Barnfetma Carl-Erik Flodmark, docent. och överläkare vid Barnöverviktsenheten



Relevanta dokument
Övervik'ga barn- och ungdomar

Nybesök Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare

Hvordan få til endring når vekten øker?

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

Viktminskning med Hypnotic Gastric Band När vikten sitter i huvudet

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Överviktiga barn och ungdomar

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Musen Martina vinner en baktävling

Världskrigen. Talmanus

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Elevenkät år

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly Alla rättigheter förbehålls.

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

Har du svårt att sova?

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Övervikt och fetma 2016

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Bättre överblick, ännu bättre vård.

Våga Visa kultur- och musikskolor

Multisystemisk terapi (MST)

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB!

Överviktiga barn och ungdomar

Kvalitetsindex. Rapport Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

Viktigt med Vikten i Värmdö

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Den magiska dörren. Elsa hallén

Kvalitetsindex. Rapport Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under Standard, handläggare

Skall jag stanna eller ska jag gå? D

Standard, handläggare

Hälsa på lika villkor? År 2006

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

% Totalt (kg) Fetma >

dom hem och hämtade en stor badbalja och stoppade mig i den. - vad ska vi kalla den? undrade ett barn. - Då sa ett anat barn kanske Padis. - Ja!

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Sammanställning av enkätundersökning

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Underlag för bedömning enskilda elevsvar

Den förlorade sonen:

"50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Dagens tema : "För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att...

Roligaste Sommarjobbet 2014

Inför föreställningen

En liten guide till kvinnohälsa

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Engelska skolan, Järfälla

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Projekt barnfetma i Skåne nuläge och avrapportering

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/ Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Kanta-tjänster för stora och små, gamla och unga

Gränsvärdena för BMI ska ses som riktmärken och gäller för vuxna personer med normal muskelmassa.

Innehållsförteckning. Kapitel 1


Enkät till föräldrar och vårdnadshavare om PTA:s kommunikation med mera

Jag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Kvalitetsindex. Rapport Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut Unga vuxnadagarna, 2016

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?

AYYN. Några dagar tidigare

Transkript:

Överviktiga barn- och ungdomar Vetenskapligt och medicinskt perspektiv Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne 1 nov 2013 Internationella initiativ Globalt hälsoproblemh Tillräcklig bevis finns för f omedelbara åtgärder Barn och unga speciellt utsatta Samverkan mellan samhällssektorer Hur ställa diagnos? BMI (body( mass index) Vikt/längd (m 2 ) Åldersberoende Screeninginstrument BIA (body( impedance assessment) Totalt kroppsvatten Fetthalt beräknas Realistiska målm DXA (Dual energy X-ray absorptiometry) Skelettvikt Fetthalt beräknas Undervattenvägning gning,, magnetkamera, hudveck (skinfold( skinfold) 1

Gräns utan hereditet Internationell standard IOTF=International Obesity TaskForce IOTF 25 resp IOTF 30 Cole T et al Establishing a standard definition for child overweight and obesity: international survey. British Medical Journal 320, 1240-3, 2000 Genetisk utredning Fetmapanel med upp till 100 gener med ny teknik MC4 receptor defekt Leptin brist POMC Leptin OB / Lep Leptin Receptor db / LepR POMC MC4R (most common) PC-1 SIM1 TrkB / NTRK2 BDNF TaqIA FTO Agouti 2

The hypothalamic leptin-melanocortin system Indikation genetisk utredning Orsakerna till fetma? De flesta spädbarn (80%) blir normalviktiga vuxna De flesta 7 åringar (50%) blir normalviktiga vuxna men inte vid kraftig övervikt Få tonåringar (20%) blir normalviktiga av sig själva De flesta kraftigt överviktiga vuxna har blivit det som barn Genetiska faktorer förklarar f ca 40% av vuxenfetma Miljön är r den utlösande faktorn allergi mot kalorier! 3

Förslag till indelning av fetma Storvuxenhetsfetma barnens fetmaform Börjar i 5-105 års ålder Ärftlig Äter normalt Måttligt ökade hälsoriskerh Bukfetma - insprängd ngd Börjar senare ofta vuxen ålder Mer livsstilsberoende Kraftigt ökade hälsoriskerh Bukfetma - skalfetma Ökning av andelen överviktiga Andel med övervikt enl BMI 30 25 20 15 10 5 0 1970 1980 1990 2000 2010 År USA Frankrike Sverige Linjär (USA) Expon. (Frankrike) Expon. (Sverige) Ärftlig vikt setpoint Äter lite för mycket Inget arv för övervikt Äter mycket Arv för smalhet Äter lite mindre Arv för övervikt Måttlig övervikt 4

