Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Transkript

1 1(36) SOCIAL OMSORG Riktlinjer för hälso- och sjukvård

2 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ÖVERGRIPANDE ANSVAR,, ledning, tillsyn och uppföljning av den kommunala hälso- och sjukvården 4 2. KONTAKT MED LÄKARE ELLER ANNAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL när den enskildes tillstånd så fodrar :1 Hur kontakt tas med sjuksköterska/ läkare :2 Etiska riktlinjer för hjärt- lungräddning.6 2:3 Information till annan vårdgivare vid akutbesök på sjukhus :4 Kontakt med närstående när den boendes tillstånd försämras eller avlider :5 Riktlinjer i samband med dödsfall :6 Riktlinjer för identitetskontroll :7 Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre DELEGERING.. 8 3:1 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter LÄKEMEDELSHANTERING :1 Ordination :2 Läkemedelsgenomgångar..12 4:3 Läkemedelsrelaterade problem :4 Rekvisition :5 Förvaring :6 Dispensering :7 Överlämnande Vaccination Riktlinjer för blodtransfusion på Särskilda Boenden :10 Kontroll- och signeringslistor :11 Hantering av försvunna läkemedel AVVIKELSEHANTERING, RISKANALYS, LEX MARIA :1 Riktlinjer för förebyggande av vårdskada :2 Utredning av avvikelser KOMMUNENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Smittskydd och smittspårning Smittsamma sjukdomar :3 Krav på en god hygienisk standard inom vård- och omsorgsboenden :4 Etik, människosyn, värdegrund :5 Tandvård :6 Fotsjukvård :7 Logoped :8 Nutrition..25 6:9 Palliativ vård i livets slutskede...27

3 3(36) 7. DOKUMENTATION :1 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsjournalens innehåll, utformning, hantering och bevarande :2 Skyldighet att föra hälso- och sjukvårdsjournal :3 Telefonförfrågan :4 Hälso- och sjukvårdsansvar inom LSS-boendeenheter och dagverksamhet :5 Riktlinjer vid hantering av e-post och sändning av faxmeddelande :6 Säkerhetsrutiner för dokumentation i datajournal :7 Registrering i Nationella Kvalitetsregister MEDICINTEKNISKA PRODUKTER.33 8:1 Riktlinjer för användning av medicintekniska produkter/ utrustning (MTP)... 34

4 4(36) 1. ÖVERGRIPANDE ANSVAR, ledning, tillsyn och uppföljning av den kommunala hälso- och sjukvården Kommunen ansvarar för att ge en god hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering och hjälpmedel erbjuds de boende i kommunens särskilda boendeformer till dem som efter beslut i socialnämnden bor i särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen, SoL SFS 2001:453 i ansvaret ingår även att ta hand om avlidna, ge hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 1993:387 9:8 9:9 och 9:10 samt att vid behov erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas i kommunens dagverksamhet som omfattas av 3 kap. 6 SoL I kraven på en god hälso- och sjukvård ingår att den ska vara av god kvalitet, med en god hygienisk standard som tillgodoser den enskildes behov av trygghet i vården och behandlingen vara lätt tillgänglig och att man snarast ska kunna få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (2014:821). bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet främja goda kontakter mellan den enskilde och hälso- och sjukvårdspersonalen utformas och genomföras i samråd med den enskilde samordnas på ett ändamålsenligt sätt Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd de metoder för undersökning, vård och behandling som finns att tillgå sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården (SFS 2010:659) samt samtycka till föreslagen behandling (SFS 2014:821) efter patientens samtycke kan även informationen ges till närstående Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa och ge upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. När någon har avlidit ska hälso- och sjukvårdens uppgifter fullgöras med respekt för den avlidne. De efterlevande ska visas respekt och omtanke. Det ska finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges (HSL 1982:763). Ledning av den kommunala hälso- och sjukvården utövas av socialnämnden. Ledningen har enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) det övergripande ledningsansvaret för att hälso- och sjukvården uppfyller HSL:s krav på en god vård. Den ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främja kostnadseffektivitet. Inom hälso- och sjukvården ska finnas en verksamhetschef som ansvarar för verksamheten och representerar vårdgivaren, enligt 29 HSL. Verksamhetschefen ska tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) fastställa former för fortlöpande samråd i frågor som gäller verksamhetens struktur, resursanvändning, kvalitet

5 5(36) och säkerhet. Verksamhetschefens ledningsansvar är begränsat av de uppgifter som åligger MAS (SOSFS 1997:8). Ansvar, tillsyn och uppföljning Inom det verksamhetsområde som socialnämnden bestämmer ska det finnas en sjuksköterska med särskilt medicinskt ansvar, enligt 2 4 HSL och patientsäkerhetsförordningen 7 kap 3. Nämnden svarar för att MAS ges en organisatorisk ställning och placering som gör det möjligt för henne/honom att fullfölja sina uppgifter. MAS ansvarar för att hälso- och sjukvården är av god kvalitet och att de boende erhåller en säker och ändamålsenlig vård och behandling. I ansvaret ingår att utifrån gällande hälso- och sjukvårdslagstiftning utarbeta riktlinjer samt fastställa rutiner och instruktioner. I ansvaret ingår uppföljning av dessa (SFS2010:1369). Övergripande tillsyn Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsyn över kommunernas hälso- och sjukvård och ska följa och stödja verksamheten enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Patientsäkerhetsberättelse Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska det senast den 1 mars varje år upprättas en patientsäkerhetsberättelse i vilken det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten vilka resultat som har uppnåtts Patientsäkerhetsberättelsen ska arbetas fram i verksamheten och hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. I föreskriften om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) framgår ytterligare uppgifter som ska ingå i patientsäkerhetsberättelsen. Ansvar för information Verksamhetens chef enligt HSL 29 ansvarar för att informera sin personal om gällande riktlinjer, rutiner och direktiv samt att de följs. 2. KONTAKT MED LÄKARE ELLER ANNAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL när den enskildes tillstånd så fordrar Kommunen ansvarar i särskilda boendeformer för hälso- och sjukvårdsinsatser, dock inte sådan hälso- och sjukvård som meddelas av läkare. Detta gäller även för personer inskrivna i kommunens dagverksamhet/daglig verksamhet och sysselsättning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska svarar för att rutiner finns för att säkerställa att kontakt tas med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal när den enskildes tillstånd kräver det. Alla sjuksköterskor har i sitt yrkesansvar att bedöma och ta ställning till när den

