2015-05-14 Verksamhetsplan Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 2015-2016 Fastställd: 2015-05-07 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se
2 (8) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Beredningens uppdrag... 3 1.2 Beredningens arbetsformer... 3 1.2.1 Interna arbetsformer... 3 1.2.2 Samarbete med övriga fullmäktigeberedningar... 4 1.3 Beredningens ledamöter... 4 1.4 Beredningens ekonomi... 4 2. Prioriterade målområden 2015-2016... 5 3. Likabehandling och integration... 5 3.1 Bakgrund... 5 3.2 Mål 2015-2016 (Likabehandling och integration)... 5 3.2.1 Aktiviteter... 6 4. Jämlik hälso- och sjukvård (vård på lika villkor)... 6 4.1 Bakgrund... 6 4.2 Mål 2015-2016 (Jämlik hälso- och sjukvård)... 6 4.2.1 Aktiviteter... 6 5. Medborgardialog... 7 5.1 Bakgrund... 7 5.2 Mål 2015-2016... 7 5.2.1 Aktiviteter... 7 6. Övriga målområden för beredningens arbete 2015-2016... 8 7. Uppföljning av beredningens mål och återrapportering till fullmäktige... 8
3 (8) 1 Inledning Vid landstingsfullmäktiges sammanträde 2014-12-10 beslutade fullmäktige att ombilda tidigare Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration till Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration. Samtidigt beslutade fullmäktige att inrätta två nya fullmäktigeberedningar Beredningen för barn och unga samt Beredningen för funktionsnedsatta. Detta dokument innehåller verksamhetsplanen för Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration för 2015-2016. 1.1 Beredningens uppdrag Beredningen ligger organisatoriskt under fullmäktige och har rätt att initiera ärenden till fullmäktige. Av landstingsfullmäktiges arbetsordning som antogs 2014-12-10 framgår beredningens uppdrag: Beredningen ska utifrån ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom områdena demokrati, jämställdhet och integration samt följa hur landstinget arbetar inom dessa områden. Beredningen kan användas för att bereda eller utreda ärenden till fullmäktige, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen kan följa debatten och utvecklingen inom relevanta verksamhetsområden. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Övergripande uppdrag utifrån verksamhetsplanen: Beredningen ska återföra relevant kunskap till landstinget och fullmäktige inom de områden som beredningen avser arbeta med 2015-2016 i syfte att bidra till kunskapsutveckling och belysa aktuella problem samt utvecklingsmöjligheter. Beredningen initierar vid behov ärenden till fullmäktige. 1.2 Beredningens arbetsformer 1.2.1 Interna arbetsformer Beredningen har stor frihet att själv forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan. Beredningsarbetet ställer stora krav på ledamöternas eget engagemang att prioritera frågeställningar och aktivt bidra till insatser inom verksamhetsområdet.
4 (8) Beredningsarbetet ska möjliggöra för ledamöterna att fokusera sakfrågor inom uppdraget som man har ett särskilt intresse av att fördjupa sig inom. Ledamöterna ska kontinuerligt informera sina respektive partier om beredningens arbete. Ledamöterna förväntas i mån av tid delta vid studiebesök, utbildningar och andra beredningsaktiviteter samt återrapportera från de aktiviteter man deltar i. 1.2.2 Samarbete med övriga fullmäktigeberedningar Beredningen ska verka för att samarbete med övriga fullmäktigeberedningar kommer till stånd i frågor där beredningarnas intressen sammanfaller. Det är i första hand presidiet som ansvarar för att säkerställa att ett samarbete kommer till stånd. Samarbete kan ske genom t.ex. gemensamma utbildningsinsatser, studiebesök, presidiemöten osv. 1.3 Beredningens ledamöter Beredningen har 13 ledamöter (inga ersättare) och består av följande ledamöter. Ledamöter: Emilia Friberg (S) Annika Forssell (MP) Frank Nilsson (KD) Abbas Al-Janabi (S) Akasya Randhav (S) Pontus Näslund (S) Åsa Tinnerholm (MP) Marlene Larsson (V) Liselotte Grahn Elg (M) Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Alfred Mujambere (FP) Bernt Sahlberg (C) Lisen Burmeister (SD) ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande 1.4 Beredningens ekonomi Landstingsfullmäktige har tilldelat beredningen en ekonomiska ram på 450 000 kr för verksamhetsåret 2015. Medlen ska täcka utgifter för arvoden till de förtroendevalda, utgifter i samband med aktiviteter, studiebesök, kurser och konferenser m.m. Beredningen kommer löpande följa det ekonomiska utfallet, i samband med del- och årsbokslut.
