Budget 2008 med flerårsplan 2009-2010

Budget 2008 med flerårsplan 2009-2010 Trelleborgs Kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2007-11-19

INNEHÅLL Sid. nr Läsanvisningar 3 KOMMUNLEDNINGEN KOMMENTERAR BUDGET 2008 OCH FLERÅRSPLAN 2009-2010 4 ALLMÄN ÖVERSIKT Översikt 6 Investeringar 15 Exploateringsverksamhet 17 Resultatplan 18 Finansieringsplan 20 Balansprognos 22 Personalekonomi 24 Lokala miljömål och miljöhandlingsprogram 25 VERKSAMHETEN Driftverksamheten totalt 27 Politisk verksamhet 29 Infrastruktur, skydd mm 30 Fritid och kultur 36 Förskoleverksamhet och barnomsorg 40 Utbildningsverksamhet 44 Vård och omsorg 50 Särskilt riktade insatser 58 Affärsverksamhet 60 Gemensamma verksamheter och lokaler 63 NÄMNDERNAS ANSVARSOMRÅDEN OCH RAMAR 67 Kommunstyrelse 68 Fritidsnämnd 76 Kulturnämnd 79 1

Miljönämnd 84 Räddningsnämnd 90 Byggnadsnämnd 95 Fastighetsnämnd 98 Teknisknämnd 103 Skolnämnd 112 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 119 Vård- och omsorgsnämnd 129 Individ- och familjeomsorgsnämnd 135 BILAGOR Spec. nämndernas drift verksamhet 142 Spec. investeringar 167 Spec. exploateringar 176 Spec. finansiering 177 Ord och begrepp 179 2

Läsanvisningar Kommunens övergripande planeringsinstrument, vad avser den ekonomiska planeringen utgöres av årsbudgeten och den ekonomiska flerårsplaneringen. I årsbudgeten, vilken utgör bas för flerårsplanen, anges handlingsprogrammet för det kommande budgetåret samt delegationen av genomförandet och vilka resurser som varje nämnd disponerar över. Flerårsplanen har ett mera långsiktigt och övergripande ändamål och klargör bl a framtida resurskrav samt finansieringsbehov och hur inkomsterna skall anskaffas. Föreliggande planeringsdokument, årsbudget 2008 med flerårsplan 2009-2010, innehåller en allmän översikt som beskriver hur verksamhet, skatter och statsbidrag beräknas utvecklas under perioden. Vidare finns i en bilagedel med en specifikation på verksamheternas kostnader och intäkter, en investeringsplan redovisad per ansvarsområde och finansförvaltningen. Då respektive styrelse- och nämnds tilldelade nettoram är anslagsnivå för driftbudget (kommunbidraget) så utgör detta basen för beskrivningen av mål och verksamhet i föreliggande dokument. Detaljer på lägre nivåer inom begreppen ansvar, slag och verksamhet framgår av separata dokument i arbetsbudgeten och ekonomisystemet. Beträffande investeringsbudgeten är anslagsnivån projekt (3 positioner). De investeringsanslag som tilldelas utav kommunfullmäktige i årsbudgeten 2008 framgår av specifikationen i bilagedelen (se högermarginalen under Kommentar/Nya anslag). Större investeringar av engångskaraktär kommer i likhet med tidigare att behandlas av kommunfullmäktige såsom särskilda ärenden där underlag och kalkyler har preciserats. Även dessa finns angivna i flerårsplanen enligt en preliminär förkalkyl. I årets budget/flerårsplan har också dessa periodiserats för att så långt möjligt spegla den faktiska resursförbrukningen. Om behov av ytterligare information uppstår kontakta då kommunledningskontoret. Vidare kan information sökas på kommunens hemsida (www.trelleborg.se) 3

Kommunledningen kommenterar Budget 2008 med Flerårsplan 2009-2010 Trelleborgs kommun tar nya tag 2007 har varit ett märkesår i Trelleborgs historia. Jubileumsfirandet har gett eko runt om i landet. Intresset för Trelleborg och Söderslätt har ökat, inte minst som följd av Leva & Bo07. Många har fått upp ögonen för Trelleborgs kommuns alla kvaliteter. Detta märks på den starka inflyttning som Trelleborg haft under året. Under de första åtta månaderna ökade invånarantalet till rekordhöga 40 726, en befolkningstillväxt på 406 personer. Innan årsskiftet torde vi nå upp till en ökning på minst 500 personer. Med nuvarande befolkningsökningstakt har Trelleborgs kommun 45 000 invånare år 2015. Trelleborgs kommun växer och attraherar människor från hela regionen. Under året flyttade de första invånarna in i den nya stadsdelen Stavstensudde. Åtta byar, alla olika till karaktären har vuxit upp på det som för inte så länge sedan var åkermark. Kommunen växer genom nybyggnation i Skegrie, Västra Tommarp, Anderslöv, Smygehamn och Beddingestrand och tätorten att växer i öster och norr genom Serresjö och Västervång. Vi står inför stora utmaningar. Det handlar inte bara för en kommun att ge efter för den efterfråga som finns på tomtmark. Utbyggnaden av den kommunala servicen måste hålla jämna steg med kommunens tillväxt. Idag ser vi ett starkt tryck inom främst förskoleverksamheten som vi arbetar på för att möta. Verksamheterna ska utvecklas och kvaliteten ska hållas hög, oberoende av om verksamhetsutföraren är en kommunal förvaltning eller ett företag som åtagit sig uppdraget på entreprenad. Trelleborg är ett nav i två av Europas tillväxtregioner Öresunds- och Östersjöregionerna. Vårt geografiska läge vid Östersjön och med en kvarts resväg till bron över Öresund gör kommunen attraktiv för såväl bosättare som näringsliv. Trelleborgs hamn är idag en omistlig del i den svenska utrikeshandeln. Tjugo procent av värdet av Sveriges handel med omvärlden passerar Trelleborg. Ett stopp i kommunikationerna till havs eller på väg E6/E22 får omgående konsekvenser för svenska näringslivet. Under året har verksamheten i hamnen fortsatt att utvecklas, såväl genom linjerna till de tre hamnarna i Tyskland som genom den nya Polentrafiken. Vi har all anledning att se 2008 an med tillförsikt. Visionerna för hamnen borgar för att Trelleborg inte bara ska behålla sin starka ställning som en av Skandinaviens största hamnar, den kommer också att stärkas ytterligare. I takt med att verksamheten i hamnen växer ökar också miljöpåfrestningarna. Det är därför av yttersta vikt att Trelleborgs Kommun tar steg och mått för att bevaka och agera mot den negativa miljöpåverkan. Självfallet ska vi dra nytta av att Trelleborg pekats ut som en av de tio strategiskt viktiga hamnarna i landet. En förutsättning för Trelleborgs kommuns och hamns fortsatta utveckling är emellertid att frågorna om infrastruktur löses på ett tillfredsställande sätt. Det historiska beslutet om förskottering av kostnaderna för utbyggnad av E6/E22 som Trelleborgs kommun, Trelleborgs Hamn AB, Vellinge kommun och Region Skåne fattat, har överklagats. Det är vår starka förhoppning att detta inte ska försena arbetet med ombyggnaden av vägen. En viktig vägombyggnad för inte bara Trelleborg utan för hela landet. 4

