Region Stockholms Innerstad Sida 1 (30) MEDICINSKT ANSVARIGA 2013-08-06 SJUKSKÖTERSKOR Regel för Hälso- och sjukvård: Läkemedelshantering inom särskilda boendeformer och dagverksamheter Sjuksköterskor Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm.
Sida 2 (30) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD: LÄKEMEDELSHANTERING INOM SÄRSKILDA BOENDEFORMER OCH DAGVERKSAMHETER... 1 LOKAL INSTRUKTION... 1 1 ALLMÄNT... 5 1.1 ORDFÖRKLARING... 5 2 ANSVAR... 7 2.1 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA (MAS)... 7 2.2 ANSVARIG CHEF... 7 2.3 ANSVARIG LÄKARE... 8 2.4 SJUKSKÖTERSKA... 8 2.5 ÖVRIG PERSONAL... 8 3 ORDINATION... 9 3.1 ORDINATIONSHANDLING... 9 3.1.1 Ordinationshandling - Pascal... 9 3.1. 2 Läkemedelslista... 9 3. 2 ORDINATIONSTYPER... 10 3.2.1 Stående ordination... 10 3.2.2 Vidbehovsordinationer... 10 4.2 TILLFÄLLIG ORDINATION... 10 4.3 LÄKEMEDELSGENOMGÅNG... 11 4.4 TELEFONORDINATION... 12 4.5 UTBYTE AV ORDINERAT LÄKEMEDEL TILL LIKVÄRDIGT GENERISKT LÄKEMEDEL... 12 4.6 ORDINATION ENLIGT GENERELLA DIREKTIV... 13 5. DISPENSERING/IORDNING-STÄLLANDE AV LÄKEMEDEL 14 5.1 DOSFÖRPACKADE LÄKEMEDEL... 14 5.2 PASCAL... 15 5.3 DOSETT... 15 5.4 E-RECEPT/GULA RECEPT... 16 5.5 KROSSA LÄKEMEDEL... 16 5.6 FLYTANDE LÄKEMEDEL... 16 5.7 INJEKTION/INFUSION... 16 5.8 LÄKEMEDEL I SOND... 17 5.9 WARAN... 17 5.10 INSULIN... 18 5.11 LÄKEMEDELSPLÅSTER... 18
Sida 3 (30) 5.12 SÄKERSTÄLLA BESTÄLLNING AV PATIENTENS LÄKEMEDEL... 18 6 MOTTAGANDE AV LÄKEMEDEL... 18 6.1 MOTTAGANDE AV LEVERANS AV DOSFÖRPACKADE LÄKEMEDEL.... 18 6.2 MOTTAGANDE AV PATIENTENS LÄKEMEDEL FRÅN APOTEKET.... 19 7 ADMINISTRERING/ÖVERLÄMNANDE AV LÄKEMEDEL... 19 7.1 UTLÄMNANDE AV DOSFÖRPACKADE LÄKEMEDEL ALTERNATIVT DOSETT I PATIENTENS LÄGENHET... 19 7.2 ÖVERLÄMNANDE AV LÄKEMEDEL TILL PATIENT... 19 8 LÄKEMEDEL SOM PATIENTEN HAR MED SIG TILL DEN SÄRSKILDA BOENDEENHETEN... 20 9 SIGNERINGSLISTA... 20 10 SIGNATURFÖRTYDLIGANDE... 21 11 NARKOTIKA... 21 12 AKUT- OCH BUFFERTFÖRRÅD... 21 12.1 ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA FÖR AKUT- OCH BUFFERTFÖRRÅD... 22 12.2 ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA FÖR KONTROLL AV NARKOTIKA... 23 13 OXYGENBEHANDLING... 23 14 VACCINATIONER... 24 15 NATURLÄKEMEDEL... 24 16 FÖRVARING AV LÄKEMEDEL... 25 16.1 LÄKEMEDELSFÖRRÅD... 26 16.1.1 Originalförpackning... 26 16.1.2 Patientbundna läkemedel... 26 16.2 LÄKEMEDELSFÖRRÅD I HEMMET... 26 16.3 LÄKEMEDELSFÖRRÅD PÅ DAGVERKSAMHET... 26 16.4 AKUT- OCH BUFFERTFÖRRÅD... 26 16.5 LÄKEMEDELSKYLSKÅP... 26 16.5.1 Kallt... 27 16.5.2 Svalt... 27 16.6 RUMSTEMPERATUR... 27 17 KASSATION AV LÄKEMEDEL... 27 17.1 HANTERING AV LÄKEMEDEL VID DÖDSFALL... 28 18 TRANSPORT... 28 19 RAPPORTERING AV LÄKEMEDELS-BIVERKNINGAR... 29
Sida 4 (30) 20 SJUKSKÖTERSKOR MED FÖRSKRIVNINGSRÄTT... 29 21 STUDERANDE... 29 22 AVVIKELSERAPPORTERING... 29 23 GRANSKNING AV LÄKEMEDELSHANTERINGEN/FÖRRÅD... 30 23.1 MAS GRANSKNING... 30 23.2 EXTERN KVALITETSGRANSKNING... 30 23.3 RAPPORT... 30
Sida 5 (30) 1 Allmänt Inom öppen hälso- och sjukvård är huvudprincipen att den enskilde själv så långt som möjligt tar ansvar för sina läkemedel och sin läkemedelshantering. Vid dessa tillfällen gäller inte denna regel. Regeln är inte heller tillämpbar i de fall då den enskilde enbart behöver praktisk hjälp för att genomföra medicineringen, exempelvis ta fram en tablett ur originalförpackning (egenvård). Denna regel 1 gäller när förskrivaren av läkemedel har bedömt att patienten inte klarar av att själv hantera sina läkemedel. Läkemedelsansvaret övertas därmed av sjuksköterskan. Beslutet dokumenteras av sjuksköterskan i patientjournalen. Se Handbok för hälso- och sjukvård, www.vardhandboken.se 1.1 Ordförklaring Följande termer kommer från SOSFS 2000:1. 1 Administrering av läkemedel Behandlingsschema Dosdispensering Hemsjukvård Iordningställande av läkemedel Tillförsel eller överlämnande av en iordningställd läkemedelsdos till en patient. (SOSFS 2000:1). Schema över individuellt ordinerade läkemedel som ingår i en fastställd behandlingsplan för en viss patient. (SOSFS 2012:9). Maskinellt eller manuellt iordningställande av läkemedel i patientdoser. (SOSFS 2012:9). Hälso- och sjukvård när den ges i en patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. (SOSFS 2012:9). Uppdelning till en patient av tabletter, kapslar och andra avdelade läkemedelsdoser samt uppmätning av flytande 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården.