6 6(36) enskilde kan behöva insatser av läkare, sjukgymnast eller arbetsterapeut. Legitimerad sjuksköterska ansvarar för att den boende får den vård och behandling som läkare ordinerat. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur hon eller han fullgör sina arbetsuppgifter (SFS 2010:659). De flesta boende i någon av kommunens särskilda boendeformer har patientansvarig läkare såsom anvisad läkare, husläkare, specialistläkare eller privatpraktiserande läkare. Läkaren ansvarar för ordination samt anvisning om vård och behandling till den enskilde. I de särskilda boendeformerna finns omvårdnadsansvarig/patientansvarig sjuksköterska. I Socialstyrelsens föreskrift om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården mm. framgår krav på rutiner för hantering och ansvarsfördelning (SOSFS 2004:11). Verksamhetschefen ska i samverkan med ansvarig för läkarinsatser se över och säkerställa att rutinerna för remisshantering i verksamheten uppfyller föreskriftens krav. Det ska finnas en skriftlig överenskommelse om hur samarbetet mellan den läkare/ läkarorganisation som enheten valt för att utföra läkarinsatserna och enhetens hälso- och sjukvårdspersonal ska ske. Om någon av de boende aktivt valt att inte ha patientansvarig läkare får omvårdnadsansvarig sjuksköterska lösa behovet av läkarinsatser från fall till fall. 2:1 Kontakt med sjuksköterska/ läkare Inom kommunens särskilda boenden för äldreomsorg och socialpsykiatri Omsorgspersonalen ska vid behov alltid vända sig till patientansvarig sjuksköterska i första hand. Telefonnummer till tjänstgörande sjuksköterska/ läkare ska finnas väl synlig på respektive enhet. Verksamhetschef ansvarar för att dessa hålls aktuella. Tjänstgörande sjuksköterska bedömer om läkare ska kontaktas. Om tillståndet kräver akut läkar-/ sjukhusinsats och tjänstgörande sjuksköterska inte är nåbar, ring 112. Kontakta sedan sjuksköterskan. För socialpsykiatrin, se egen rutin för akuta tillstånd. Läkarjour i särskilt boende, SÄBO Jourverksamheten upprätthålls av den utförare av läkarinsatser som enheten har valt och som tjänstgör kontorstid. Aktuell jourlista med namn och telefonnummer ska finnas på respektive enhet. Verksamhetschefen ansvarar för att enheten i god tid erhåller aktuella listor. Inom den kommunala omsorgsverksamheten enligt LSS Vid osäkerhet vad gäller den enskildes tillstånd ska personalen kontakta patientansvarig sjuksköterska. Gruppchef ansvarar för att en lista med aktuella telefonnummer finns tillgänglig och att personalen är informerad om rutiner för kontakt med sjuksköterska. Om tillståndet kräver akut läkar-/sjukhusinsats och tjänstgörande sjuksköterska inte går att nå, ring 112. Kontakta sedan sjuksköterska.

7 7(36) 2:2 Etiska riktlinjer för hjärt- lungräddning All hälso- och sjukvårdspersonal ska omedelbart påbörja Hjärt- och lungräddning, HLR på personer som drabbats av plötsligt oväntat hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat och aktuellt ställningstagande till att HLR inte ska utföras. HLR ska utföras enligt aktuella behandlingsriktlinjer från Svenska rådet för hjärt-lungräddning, för mer information se Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning(hlr), Svenska Läkarsällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska rådet för hjärt-lungräddning. 2:3 Information till annan vårdgivare vid akutbesök på sjukhus Informationsblad vid akutbesök på sjukhus Vid akutbesök på sjukhus ska Informationsblad vid akutbesök på sjukhus alltid fyllas i och skickas med patienten. Kopia bifogas journal. Blanketten kan även användas vid besök hos annan vårdgivare. För vårdtagare som bor på särskilt boende för äldre, ska följande information medfölja patienten. Informationsbladet ska innehålla uppgifter om patientens status aktuella behov av hjälpmedel information om patientansvarig sjuksköterska, in remitterande läkare och gärna patientansvarig läkare och aktuella telefonnummer som gäller dygnet runt namn på biståndshandläggare och aktuellt telefonnummer kopior på aktuella läkemedelsordinationer, eventuell överkänslighet ska framgå uppgifter om närstående samt telefonnummer och tid när kontakt kan tas Patienten ska förses med ID-band önskvärt är att legitimation skickas med. Eventuellt frikort skickas med. När vårdtagaren måste åka akut till sjukhus bör en remiss innehållande problem/ frågeställning skickas med, detta dokumenteras i omvårdnadsjournalen och kopia på remissen sparas. Finns smitta som faller under smittskyddslagen ska detta uppges, övriga vårdrelaterade infektioner uppges efter samtycke från patienten. Kan den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av annan anledning inte själv redogöra för sin identitet ska identitetsband användas för att eliminera risken för felbehandling och förväxling. Närstående eller personal bör medfölja till sjukhus. Samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård Grundläggande bestämmelser om samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård finns reglerat i lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (SFS 1990:1404) samt i Socialstyrelsens föreskrift om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård (SOSFS 2005:27). Överenskommelse om samverkan mellan kommuner och landsting vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård finns mellan Stockholms läns landsting (SLL) och Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) och är