Viktig är också infrastrukturfrågorna i och kring Trelleborg. En utredning kring hur en ringvägs kan förläggas runt tätorten arbetar personal i kommunen med att finna. Likaså pågår planerings- och påverkansarbetet för att få Pågatågstrafik till Trelleborg inom en inte allt för avlägsen framtid. Arbetet med översiktsplanen är också i gång. Inom något år ska denna ligga klar att antas och då vet vi också efter vilka förutsättningar Trelleborg ska växa i framtiden. Arbetet med årets budget har präglats av den högkonjunktur som landet just nu befinner sig i. Arbetslösheten är rekordlåg och skatteintäkterna ökar för Trelleborgs Kommun. Vi ser hur företag växer och nyetablerar sig i Trelleborg. Hjulen snurrar för fullt i Trelleborg och i landet i övrigt. Trelleborgs Kommun har dock en för hög investeringstakt och upplåningsgrad. Under åren som kommer måste styrningen bli bättre utifrån den ekonomi som kommunen har och de mål som sätts upp av kommunfullmäktige. Vi har alla ett gemensamt ansvar att hålla den budget som fastställs av kommunfullmäktige. Det är viktigt att kvaliteten bibehålls eller höjs i våra verksamheter inom de ramar som är givna. Denna balansgång måste vi klara vilket vi också kommer att göra. 2007 var året då vi firade de gångna 750 åren. Det är också året då vi tar avstamp inför framtiden och lägger ut kursen för framtidens Trelleborg som en bra kommun att leva, bo och verka i. Trelleborg i oktober 2007 Ulf Bingsgård Kommunstyrelsens ordförande 5

Översikt Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt. I budgetpropositionen som presenterades av regeringen den 20e september räknar regeringen med att bruttonationalprodukten (BNP) ökar med 3,4 procent 2007 och med 3,0 procent 2008. Även den globala tillväxten bedömes av regeringen att öka i god takt till trots av den penningpolitiska åtstramningen som har en dämpande effekt. BNP-tillväxten i USA bromsar in i år till följd av den svaga bostadsmarknaden, men bedöms stärkas åter något nästa år. Tillväxten i Asien ligger kvar på en mycket hög nivå. Den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna har dock ökat osäkerheten i prognosen. Effekterna på tillväxten i världsekonomin bedöms dock i dagsläget bli begränsade. När det gäller den svenska tillväxten så är det är främst den inhemska efterfrågan som driver på denna. Efter de senaste årens starka investeringstillväxt så når denna sin topp i år och därefter blir det hushållens konsumtion som förväntas driva på efterfrågan. Detta till följd av snabbt stigande disponibla inkomster, ökande sysselsättning och en i utgångsläget god förmögenhetsställning. Bilden av arbetsmarknaden är ljus enligt regeringens bedömning. Antalet sysselsatta beräknas öka med 2,3 procent i år och med 1,2 procent nästa år, och detta motsvarar en ökning med sammantaget 150 000 personer. Arbetskraftutbudet ökar kraftigt 2007 för att därefter öka i en måttligare takt. Den reguljära sysselsättningsgraden, dvs andelen sysselsatta i befolkningen, för de i åldern 20 64 år beräknas till 80 procent år 2008. På grund av det gynnsamma arbetsmarknadsläget så förväntas den öppna arbetslösheten under 2008 minskar till 4,0 procent av arbetskraften för att åren därefter återigen öka något. När det gäller lönebildningen så bedömes löneökningstakten bli högre de kommande åren till följd av det stigande resursutnyttjandet och de avtal som slutits. Detta bidrar till att inflationstrycket tilltar. Riksbanken väntas därför höja reporäntan till som högst 4,75 procent 2009. Sammantaget innebär detta att konjunkturutvecklingen dämpas 2009 och 2010. Enligt denna framskrivning bedöms BNP öka med 2,5 procent år 2009 och 1,9 procent år 2010. Fortsatt starka finanser i kommunerna bidrar till att den kommunala konsumtionen ökar. I år bedöms sektorns konsumtion öka med ca 2 procent och nästa år med 1,8 procent. Under åren 2009 och 2010 växer emellertid inkomster och konsumtion i den kommunala sektorn betydligt svagare enligt regeringens bedömning. Den kommunala konsumtionen väntas då öka med enbart ca 0,5 procent per år, vilket är det utrymme som demografin sägs kräva. Det är såväl en långsammare ökning av skatteunderlaget som oförändrade generella statsbidrag som förklarar den svagare inkomstutvecklingen i kommuner och landsting 2009 och 2010. Såväl det strukturella som det finansiella sparandet i offentlig sektor överstiger med god marginal regeringens överskottsmål under perioden 2007 2010. Det är statens finansiella sparande som visar stora överskott. Den kommunala sektorns resultat och finansiella sparande försvagas något, men fortsätter enligt regeringens bedömning att visa överskott under hela perioden 2007 2010. I konjunkturinstitutets augusti rapport så framgår i stort sett samma bild av den svenska ekonomin som regeringen presenterat i sin budgetproposition. Enligt institutets bedömning så växer BNP med 3,5 procent 2007, 3,8 procent 2008 och 3,1 procent 2009 och i denna tillväxt 6