5 (8) 2. Prioriterade målområden 2015-2016 Nedan presenteras prioriterade målområden för Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 2015-2016 samt mål och aktiviteter inom respektive målområde. För en mer detaljerad redovisning av aktiviteter, resurser, tidplan m.m. hänvisas till beredningens Aktivitetsplan för 2016-2016 som återfinns i bilaga till verksamhetsplanen. Beredningen har valt att 2015-2016 prioritera i första hand två huvudsakliga målområden. Dessa är likabehandling och integration samt medborgardialog. När det gäller området likabehandling betonas särskilt likabehandling och integration som kan ses som två sidor av samma mynt. Beredningen har också valt att inom likabehandlingsområdet fokusera jämlik hälso- och sjukvård (vård på lika villkor) som ett viktigt område att arbeta med utifrån ett medborgarperspektiv. 3. Likabehandling och integration 3.1 Bakgrund En central utgångspunkt för beredningens arbete är landstingets Likabehandlingspolicy som grundar sig på principen om alla människors lika värde. Det övergripande målet är att bemötande, kommunikation, vård och service ska ges utifrån människors lika värde och individuella förutsättningar. Likabehandling i landstinget innebär att alla länsinvånare ska ha samma möjlighet att få vård och behandlas likvärdigt oavsett faktorer som kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, region eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder. Diskriminering som kan finnas inbyggda i normer, rutiner, förhållningssätt och beteenden ska därför motverkas. Likabehandlingsperspektivet ska finnas i allt beslutsfattande på alla nivåer inom landstinget. Det innebär t.ex. att bemötande och värdegrundsfrågor i landstinget ska omfatta en ökad jämställdhet, kulturell och religiös inkludering samt funktionsnedsattas förutsättningar och perspektiv i vården. Normer och maktstrukturer påverkar landstingets möjlighet att erbjuda hela befolkningen vård, tandvård, kollektivtrafik och kultur på ett likvärdigt sätt. Därför är förståelse för hur normer och maktstrukturer fungerar en viktig utgångspunkt i allt likabehandlingsarbete som motverkar diskriminering. HBTQ-certifiering av verksamheter inom landstinget är ett exempel på insatser som kan hjälpa oss att förstå hur normer och värderingar påverkar. 3.2 Mål 2015-2016 (Likabehandling och integration) Tillägna sig kunskaper inom likabehandlings- och integrationsområdet. Verka för att landstinget ska arbeta aktivt och agera opinionsbildande i dessa frågor.
6 (8) Följa upp landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan utifrån ett medborgarperspektiv samt förvaltningarnas implementering av dessa styrdokument. 3.2.1 Aktiviteter Informera sig om språk och tolkbehov i landstinget och hur landstingets svarar upp mot de behov som finns. Informera sig om möjligheten till information på olika språk och lättläst inom landstinget. Inhämta kunskap och följa upp landstingets arbete med validering och utbildning. Genomföra utbildningsaktiviteter för politiker. 4. Jämlik hälso- och sjukvård (vård på lika villkor) 4.1 Bakgrund Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Undersökningar visar dock att ojämlikhet i hälsa mellan olika sociala grupper är ett växande problem samt att hälso- och sjukvården inte når alla medborgare på ett likvärdigt sätt. Exempelvis avstår socialt utsatta grupper i större uträckning än andra från att söka vård trots att vårdbehov finns. Det finns också tydliga skillnader i upplevelser av vården mellan olika sociala grupper. Det finns med andra ord anledning att synliggöra både ohälsan strukturer och eventuella skillnader vad gäller sjukvårdens insatser inom länet. Med den internationella oron följer ökande flyktingströmmar till Sverige. Detta ställer krav på hälso- och sjukvården att erbjuda hälsoundersökningar/-samtal till asylsökande. Det innebär även krav på ökad kunskap om flyktingars särskilda risker för ohälsa. Hälsan har en stor betydelse för integrationen. 4.2 Mål 2015-2016 (Jämlik hälso- och sjukvård) Följa upp och synliggöra eventuella olikheter i hälsans strukturer mellan olika sociala grupper och vårdens insatser. 4.2.1 Aktiviteter Följa upp eventuella olikheter i hälsans strukturer inom länet mellan olika grupper genom att ta del av undersökningar, studiebesök m.m.