Sida 6 (30) läkemedel och injektionsvätska. Upplösning av torrsubstans. Tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska. Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra läkemedel i form av medicinsk gas till en patient. (SOSFS 2012:9). Läkemedelsform Läkemedelsförråd Läkemedelslista Ordination enligt generella direktiv Ordinationshandling Ordinationskort Rekvisition Tillverkningsform, som tablett, kapsel, resoritablett, mixtur, suppositorium, salva, injektion och infusion. (SOSFS 2000:1). Utrymme för förvaring av läkemedel, t.ex. läkemedelsrum, läkemedelsskåp eller läkemedelsvagn. (SOSFS 2000:1). Lista över läkemedelsordinationer till en patient. (SOSFS 2012:9). Ordination av läkemedel som gäller för patienterna på en viss enhet vid vissa angivna tillstånd, utan att en särskild individuell ordination behöver ges. (SOSFS 2000:1). Handling som ska ge en samlad bild av en ordinerad och genomförd läkemedelsbehandling. (SOSFS 2012:9). Ordinationshandling för dosdispensering av läkemedel på apotek. Även en patients övriga ordinationer kan föras in på kortet. (SOSFS 2012:9). Beställning av läkemedel eller teknisk sprit från apotek till läkemedelsförråd. (SOSFS 2000:1). Spädningsschema Schema med instruktioner för upplösning eller spädning av ett eller flera läkemedel. (SOSFS 2000:1).
Sida 7 (30) 2 Ansvar I Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) regel ges besked om ansvarsfördelning för ordination, iordningsställande, administrering, rekvisition, leverans, förvaring mm. Lokala rutiner för respektive enhet tas fram i samråd mellan chefen på boendet och MAS. Där ska finnas praktiska hänvisningar om aktuellt apotek, läkemedelsförrådets placering, lista för läkemedel generella direktiv respektive buffertförråd mm. Här ska också finnas namn på sjuksköterskor som ansvar för läkemedelsförrådet, beställning, respektive narkotikakontroll. 2.1 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) Inom den kommunala hälso- och sjukvården ansvarar MAS för att utforma och fastställa en ändamålsenlig och säker lokal instruktion för läkemedelshanteringen. Översyn av den lokala instruktionen ska ske årligen. MAS ansvarar för att teckna avtal med landstinget avseende akut- och buffertförråd. MAS ansvarar för att ansvarsfördelningen för läkemedelsförråd, rekvisition av läkemedel och narkotikakontroll finns dokumenterat. 2.2 Ansvarig chef Ansvarig chef ansvarar för att personalen har den kompetens som krävs för verksamheten. Chefen ska informera personalen om gällande regler och ansvara för att reglerna följs i verksamheten samt att avvikelserapport skrivs när så är befogat. Chefen ansvarar för att utse sjuksköterskor som ska ansvara för läkemedelsförråd, rekvisition av läkemedel och narkotikakontroll. Chefen ansvarar för att fylla i blanketten för behörighet av beställning till läkemedelsförråd och anmäla till ansvarig för registrering i EK katalogen samt delge MAS för godkännande. Chefen ansvarar för att extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen i verksamheten utförs årligen.
Sida 8 (30) 2.3 Ansvarig läkare Läkaren ansvarar för ordination av läkemedel, anvisar om vård och behandling, samordnar ordinationer från andra läkare samt följer upp patientens läkemedelsbehandling. Läkaren är ytterst ansvarig för att bedöma patientens möjligheter att själv ta ansvar för sin läkemedelshantering. 2.4 Sjuksköterska Om läkaren bedömt att patienten inte själv kan ansvara för sin läkemedelshantering ska sjuksköterskan ta över ansvaret. Beslutet ska dokumenteras i patientjournalen (Vodok). Sjuksköterskan ansvarar för att patienten får de läkemedel som läkaren ordinerat, samt att läkare kontaktas vid behov. Sjuksköterskan är skyldig att ifrågasätta ordinationer som hon/han utifrån sin kunskap anser är felaktiga och inleda en diskussion med ordinerande läkare exempelvis vid interaktioner och biverkningar. Sjuksköterskan är skyldig att hålla sig välinformerad om och dokumentera i patientjournalen om hur patientens läkemedelsbehandling fungerar, samt utöva tillsyn. Sjuksköterskan kan efter bedömning besluta att överlämna läkemedel som är ordinerade enligt generella direktiv utan läkarkontakt. Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedel förvaras oåtkomligt för obehöriga. Detta gäller även nycklar och koder till läkemedelsförråd. Sjuksköterskan kan delegera enstaka arbetsuppgifter inom läkemedelshanteringen till annan befattningshavare 2.5 Övrig personal Omsorgspersonal definieras som hälso- och sjukvårdspersonal då de utför enstaka hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegering 2 av sjuksköterska, till exempel överlämnande av en iordningställd läkemedelsdos. 2 Se MAS Regler för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter.