spelar hushållens konsumtion en allt viktigare roll då investeringstillväxten dämpas. Sysselsättningen fortsätter att öka i rask takt och arbetslösheten sjunker. Den allt stramare arbetsmarknaden och högre löneökningar ökar inflationstrycket och Riksbanken förväntas höja räntan till 4,75 procent 2008. De offentliga finanserna är starka och utgifterna understiger 50 procent som andel av BNP 2009, vilket inte har hänt sedan mitten på 70-talet. Mot bakgrund av det stigande resursutnyttjandet bör regeringen undvika att finanspolitiken blir ytterligare expansiv 2008. När det gäller det politiska innehållet i årets budgetproposition understryker regeringen i finansplanen vikten av att fler får jobb och att utanförskapet minskas. En stark ekonomi behövs för de utmaningar som kommer i takt med att befolkningen blir äldre. Bland de större förändringarna som påverkar kommunerna skall nämnas fastighetsskatten som avskaffas och ersätts med en kommunal fastighetsavgift from 2008. Nystartsjobb som tidigare bara gällt den privata sidan och kommunernas affärsverksamhet ska nu även omfatta den offentliga sektorn och en särskild typ av nystartsjobb, så kallade nyfriskjobb införs. Förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen föreslås genomföras och en så kallad rehabiliteringskedja införs. Under tre år anslås ett särskilt bidrag på 900 miljoner som med fokus på skolår 1 3 syftar till att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna Ett frivilligt vårdnadsbidrag föreslås införas from den 1 juli 2008. Det riktar sig till föräldrar med barn mellan 1 och 3 år som vill vara hemma lite längre efter föräldraförsäkringens slut. Vidare avsättes 300 miljoner för åtgärder som skall ge ökad mångfald av utförare inom äldreomsorgen, en så kallad fritt val reform. Slutligen skall nämnas att nivån på det generella statsbidraget blir oförändrat för åren 2008 2010. Kommunens delårsrapport ifrån augusti pekar i dagsläget mot en positiv förändring av eget kapital på 13,2 milj kr. I resultatet ingår dock realisationsvinster på 24 milj kr. Det resultat som ska avstämmas mot balanskravet förväntas därmed bli negativt dvs -10,8 milj kr, vilket är 12 milj kr sämre än budget. Om man därefter gör en avstämning mot budgeten för nämnderna exklusive alla finansiella poster så redovisar denna en total avvikelse på 19,2 milj kr. Det är dock fortfarande flera månader kvar av året och förutsättningar finns fortfarande för nämnderna att uppnå ett resultat som stämmer överens med den budget kommunfullmäktige beslutat om. Kommunledningen har i detta avseende gett tydliga direktiv på att budgeten måste hållas, och flera nämnder har också antagit åtgärdsplaner för hur de ska kunna hålla sina budgetar. Det är utomordentligt viktigt att detta arbete nu fullföljs under återstående del av året. Årets budgetarbete Den problematik som beskrivs i årsprognosen för 2007 kan också spåras i årets budgetarbete där kostnads- och volymförändringar inom ett antal verksamheter fått genomslag och därmed påverkat kommunens resultat. När det gäller kostnadsökningarna märks dessa bl.a. i lokalkostnaderna och beror på volymökningar som tvingat fram nya investeringar. När det gäller volymökningar är särskilt barnomsorgen framträdande. Men i årets budgetarbete märks även ökade kostnader inom vård- och omsorg. Dessutom finns det också en problematik inom utbildningsområdet där ett minskande elevunderlag, inom framförallt grundskolan, föreslås pareras med motsvarande minskning av lokalytor och andra resurser. Detta arbete kommer att prägla hela planperioden 2008-2010. 7

