Ledning för lärande - en sammanfattning av Parts temadag den 26 april 2012 Medverkande Mats Alvesson, professor vid företagsekonomiska inst. Lunds universitet Lena Andersson, rektor Dammhagskolan Bengt Avedal, chef för utvecklingsnämndens förvaltning, Helsingborg Gunnar Bjursell, professor emeritus i molekylärbiologi vid Karolinska Institutet Anna-Stina Enblom, kulturkoordinator Helsingborg Cecila Ericsson, socionom Landskrona Kerstin Hassner, kulturchef Helsingborg Birgitta Henecke, FoU-samordnare, En skola på vetenskaplig grund Tomas Johansson, utbildningschef i Landskrona och ordförande i Parts styrgrupp Johan Larsson, hälso- och sjukvårdsstrateg Region Skåne Palle Lundberg, stadsdirektör i Helsingborg Lars Mogensen, journalist och temadagens moderator Birgitta Orlowski, rektor Raus Planterings skola Eva Pennegård, specialpedagog och biträdande utvecklingsledare Part Gunlög Stenfelt, socionom och samordnare Helsingborg - Landskrona Lars Thunberg, kommunalråd i Helsingborg och Parts politiska ordförande Temadagen Ledning för lärande arrangerades av Part i samarbete med Campus Helsingborg. Parts temadag om Ledning för lärande hölls i år den 26 april på Örenäs slott. Drygt 120 personer från Parts nätverk mötte upp för att lyssna på forskare, ledare och praktiker och deras synvinklar på hur forskning och praktik kan stödja utvecklingen av Parts verksamhet och ge barn bättre förutsättningar för god utbildning och hälsa. Lars Mogensen, journalist och temadagens moderator, hälsade alla hjärtligt välkomna och lämnade sedan över ordet till Parts politiska ordförande. Politisk ledning mot samma mål Lars Thunberg berättade hur Parts politiska styrgrupp tillkom i samband med det hälsoprojekt som Folkhälsoinstitutet initierat 2009. Det treåriga hälsoprojektet bygger på forskning i skolorna för att förbättra barns psykiska och fysiska hälsa, vilket Lars Thunberg menar har bred förankring bland politikerna. - Det är ett stort ansvar vi har tagit på oss, och det är viktigt att vi är överens om det över partipolitiska gränser, sa Lars Thunberg, och syftade då även på det gemensamma måldokument för Parts verksamhet som politikerna tagit fram. - Politisk konsensus, starkt ledningsstöd och kompetens ger oss mycket goda förutsättningar för fortsatt utveckling, sa Parts politiska ordförande. Moderator Lars Mogensen i samtal med Parts politiska ordförande Lars Thunberg Parts modeller kräver forskning och ledarskap Helsingborgs stadsdirektör Palle Lundberg påpekade i sin inledning att det är viktigt att Part inte lever ett eget liv, utan att arbetsmodellerna integreras i den ordinarie verksamheten. - Vi måste hitta de mest effektiva sätten att skapa förutsättningar för barn att utvecklas. Det handlar om att våga testa nya vägar för att hitta de bästa sätten att åstadkomma ett bra resultat för barnen i våra kommuner, sa stadsdirektören. Palle Lundberg pratade också om hur viktigt det är att samarbeta med forskning för att säkerställa evidens för de metoder Part utvecklar. Men han menade också att det vilar ett ansvar på Part genom framtagandet av de framgångsrika modellerna: - Part är vårt gemensamma projekt där vi ska försöka hitta guldkornen med stöd av forskning. Att föra in modellerna i den ordinarie verksamheten kräver sedan ett bra och tydligt ledarskap. - Vi får aldrig glömma att det är för barnen vi gör detta, avslutade Palle Lundberg.