Sida 9 (30) Delegerad personal ska rapportera till sjuksköterskan om de upptäcker avvikelser i läkemedelshanteringen eller om patientens hälsotillstånd förändras. 3 Ordination Alla personer som flyttar in på ett särskilt boende ska erbjudas en läkemedelsavstämning vid inflyttning och en läkemedelsgenomgång inom två månader samt årligen. Alla läkemedel ska vara individuellt ordinerade. Läkaren ska dokumentera och signera sin ordination i patientens ordinationshandling. Läkemedelsordinationen ska innehålla läkemedlets namn, beredningsform, styrka, dosering i antal respektive volym, maxdos och indikation. Administrationssätt, tidpunkter för administrering samt datum ska ingå i ordinationen. Vid utsättande eller ändring av läkemedel ska detta signeras och dateras på ordinationshandlingen. 3.1 Ordinationshandling Patientens alla läkemedelsordinationer ska finnas samlade i en ordinationshandling och vara signerade av patientansvarig läkare. I det fall flera läkare är involverade i patientens läkemedelsbehandling ska alltid patientansvarig läkare kontrasignera. Ordinationshandlingen utgör en del av patientjournalen. Den aktuella ordinationshandlingen ska sitta längst fram i patientens journal och är sjuksköterskans originalhandling. 3.1.1 Ordinationshandling - Pascal För de patienter som har Dosförpackade läkemedel används den aktuella ordinationshandlingen som skrivs ut från Pascal. Ordinationshandlingen finns tillgängligt för sjuksköterskan i det elektroniska ordinationsverktyget. Kopia på exemplar av alla versioner av ordinationshandlingarna ska sparas i patientens journal. 3.1. 2 Läkemedelslista De patienter som får sina läkemedel ordinerade på recept ska ha en läkemedelslista som ordinationshandling. Alla
Sida 10 (30) läkemedelslistor är journalhandlingar och ska sparas i patientens journal. 3. 2 Ordinationstyper 3.2.1 Stående ordination Individuellt ordinerade läkemedel får endast användas av den som ordinationen avser. Stående ordination avser de läkemedel som ges fortlöpande enligt läkarordination. Ett läkemedel som ordinerats till en viss patient får aldrig överlåtas eller lånas ut till en annan patient. 3.2.2 Vidbehovsordinationer Läkare ska ange indikation, förpackningsstorlek, antal uttag, maximala dygnsdosen och tidsintervall. Det ska tydligt framgå på ordinationshandlingen att det är en vid behovsordination. Läkare bör med jämna mellanrum ta del av användandet av vid behovs ordinationer för att göra sig en bild av om läkemedlet istället ska ordineras kontinuerligt. 4.2 Tillfällig ordination Tillfällig ordination avser de läkemedel som läkaren ordinerar individuellt och för enstaka tillfälle och kan ges vid behov efter sjuksköterskas bedömning. Läkare ska alltid informeras när vid behovs läkemedel använts. Sjuksköterskan ska bedöma, iordningställa och administrera läkemedel som ordinerats vid behov samt dokumentera i patientjournalen. Sjuksköterskan kan under sitt arbetspass, i enstaka fall efter en individuell bedömning av patientens tillstånd, iordningställa en dos. Dosen ska dispenseras i en dosett och vara märkt med patientens namn, personnummer, innehåll, mängd, indikation och datum. Sjuksköterskan ska alltid följa upp effekten av läkemedlet och eventuella biverkningar.
Sida 11 (30) Sjuksköterskan signerar iordningställd dos i patientjournalen och ställer dosen i patientens läkemedelsskåp alternativt i läkemedelsvagn där det finns, samt informerar delegerad personal. Sjuksköterskan dokumenterar den medicinska bedömningen med ställningstagandet i patientjournalen. Delegerad personal kan överlämna dosen efter kontakt med sjuksköterskan som bedömer och tar ställning till om läkemedlet ska överlämnas. Sjuksköterskan ska alltid se till att signeringslista för vid behovsordinerade läkemedel finns i patientens läkemedelsskåp. Den som överlämnar läkemedlet ska signera på signeringslistan. Flytande vid behovsordinerade läkemedel iordningställs av sjuksköterskan i anslutning till intag. Iordningställandet kan inte delegeras. Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedlet inte blir för gammalt och kasserar läkemedlet om det inte använts samt dokumenterar detta i patientjournalen. 4.3 Läkemedelsgenomgång 3 En läkemedelsgenomgång ska genomföras senast två månader efter listning och minst en gång per tolvmånadersperiod. Läkemedelsförskrivningen ska därutöver regelbundet följas upp. Läkemedelsgenomgångar ska genomföras med stöd av symtomskattningskala. Vid medicinändringar ska uppföljning genomföras efter cirka 1 månad efter läkemedelsgenomgången samt efter behov. För att säkerställa att detta sker ska en skriftlig plan upprättas av läkaren tillsammans med sjuksköterska och övrig berörd personal. 3 Se Läkemedelsgenomgångar för patienter i särskilt boende inom de olika stadsdelarnas överenskommelser med läkarorganisationer.
Sida 12 (30) 4.4 Telefonordination Läkemedel får ordineras per telefon om ordinatören är förhindrad att komma till patienten. Sjuksköterskan ska informera läkaren om de läkemedel som patienten är ordinerad samt eventuell överkänslighet. Läkaren får därmed möjlighet att kontrollera synonyma preparat och eventuell interaktionsrisk. En telefonordination ska alltid upprepas muntligt av sjuksköterskan för att hon/han ska försäkra sig om och säkerställa att ordinationen har uppfattats rätt. Sjuksköterskan ska dokumentera ordinationen i patientjournalen. Dokumentationen ska förutom läkemedelsordinationen innehålla namnet på den ordinerande läkaren, år, datum, klockslag och att ordinationen tagits emot via telefon. Ordinationen ska även dokumenteras och signeras av sjuksköterskan i ordinationshandlingen (antingen på dosreceptet eller på läkemedelslistan). Där ska också framgå att det är en telefonordination. Den ordinerande läkaren ska i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. En telefonordination får bekräftas skriftligen via fax om faxrutinen är säkrad. Sjuksköterskan ansvarar för att informera den patientansvarige läkaren om telefonordinationen. Om telefonordinationen inte signerats på ordinationsunderlaget ska den patientansvarige läkaren kontrollera och kontrasignera ordinationen vid nästa läkarbesök. 4.5 Utbyte av ordinerat läkemedel till likvärdigt generiskt läkemedel Lagen om läkemedelsförmåner innebär att läkemedel som läkaren ordinerat kan bytas ut till det billigast likvärdiga generiska läkemedlet som finns på apoteket. Läkemedlen kan ha olika namn, utseende och förpackning men innehåller samma verksamma ämne och har samma effekt. Apoteket ska informera om det ordinerade läkemedlet ersatts med likvärdigt läkemedel.