Det i föreliggande budgetförslag redovisade resultatet innebär en ökning av eget kapital på totalt + 27,5 milj kr varav den skattefinansierade verksamheten redovisar + 24,4 milj kr. Detta resultat innebär en förbättring i jämförelse med tidigare budgetår då basbudgeten för 2007 (enligt KF nov 2006) redovisade + 18,4 milj kr totalt. Till trots av resultatförbättringen så innebär föreliggande budget ändå att man inte når upp till det finansiella mål som kommunstyrelsen angav i vårens budgetanvisningar, dvs att driftresultatet skulle motsvara 2 procent av skatter och statsbidrag vilket innebär 32,7 milj kr. När det gäller förutsättningarna för årets lokala budgetarbete som helhet så har detta utgått ifrån en fortsatt hög tillväxt i samhällsekonomin. Detta innebär att nämnderna redan i den ram som gavs under våren kompenserats dels för de kostnadsökningar som påverkar verksamheten till följd av de beslut som tagits av kommunfullmäktige tom 2007-04-23, dels att man kommer att kompenseras för de avtalsenliga lönekostnader som blir en följd av de lokala förhandlingarna avseende fast anställd personal under 2007 och 2008. Ekonomiska medel för detta ändamål avsättes liksom för budget 2007 på ett centralt anslag i avvaktan på att avtalen blir klara. Förutom att tillskott gavs för kommunfullmäktigebeslut och avtalsrörelse så gjordes det en justering av ramen när det gäller vissa statsbidrag. Dessa avser dels det särskilda statsbidraget för personalförstärkning inom förskolan och dels statsbidraget för vuxenutbildningen. Dessa bidrag har from 2007 överförts till utjämningssystemet ifrån att tidigare varit specialdestinerade och ramarna måste följaktligen kompenseras för detta.. Totalt tillfördes verksamheterna på så sätt netto + 25,3 milj kr i de ursprungliga ramarna inför 2008 i jämförelse med basbudget 2007. Om man justerar denna summa för statsbidragsregleringarna så blir tillskottet + 11,7 milj kr. Slutligen så höjdes internräntan mellan åren 2006 och 2007 med 0,5 procent till 5 procent. Ramarna justerades också för denna kostnadsökning så att effekterna blev kostnadsneutrala. I inledningen av direktiven inför arbetet med flerårsplanen 2008-10 angav kommunstyrelsens ordförande följande: Kommunen befinner sig just i en mycket intensiv och genomgripande förändringsprocess. Att vara en kommun i utveckling sätter även press på den kommunala verksamheten och ekonomin. Ökande krav på god service inom kommunens olika sektorer. Trelleborgs kommun ska bli ännu bättre på att driva verksamheten kostnadseffektivt. God hög kvalitet på all verksamhet som Trelleborgs kommun erbjuder är högsta prioritet. Budgeten för 2007 för Trelleborgs kommun är inte en stark budget. Kravet att nämnderna håller sina budgetar är tydliga, då marginaler för året saknas. Detta medför att nämnderna innevarande år måste se över sina verksamheter och börja prioritera. Ett arbete som måste fortsätta även under budgetarbetet inför 2008. Om det är möjligt att verksamheter kan bedrivas av andra aktörer än av Trelleborgs kommun är detta något som ska främjas och utredas i samband med budgetarbetet. Innan en verksamhet läggs ut för att drivas i annan form än den kommunala ska kvalitetssäkringssystem finnas. Än har Trelleborgs kommun lyckats upprätthålla balans i ekonomin. Nu ser vi dock i våra prognoser att detta förändringstryck börjar att få genomslag i ekonomin och därför måste åtgärder genomföras för att parera detta, åtgärder där vi kan utnyttja den tillväxt och styrka som vi just nu upplever såväl i den svenska som globala ekonomin. Dessa åtgärder kommer att påverka dels hur vi arbetar i planerings- och genomförandeprocessen men även hur och på vilket sätt vi utför det uppdrag som medborgarna anförtrott åt oss. Att vi lyckas med detta förändringsarbete är en nödvändighet, då detta återigen skall ge oss en marginal inför 8

framtiden. En marginal som kan användas för att möta medborgarnas ökande krav på både ny verksamhet och kvalitetshöjningar. Finansiella mål För att möjliggöra denna budgetmarginal för framtida krav på ny verksamhet och kvalitetshöjningar angavs också i budgetdirektiven ett antal finansiella mål som skall spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun och som kommunfullmäktige skall faställa i samband med Budget 2008 med Flerårsplan 2009-2010. Målen är: För kommunens totala driftverksamhet ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag För kommunens totala investeringsverksamhet begränsa andelen nettoinvesteringar av summan skatter och statsbidrag till högst 10 procent för år 2008, 9 procent för år 2009 och 8 procent för år 2010 För kommunens totala investeringsverksamhet öka självfinansieringsgraden (avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna) till minst 68 procent för år 2008, 75 procent för år 2009 och 83 procent för år 2010 För kommunens totala verksamhet bibehålla soliditeten vid lägst 58 procent för år 2008 och 2009 samt lägst 59 procent för år 2010 Det underströks också att dessa finansiella mål utgör den yttre ramen för både drift- och investeringsverksamhet from år 2008 och att det är utifrån dessa förutsättningar som nämndernas ramar kan fördelas. Enligt den nu presenterade budgeten kan det konstateras att det bara är det sistnämnda målet som helt kan uppfyllas för 2008. När det gäller övriga så kan följande noteras. För målsättningen att det totala driftresultat (förändring av eget kapital) skall motsvara minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag, så uppnås enligt budget 2008 en nivå motsvarande 1,7 procent dvs 5,2 milj kr lägre. För åren 2009-2010 så utgår det framräknade utgiftstaket ifrån att målet skall hållas. För målsättningen att begränsa andelen nettoinvesteringar av summa skatter och statsbidrag så ligger åren 2008 och 2009 över målsättningen, dvs 12,1 procent för 2008 och 11,2 procent för 2009. För 2008 motsvarar avvikelsen 34 milj kr. När det gäller målet att öka självfinansieringsgraden (avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna) så är det även här åren 2008 och 2009 som inte klarar målsättningen. För 2008 blir självfinansieringsgraden 57 procent och för 2009 63,5 procent. För 2008 innebär det att budgeten saknar 21,8 milj kr i egna medel. Slutligen när det gäller soliditetsmålet så uppnår budgeten såsom tidigare nämnts att uppfylla målet för 2008 till trots av en beräknad nyupplåning på 68 milj kr. Soliditeten skulle därmed bli 58 procent. För åren 2009-2010 ligger soliditeten på 55 procent respektive 53 procent vilket därmed är lägre än uppsatt mål. Detta bla mot en bakgrund av en beräknad nyupplåning på 143 milj kr respektive 98 milj kr. Vid utgången av 2010 beräknas kommunen om investeringstakten fortsätter på samma nivå ha en total långfristig låneskuld på ca 566 milj kr varav lån för tillfällig förskottering av E6 utgör 235 milj kr. 9