8 8(36) antagen av Täby kommun. När informationsöverföringen till kommunen inte fungerat tillfredsställande i samband med in-/utskrivning till/från sjukhus ska dokumentet ovan användas som underlag vid diskussioner. Blir det ändå en avvikelse, ska rapportering ske enligt riktlinje avvikelsehantering. 2:4 Kontakt med närstående när den boendes tillstånd försämras eller den boende avlider Det är av vikt att vårdpersonal gör sig införstådd med hur de ska förhålla sig då en boendes tillstånd försämras eller den boende avlider. I omvårdnadsdokumentationen ska framgå vem/vilka som ska underrättas och huruvida dessa vill bli underrättade nattetid. Läkaren och sjuksköterskan ska komma överens om vem som ska kontakta närstående. Detta dokumenteras i omvårdnadsjournalen. 2:5 Riktlinjer i samband med dödsfall När någon har avlidit ska hälso- och sjukvårdens uppgifter fullgöras med respekt för den avlidne. De efterlevande ska visas hänsyn och omtanke (HSL 2 c). Läkaren ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:29) så snart det är praktiskt möjligt fastställa att döden inträtt. Tidpunkten för dödens inträde får fastställas med ledning av uppgifter från t.ex. vårdpersonal eller närstående. Om läkare eller sjuksköterska vid icke förväntat dödsfall inte kan inställa sig i direkt anslutning till dödsfallet, får endast sådana åtgärder vidtas, som vid kontakt med läkare överenskommits. Vid förväntat dödsfall är arbetsuppgiften att konstatera dödsfallet förbehållen läkare, och denna arbetsuppgift kan inte delegeras. Vid förväntat dödsfall kan dock uppgiften att kontrollera patientens vitalparametrar delegeras till legitimerad sjuksköterska. En stor del av de dödsfall som sker på särskilda boenden är förväntade, och för dessa kan denna rutin tillämpas. Förväntat dödsfall ska dokumenteras i vårdplan för vård i livets slut. Vid dödsfall ska den avlidne alltid märkas med identitetsband samt att dödsfallet ska registreras i Svenska palliativregistret. Se rutin, Konstaterande av förväntade dödsfall i samverkansrutiner med respektive läkarorganisation Inom kommunens särskilda boendeformer Vid dödsfall ska tjänstgörande sjuksköterska kontaktas, som i sin tur tar kontakt med patientansvarig läkare dagtid och jourhavande läkare under jourtid. Inom kommunens omsorgsverksamhet enligt LSS Vid dödsfall kontaktas ansvarig sjuksköterska som kontaktar patientansvarig läkare kontorstid och jourhavande läkare jourtid. Gemensam rutin Alla personer som avlider i det särskilda boendet ska meddelas till handläggare inom social omsorg. Om den avlidne har en pacemaker inopererad ska tjänstgörande sjuksköterska informera den läkare som utfärdar dödsbevis om detta. Ansvarig läkare är skyldig se till att transport av den avlidne till bårhuset/obduktion sker.

9 9(36) 2:6 Riktlinjer för identitetskontroll Den legitimerade personal som upprättar en journalhandling ska alltid kontrollera den enskildes identitet via legitimation eller på motsvarande sätt. Identitetskontrollen ska dokumenteras i journalen. Allmänt I kommunens särskilda boendeformer bör den boendes namnskylt med hela namnet finnas uppsatt på lägenhets- eller rumsdörr. För att ytterligare eliminera risken för förväxling kan patientansvarig sjuksköterska, om denne finner att den boende inte själv kan svara för sin identitet och efter samråd med enhetschef och närstående, ordna att ett nytaget fotografi av den boende tillförs omvårdnadsjournalen. Identitetsband Generellt ska identitetsband inte användas, eftersom den enskilde rättsligt lever i sitt hem. Vid överförande till annan vårdgivare bör närstående eller personal medfölja. Om den enskilde inte själv kan svara för sin egen identifiering ska identitetsband användas. Identitetsband får endast appliceras av legitimerad sjuksköterska eller av personal med delegering att utföra detta. Anteckning om användning av identitetsband ska göras i omvårdnadsjournalen/social-dokumentation och på Informationsblad vid akutbesök på sjukhus (SOSFS 2008:14, SOSFS 1992:2) 2:7 Samordnad individuell plan(sip) för vuxna och äldre i Stockholms län När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan enligt 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. 3. DELEGERING Inom kommunens ansvarsområde beslutar MAS om vilka hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan delegeras utifrån patientsäkerheten. Delegering innebär att hälso- och sjukvårdsuppgifter överförs av legitimerad personal som har både formell och reell kompetens för viss arbetsuppgift till en arbetstagare som genom undervisning, praktisk handledning och kunskapstester lärt sig att utföra en arbetsuppgift och därigenom skaffat sig reell kompetens. Beslutet gäller max 1 år och ska följas upp två gånger under giltighetstiden. Delegering får ges endast då det är förenligt med god och säker vård (SFS 2010:659). Verksamhetschef och delegerande sjuksköterska ska beakta att hälso- och sjukvårdsuppgifter ska begränsas till så få arbetstagare som möjligt. Detta för att vara förenligt med god och säker vård.