Sida 13 (30) När patientens läkemedel är ordinerade på gula recept/e-dos ska sjuksköterskan som tar emot det likvärdigt generiska läkemedlet dokumentera ändringen på ordinationshandlingen med datum och signatur. Läkaren ska alltid kontrasignera. Om det endast finns några tabletter kvar när sjuksköterskan ska iordningsställa dosetten och den nya förpackningen som levererats är en generika ska hela dosen tas från den nya förpackningen. 4.6 Ordination enligt generella direktiv Enligt SOSFS 2000:1 får läkare ordinera läkemedel enligt generella direktiv. Dessa direktiv gäller på vissa vård- och omsorgsboenden vid vissa tillstånd utan att en individuell ordination krävs. I de generella direktiven ska indikationer och kontraindikationer finnas uppgivna samt dosering och antal tillfällen som får ges utan att läkare kontaktas. Detta ska följande dag rapporteras till läkaren. Efter behovsbedömning har sjuksköterskan rätt att ge dessa läkemedel (bilaga 3) utan särskild läkarkontakt. Innan sjuksköterskan överlämnar läkemedlet ska en kontroll angående eventuella interaktioner genomföras (se Fass). Sjuksköterskan ska också kontrollera att patienten inte är överkänslig mot den läkemedelssubstans som ingår i läkemedlet. Ordinationerna från generella listan ska ske med stor restriktivitet. Föreligger det ett behov av fortsatt behandling med dessa läkemedel ska alltid läkare informeras för ställningstagande till en eventuell stående ordination. Sjuksköterskan ska dokumentera sin bedömning och den givna dosen samt resultat och utvärdering i journalen. Dokumentationen ska innehålla datum, klockslag, symtom som indikerar läkemedelsbehov, beredningsform, preparat, styrka, dos, signatur, och utvärdering av effekten. Detta ska rapporteras till läkaren efterföljande dag.
Sida 14 (30) 5. Dispensering/iordningställande av läkemedel Iordningsställande av läkemedel är en hälso- och sjukvårdsuppgift och ska utföras av en sjuksköterska enligt ordinationshandlingen. Läkemedelsdoser kan iordningställas av Doscentrum i Dosförpackade läkemedel eller av en sjuksköterska i läkemedelsdosett/läkemedelskopp. Dosförpackade läkemedel/dosett/läkemedelskopp ska vara märkt med patientens namn och personnummer, läkemedlets namn, form, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkterna för administrering. Den sjuksköterska som har dispenserat läkemedel i dosett/läkemedelskopp ansvarar 4 för att de iordningställda doserna överensstämmer med läkarens ordination. Efter iordningställandet av läkemedelsdosen ska sjuksköterskan som utfört uppgiften dokumentera detta i patientjournalen. 5.1 Dosförpackade läkemedel Dosförpackade läkemedel är läkemedel förpackade i dospåsar, där varje påse innehåller de läkemedel som ska intas vid ett och samma tillfälle. Varje dospåse är märkt med patientens namn, personnummer, läkemedlets namn, styrka och form samt klockslag och datum när läkemedlet ska intas. Vissa läkemedel går inte att dosförpacka, till exempel flytande läkemedel och salvor. De levereras i originalförpackning. Doscentrum ansvarar för de läkemedel som dispenserats i påsen till dess att förpackningen bryts. När förpackningen öppnas övergår ansvaret för innehållet i förpackningen till den person som öppnade de Dosförpackade läkemedlen. Detta innebär att överlämnandet av läkemedelsdosen ska ske i omedelbar anslutning till öppnandet av påsen. Fel som upptäcks i en påse ska omgående meddelas Doscentrum på avsedd avvikelseblankett. Kopia skickas därefter till MAS. 4 Patientsäkerhetslag (2010:659).
Sida 15 (30) Ordinationsförändringar Vid dosminskning, dosökning, utsättande eller insättande av nytt läkemedel ska sjuksköterskan kontakta Doscentrum för iordningställande av nya Dosförpackade läkemedel. Läkaren ska bedöma hur snabbt den nya ordinationen ska verkställas. Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedlet hämtas från apoteket. Till dess den nya ordinationen levereras från Doscentrum ska sjuksköterskan iordningsställa patientens läkemedel i en dosett. Dosförpackade läkemedelsförpackningar får aldrig brytas för att dispenseras om i en dosett. Vid iordningställande av enstaka läkemedelsbehandlingar exempelvis antibiotika som överstiger en vecka ska alltid den sjuksköterska som tar emot ordinationen dispensera hela läkemedelskuren i separat dosett/er. Längre kurer än 14 dagar ska iordningställas i Dosförpackade läkemedelssystemet. 5.2 Pascal Pascal är ett elektroniskt sätt att ordinera och beställa hem läkemedel för de patienter som har Dosförpackade läkemedel. Istället för recept används ordinationskort där patientens samtliga ordinationer förs in, vilket ger en total överblick över medicineringen. 5.3 Dosett Läkemedel ska dispenseras i dosett för en vecka i taget. Den som iordningställer dosetten ansvarar för innehållet och att patientens namn, födelsenummer samt aktuella läkemedel finns nedskrivna på dosetten. En kopia på patientens aktuella läkemedel ska alltid finnas tillgänglig i patientens läkemedelsskåp alternativt i läkemedelsvagn där det finns. Dosetterna ska numreras och dateras samt märkas med patientens namn, personnummer och läkemedlets namn, styrka, dos och tidpunkt för överlämnande samt läkarens namn. Vid dosminskning, dosökning, tillägg eller utsättande av läkemedel ska de läkemedel som redan är dispenserade i en dosett kasseras av sjuksköterskan. Därefter ska sjuksköterskan