Trots vissa avvikelser från de i våras angivna finansiella målen föreslås kommunfullmäktige faställa dessa i samband med budgeten. Budgetförslaget De satsningar som kommunen gör under planeringsperioden riktas framförallt mot de s.k. välfärdstjänsterna dvs skola, vård och omsorg, vilket framgår tydligt av såväl driftbudget som investeringsplan. Men kommunens flerårsplan 2008-2010 präglas också inom andra sektorer av den samhällsutveckling som just nu pågår med en stark inflyttning och exploatering av nya bostadsområden inom kommunen. Detaljerna kring verksamhetsförändringar mm framgår av nämndernas beskrivningar. Mot bakgrund av verksamhetsutvecklingen har under budgetarbetet följande förstärkningar gjorts i förhållande till de ursprungliga driftramarna: Inom kommunstyrelsens ansvarsområde har tillskjutits ytterliggare 1.750 tkr utöver den ram som angavs under våren. Detta tillskott täcker kostnader för en ny tjänst inom inköpsenheten, kostnader för förberedande folkhälsosatsning samt kostnadsökningar inom överförmyndarverksamheten, politisk verksamhet och pågående naturvårdsprojekt. Dessutom finns i budget 2008 medel reserverade inom kommunstyrelsens ansvarsområde avsedda för att inleda ett äldreprojekt Många ljus i tårtan, vars syfte är att förbättra den långsiktliga planeringen för äldreomsorgen och där en strategi skall framarbetas åren 2008-2012. Avsikten är att under tre år avsätta medel motsvarande 10.000 tkr och där i ett första skede 3.000 tkr avsättes för år 2008. En mer detaljerad medelstilldelning ifrån detta anslag för olika åtgärder beslutas efter hand i kommunfullmäktige. Finansieringen av detta tillskott sker genom utdelning från Östersjöterminalen AB. Fritidsnämnden tillskjutes netto 1.000 tkr för att täcka drift- och underhållskostnaderna för det så kallade Kampsportens hus. Vidare finns inom investeringsbudgeten beräknat utgifter med 4.000 tkr år 2008 för ett allaktivitetshus vid Anderslövs idrottsplats. Driftskostnaderna för detta är ännu ej beräknade i avvaktan på en fullständig kalkyl och då möjligheten att kombinera ett allaktivitetshus för alla i Anderslöv med fotbollsklubbens behov av omklädningsrum först skall utredas. I detta sammanhang skall en dialog föras med anderslövsborna om intresset av att använda de medel som finns reserverade för utomhusbad. Samtidigt flyttas räddningsnämndens anslag till stegpaket fram till 2009. Miljönämnden begärde i sitt budgetförslag en utökning av ramen för 2008 med ytterligare 400 tkr. Detta för att täcka kostnader för utökade miljöundersökningar samt personalkostnadsökningar. Denna begäran tillgodoses inte i föreliggande budget beroende på att under 2008 kommer överläggningar att ske mellan kommunledning och Trelleborgs Hamn AB avseende ägardirektiv omfattande en fördelning av kostnaderna för miljömätningar och miljöprövningar mellan kommun och bolaget i anledning av hamnverksamheten. Fastighetsnämnden begärde i sitt budgetförslag en utökning av ramen för 2008 med ytterligare 3.343 tkr. Detta för att täcka nämndens merkostnader för Köpingeskolan. Denna begäran tillgodoses inte i föreliggande budget och nämnden ges istället ett uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen senast den 31 mars 2008 och lämna en slutrapport på en lösning av problematiken med Köpingeskolan.. I övrigt när det gäller fastighetsnämndens ansvarsområde skall följande framhållas. Årets budget är tungt belastad av ett mångårigt undermåligt och eftersatt fastighetsunderhåll. Exempelvis Köpingeskolan, Äpplegården, Söderslättshallen, omklädningsrum i Anderslöv m.fl. Det påverkar handlingsutrymmet för 10

skola, vård och omsorg negativt. Trelleborgs kommun har för avsikt att under mandatperioden se över kommunens långsiktiga fastighetsinnehav i syfte att öka servicen till Trelleborgarna. Det är angeläget att få till stånd ett effektivare utnyttjande av kommunens lokaler. Särskilt skall utnyttjandet av skollokaler belysas. Vidare skall en översyn göras avseende behovet av högstadieskola i de centrala östra delarna av kommunen. Det skall även göras förnyade bedömningar avseende renovering av Köpingeskolan (se uppdrag ovan). Förskolans och skolans behov i de västra kommundelarna och Anderslöv måste ses över omgående. När det gäller behovet av platser inom äldreomsorgen skall Trelleborgshems och ytterligare fastighetsförvaltares möjligheter att projektera för Högalidsgården efterhöras. Planering för boendeplatser i avvaktan på nyetablering skall ske och dialogen med fastighetsbolag och byggherrar för stimulering av 70+boende skall öka. Tekniska nämnden tillskjutes netto 1.690 tkr för att täcka drift- och underhållskostnaderna inom park- och gatuverksamheten för de pågående exploateringarna vid Fraktvägen och Ståstorp 3:1 i enlighet med tidigare kommunfullmäktige beslut. Skolnämnden begärde i sitt budgetförslag en utökning av ramen för 2008 med ytterligare 20.000 tkr. Detta för att täcka kostnads- och volymökningar inom förskolan. Denna begäran tillgodoses inte i föreliggande budget fullt ut och nämnden tillskjutes istället nu omgående 10.500 tkr. Med koppling till denna ramförstärkning så skall det i tertialrapport 1 år 2008 (april månads utfall) dessutom göras en avstämning utifrån skolnämndens yrkande om ytterligare 7,5 milj kr för volymökning. Avstämningen skall baseras på bla antalet inskrivna barn i förskolan (medeltalet) och nettokostnaden per barn (exklusive lokalkostnader). Vidare tillskjutes skolnämnden 267 tkr för att täcka drift- och underhållskostnaderna för det ombyggda ventilation systemet på Gertrudsgården i enlighet med tidigare kommunfullmäktige beslut. I övrigt när det gäller skolnämndens ansvarsområde skall det ske en översyn av skolans organisatoriska verksamhetsområden och det bör upprättas en lokal skolplan i Trelleborg i enlighet med skollagen. Vård- och omsorgsnämnden har i sitt budgetförslag beskrivet hur det ekonomiska utrymmet inom ramen påverkats av volymökningar inom såväl hemtjänsten, särskilt boende som inom vården av personer med funktionshinder. För att täcka dessa volymökningar tillskjutes vårdoch omsorgsnämnden ytterligare 7.000 tkr. Dessutom tillskjutes ramen 289 tkr för att täcka ökade driftkostnader med anledning av renovering av köket på Akka samt 1.009 tkr för att täcka kommunens egna kostnader för utbildningsprogrammet Kompetensstegen. Inom Individ- och familjeomsorgsnämndens ansvarsområde skall möjligheterna till behandling och eftervård av vuxna missbrukare ökas genom anställning av ytterligare en terapeut i öppenvården. När det gäller nämndsövergripande verksamhet så skall det verkställas ett partiövergripande översiktsplanerarbete för at skapa långsiktigt hållbara planer för Trelleborgs utveckling. Detta innebär bla gemensam planering för E6-anslutning, ringväg med avlastning av Hedvägen, pågatågsstation och hamnutbyggnad. Vidare skall arbetet med det goda Öster återupptas. Inom miljöarbetet skall en fortsatt satsning ske på miljöförbättringar i vår kustzon och ansökan om fortsatt 75 %-igt stöd för detta skall göras hos EU under perioden 2008-2013. Mest angeläget är satsningar för att minska utsläppen från hamnen och färjorna och att anlägga våtmarker och uppsamlingsbassänger. Slutligen skall genomföras en organisationsöversyn avseende exploatering, marknadsföring, näringslivsfrågor och turismen. Verksamheten är till flera delar uppdelad på flera huvudmän vilket inte är tillfyllest. 11