10 10(36) Delegeringsförfarande Den som avser att delegera en arbetsuppgift ska för uppgiftsmottagaren ange den arbetsuppgift som delegeringen avser samt klargöra för uppgiftsmottagaren vilka teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att fullgöra arbetsuppgiften på ett fullgott sätt. Den som avser att delegera en arbetsuppgift ska fråga uppgiftsmottagaren om denne anser sig ha tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften samt genom skriftlig och praktisk kunskapstest förvissa sig om att tillräckliga kunskaper erhållits. Delegering över huvudmannaskapsgränserna Verksamhetschef i aktuell verksamhet ska ha kännedom om samt godkänna att arbetsuppgifter planeras att delegeras. Delegeringsbeslutet ska undertecknas av chef innan delegering blir aktuell. Blankett, delegeringsbeslut tas med för ifyllande till delegeringsutbildningen. 3:1 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Beslut om delegering av arbetsuppgift ska gälla för enstaka tillfälle eller för begränsad tid, högst ett år. Beslut om delegering ska, enligt gällande författningar, meddelas skriftligen. Av delegeringsbeslutet ska framgå: Vilken arbetsuppgift som delegerats Vem som delegerat uppgiften Till vem uppgiften delegerats När uppföljningar ska genomföras Tiden för beslutets giltighet Datum då beslutet fattades Den som delegerat och den som mottagit en arbetsuppgift ska underteckna delegeringsbeslutet Datum och signatur skrivs när uppföljningar sker. Uppföljningar görs av den person som utfärdat delegeringsbeslutet. Delegeringsbeslutet ska alltid dokumenteras innan arbetsuppgiften utförs. Vid muntlig delegering, som får ske endast i undantagsfall och när det är absolut nödvändigt, ska dokumentationen ske på delegeringsbeslut snarast efter det att arbetsuppgiften fullgjorts och beslutet gäller då endast för detta tillfälle. Den som tar på sig att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter har skyldighet att ta del av Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), samt de allmänna råd och föreskrifter som utfärdats speciellt för vissa arbetsuppgifter (SOSFS 1997:14). Vid delegering används blankett för personlig delegering. Beslut om delegering ska bevaras på enheten i minst tre år sedan den upphört att gälla. Om uppgiftsmottagaren inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och erfarenheter för uppgiften får delegering inte ske, mer utbildning och praktisk handledning kan behövas. När man delegerats hälso- och

11 11(36) sjukvårdsuppgift är man skyldig att till den delegerande rapportera förändringar som berör den delegerade uppgiften. Den som delegerar hälso- och sjukvårdsuppgifter har, förutom undervisning och praktisk handledning kring själva arbetsuppgiften, ett uppföljningsansvar samt informations-skyldighet om gällande lagstiftning (SFS 2010:659, SOSFS 1997:14). Vidaredelegering får inte ske. Delegeringsmöjligheten får inte utnyttjas i syfte att under vissa perioder lösa bristsituationer t.ex. för att vid personalbrist generellt ersätta den som är utbildad eller av ekonomiska skäl. Vårdgivaren kan aldrig föreskriva att viss eller vissa medicinska arbetsuppgifter ska delegeras. Behovet och lämpligheten av delegering i det enskilda fallet kräver alltid en professionell bedömning. För detta svarar den yrkesutövare som är ålagd arbetsuppgiften. 4. LÄKEMEDELSHANTERING Den kommunala hälso- och sjukvården omfattar personer med starkt varierande hälsotillstånd och skiftande förmåga att själva ta ansvar för behövliga åtgärder. Förutsättningarna kommer därmed att växla och rutinerna anpassas därefter. Inom läkemedelsområdet har det visat sig att risken för felaktigheter är betydande. Det kräver att personalens ansvar är klart definierat så att var och en är medveten om sina befogenheter och ansvar (SOSFS 2000:1). Det ska för varje verksamhet finnas rutiner för dokumentation av läkemedelshanteringen (Patientdatalagen, SFS 2008:355, SOSFS 2008:14). Övergripande ansvar MAS ansvarar för att rutinerna för läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård är ändamålsenliga och väl fungerande samt att rutiner och ansvarsfördelning på detaljnivå anges i den lokala läkemedelsinstruktionen (SFS 2010:1369). Instruktionen ska uppdateras årligen eller vid behov. Ansvar för läkemedelsförråd samt rekvisition av läkemedel MAS utser ansvarig sjuksköterska med uppgift att förestå enhetens samlade akut- och buffert- förråd samt, vid ordinarie befattningshavares frånvaro, ersättare för denne. Detta ska anges i den lokala läkemedelsinstruktionen. Om rekvisition av läkemedel att lägga i varukorg och hur man beställer läkemedel ska framgå i den lokala instruktionen. Nyckel till läkemedelsförrådet får enbart tjänstgörande sjuksköterska ha. Det ska anges i den lokala instruktionen. Ansvar inom respektive enhet Ansvaret för hur läkemedelshanteringen sker enligt riktlinje och lokal instruktion för läkemedel har den tjänstgörande sjuksköterskan. Hur läkemedelshanteringen ska gå till hos den enskilde, ska diskuteras av PAL och PAS med vederbörande och dokumenteras i en individuell plan enligt SOL och HSL.

12 12(36) Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering MAS ansvarar för att rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande i verksamheterna. Extern kvalitetsgranskning ska ske minst en gång per år. Protokoll sänds både till verksamhet samt till MAS för kännedom. Eventuella anmärkningar ska vara åtgärdade inom tre månader från granskningstillfället. Förbättringsresultatet ska redovisas i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Dokumentation Dokumentation ska ske på för ändamålet avsedda blanketter. Sjuksköterskan ska följa upp läkemedelsbehandlingens effekter, dokumentera densamma och vid behov rapportera till patientansvarig läkare. Avvikelsehantering i samband med läkemedelshantering Om den enskilde i samband med läkemedelsbehandling utsatts för risk eller för vårdskada exempelvis genom utebliven behandling, fel dos eller fel läkemedel, ska detta hanteras enligt riktlinje avvikelsehantering (ska rapporteras till MAS). Efter verksamhetschefens utredning av händelsen avgör MAS om en Lex Maria anmälan ska göras. För mer information se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utredning av vårdskador, Sjuksköterskan ska följa upp hur läkemedelsbehandlingen fungerar. Misstanke om läkemedelsbiverkning ska rapporteras till patientansvarig läkare. Sjuksköterskan har rätt att anmäla biverkningar till regionala biverkningscentrum, information finns att hämta på, Hantering av läkemedel Den enskilde ska i första hand sköta omhändertagande och förvaring av de läkemedel som denne blivit ordinerad. Bedömning görs av den ordinerande läkaren. Den enskilde kan behöva stöd och hjälp av omvårdnadspersonal i sin läkemedelshantering (egenvård), som t.ex. att öppna förpackningar (ej delegerad uppgift). Om den enskilde på grund av sitt tillstånd inte själv kan sköta sina läkemedel, ska den patientansvariga sjuksköterskan i samråd med patientansvarig läkare finna en praktisk lösning. Beslutet tas av ansvarig läkare. Det kan vara ett delat ansvar mellan den enskilde och hälso- och sjukvården eller helt ansvarsövertagande läkemedelshantering. Hanteringen ska beskrivas i en vårdplan. Beslutet ska dokumenteras av läkare i journalen och av sjuksköterska i omvårdnadsjournalen. Ansvaret för fullgörandet av läkares ordination och anvisning i fråga om den enskildes läkemedelsbehandling åligger legitimerad sjuksköterska. 4:1 Ordination Den enskildes läkare ansvarar för ordinationen av läkemedel. Ordinationen utfärdas på läkemedelslista eller dosrecept för dosexpedition, vilka utgör journalhandling och ska signeras. Ordinationen upptar läkemedlets namn, beredningsform, styrka och dosering i antal respektive volym samt administrationssätt. Vid användning av medicinska plåster är