Sida 16 (30) iordningställa dosetten på nytt i enlighet med aktuell ordination. 5.4 E-recept/gula recept E-recept innebär att recept skrivs direkt i läkarens dator och överförs i elektronisk form till Apoteket. När läkemedel hämtas på apoteket via e-recept eller på gula recept ska alltid personalen legitimera sig. Apoteket ska ha uppgifter om de personer som ska hämta ut läkemedel. Chefen på boendet ansvarar för att denna lista är aktuell. 5.5 Krossa läkemedel Läkemedel får endast krossas i undantagsfall. Om en patient har svårt att svälja hela tabletter bör i första hand en annan beredningsform ordineras exempelvis flytande, stolpiller eller pulver. När det inte finns annat alternativ än att krossa läkemedel krävs det att läkaren tar ställning till vilka läkemedel som ska krossas. Kontrollera i apotekets broschyr Sväljes hela vad som gäller i det enskilda fallet. När läkemedel måste krossas ska de krossas separat från varandra i en tablettkross och administreras separat med en riklig mängd vätska. Tablettkrossen ska rengöras efter varje sorts läkemedel. Ordinationen och uppgiften om vilket/vilka läkemedel som ska krossas ska dokumenteras i ordinationshandlingen, på signeringslistan och i patientjournalen. 5.6 Flytande läkemedel Flytande läkemedel ska iordningsställas av sjuksköterska i så nära anslutning till dosens administrering som möjligt. Om överlämnandet av dosen inte sker direkt måste läkemedelskoppen märkas med patientens namn, personnummer, läkemedlets namn, dos, datum och signatur. Ordinationen ska dokumenteras i ordinationshandlingen, på signeringslistan och i patientjournalen. 5.7 Injektion/infusion Injektioner/infusioner ska iordningställas i så nära anslutning till dosens administrering som möjligt. Infusionspåsen ska märkas med patientens namn, personnummer, dagens datum, klockslag, infusionstid och signeras. Eventuella
Sida 17 (30) läkemedel/tillsatser som tillförs infusionsvätskan ska dokumenteras direkt på infusionspåsen. Ordinationen ska dokumenteras i ordinationshandlingen, på signeringslistan och i patientjournalen. Vid antibiotikabehandling i infusion/injektionsform ska ansvarig läkare alltid göra en individuell riskbedömning och vidta nödvändiga åtgärder för att trygga patientsäkerheten. Infusionspump/droppräknare ska användas för att säkra läkemedelsadministreringen. 5.8 Läkemedel i sond Läkemedel som tillförs via sond bör vara i flytande form. Om läkemedlet bara finns i tablettform ska den ordinerande läkaren ta ställning till om ett annat läkemedel kan ordineras. När läkemedel måste krossas ska de krossas separat från varandra och administreras separat. Tablettkrossen ska rengöras efter varje sorts läkemedel. Mellan varje sorts läkemedel ska sonden spolas med 5-10 ml vatten. Avsluta tillförseln med att spola sonden med 20-50 ml vatten. Anpassa mängden vatten till sondens storlek och längd. Kom ihåg att räkna med vattnet i den totala mängden vätska som ska ges per dygn. 5.9 Waran Waran ordinationen skrivs in på särskild ordinationshandling av läkaren. Waranbehandling dokumenteras under sökordet observation i patientjournalen. Sjuksköterskan ansvarar för att dispensera och administrera tablett Waran enligt separat ordinationsunderlag. Iordningställandet och överlämnandet ska dokumenteras i patientens journal samt signeras på ordinationsunderlaget. Tablett Waran ska inte delegeras på grund av att doseringen ofta behöver justeras och det föreligger risk för blödning. En del receptbelagda läkemedel, receptfria läkemedel och även vissa naturläkemedel kan påverka dess omsättning i kroppen. Antingen kan effekten av Waran bli för kraftig eller
Sida 18 (30) för svag. Förändrade matvanor, vin, kraftig aptitlöshet, diarré eller kräkningar kan också påverka effekten av Waran. Försiktighet ska iakttas vid kirurgiska ingrepp och även vid tandutdragning på grund av ökad risk för blödningsbenägenhet. 5.10 Insulin Sjuksköterskan ansvarar för att dispensera och administrera insulininjektioner. Läkaren ska i sin ordination ange var insulininjektionen ska administreras samt när plasmaglukos ska kontrolleras. Den som administrerar insulin ska säkerställa att patienten äter enligt de anvisningar som finns enligt respektive insulin preparat. Ordinationen ska dokumenteras i ordinationshandlingen, på signeringslistan och i patientjournalen. 5.11 Läkemedelsplåster Sjuksköterskan ansvarar för att administrera plåster som innehåller läkemedel, enligt ordination. Administreringen får inte delegeras till annan personal. Vid administrering får endast hela läkemedelsplåster användas och särskild signeringslista ska användas. Dokumentera i journalen var på kroppen plåstret sätts första gången och vid byte. Avtagna plåster ska kasseras och läggas bland kasserade läkemedel. OBS! får inte kastas i vanligt avfall. 5.12 Säkerställa beställning av patientens läkemedel Den sjuksköterska som dispenserar läkemedlen ansvarar för att läkemedel beställs när patientens läkemedel håller på att ta slut. 6 Mottagande av läkemedel 6.1 Mottagande av leverans av Dosförpackade läkemedel. Sjuksköterskan ska ta emot och kvittera leveransen samt säkerställa förvaringen av läkemedlen.
Sida 19 (30) Sjuksköterskan ska kontrollera att eventuella ordinationsändringar är införda på det nya dosreceptet och att texten på de första Dosförpackade läkemedelpåsarna i rullen överensstämmer med ändringen. 6.2 Mottagande av patientens läkemedel från Apoteket. Sjuksköterskan ska ta emot och kvittera leveransen samt säkerställa förvaringen av läkemedlen. 7 Administrering/överlämnande av läkemedel Överlämnande av läkemedel är en hälso- och sjukvårdsuppgift och ska utföras av en sjuksköterska och ske enligt ordinationshandlingen. 7.1 Utlämnande av Dosförpackade läkemedel alternativt dosett i patientens lägenhet Utlämnande av Dosförpackade läkemedel alternativt dosett till patientens läkemedelsskåp är en hälso- och sjukvårdsuppgift och ska alltid utföras av en sjuksköterska. Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedlen lämnas ut till rätt patient och uppgiften ska dokumenteras i patientjournalen. 7.2 Överlämnande av läkemedel till patient Vid överlämnandet av läkemedel ska alltid patientens identitet kontrolleras, att rätt läkemedel överlämnas vid rätt tidpunkt och att patienten har svalt sina läkemedel. För att eliminera risken för förväxling av person bör överlämnandet av läkemedel alltid ske i patientens egen bostad. Överlämnandet ska signeras på signeringslistan efter att patienten svalt sina läkemedel. Personalen får aldrig överlämna läkemedel från en dosett som närstående iordningställt.