Sammantaget enligt ovanstående tillskjutes nämndernas ramar ytterligare 23.505 tkr utöver de tidigare nämnda ramtillskotten på 11.736 tkr i de ursprungliga budgetramarna. Dessutom har nämnderna i budget 2008 kompenserats för de avtalsenliga lönekostnadsökningarna som följer enligt avtal 2007 med 14.430 tkr. Detta kompenserar kostnadsökningar avseende fast anställd personal. På samma sätt kommer nämnderna att kompenseras vid ett senare tillfälle för utfallet enligt avtal 2008. Bredvid dessa förstärkningar av budgetramarna så sker det också ett antal förändringar av organisatorisk art. Dessa är överföring av ledningsresursen (en årsarbetare) för arbets- och försörjningsenheten ifrån individ- och familjeomsorgsnämnden till kommunstyrelsen (481 tkr), överföring av organisationen för exploateringsverksamheten inom teknisk nämnd till kommunstyrelsen (netto 500 tkr), överföring av fastigheten Gasverket från teknisk nämnd nätverksamhet till fastighetsnämnden (+/- 0 netto då hyrorna täcker kostnaderna) samt överföring av ansvaret för bostadsanpassningsbidragen ifrån fastighetsnämnden till vård- och omsorgsnämnden ( 3.896 tkr). När det gäller de två senare förändringarna så sker dessa mot bakgrund av tidigare beslut i kommunfullmäktige. När det gäller de gemensamma intäkterna, dvs skatter och generella statsbidrag samt finansnettot i övrigt skall följande nämnas. Kommunledningen har i sina kalkyler för skatteunderlaget utgått ifrån den samhällsekonomiska utveckling som kommunförbundet (SKL) presenterat under hösten och de beräkningar av skatteunderlaget som kommunförbundet gjort i slutet av september månad. I dessa prognoser har SKL gjort en bedömning att tillväxten ligger kvar på en fortsatt hög nivå bla beroende på en fortsatt god ökning av sysselsättningen och ökade timlöner. Detta bekräftades bla i SCBs beräkningar för BNP under andra kvartalet 2007 som redovisade en ökning med 3,5 procent jämfört med motsvarande kvartal 2006. De beräknade skatteintäkterna för Trelleborgs kommun är baserade på dessa prognoser och med kommunens egen skatteunderlagsökning som enligt den preliminära taxeringen från den 5e september då 98,6 procent av underlaget granskats redovisar ett tillskott på 24,7 milj kr i förhållande till ursprunglig ram. Detta beror på att uppräkningsfaktorerna av skatteunderlaget ifrån inkomståret 2006 till 2008 som i ramberäkningen bedömdes öka med sammantaget 9 procent istället nu beräknas öka med 11,2 procent. Beräkningen av skatteintäkterna i övrigt bygger på en för år 2008 oförändrad kommunal utdebiteringen med 20,36 kronor per skattekrona. Detta gäller även för resten av planperioden tom år 2010. När det gäller kommunens eget skatteunderlag så ökar detta med 4,2 procent mellan inkomståren 2005 och 2006 och detta ger Trelleborg en egen skattekraft på 89,9 procent av riksgenomsnittet. Av denna anledning är Trelleborgs kommun fortfarande en bidragsmottagare inom inkomstutjämning systemet. Under år 2008 tillförs kommunen 350,8 milj kr via detta bidrag. I övriga generella statsbidrag och avgifter som redovisas i resultat tablån finns även den s.k. LSS-avgiften. From år 2004 infördes ett system för utjämning av skillnader i kommunernas förutsättningarna att bedriva en verksamhet som klarar av att leva upp till kraven i Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade. Systemet är en helt igenom mellankommunal angelägenhet utan någon form av statlig finansiering. Ända sedan systemet infördes har Trelleborgs kommun ingått i kommungruppen som har bättre förutsättningar än riksgenomsnittet och kommunen har därför fått betala en utjämningsavgift. Denna var under år 2004 9,8 milj kr. Enligt nu föreliggande preliminära beräkningar ifrån SCB kommer kommunens avgift bli 26,8 milj kr för 2008. 12