Skolan är arenan Tomas Johansson, utbildningschef i Landskrona och ordförande i Parts tjänstemannastyrgrupp, övertog ordet efter Palle Lundberg. Han betonade skolan som en avgörande faktor för barnen och den plats som alla organisationer måste sluta upp omkring. - Vi vet att den största skyddsfaktorn är att dessa barn klarar sig i skolan. Det som sker ute på våra skolor är därför det absolut viktigaste, sa Tomas Johansson, och menade att skolan därför måste vara arenan för det gemensamma och gränsöverskridande arbetet. Han höll med Palle Lundberg om att det som är framgångsrikt inom Part måste integreras i verksamheterna, men att det är viktigt att Part som samverkansform inte införlivas i de traditionella organisationsstrukturerna, med risk för att då tappa den snabbhet och utvecklingspotential som är nödvändig för att lyckas. Tomas Johansson poängterade sedan det praktiska arbetet ute på skolorna, både bland ledning och lärare: - Rektorernas stora engagemang och deras vilja till förändring och förbättring i arbetet med barnen har varit avgörande. Likaså har den enskilde läraren en enorm betydelse för barnens utveckling, vilket också förutsätter ett starkt stöd från rektor, sa utbildningschefen. Han avslutade: - Utbildning är det klart bäst förebyggande arbetet vi kan ge våra barn. Lyckas vi i skolan når vi det absolut bästa resultatet. Ledning och ledarskap för kunskapsutveckling Mats Alvesson, professor vid Företagsekonomiska institutionen Lunds Universitet, höll sedan en utmanande föreläsning kring ledning, ledarskap och organisation. Han startade sitt anförande genom att ifrågasätta vilka mål som egentligen gäller i en organisation. Han menade att det oftast är viktigare för organisationer att visa rätt ansikte utåt snarare än att praktiskt arbeta efter de mål man har satt upp - något han kallade för skyltfönsteraktiviteter. - Vår tid genomsyras av grandiositet, där saker och ting ska se tjusiga ut, sa Mats Alvesson och fortsatte: - Jag brukar tala om powerpoint-kulturen. I powerpoints står alla de fina värdegrunderna och värderingarna. Där står ingenting om verkligheten. Vi hyllar ytan, sa Mats Alvesson, och vill se mer handling hos dagens ledare. Mats Alvesson fortsatte att vifta med stridsyxan när han gick in på ämnet ledarskap, som han menade ofta är överreklamerat, sällsynt, tamt och något man påstår att man håller på med, men som man inte har tid till på grund av allt för många möten. Likaså kritiserade han de verksamhetsfloskler och värdeord som han menar genomsyrar de flesta organisationer, men som till största del är intetsägande ord som låter likadant överallt. Alvesson menade att riktigt ledarskap kräver en hög ambitionsnivå, en tydlig konflikthanteringsförmåga och mod att våga göra det som inte alltid är formellt rätt. Han vill se handling i ledarskapet. Att ledaren gör sig närvarande bland sina medarbetare, lyssnar och ger feedback på det han eller hon hör. - Undvik ibland att göra det formellt rätta och det som låter bra, uppfordrade ekonomiprofessorn sin åhörarskara, som till stor del bestod av ledare. - Jag tror att vi skulle kunna skapa ett oerhört bättre resultat om vi inte var så försiktiga och konventionella, avslutade Mats Alvesson. Ledare om ledarskap - några reflektioner Sex representanter från Parts nätverk bjöds upp på scenen för att reflektera över Mats Alvessons föreläsning i förhållande till Parts organisation. Flera på scenen tyckte att föreläsningen hade fött nya tankar. Bland annat hade Birgitta Orlowski fått funderingar på sin roll som rektor, i förhållande till sina medarbetare: Reflektionspanelen bestod av: Bengt Avedal Birgitta Henecke Tomas Johansson Birgitta Orlowski Eva Pennegård Lars Thunberg - Det jag fastnade för var vikten av medarbetarnas feedback till mig som chef. Har vi inte med oss våra medarbetare får vi inte de resultat vi vill ha, sa hon, och konkretiserade sedan med ett exempel från skolan: - Genom de färgkartor som utvecklats inom Utsikter och som vi använder för att analysera elevernas resultat, kan jag tydligt se vad mina kollegor behöver och se om vi sätter in rätt insatser. Chefen för utvecklingsnämndens förvaltning Bengt Avedal talade om vikten av att införliva utvecklingsarbetet i den ordinarie verksamheten. Eva Pennegård menade att man genom Part har stora möjligheter att bedriva utvecklingsarbete som annars kan vara svårt att genomföra i vanliga organisationer. De arbetsmodeller som utvecklas framgångsrikt kan sedan förmedlas vidare. Hon exemplifierade med Skolfam (Skolsatsning inom familjehemsvården), som startat i liten skala och som nu har spridit sig till 10 andra kommuner i Sverige.