Riskfaktorer att utveckla övervikt Ärftlighet Miljöfaktorer Framtida utbildning, inkomst Bostadsområdet det kamrater mm (non( non-shared environment) Familj och uppväxtfaktorer gör r syskon lika (shared) Risken att bli överviktig som vuxen 21-29 29 år r (odds kvot) Ålder Barnfetma En förälderf Två 1-2 1,3 3,2 13,6 3-5 4,7 3,0 15,3 6-9 8,8 2,6 5,0 10-14 14 22,3 2,2 2,0 15-17 17 17,5 2,2 5,6 N Engl J Med 1997;337:869-873 Evidensbaserade behandlingsmetoder Psykologiska modeller Psykoanalytisk terapi Beteende terapi Beteendetekniker används nds för f r att förändra f beteendet genom återinlärningrning Kognitiv beteendeterapi Beteendetekniker och kognitiva interventioner används nds för f r att förändra f tankar, känslor k och beteende 5

Psykoanalytisk terapi Resultat: Används nds ej Ref. Bruch H. Psychological aspects of overeating and obesity. Psychosomatics 1964;5:269 :269-274274 Kaslow F. W. The family as background to obesity. I: The international book of family therapy. New York: Bruner 1974 Beteende terapi Ref. Epstein L. H., Valoski A., Wing R. R. & McCurley J. Ten-year follow-up of behavioral, family-based treatment for obese children. Jama 1990;264 264:2519-2523. 2523. Bakgrund Stuart R. B. Behavioral control of overeating. Behav Res Ther 1967;5:357 :357-365. 365. Beteendeterapi Uppföljning av 61 överviktiga barn %Övervikt 70 60 50 40 30 20 10 0 0 20 40 60 80 100 120 Månader Åtta veckomöten, Barn+förälder Barn Kontroll sex månadmöten Jama 1990;264 264:2519-25232523 ANOVA Sign 6

Kognitiv beteendeterapi Uppföljning av 109 överviktiga barn % Övervikt 60 50 40 12 samtal, ett år med ett samtal/mån 30 0 1 2 3 4 5 År Grupp Individuell Läger Ett samtal ANOVA Tidseffekten sign men ej gruppeffekten Behavior Therapy 2000;31 31:55-74 Psykologiska modeller forts Familje (system) terapi Mötet med en familj används nds för f r att förbf rbättra medlemmarnas hälsa h genom att observera och analysera samspelet mellan familjemedlemmarna men också mellan terapeuterna och familjen för f att förbf rbättra familjens förmf rmåga att använda nda sina egna resurser Grupp terapi Översikt Flodmark CE. Childhood Obesity. Clinical Child Psychology and Psychiatry 1997;2: 283-295 295 Familjeterapi: BMI förändringarf BMI 28 27 26 25 24 Uppföljning av 87 barn 0 1 2 3 4 Screening Start År Slut 6 samtal i 18 mån Familjeterapi Konventionell terapi Kontroll Pediatrics 1993;91:880-884 884 Mann Whitney U test 7

Familjeterapi: Skillnader hudveckstjocklek 40 30 20 Familjeterapi Konventionell terapi 10 0-10 -20 Arm Rygg Midja Pediatrics 1993;91:880-884 884 Familjeterapi: Skillnader i kondition 2,05 2 1,95 1,9 1,85 1,8 1,75 1,7 1,65 1,6 Start Ett års uppföljning Pediatrics 1993;91:880-884 884 Familjeterapi Konventionell terapi Barnöverviktsenheten Region Skåne Regioncentrum från n juli 2004 Enligt beslut: HälsoH lso- och sjukvårdsn rdsnämnden (2003-12 12-16): 16): att försf rsöksverksamheten med en regiongemensamt Barnöverviktsenhet och tillika kunskapscentrum inom Region Skåne permanentas under 2004, att Barnöverviktsenheten får f r ett regionalt utvecklings- och samordningsansvar i Region Skåne rörande r rande övervikt hos barn. 8

Tvärvetenskapligt arbetssätt tt Medicin (barn) Kost Fysisk aktivitet Psykologisk/sociologisk Teamsamverkan en förutsf rutsättning ttning för f r att skräddarsy en individuellt anpassad behandling Behandlingsteamet på Barnöverviktsenheten Region Skåne Barnläkare Dietist Barnsjuksköterska Barnet och familjen Idrottsvetare Mål Lösning Psykolog Informationsassistent SOFT Familjebehandlingsmodell SOFT (Standardiserad Obesitas Familjeterapi): Första besöket Hela teamet Utredning Bedömning Målsättning Uppföljning i olika konstellationer Familjebehandling baseras påp familjeterapi Flodmark CE et al. Pediatrics 1993;91:880-884 884 Nowicka, Pietrobelli and Flodmark. International Journal of Pediatric Obesity 2007 9