Sida 20 (30) 8 Läkemedel som patienten har med sig till den särskilda boendeenheten När en patient flyttar in eller korttidsvårdas på ett särskilt boende ska patienten ha med sig sina aktuella läkemedel i originalförpackningar, apodoser enligt dosrecept alternativt läkemedel enligt gula recept/e-recept och en aktuell läkemedelslista. Om patienten har med sig tidigare iordningsställda dosetter ska sjuksköterskan kassera dessa läkemedel. Obrutna dosförpackade läkemedelpåsar kan dock användas. Sjuksköterskan som iordningställer läkemedelsdoser ansvarar för att rätt läkemedel dispenseras i dosetten. För att detta ska kunna säkerställas ska sjuksköterskan alltid iordningställa läkemedel från en obruten originalförpackning. 9 Signeringslista Signeringslistan är en journalhandling där iordningställande och administrering signeras. Hos varje patient där sjuksköterskan ansvarar för läkemedelshanteringen ska det finnas en signeringslista. Sjuksköterskan är ansvarig för att dokumentera alla uppgifter på signeringslistan till exempel doshjälpmedel, administreringssätt och tidpunkter. Innan läkemedlet överlämnas till patienten ska alltid instruktionen läsas på signeringslistan. Ordinerade läkemedel som exempelvis dosförpackade läkemedel, dosett, flytande laxermedel, ögondroppar ska signeras separat på signeringslistan. Signering ska ske omedelbart efter det att läkemedlen överlämnats och intagits. Separata signeringslistor ska finnas för insulin och vid behovs ordinerade läkemedel. I de fall läkemedelsöverlämnandet inte är delegerat ska sjuksköterskan dokumentera utförandet i Vodok. Om patienten inte får sitt läkemedel ska den delegerade personalen rapportera avvikelsen till sjuksköterskan. När signeringslistan är avslutad ska den sparas i patientjournalen.
Sida 21 (30) Sjuksköterskan ska följa upp att patienten har fått sina ordinerade läkemedel genom att kontrollera att signeringslistan är ifylld. 10 Signaturförtydligande Lista för signaturförtydligande ska innehålla datum, namn, signatur, befattning, företag för identifiering och spårbarhet. All legitimerad och delegerad personal inklusive läkaren ska dokumentera sitt namn och signatur på listan som ska sparas i journalen. 11 Narkotika Narkotika och andra beroendeframkallande läkemedel 5 ska dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Detta gäller inte narkotiska läkemedel doserade i Dosförpackade läkemedel påsar. Tjänstgörande sjuksköterska kontrollerar och dokumenterar tillförsel, uttag och kassation av narkotikan vid varje dispenseringstillfälle, signerar i förbrukningsjournalen samt kontrollerar alltid att saldot stämmer. Förbrukningsjournalen är individuell i de fall individuella recept används och ska sparas i patientjournalen. Tillförsel och uttag av narkotika från akut och buffertförrådet ska dokumenteras i förbrukningsjournalen. Förbrukningsjournalen ska förvaras i buffertförrådet. Narkotikakontroll ska utföras en gång i månaden av speciellt utsedd sjuksköterska. Kontrollerna av narkotika ska inkludera både akut- och buffertförrådet samt de boendes individuella originalförpackningar av narkotika. 12 Akut- och buffertförråd Akut- och buffertförrådet är ett förråd med läkemedel för akuta situationer som tillhandahålls av landstinget. Läkemedelsförteckningen till akut- och buffertförrådet och gällande regler uppdateras årligen och skickas ut till verksamheterna. (Bilaga 2). 5 Förteckning II-V i läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS1997:12)
Sida 22 (30) Läkemedel från akut- och buffertförrådet får endast användas av sjuksköterska efter läkares ordination. Tillförsel och uttag av narkotika och andra beroendeframkallande läkemedel ska dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Avslutad förbrukningsjournal ska förvaras i läkemedelsförrådet i tre år och sedan kasseras av ansvarig sjuksköterska för akut- och buffertförrådet. Läkemedel för akut bruk ska förvaras tillsammans i ett låst skåp/rum åtskilda från andra läkemedel. Nyckel till akutbuffertförrådet får endast innehas av tjänstgörande sjuksköterska. Kontinuerlig genomgång av förrådet ska göras av förrådets ansvariga sjuksköterska eller utsedd ersättare. Översynen registreras med datum och sjuksköterskans namnteckning på en blankett som finns i förrådet. Chefen ska utse respektive sjuksköterskor som ska ansvara för akut- och buffertförrådet och kontroll av narkotikan i aktuellt förråd samt deras ersättare. Namnen på de ansvariga sjuksköterskorna ska dokumenteras på blanketten Ansvar för akut- och buffertförråd. Blanketten skickas till MAS för underskrift. (Bilaga 1). 12.1 Ansvarig sjuksköterska för akut- och buffertförråd I det särskilda boendet ska det finnas en utsedd sjuksköterska som har huvudansvar för akut- och buffertförrådet och rekvisition av läkemedel. Det ska finnas en ersättare som är behörig då huvudansvarig inte är i tjänst. Rekvisition omfattar även narkotika grupp II V 6 som görs på särskild avsedd rekvisitions- blankett. Av hygieniska skäl och för att underlätta kontrollen av narkotika ska i första hand läkemedel beställas som tryckförpackning eller unitdose. Om sådana inte finns, så ska små förpackningar beställas. Sjuksköterskan ansvarar för att det finns tillräckligt med läkemedel i förrådet och kontrollerar hållbarhetsdatum. 6 Förteckning II-V i läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS1997:12)
