insatser än vad som erbjuds i dagsläget. 5. PLANERING FÖR VERKSAMHETEN UTIFRÅN ANALYS Planering för enheten funktionsnedsättning år Åtgärder Ett fortsatt aktivt arbete för att se till att alla som har behov av en samordnad individuell plan får en sådan Handläggarna informerar samtliga som idag har sysselsättningsinsatser om valfrihetsmöjligheten genom LOV Börja arbeta utifrån den lokala överenskommelsen kring arbete och sysselsättningsåtgärder 3 Öka kunskapen på enheten om de nationella riktlinjerna vid schizofreni Ansvarig i kommunen Enhetschef på enheten funktionsnedsättning Enhetschef på enheten funktionsnedsättning Enhetschef på enheten funktionsnedsättning Enhetschef på enheten funktiosnedsättning Tidsplan Uppföljning Enkäter till handläggarna hösten 2014 och hösten 2015 Under 2015 Enkäter till handläggarna hösten 2014 och Uppföljning görs kontinuerligt i samverkansgrupperna/arbetsgrupperna. Under 2015 Enkäter till handläggarna hösten 2014 och hösten Detta är en åtgärd som är en del av kommunens, landstingets, försäkringskassans och arbetsförmedlingens gemensamma strategier.