Lars Mogensen frågade också panelen om utvecklingsarbetet inom Part är kostsamt, och Tomas Johansson svarade att han inte tycker prislappen på Part är dyr: - Det handlar inte om att vi ska ha mer pengar, utan mer hur vi prioriterar de pengar vi har, sa styrgruppens ordförande och menade att Part står inför andra utmaningar: - Om vårt arbete ska ha någon effekt måste det sprida sig till andra skolor. Det kommer då visa sig hur starka vi är och om vi verkligen vågar göra något annorlunda. Menar vi allvar måste vi ge rektorerna det stöd de behöver för att vara okonventionella. Lars Thunberg fyllde i och sa att arbetet krävde mer kurage än pengar: - Jag tror det behövs pengar initialt, men att det sedan krävs politiskt mod att göra omprioriteringar och inte jobba som vi alltid har gjort. Presentation av utbildningsvetenskapliga institutionen Professorerna Anders Persson och Roger Johansson presenterade sedan kort den utbildningsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet Campus Helsingborg. De välkomnade ett närmare samarbete med skolan och berättade att man nu håller på att anta de första fyra doktoranderna på institutionen. Bättre förutsättningar för barns lärande hälsa, kultur och socialtjänst Lars Mogensen inledde eftermiddagen genom att berätta om sina egna erfarenheter från ett slumområde i Nairobi. Han visade bilder på barn från Kibera och berättade hur viktigt det är att dessa barn får en utbildning för att kunna klara sig i livet. Han avslutade med att visa en bild på en skylt han funnit på skolområdet, som också bekräftade det Part arbetar för: He who opens a school door closes a prison door..... Tre representanter från Region Skåne, kulturförvaltningen och socialförvaltningen berättade sedan hur de anser att deras organisationer kan bidra till bättre möjligheter för barn och unga att klara sig i skolan. Johan Larsson, hälso- och sjukvårdsstrateg från Region Skåne, inledde genom att berätta varför Regionen valt att vara med i Part och varför hälsa och utbildning hör ihop: En påminnelse om kunskapens avgörande roll för ett barn. Anslaget sitter på St Christineskolan i slumområdet Kibera, Nairobi, Kenya. (Foto: Lars Mogensen) - Vi vet att om barn och unga lyckas i skolan så mår de bra, och vi vet att om barnen mår bra så lyckas de i skolan. Regionen är verksam i hela Skåne och om modellerna i Helsingborg och Landskrona leder till bra resultat borde vi koppla ihop oss och samarbeta för en vidareutveckling i större delar av Skåne, sa Johan Larsson. Kerstin Hassner, kulturchef i Helsingborg, berättade hur kultur i skolan kan stödja och stärka barns lärande. - Jag är övertygad om att vi kan låta kulturen vara en del av skolans arbete. Med kultur stärker vi barnen och de ungas självkänsla. De blir stimulerade, reflekterande och ifrågasättande. Kerstin Hassner menade att kulturen har en god hälsoeffekt och kan stärka undervisningen, engagera elevernas föräldrar och ge god effekt på skolans resultat. Gunlög Stenfelt betonade, som representant för socialtjänsten, att fokus måste ligga på skolan, och att socialtjänsten måste bli bättre på att samverka med både skola och hälsovård. Hon beskrev Parts arbetsmodell HUB (hälsa utbildning barn), där socialtjänsten, skola och andra aktuella organisationer samarbetar under två år, med det gemensamma målet att det ska gå bättre för barnet i skolan. HUB hälsa - utbildning - barn vänder sig till barn som har långtvarit behov av flera aktörer i samhället. I HUB arbetar alla verksamheter tillsammans med ett gemensamt mål: att barnen ska utveckla sig i skolan och må bra. Medvetet arbetar man för att förändra verksamheterna efter de erfarenheter som görs i arbetet kring barnen.