Sida 23 (30) Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedel som ingår i akutoch buffertförrådets lista ska förvaras åtskilt från andra läkemedel. Om lagersaldot inte stämmer ska sjuksköterskan som ansvarar för narkotikakontrollen kontaktas. I förbrukningsjournalen lämnas påföljande rad tom där orsaken till avvikelsen kan anges. Detta gäller både brist och överskott. Sjuksköterskan signerar att lagersaldo stämmer. Avvikelser ska rapporteras till chef och MAS. 12.2 Ansvarig sjuksköterska för kontroll av narkotika I verksamheten ska det finnas en sjuksköterska som ansvarar för att kontrollera narkotika i akut- och buffertförrådet samt den narkotika som är individuellt förskriven. Narkotikan ska kontrolleras en gång per månad. I inspektionen ingår att sjuksköterskan ska kontrollera förbrukningsjournaler och kontrollräkna narkotikaförbrukningen. Även hållbarhetsdatum ska kontrolleras. Kontrollen dokumenteras i förbrukningsjournalen med datum, namn och signatur. Sjuksköterskan ansvarar för att informera sjuksköterskan som ansvarar för akut- och buffertförrådet om räknad mängd narkotika avviker från förväntat lagersaldo. Sjuksköterskan som upptäcker brist ska informera chef och MAS samt sina kollegor. 13 Oxygenbehandling Oxygenbehandling klassas som läkemedel och ska ordineras av en läkare. Vid långtidsbehandling ska läkare med specialistkompetens inom lungmedicin ordinera syrgasbehandlingen. Ordinationen utfärdas på Dosrecept, gult/recept eller e-recept. På ordinationen ska det finnas
Sida 24 (30) angivet behandlingstid, tubens storlek och vilken mängd syrgas som ska tillföras patienten. 7 De patienter som bor på särskilda boenden och som behöver långtidsbehandling med syrgas ordineras oftast syrgas med hjälp av syrgaskoncentrator. 14 Vaccinationer Det medicinska ställningstagandet till influensa- och pneumokock vaccinationer ska göras av läkare. Själva vaccinationen kan utföras av en formellt och reellt kompetent sjuksköterska. Detta under förutsättning att sjuksköterskan i övrigt bedöms lämplig av den för verksamheten ansvarige läkaren samt att det finns den utrustning som krävs för att förebygga och ha i beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner (SOSFS 1999:26), anges i 2 vilka uppgifter som läkaren ska inhämta om patienten vid vaccinationen. I föreskriften anges också krav på utrustning och personal för enheter där man ger behandlingar med risk för överkänslighet. När det gäller patienter inom kommunal hälso- och sjukvård kan det vara svårt att fastställa huruvida en överkänslighet föreligger. Vaccinationer ska därför inte utföras om inte läkare finns på plats. 15 Naturläkemedel 8 Naturläkemedel är läkemedel vars verksamma beståndsdelar utgörs av en djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning. Beståndsdelarna får inte vara alltför bearbetade. Naturläkemedlen är receptfria och avsedda för egenvård. 7 Se Regler för Oxygenbehandling. 8 Läkemedelsverket, Naturläkemedel och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal den 6 februari 2004, senast ändrad: 2006-01-20.
Sida 25 (30) Hälso- och sjukvårdspersonal får inte administrera naturläkemedel som inte är vetenskapligt beprövade. För närmare information hänvisas till Huvudbetänkandet från alternativmedicinsk kommitten om "Alternativ medicin inom hälso- och sjukvården" SOU 1989:60, 2.1.4. Av betänkandet framgår: "Om patient/vårdtagare begär att bli behandlad alternativmedicinskt har hälso- och sjukvårdspersonalen alltid rätt att vägra medverka. Ingen är skyldig att behandla med metoder som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet." I kommunens särskilda boendeformer har MAS beslutat att sjuksköterskan får endast administrera naturläkemedel som är godkänt som läkemedel och är ordinerat av ansvarig läkare. Beslutet ska dokumenteras i patientjournalen. Naturläkemedel ska även journalföras på ordinationshandlingen på samma sätt som andra läkemedel och signeras av läkaren. Då annan än personalen, t ex patienten själv eller anhöriga, ombesörjer tillförseln av alternativmedicin, har personalen inget ansvar för behandlingen och dess eventuella biverkningar. Om personalen fråntar sig hela ansvaret vid alternativmedicinering ska detta alltid dokumenteras. Detta bör lämpligen kompletteras med en skriftlig överenskommelse mellan personal och vårdtagare/anhöriga. Patientansvarig läkare ska också informeras. Förvaring Naturläkemedel får inte förvaras i för avdelningen gemensamt läkemedelsförråd, utan måste förvaras hos vårdtagaren själv. 16 Förvaring av läkemedel Patienter som själva ansvarar för sina läkemedel ansvarar också för att dessa förvaras på ett säkert sätt. När sjuksköterskan övertagit ansvaret för läkemedelshanteringen ansvarar hon/han för att läkemedlen förvaras oåtkomligt för obehöriga. Detta gäller även nycklar och koder till läkemedelsförråd/skåp.