Familjeviktskola Flerfamiljs behandling Psykoedukativ behandling av familjer med tonåringar 12-19 19 år 72 familjer behandlades ett år P Nowicka et al International Journal of Pediatric Obesity, Vol 3, 2008 Nowicka P, Flodmark CE. Barnövervikt i praktiken. Studentlitteratur 2006 Livskvalitet och övervikt Överviktiga barn som är r patienter har lika dålig d hälsa h som cancerpatienter (Schwimmer( JB, JAMA 2003;289:1813-1819) 1819) Överviktiga skolbarn i Sverige har inte sämre s hälsa h än ett representativt urval ur befolkningen (Renman( C, Acta Ped 1999;88:998-1003 1003 Familjesamtal enligt familjebehandlingsmodell ger en normaliserad livskvalitet i en patientgrupp (NowickaP( NowickaP, Flodmark CE, Int J Obese 2004:28; S193) Kostnadseffektivitet och patientnytta Kostnadseffektivitet Braet (Belgien) 30 besök k per patient under ett år Epstein (USA) 14 besök SOFT 3,8 besök Patientnytta utvärderat hos 70 familjer 80% vill fortsätta tta behandlas Höga betyg i enkät Samverkan med vårdgrannar på ett strukturerat sätts 10

Kirurgi hos barn Gastric bypass med duodenal switch 81 barn från n Göteborg, G Stockholm, Linköping och Malmö Inga allvarliga komplikationer Två års data under publikation 4 mån m vulnerabilitetsstudie Järvholm et al Obesity 2011 Sammanfattning Psykoterapeutiska tekniker användbara ndbara vid behandling av barnfetma Korttidsterapi räcker Familjestöd d nödvn dvändigt Ingen ökad risk för f ätstörningar Kirurgi eller läkemedelsbehandling l ej godkända behandlingsmetoder Utbildning 11

Tack! Se Barnöverviktsenhetens hemsida www.bravikt.info Nowicka P, Flodmark CE. Barnövervikt i praktiken. Studentlitteratur 2006 Frågan kan vara svaret! Linjära Cirkulärara Strategiska ReflexivaReflexiva Se Karl Tomm: Systemisk intervjuteknik. Stockholm: Mareld 1989 Dialogexempel linjära frågor Mamma, pappa och Johan 15 år. Dr Hur går g r det med Johans vikt? M Det går g r bra tror jag. Men jag vet inte riktigt vad han äter när n r han kommer hem själv påp eftermiddagen. Dr Har Du använt nt listorna jag gett till Dig? Johan I början b. Men nu kan jag inte hitta dem. P SåS här är r det alltid. Man vet inte riktigt vad han sysslar med säger s min fru! 12

Linjära frågor forts Dr Kommer Du ihåg g någonting n från n listorna, Johan? Nej. Det är r sås mycket man skall komma ihåg. Kan vi inte gåg snart? Cirkulära ra frågor Mamma, pappa och Johan 15 år. Dr Hur går g r det med Johans vikt? M Det går g r bra tror jag. Men jag vet inte riktigt vad han äter när n r han kommer hem själv påp eftermiddagen. Dr Vad händer h när n r han kommer hem? P SåS här är r det alltid. Man vet inte riktigt vad han sysslar med säger s mig fru! Dr till Johan Vem märker m först f om Du har ätit för f mycket? J Det gör g r mamma. Cirkulära ra frågor forts Dr Vad gör g r hon då? d J Hon tjatar påp mig! Dr Vad händer h när n r pappa märker m det? J Han säger s bara till. Dr till pappa Hur skulle Du kunna hjälpa Din fru sås att det blev lättare l att påminna p Johan? P Jag skulle kunna ringa hem påp eftermiddagen och kolla vad han äter. Dr till mor Om Din man gjorde detta tror det skulle vara till hjälp? M Självklart! 13

Strategisk fortsättning ttning Dr till p Vad är r det som hindrar Dig från n att hjälpa Din familj? P Det är r sås mycket påp jobbet just nu? Ser Du inte hur Du gör g r hela Din familj upprörd rd genom att svika dem? Vad menar Du? När r tror Du Din fru kommer att tvinga Dig att välja mellan jobbet och Din familj? Reflexiva frågor Dr Hur går g r det med Johans vikt? M Det går g r bra tror jag? Men jag vet inte vad han gör g när r han kommer hem Dr Om Du hade vetat detta vad hade det gjort för f skillnad. M Jag hade känt k mig tryggare att ge honom mer ansvar att handla själv. Dr till J Vill Du själv ta mer ansvar för f r att handla? J Det är r klart jag vill. Det är r bättre b jag får f r chansen att lära mig mer om mat. Reflexiva frågor Dr Om det hade varit lätt l att övertyga Din mamma att hon kan lita påp Dig vad hade dåd hänt? J Hon kunde låtit l mig testa ibland och inte handla för f r mycket utan skriva en lista. Hon vet ändå vad allting kostar. Dr Vad säger s mamma om det. M OK vi kan testa. Det är r bra om han lär l r sig själv. 14

Tack! Se Barnöverviktsenhetens hemsida www.bravikt.info Nowicka P, Flodmark CE. Barnövervikt i praktiken. Studentlitteratur 2006 15