7 (8) 5. Medborgardialog 5.1 Bakgrund Ett prioriterat målområde för Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 2015-2016 är medborgardialog. Enligt uppgift från Sveriges kommuner och landsting (SKL) uttrycker många medborgare i undersökningar att man vill delta i dialog och att hälso- och sjukvård är en fråga som de allra flesta vill vara med och tycka till om. Beredningen har därför för avsikt att under 2015 och 2016 utveckla former för en strukturerad medborgardialog inom landstinget. Beredningen ser flera syften med en utvecklad medborgardialog i landstinget, exempelvis att medborgare ges möjlighet att delta och utöva inflytande i olika sakfrågor och att förtroendevalda ges ett breddat underlag inför politiska beslut. Dialogen kan också bidra till en ökad kontakt mellan länsinvånare och förtroendevalda. Medborgardialoger i landstinget bör utgå från ett tydligt syfte och bidra till att ge medborgare större delaktighet i de politiska beslut som dialogen gäller. Med medborgare menas i detta sammanhang fysiska eller juridiska personer som bor, verkar eller driver verksamhet i Uppsala län. Beredningen avser under 2015-2016 att arbeta med medborgardialogen såväl strategiskt som praktiskt. I det praktiska arbetet kommer beredningen att genomföra medborgardialoger, enskilt eller i samverkan med andra berörda politiska organ. 5.2 Mål 2015-2016 Arbeta för att utveckla medborgardialogen i landstinget och undersöka om medborgardialog kan bli en del av styrningsprocessen i landstinget. Skaffa sig kunskaper om medborgardialogen och effektiva dialogmetoder. Genomföra ett antal medborgardialoger under perioden där olika dialogmetoder kan prövas, i egen regi eller i samverkan med andra berörda politiska organ. 5.2.1 Aktiviteter Kunskapsinhämtning Beredningen kommer under 2015-2016 inhämta information om medborgardialog och effektiva dialogmetoder. Informationsinhämtning kan bl.a. ske genom: Deltagande i SKLs nätverk för medborgardialogen. Inventering av exempel på medborgardialog inom landstinget och andra landsting (t.ex. Landstinget Västmanland). Inventering av exempel på medborgardialog inom länets kommuner (t.ex. Tierps kommun).
8 (8) Framtagande av landstingsövergripande principer för en strukturerad medborgardialog Beredningen ska under perioden ta fram landstingsövergripande principer för en strukturerad medborgardialog för fastställande av fullmäktige. Principerna bör tydliggöra syftet med landstingets arbete med medborgardialog. Framtagande av dessa principer kan se i samverkan med övriga fullmäktigeberedningar. Genomföra och delta samt utvärdera medborgardialoger Beredningen ska genomföra medborgardialog där olika dialogmodeller och metoder kan prövas. Genomförandet av medborgardialoger kan ske med andra politiska organ inom landstinget och i samarbete med länets kommuner. Beredningen kan också delta i medborgardialoger som andra politiska organ anordnar. Beredningen ska utvärdera de medborgardialoger som anordnas i egen regi. 6. Övriga målområden för beredningens arbete 2015-2016 Utöver tidigare preciserade målområden kommer beredningen under 2015-2016 även att bevaka frågor som rör jämställdhet. 7. Uppföljning av verksamhetsplan och återrapportering till fullmäktige Verksamhetsplan 2015-2016 gäller tillsvidare och uppdateras löpande efter behov. Beredningen lämnar i slutet av varje verksamhetsår en årsrapport till fullmäktige där arbetet under det gångna året beskrivs. Årsrapporten innehåller också en beskrivning av måluppfyllelsen för arbetet inom de prioriterade områdena. Utöver årsrapporten till fullmäktige bör presidiet verka för att formella avstämningsmöten med fullmäktiges presidium kommer till stånd. Detta för att diskutera beredningens uppdrag och uppdragsgivarens förväntningar på arbetet.