13 13(36) det viktigt att även notera och signera tidpunkten då plåstret tas bort. Vid utsättande av läkemedel ska detta markeras, dateras och signeras av ansvarig läkare. Om den enskildes tillstånd akut försämras och läkare kontaktas per telefon, antecknar ansvarig sjuksköterska ordinationer som ges på aktuellt ordinationsunderlag samt i journalen. En läkemedelsordination ska innehålla uppgifter om läkemedlets namn, beredningsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkterna för administrering samt läkares namn. Sjuksköterskan ska begära en bekräftelse av ordinationen per fax. Efter att ansvarig läkare på SÄBO godkänt ordinationen, fört in och signerat den på ordinations-handlingen/ läkemedelslistan behöver inte faxbekräftelsen sparas. Om oenighet råder mellan ordinerande läkare, ansvarig läkare på boendet eller sjuksköterska som tagit emot ordinationen är det viktigt att spara bekräftelsen av spårbarhetsskäl. Observera att handlingen då är att betrakta som journalhandling. I de fall flera läkare utfärdar ordination, t.ex. vid akuta konsultationer, kan sjuksköterskan överföra dessa till läkemedelslista/dosrecept för att erhålla ett enhetligt dispenseringsunderlag. Överföringen styrks med sjuksköterskans signum och ska signeras av läkare. Underlag för ordination eller kopia på exempelvis recept ska sparas till dess att ansvarig läkare kontrasignerar ordinationen. Sjuksköterskan ska informera ordinerande läkare om de läkemedel som finns på ordinationshandlingen samt eventuell överkänslighet. Läkaren kan därmed kontrollera synonyma preparat och eventuella interaktioner. Patientansvarig läkare kontrollerar och kontrasignerar ordinationen vid nästa läkarbesök. Enligt Lag om läkemedelsförmåner (LVFS 2002:160), ska apoteket byta ordinerat läkemedel till ett likvärdigt, billigare preparat om sådant finns. När så skett ska namnet på ersättningspreparatet antecknas vid sidan av det ordinerade läkemedlet, med snedstreck emellan, på läkemedelslistan. Åtgärden signeras av sjuksköterskan. Läkemedelslista/ dosrecept för dosförpackade läkemedel används som originalordinationsunderlag vid injektionsbehandling. 4:2 Läkemedelsgenomgångar Enligt SOSFS 2000:13 om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården ska en vårdgivare erbjuda de patienter som är 75 år eller äldre och de som är ordinerade minst fem läkemedel en enkel läkemedelsgenomgång. Vårdgivaren ska även erbjuda patienter som har läkemedelsrelaterade problem eller där det finns misstanke om sådana problem en enkel läkemedelsgenomgång (SOSFS 2012:19 4 ) Den patient som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns en misstanke om sådana problem ska av vårdgivaren erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång. (SOSFS 2012:09). Läkemedelsanvändningen hos äldre har kontinuerligt ökat under de senaste 20 åren. Närmare 30 procent av akuta inskrivningar av äldre på sjukhus idag har koppling till läkemedelsrelaterade problem. För att förbättra äldres läkemedelsbehandling ytterligare ska en minskad och adekvat användning ske inom tre områden.

14 14(36) Olämpliga läkemedel Preparat som långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, tramadol och propiomazin har hög risk för biverkningar hos äldre. De bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation samt att föreskrivande läkare bedömt att den förväntade nyttan står i rimlig proportion till riskerna. Läkemedel mot psykos För äldre personer kan användandet av psykosläkemedel vid allvarliga beteendesymptom, demens, psykotiska symptom och psykossjukdom ger ofta biverkningar som passivitet och kognitiv störning. De ger dessutom en ökad risk för stroke och förtida död hos äldre med demenssjukdom. Antiinflammatoriska läkemedel Dessa läkemedel (Cox-hämmare, NSAID) kan vid behandling av äldre ge en ökad risk för sår och blödningar i mag-tarmkanalen, vätskeretention, hjärtinkompensation samt nedsatt njurfunktion (Bättre liv, SKL). Det övergripande syftet med att genomföra läkemedelsgenomgångar är att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen, särskilt hos sköra äldre som är en utsatt grupp. Läkemedelsgenomgångar är en metod för kartläggning av en patients samtliga ordinerade och använda läkemedel i syfte att säkerställa en korrekt och aktuell läkemedelslista. Det är dessutom en metod för analys, omprövning och uppföljning av en patients hela läkemedelsanvändning i syfte att, upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem. De nya riktlinjerna (SOSFS 2012:9) ska användas i särskilda boendeformer. Riktlinjerna ska omsättas i lokala rutiner 4:3 Läkemedelsrelaterade problem SKL:s satsning för att minska vårdskadorna samt att kraven på hälso- och sjukvården har både skärpts och blivit tydligare sedan den nya Patientsäkerhetslagen trädde i kraft Täby kommun är ansluten till satsningen i syfte att förebygga läkemedelsrelaterade problem i samband med vård och på så sätt göra vården säkrare. En korrekt läkemedelslista är en förutsättning för att vårdenheter ska kunna bedöma patientens tillstånd, behandlingseffekter av läkemedlen, risker, interaktioner och biverkningar. Vid alla vårdens övergångar och vid läkarbesök i öppenvården ska en läkemedelsavstämning göras. 4:4 Rekvisition I den lokala rutinen för läkemedelshantering ska det framgå hur rekvirering av samtliga läkemedel går till. Rekvirering av läkemedel till Akut- och buffert läkemedelsförråd samt till fullständigt läkemedelsförråd görs av den sjuksköterska som MAS utsett och som är namngiven i den lokala instruktionen. Narkotiska läkemedel Om rekvisition av narkotika och andra beroendeframkallande läkemedel, enligt förteckningarna II-V (LVFS 1997:12), ska framgå i den lokala läkemedelsinstruktionen. Förbrukningen av narkotiska preparat ska föras in i en särskild förbrukningsjournal, en