From år 2008 föreslås nuvarande statliga fastighetsskatt att ersättas av en kommunal fastighetsavgift. Den intäkt som därigenom tillföres kommunerna har av regeringen beräknats till 12 miljarder kronor under 2008. Då införandet av fastighetsavgiften skall vara kostnadsneutralt mellan staten och kommunerna så reduceras det generella statsbidraget med motsvarande 12 miljarder. För åren efter införandet så är det regeringens målsättning att kommunernas intäkt ifrån fastighetsavgiften skall påverkas av framtida indexeringar av avgiften samt förändringar av taxeringsvärdena. De senare kan då naturligtvis komma att såväl öka som minska intäkten. Under åren 2009 och 2010 kommer en preliminär avgift att utbetalas till kommunerna enligt samma belopp som för 2008. Därefter sker en avräkning under åren 2011 och 2012 när nya fastighetstaxeringar har genomförts. För år 2008 har kommunens intäkt ifrån fastighetsavgiften preliminärt beräknats till 53,5 milj kr. Detaljerna kring förslaget kommer att preciseras i en särskild proposition i slutet av oktober månad. Inom övriga finansiella poster som redovisas i resultattablån ingår finansnettot med kommunens kostnadsräntor respektive intäktsräntor. Under kostnadsräntorna finns räntor som beräknats på det finansieringsbehov som föreligger enligt finansieringsanalysen. Detta är uttryckt som nyupplåning och under perioden 2007-2010 beräknas detta motsvara 365,5 milj kr. Av dessa är redan 50 milj kr verkställda under 2007. Det uppkomna finansieringsbehovet beror på investeringsvolymen som beräknas till totalt 743 milj kr åren 2007-2010. From 2006 budgeteras och redovisas den intäktsränta som kommunens hamnbolag betalar för ett koncerninternt lån som tecknats i samband med hamnbolagets övertagande av anläggningstillgångarna under hösten 2005. I budget 2008 beräknas denna ränta till 8 milj kr enligt dagens ränteläge. Inom finansieringsanalysen redovisas det för lånet beräknade amorteringarna (13,7 milj kr) under Finansieringsverksamheten. From halvårsskiftet 2009 har kommunens andel av förskotteringen av E6an räknats in som ett nyupptaget lån. Helårskostnaden dvs räntan för detta lån beräknas i plan 2010 till 12 milj kr och är baserat på lånebeloppet 235 milj kr. För de i budget 2008 redovisade intäkterna i övrigt skall också nämnas taxe- och avgiftsförändringar inom ett antal verksamhetsområden. Dessa är införandet av entréavgift på Trelleborgen och förslag om införandet av en årsavgift för plats i tomtkön. Vidare sker det förändringar i taxan för torg och uteservering samt inom avgifter för fritidsanläggningar. I de senare sker förändringarna för inomhusaktiviteter redan from 2007-09-01. Slutligen sker det en del justeringar i avgifter som är kopplade till tillsynsverksamheten enligt miljöbalken. När det gäller övriga budgetförutsättningar så kan i korthet noteras att budget 2008 bygger på en för kommunen fortsatt ökande befolkning. Enligt den befolkningsprognos som togs fram i början av år 2007 så ökar befolkningen ifrån 40.726 (augusti 2007) till 41.683 december 2008 och ca 42.900 vid årsskiftet 2010/11. Befolkningsprognosen bygger på de vid varje prognostillfälle aktuella planerna för bostadsbyggandet, och kommer att revideras inför nästa års budgetarbete. Inflationen (KPI årsgenomsnitt) har för perioden beräknats enligt regeringens vårproposition till ca 1,8 procent för år 2007, 2,3 procent för 2008, 2,7 procent för 2009 samt 2,5 procent år 2010. När det gäller arbetslösheten ligger Trelleborg just nu både under länssnitt och rikssnitt. Enligt AMS statistik från september 2007 var den öppna arbetslösheten bara 2,2 procent av befolkningen. Detta kan jämföras med samma period föregående år då arbetslösheten var 2,9 procent. 13

Sammanfattning. När det gäller kommunens ekonomi som helhet så överlämnar kommunstyrelsen ett förslag till budget som utifrån gällande lag om balanskrav visar på en ekonomi i balans men som enligt kommunfullmäktiges långsiktiga resultatmål ej uppnår detta för budget 2008. Resultatet innebär dock en förbättring i jämförelse mot tidigare år, dvs + 27,5 milj kr enligt budget 2008 mot + 18,4 milj kr för budget 2007 (enligt KF nov 2006). I denna sistnämnda summa ingår dock de s k avgiftskollektiven (nät-, VA- och renhållningsverksamhet). Om man undantar samtliga avgiftskollektiv så redovisas för den skattefinansierade verksamheten ett resultat med +24,4 milj kr för år 2008 vilket kan jämföras med + 14,5 milj kr för 2007. Kommunens investeringsverksamhet fortsätter att starkt präglas av den expansiva samhällsutveckling som Trelleborg tillsammans med regionen just nu befinner sig i. Under åren 2006 tom 2010 beräknas kommunens totala investeringsvolym till 956 milj kr vilket innebär ett genomsnitt på ca 191 milj kr per år, vilket klart överstiger den nivå som finns i de finansiella målen. För investeringsplanen skall beaktas att i föreliggande dokument redovisas en flerårsplan för perioden 2007-2010. De redovisade nettoinvesteringarna inkluderar således både anslag dvs projekt där de ekonomiska medlen disponeras direkt av respektive nämnd efter kommunfullmäktiges beslut samt en beräkning av utgifter/inkomster för övriga planerade projekt. De senare kommer i likhet med tidigare år att tilldelas slutgiltigt anslag efter särskild framställan till kommunfullmäktige. För att öka tydligheten har 2008-års fastställda ramar/anslag markerats särskilt i bilagda investeringsplan. 14