Sida 26 (30) 16.1 Läkemedelsförråd 16.1.1 Originalförpackning Läkemedel ska förvaras i sin originalförpackning så att märkning och hållbarhetsuppgifter finns med. Överföring till annan förpackning är inte tillåten. 16.1.2 Patientbundna läkemedel När patientens läkemedel förvaras i läkemedelsförråd ska läkemedlen förvaras i backar märkta med patientens namn och personnummer. Nycklar ska förvaras säkert och endast sjuksköterskor har nycklar till skåpen. 16.2 Läkemedelsförråd i hemmet När patientens läkemedel förvaras i hemmet ska de förvaras i ett låst skåp som endast sjuksköterskan har tillgång till. När delegerad personal ansvarar för att överlämna iordningställda läkemedel samt iordningställa läkemedel som exempelvis tarmreglerande medel ska dessa förvaras i ett separat låst skåp som sjuksköterskan och delegerad personal har tillgång till. 16.3 Läkemedelsförråd på dagverksamhet 9 På dagverksamhet ska de läkemedel som patienten har med sig förvaras i ett låsbart skåp som ansvarig sjuksköterska och delegerad personal har tillgång till. Nyckeln ska förvaras säkert. 16.4 Akut- och buffertförråd Se punkten 12. Akut- och buffertförråd. 16.5 Läkemedelskylskåp I läkemedelskylskåpet får endast läkemedel förvaras. Läkemedel som kräver kall förvaring kan i vissa fall förvaras i rumstemperatur men då förändras hållbarhetstiden. Ta alltid kontakt med Apoteket om ni behöver förvara dessa läkemedel 9 Se MAS regler om Dagverksamhet inom äldreomsorg- Dokumentation och läkemedelshantering
Sida 27 (30) i rumstemperatur för besked om lämpligheten och hur lång hållbarhetstid som blir aktuell. OBS! Ändra hållbarhetstiden på förpackningen. 16.5.1 Kallt Läkemedel som kräver kall förvaring (+2 - +8) ska förvaras i ett läkemedelskylskåp utrustat med termometer. Kontroll av temperaturen ska ske varje vecka och signeras på en kontrollista. Avfrostning görs vid behov. Temperaturen varierar mellan olika platser i kylskåpet. Exempelvis är placering i kylskåpsdörren inte lämplig eftersom temperaturen oftast är för hög för känsliga preparat (till exempel vacciner). 16.5.2 Svalt Läkemedel som ska förvaras svalt (+8 0 - +15 0 ) förvaras vanligen i kylskåp. Under begränsad tid kan de förvaras i rumstemperatur (+15 0 - +25 0 ), men observera att hållbarhetstiden då förkortas 16.6 Rumstemperatur Rumstemperaturen i läkemedelsrummet ska vara från +15 - +25 och kontrolleras en gång per vecka. Läkemedel som måste förvaras i rumstemperatur får förändrad effekt vid förvaring under +15 0 C. Detta beror på utfällning av aktiv eller annan substans i lösningar eller på partikeltillväxt i suspensioner om de placeras i kylskåp. Följder som kan uppstå är att Dosaerosoler fungerar dåligt och vissa lösningar blir för trögflytande. 17 Kassation av läkemedel Kasserade läkemedel klassificeras som riskavfall och ska förvaras inlåst i ett läkemedelsskåp/rum i en gul 25 liters back som är beställd just för detta ändamål märkt: Riskavfall, kasserade läkemedel. 10 10 Stockholms stad har avtal med Stena Miljö AB gällande hantering av riskavfall Stena Miljö AB:s hantering av riskavfall omfattar hela kedjan, från beställning och leverans av riskavfallsburkar till hämtning och transport och slutbehandling av avfallet.
Sida 28 (30) Flaskor med flytande läkemedel läggs i som de är. Burkar med läkemedel töms ut i backen. Kartonger från engångsförpackningar sorteras bort Dosförpackade läkemedelpåsarna läggs i som de är. Läkemedelsplåster. Använda plåster viks ihop med häftmassan inåt. Narkotika som ska kasseras och som hör till buffertförrådet ska räknas och avskrivas i förbrukningsjournalen. Förbrukningsjournalen ska signeras av två personer. Narkotikan läggs sedan i backen. OBS! Locket på backen sätts på när backen är fylld. Locket försluter backen så att det inte går att öppna den igen. 17.1 Hantering av läkemedel vid dödsfall Läkemedel som utlämnats till patienten är dennes egendom. Läkemedlen ingår alltså vid vårdtagarnas död i dödsboet. Narkotikaklassade läkemedel får endast innehas av den som ordinerats narkotika på laglig väg 11. Dödsbodelägarna ska enligt lag ombesörja att narkotikan som tillhört den avlidne alltid överlämnas till Apoteket för destruktion. Sjuksköterskan ska upplysa de närstående om dessa skyldigheter och i patientjournalen dokumentera vem som ansvarar för att läkemedlen lämnas till apoteket. Sjuksköterskan kan erbjuda att ombesörja kassering av den avlidnes läkemedel. 18 Transport Transporten av läkemedel ska ske på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Tjänstgörande sjuksköterska ska alltid kvittera och kontrollera antalet kolli mot leveranssedeln och att plomberingen är obruten. Förfarandet ska finnas nedtecknat i en lokal rutin. Stena Miljö AB Miljöpaketet innehåller praktiska och UN-godkända emballage för kasserade läkemedel, smittförande och skärande/stickande avfall. 11 Lag (1992: 860) om kontroll av narkotika.
Sida 29 (30) 19 Rapportering av läkemedelsbiverkningar Läkarna och sjuksköterskorna ska rapportera läkemedelsbiverkningar till Läkemedelsverket 12. Om det även finns misstanke om biverkning ska detta rapporteras. 20 Sjuksköterskor med förskrivningsrätt Sjuksköterskor med förskrivningsrätt gällande läkemedel använder sig av sin personliga kombikakod som man fått från Socialstyrelsen och kommunkod 90302249 Stockholms kommun för recept till äldre vid särskilda boenden. 21 Studerande Sjuksköterskestuderande får endast iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av en legitimerad sjuksköterska. Den legitimerade sjuksköterskan har alltid ansvar för de uppgifter som studenten utför. 22 Avvikelserapportering All personal ska kontakta sjuksköterskan då fel eller brister uppstår i hanteringen av läkemedel, så att hon/han kan vidta de åtgärder som krävs för att förhindra att en allvarlig situation uppstår. 12 http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/halso---sjukvard/rapporterabiverkningar/
Sida 30 (30) 23 Granskning av läkemedelshanteringen/förråd 23.1 MAS granskning MAS har ett lagreglerat ansvar för bl.a att rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande samt att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. För att kunna fullfölja detta ansvar har MAS en kvalitetsplan som bl.a omfattar uppföljning på enheterna. I samband med detta granskas läkemedelshanteringen. Avvikelserapporteringen kan också ses som en del i granskningen. 23.2 Extern kvalitetsgranskning Enligt Socialstyrelsens allmänna råd för läkemedelshantering i hälso- och sjukvård bör läkemedelshanteringen genomgå en extern kvalitetsgranskning av t ex farmaceut minst en gång per år. Förvaltningarna har avtal med Apoteket Farmaci AB för att denna granskning ska göras årligen. Enhetschef ansvarar i samråd med MAS för att farmaceut en gång per år kommer till enheten för att granska läkemedelshanteringen enligt avtalet Sjuksköterskan som ansvarar för läkemedelsförråd, akut- och buffertförråd ska alltid delta vid denna inspektion och helst också övrig personal som har rätt att ta ut läkemedel. 23.3 Rapport Vid inspektionen upprättas en rapport som sparas i minst två år. Kopia på inspektionsprotokollet sänds för kännedom till MAS.