15 15(36) journal per preparat. Detta görs av sjuksköterska. Förbrukningsjournalen förvaras i enhetens fullständiga läkemedelsförråd. Vid individuell förskrivning ska tillförsel och förbrukning för varje preparat föras på patientbunden lista. Kontroll av förbrukningen av narkotiska preparat och andra beroendeframkallande läkemedel utförs minst en gång per månad av särskilt utsedd och namngiven sjuksköterska, samt en gång per år av farmaceut i samband med kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen. 4:5 Förvaring Förvaring av den enskildes läkemedel ska, om inte särskilda skäl föreligger, ske i den egna bostaden. I bostaden ska då finnas ett låsbart läkemedelsskåp. Nyckel till de låsta skåpen i respektive lägenhet, vid ansvarsövertagande läkemedelshantering, innehas av tjänstgörande sjuksköterskan och av den personal som erhållit delegering att överlämna läkemedel till den enskilde. Rutiner för detta ska framgå av den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Särskilda boendet Ett fullständigt läkemedelsförråd kan finnas och förestås då av en ansvarig sjuksköterska. Läkemedel ska förvaras inlåst. Nyckel till läkemedel får endast innehas av den som tjänstgör som sjuksköterska. När så kan ske utan risk för förväxling eller obehörig åtkomst kan ansvarig sjuksköterska besluta att mindre mängd läkemedel, t.ex. för omläggning av sår, förvaras utanför låst förråd. Akut- och buffertförråd för akuta situationer Läkemedel enligt aktuell Akut- och buffertförråds lista bör finnas tillgänglig på kommunala boenden för vård och omsorg där sjuksköterska tjänstgör. Behörig att beställa är sjuksköterska som utsetts av MAS. Läkemedel har valts ut i samarbete mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Stockholms läns läkemedelskommitté. Bedömning, åtgärder och överlämning av läkemedel från akut- och buffertförrådet får endast utföras av sjuksköterska. Akut- och buffertläkemedel ska förvaras i låst skåp och separerat från övriga läkemedel, alternativt i det fullständiga läkemedelsförrådet. Gruppbostäder enligt LSS Finns det ansvarsövertagande läkemedelshantering ska läkemedlen hanteras, förvaras enligt vad som gäller ovan. Om förvaring av läkemedel i den enskildes bostad anses olämpligt av ansvarig läkare, ska ett låsbart förvaringsskåp användas som endast innehåller mediciner. Nyckelhantering som ovan. Daglig verksamhet/dagverksamhet För förvaring av läkemedel (vid ansvarsövertagande) som vårdtagarna tar med sig ska det finnas ett låsbart förvaringsskåp. Nyckel till skåpet får endast innehas av den personal som erhållit delegering på att överlämna läkemedel till den enskilde.

16 16(36) 4:6 Dispensering Iordningsställande av läkemedel får endast ske enligt läkarordination. Uttag och iordningsställande utförs av sjuksköterska med originalhandling som dispenseringsunderlag. Då medicindelning sker i dosett görs detta för en vecka i taget. APO- dos utlämnas för två veckor i taget för förvaring i den enskildes bostad. Där särskilda skäl föreligger utlämnas APO-dos veckovis eller vid varje tillfälle. 4:7 Överlämnande Överlämnande av läkemedel är en uppgift för den sjuksköterska som ansvarar för den enskildes vård. Vid överlämnandet av läkemedel ska den enskildes identitet kontrolleras så att rätt person får rätt läkemedel och rätt dos vid rätt tillfälle. Överlämnandet ska signeras på signeringslista. I läkemedelshantering ingår även att ge upplysning om hur läkemedlet ska intas, förväntad effekt och eventuella biverkningar. Den som överlämnar läkemedel ska övertyga sig om att personen intar sin medicin. Om så inte är fallet ska tjänstgörande sjuksköterska kontaktas som sen tar ställning till om läkare ska kontaktas. För att eliminera risk för förväxling av läkemedel bör överlämnandet av läkemedel ske i den enskildes bostad. Tablett Waran ska överlämnas av sjuksköterska som ska signera överlämnandet på signeringslista. Vid behovsläkemedel Vid insättande av vid behovsläkemedel ska detta dokumenteras i en vårdplan. Det ska tydligt framgå eventuell max dos, vilken effekt som är att förvänta samt att en utvärdering ska göras efter senast 2 3 veckor för nytt ställningstagande. Ordinerat och iordningsställt vid behovsläkemedel får endast ges efter kontakt med tjänstgörande sjuksköterska. Givet läkemedel ska därefter signeras på signeringslista för vid behovsläkemedel. Bedömningen att vid behovsläkemedel ska ges, dokumenteras av tjänstgörande sjuksköterska i omvårdnadsjournalen. I de fall medicinmugg används ska personnummer och namn skrivas på muggen (inte på locket). Locket ska inte tas av annat i direkt anslutning till överlämnandet. APO-dos I den lokala rutinen för läkemedelshantering ska det framgå hur rekvisition av APO-dos går till. APO-dospersonal ansvarar för de läkemedel som är dispenserade i APOdosförpackningen utifrån originalordinationsunderlaget samt garanterar innehållet i påsen fram tills dess att förpackningen öppnas. APO-dos expedieras i 14-dagarsperioder, eller enligt avtal. Under pågående period kan förändring av ordination ske. För att garantera säkerheten vid ändrad ordination ska APO-dosförpackningarna kasseras och nya doser rekvireras. Injektion av läkemedel Injektion av läkemedel är en sjuksköterskeuppgift som kräver kunskap om verkningssätt,