Hjärnans förmåga till lärande Gunnar Bjursell, professor emeritus i molekylärbiologi vid Karolinska Institutet, höll sedan en engagerad föreläsning om hur hjärnan stimuleras av kulturella faktorer. Han beskrev hur hjärnan stimuleras av toner man tycker om och rent fysiskt utsöndrar dopamin som ett slags belöningssystem i kroppen. - Musiken har en stark kraft, den är biologisk och med oss från första dagen vi föds., sa professorn, som i sin föreläsning hela tiden hänvisade till olika vetenskapliga studier. Sedan talade Gunnar Bjursell direkt till åhörarna från skolvärlden: - Om man inte stimulerar hjärnan hela tiden så tillbakabildas den. Därför har ni ett extremt viktigt uppdrag att stimulerar era elevers hjärnor! Han berättade också om studier som visat hur arkitektur och miljö påverkar hjärnan och människans kreativitet. - Det innebär att man kan skapa skolor som stimulerar till mer kreativitet, sa Bjursell och tittade återigen uppfordrande på sin publik. Hjärnan är plastiskt påverkbar och måste stimuleras, sa Gunnar Bjursell. Han beskrev hur berättelser och historier påverkar hjärnan och att man med hjälp av empatiska sagor kan öva barn i det onda och det goda och därigenom förstärka deras empatiska förmåga. - De barn som inte växer upp med sagor, blir dem som går in genom fel dörr, sa Gunnar Bjursell och syftade då på Lars Mogensen bild från Nairobi. Han menade även att vi borde anpassa undervisningen i skolan efter hjärnornas olika mognad hos pojkar och flickor. - Ambitionsnivån borde vara att inte tappa en enda unge, sa Bjursell och avslutade med ett leende och en parallell till Mogensens bild: - Så skulle ni heller inte behöva några fängelser här nere i Skåne!. Kulturprojekt på Raus Plantering Efter en uppskattad föreläsning visades ett exempel på ett av de kulturprojekt som pågått på Utsikterskolorna det senaste året. Två barn läste upp sina egenproducerade sagor i högtalarna samtidigt som teckningar visades på projektorerna. Utsikterskolorna I Utsikter ingår sju skolor i Helsingborg och Landskrona: Birgitta Orlowski berättade om sagoprojektet på Raus Planterings skola, där man med hjälp av genrepedagogik och i samarbete med stadsbiblioteket arbetat med barnens språkutveckling och ordförråd. Dalhemsskolan Dammhagskolan Drottninghögskolan Nanny Palmkvistskolan Pilängskolan Raus Planterings skola Söderskolan På samtliga Utsikterskolor pågår kulturprojekt för att stärka kunskapsutvecklingen hos eleverna. Projekten genomförs i samarbete med olika kulturinstitutioner i båda städer. Teckning från sagoprojektet ritad av elev, Raus Planterings skola
Reflektioner kring Gunnar Bjursells föreläsning För att koppla ihop Bjursells föreläsning med Parts utvecklingsarbete bjöds en panel upp på scenen för att ge sina reflektioner. Anna-Stina Enblom, som är kulturkoordinater på Kulturförvaltningen i Helsingborg, var nöjd och tyckte att Bjursells föreläsning bekräftade Utsikters satsningar inom kulturområdet. - Nu när vi vet att kultur hjälper barns lärande är det viktigt att vi stärker vårt samarbete med skolan, både under skoltid och med fritidsaktiviteter efter skoltid. - Att få kulturen in på schemat handlar i stor grad om organisation, underströk Gunlög Stenfelt. - Socialtjänsten måste öppna sig, driva frågor och vara kontroversiella och rucka på gamla mönster för att närma sig skolan och kulturverksamheten. Reflektionspanelen bestod av: Lena Andersson Anna-Stina Enblom Cecilia Ericsson Kerstin Hassner Johan Larsson Gunlög Stenfelt Cecilia Ericsson påpekade att kulturaktiviteter är extra viktigt för de barn hon möter inom socialtjänsten, men att de aktiviteterna måste erbjudas utan kostnader, eftersom många barn kommer från fattiga familjer där kostnader blir ett hinder för upplevelse och stimulans. Att använda skolan som arena såg Cecilia som positivt för socialtjänsten eftersom hon menar att den miljön kan verka mindre hotfull att mötas på för barnets föräldrar. Rektorn på Dammhagskolan Lena Andersson menade att skolan som organisation måste lära sig att tänka annorlunda för att kunna påverka kreativiteten hos barnen. - Vi som arbetar på skolan måste lära oss hur vi kan påverka utvecklingen hos barnen och försöka ändra våra arbetsformer till att bli så kreativa som möjligt. Fördelen med kreativitet är också att våra tvåspråkiga barn kan ta del av skaparkraften på samma sätt som de enspråkiga barnen, sa Lena Andersson. Gunnar Bjursell rosade panelen för deras tankegångar och sa att den medvetenheten som visat sig räckte för att jobba vidare med. Samtidigt påpekade han att det är viktigt att starta tidigt om kulturen ska ha bäst effekt på barnens utveckling..... Till sist summerade Lars Thunberg och Tomas Johansson dagen med positiva ord om temadagens två föreläsningar som bjudit på utmaningar, nya synvinklar och råg i ryggen att fortsätta utvecklingen av Parts arbete för barn och unga.