17 17(36) biverkningar, förfaringssätt vid oväntade reaktioner samt att göra rimlighetsbedömningar. Uppgiften att injicera läkemedel ska inte delegeras. I undantagsfall kan injektion med insulinpenna delegeras, i delegeringsbeslutet ska en tydlig instruktion finnas beskrivet. 4.8 Vaccination Vaccination sker efter ordination av läkare. Ordinationen ska skrivas på läkemedelslistan/ dosreceptet. Behandlande läkare ska ange vilka akutläkemedel och övrig utrustning som ska finnas tillgänglig på boendet när vaccination av de boende sker. I de generella ordinationerna ska dessa akuta läkemedel och ordination ingå (SOSFS 1999:26). I omvårdnadsjournalen dokumenteras var på kroppen vaccinationen är satt samt klockslag och datum. Batchnummer ska anges. 4.9 Riktlinjer för blodtransfusion i särskilda boenden (SOSFS 2009:29), Blodtransfusioner som utförs i det särskilda boendet (SÄBO) ska inte vara av akut karaktär utan ska planeras in i det löpande arbetet under dagtid. En blodtransfusion måste ges inom 4 timmar efter att man fått e-konc. En legitimerad sjuksköterska ska finnas på det särskilda boendet när blodtransfusionen utförs. Läkare i SÄBO ska alltid finnas tillgänglig under blodtransfusionen. Blodtransfusion utförs alltid enligt ordination av läkare på SÄBO, som har huvudansvaret för att det sker på ett säkert sätt. Läkaren på SÄBO ansvarar för att skriftligt delegera vilka åtgärder som sjuksköterska får utföra vid en eventuell anafylaktisk reaktion. Vid alla blodtransfusioner ska en särskild akututrustning/ akut ask finnas tillgänglig på boendet. Läkarordination ska finnas på de läkemedel som får ges. Alla blodtransfusioner dokumenteras i patientjournal. 4:10 Kontroll- och signeringslistor Kontrollistor för iordningsställande och överlämnande av läkemedel ska användas.( Se rutiner/blanketter/signeringslista för iordningsställande och överlämnande av läkemedel) Signeringslistor är en journalhandling. Listan granskas av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. I omvårdnadsjournalen ska antecknas att listan är genomgången för aktuell tidsperiod och om eventuell åtgärd är vidtagen. Listorna ska vara personliga för varje enskild boende och på listorna ska signaturförtydligande finnas. Signeringslista för vid behovsläkemedel Waran ordination/lista Diabeteslista Signeringslista för injektion 4:11 Hantering av försvunna läkemedel Alla läkemedel ska hanteras enligt gällande lagar, föreskrifter, riktlinjer och rutiner. Om läkemedel försvinner är det viktigt att veta vem som äger det läkemedel som försvunnit. Misstanke om stöld av läkemedel skall alltid polisanmälas.

18 18(36) Vid stöld av narkotiska läkemedel där personal tas på bar gärning, eller där det finns stark, skälig misstanke är det verksamhetschefens ansvar att ta ställning till eventuell avstängning av den misstänkte med omedelbar verkan. 5 Avvikelsehantering, riskanalys, Lex Maria Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. All personal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28, SOSFS 2010:4,) är samtliga vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga att utreda och anmäla till IVO om en patient drabbas av eller utsätts för risk att drabbas av allvarlig vårdskada i samband med vård, undersökning och behandling. Syftet med Lex Maria är att: Garantera att en objektiv utredning genomförs för att förhindra att händelsen upprepas Den drabbade patienten eller dennes närstående ska få veta vad som inträffat och varför vårdskadan uppstått. Vårdskada Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid en patients kontakt med hälso- och sjukvården. Allvarlig vårdskada Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som är bestående och inte ringa eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Avvikelse Med avvikelse menas en händelse i verksamheten avseende hälso- och sjukvård som medfört eller skulle kunna medföra vårdskada eller risk för vårdskada. Avvikelsehantering Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa erfarenheterna. Lex Maria Enligt patientsäkerhetslagen är vårdgivaren skyldig att anmäla till IVO om en patient drabbats av eller utsätts för risk att drabbas av allvarlig vårdskada i samband med vård, undersökning och behandling.

19 19(36) Ansvar Verksamhetschefen avsvarar för utredning, åtgärder och återkoppling av resultat till verksamheten. Verksamhetschefen ska samverka med MAS i frågor som rör verksamhetens kvalitet och säkerhet. MAS tar del av avvikelsen samt beslutar om anmälan ska göras enligt Lex Maria till IVO och informerar nämnden om anmälan och IVO:s beslut. Patientsäkerhetsarbete Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamheten. Vårdgivaren ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Vårdgivare har ett tydligt ansvar i Patientsäkerhetslagen att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Fortlöpande ska man bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska sannolikheten uppskattas för att händelsen inträffar och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Man ska utöva egenkontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs för att man ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Klagomål och synpunkter Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från vård- och omsorgstagare och deras närstående, personal, vårdgivare, de som bedriver socialtjänst, de som bedriver verksamhet enligt LSS, myndigheter och föreningar, andra organisationer och intressenter. Som personal och praktikant har man en rapporteringsskyldighet enligt (patientsäkerhetslagen 2010:659) Vårdgivaren har skyldighet att utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada (SOSFS 2015:12). Man har även skyldighet att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för att missförhållanden. En enskild som har drabbats av en vårdskada ska informeras om den händelse som har medfört vårdskadan, vilka åtgärder som vidtas för att förhindra att liknande händelse inträffar igen och möjligheten att anmäla klagomål till IVO. Ger ärendet anledning till anmälan till IVO ska den enskilde eller i förekommande fall närstående underrättas. Anteckning om att underrättelse skett ska göras i omvårdnads-journalen. Likaså ska där ha antecknats om underrättelse inte lämnats och orsak därtill. Dessutom ska den enskilde informeras om möjligheten till att begära ersättning och om Patientnämndens verksamhet. Anmälningsskyldigheten gäller allvarliga vårdskador och risker som inte ligger inom ramen för vad som kunnat förutses eller utgör en normal risk. Det är särskilt viktigt att sådana iakttagelser av risker eller riskbeteenden rapporteras som kan föranleda förändrade rutiner eller som kan motivera särskilda utbildningsinsatser. Inom den kommunala hälso- och sjukvården ska socialnämnden ge direktiv och säkerställa att det i varje verksamhet finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem som säkerställer kvaliteten i kommunens hälso- och

20 20(36) sjukvårdsverksamhet (SOSFS 1996:24). MAS ansvarar för att anmälan görs till socialnämnden, om patienten i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. 5:1 Riktlinjer för förebyggande av vårdskada För att eliminera risken för vårdskador är det av betydelse att redan i tidigt skede identifiera personer genom riskbedömningar t.ex. Senior alert. Av omvårdnadsdokumentationen ska framgå vilka risker den boende kan vara utsatt för och vilka åtgärder som ska vidtas för att undanröja dessa. Skyddsåtgärder Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom kan visa med sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i så fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte. Bedömningen måste göras i varje enskilt fall. Innan skyddsåtgärder vidtas ska en riskanalys göras där risker och konsekvenser beskrivs. Noggrann dokumentation i form av en vårdplan ska göras i omvårdnadsjournalen. Om sele eller bälte används ska sjukgymnast/arbetsterapeut utprova lämplig produkt. Sjukgymnast/ arbetsterapeut ska även ansvara för att beslutet omprövas vid behov eller minst en gång/ månad. Datum för omprövning ska framgå av dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournalen. Användande av sänggrindar/sele/bälte Sjuksköterska/sjukgymnast/arbetsterapeut gör en aktiv bedömning om sänggrindar behöver användas eller inte. Vid användandet av sele eller bälte ska sjukgymnast/arbetsterapeut utprova individuell produkt. Den person som gör bedömningen dokumenterar därefter beslutet och samtycket i omvårdnads/rehab journalen. Sjuksköterskan/sjukgymnast/arbetsterapeut ska även ansvara för att beslutet omprövas vid behov eller minst en gång/månad. Datum för omprövning ska framgå av dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournalen. Användande av larm Inlåsning får inte ske. Boendeenhetens ytterdörr kan vara låst. Låsanordningen ska dock vara av sådan beskaffenhet att den boende själv kan låsa upp. Generella passagelarm såsom larmanordning på ytterdörr eller dörr till den enskildes bostad kan och bör i vissa fall användas. Individuella larm Om säkerheten för den boende inte kan garanteras på annat sätt får individuellt larm, exempelvis nödsändare, appliceras med den enskildes samtycke. Med individuella larm avses här larm som applicerats på personer och som aktiveras:

21 21(36) Av den enskilde själv Vid passage av en viss gräns Av polisen efter önskan av personal när en person försvunnit och inte återfunnits på förväntad plats En förutsättning för individuella larm är att den enskilde samtyckt till att bära larmet. Larmet får inte fästas på ett sätt som gör det omöjligt för den enskilde att ta av det. Beslut om individuellt larm ska fattas av legitimerad sjuksköterska i samråd med verksamhetschef (SOSFS 2010:2). 5:2 Utredning av avvikelser Om en person, boende i någon av kommunens särskilda boendeformer, i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig vårdskada eller sjukdom ska händelsen rapporteras till omvårdnadsansvarig sjuksköterska som är skyldig att rapportera vidare till MAS (SFS 2010:659, SOSFS 2011:9). Händelseförloppet och vidtagna åtgärder rapporteras, enligt upprättade rutiner, och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Verksamhetschef har en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. All hälso- och sjukvårdspersonal ska medverka vid avvikelsehantering, vid såväl rapportering, analyser, utveckling av rutiner och metoder som vid uppföljning av mål och resultat. Varje verksamhet ska ha fastställda lokala rutiner för avvikelsehantering och team som arbetar med avvikelsehantering, resultat återkopplas till verksamheten vid t.ex. APT-möten. Begreppet avvikelsehantering omfattar rutiner för att identifiera, rapportera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna. Med negativ händelse avses en händelse som medfört vårdskada. Med tillbud avses händelse som hade kunnat medföra vårdskada (SOSFS 2010:4). Exempel på händelser eller beteenden som ska rapporteras i de fall det medfört skada eller sjukdom eller inneburit risk för sådan: Fallskador som lett till allvarliga konsekvenser för patienten och som föranletts av brister i samband med undersökning, vård eller behandling. Förväxlingar, felaktig förskrivning, feldoseringar eller felexpedieringar av läkemedel Sådana där läkemedel är inblandade, om det föranlett aktiva behandlingsåtgärder eller överföring av patient till annan vårdenhet Utebliven eller fördröjd undersökning, diagnos, vård, behandling eller rehabilitering som varit motiverad enligt vetenskap och beprövad erfarenhet Felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling Felaktig, otillräcklig eller vilseledande information till patienten eller närstående Felaktig, otillräcklig eller vilseledande instruktion/ information till personalen vid behandlande eller mottagande vårdenhet Felaktig användning eller felaktigt underhåll av medicintekniska produkter eller annan utrustning som tekniska försörjningssystem, nödkraftaggregat och informationssystem Tidigare okända eller mindre kända skador eller risker vid tillämpningen av metoder eller rutiner som är i allmänt bruk