Investeringar Då flerårsplanen utarbetas och behandlas samordnat med årsbudgeten, så ingår samtliga beräknade investeringsutgifter respektive -inkomster i planen. Dessutom har för 2007 gjorts en beräkning av förbrukningen på befintliga anslag, både vad avser investeringar enl ram (årsbudget 2007) och de anslag som tilldelats som tilläggsanslag. Avvikelserna har därefter periodiserats mellan 2007 och 2008. De anslag som tilldelas utav kommunfullmäktige i årsbudgeten 2008 framgår av nedanstående tablå. Större investeringar av engångskaraktär kommer i likhet med tidigare att behandlas av kommunfullmäktige såsom särskilda ärenden där underlag och kalkyler har preciserats. Även dessa finns angivna i flerårsplanen enligt en preliminär förkalkyl. I årets budget/flerårsplan har också dessa periodiserats för att så långt möjligt spegla den faktiska resursförbrukningen. Den samlade investeringsplanen framgår av särskild bilaga i slutet på dokumentet. Här framgår också vilka anslag dvs investeringsmedel som nämnderna har tillgång till vid årets start utan nya beslut i kommunfullmäktige (se högermarginalen under Kommentar/Nya anslag) Totalt beräknas för perioden 2007-2010 en investeringsvolym med 743 milj kr netto i löpande priser, vilket kan jämföras med 710 milj kr för perioden 2006-2009 enligt budget 2006. Av dessa tillhör 578 milj kr det sk skattekollektivet. Merparten av denna investeringsvolym är kopplad till investeringsverksamhet inom fastighetsförvaltning och teknisk försörjning. Av de beräknade nettoinvesteringar för 2008 med 197 milj kr utgör 54 milj kr anslag som tilldelas nämnderna redan i samband med att årsbudgeten fastställs. Dessa anslag är således tillgängliga direkt from 2008-01-01 utan nya kommunfullmäktige beslut. I följande tablå redovisas investeringsbudgeten summerad per ansvarsområde. I bilagedelen framgår dessutom investeringsbudgeten i detalj per ansvarsområde. Projektnivå är anslagsnivå för investeringsbudgeten. Dock skall beaktas att under löpande verksamhetsår har resp nämnd med egna beslut rätt att omdisponera de anslag som är angivna som investeringsramar. Bruttoinvesteringar år 2008 Inkl beräknad ombudgetering från 2007 Vård o omsorg 16% Skola o barnomsorg 21% Övrigt 7% Räddningstjänst 0% Kultur & Fritid 19% Teknisk verks 37% 15

2008 ÅRS NETTO INVESTERINGSANSLAG I SAMMANDRAG (tkr) ANSVARSOMRÅDE NETTOINVESTERING Kommunstyrelse -4 392 Fritidsnämnd -1 575 Kulturnämnd -3 835 Miljönämnd 0 Räddningsnämnd -300 Fastighetsnämnd -7 000 Teknisk nämnd, skattekollektivet -8 000 Teknisk nämnd, avgiftskollektivet -19 380 Skolnämnd -3 500 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd -1 000 Vård- och omsorgsnämnd -5 300 Individ- och familjeomsorg -200 SUMMA INVESTERINGAR -54 482 16

Exploateringsverksamhet Från och med oktober 2006 redovisas nya exploateringsområden inte som investeringar, utan i en separat exploateringsredovisning. Det innebär att utgifter och inkomster matchas och ett område har ingen resultatpåverkan förrän det är färdigställt och slutredovisas. Kvar i anläggningsregistret kommer endast det som kommunen ska fortsätta att äga att finnas, exempelvis parker och vägar. Områden som planeras framöver kommer att ingå i exploateringsredovisningen, men i en övergångsperiod redovisas exploaterade områden även som investeringar. En översyn av befintliga områden pågår. De områden som för närvarande redovisas i exploateringsredovisningen är endast sådana områden som är beslutade och pågående. Följande områden ingår i exploateringsredovisningen: Stavstensudde, etapp 1 Exploateringen på Stavstensudde påbörjades 2006 och etapp 1 beräknas, efter vissa förseningar, att vara färdigställd under 2009. Första inflyttningen var i februari 2007. Hela etappen 1 såldes till några större exploatörer och dessa har sedan uppfört åtta byar med totalt 160 bostäder. I området finns både enfamiljshus och flerfamiljshus. Kvar i anläggningsregistret kommer att finnas del i gemensamhetsanläggning, vägar och en transformatorstation. Resultatet beräknas bli 8,7 Mkr. Pålsgården, etapp 2 Pålsgården, etapp 2 i Anderslöv påbörjades hösten 2006. Det byggs 15 bostäder i etappen och flertalet uppförs av en och samma exploatör. Alla nedlagda kostnader anses vara till för att betjäna området, och därför kommer inget att föras över till anläggningsregistret när området slutredovisas. Etapp 1 ingår inte i exploateringsredovisningen eftersom det påbörjades tidigare. Vissa kostnader är svåra att särskilja för etapperna, eftersom arbeten ibland görs för båda etapperna samtidigt. Området beräknas vara färdigt 2009. Resultatet beräknas bli -0,8 Mkr. Serresjö inklusive Trelleborgshem och Riksbyggen I Serresjöområdet finns både enfamiljshus, flerfamiljshus och en kommunal skola. Serresjö redovisas som två projekt, men i exploateringsredovisningen ingår hela området. AB Trelleborgshem och Riksbyggen uppför lägenheter. Övriga hus uppförs både av större exploatörer och av privatpersoner. Området beräknas bli klart 2009. Ca 50 % av området kommer att kvarstå i kommunens ägo, pga att skolan ligger i området. Resultatet beräknas bli -2,3 Mkr. Skegrie 27:1 I Skegrie är det stor efterfrågan på bostäder och därför exploateras ytterligare ett område där med ca 80 tomter. Det är både externa exploatörer och privatpersoner som uppför bostäderna. 2010 beräknas området stå färdigt. I området ingår en handelstomt och en daghemstomt. Resultatet bedöms bli 2,5 Mkr. Exploateringskalkylerna i detalj framgår av bilaga. 17

Resultatplan Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2006 2007:08 2008 2009 2010 Kommunstyrelsen -82 890-96 539-91 000 Fritidsnämnd -38 332-38 152-38 704 Kulturnämnd -28 256-30 918-31 409 Miljönämnd -4 714-5 996-4 989 Räddningsnämnd -23 996-24 220-24 378 Byggnadsnämnd -1 784-2 995-3 447 Fastighetsnämnd -12 585-11 558-4 621 Teknisk nämnd skatte fin verksamhet -56 803-58 887-66 121 Teknisk nmd - nätverksamhet -713 233-398 Teknisk nmd - vatten avlopps verksamhet 448 2 027 741 Teknisk nmd - renhållningsverksamhet 1 240 1 719 2 774 Skolnämnd -524 603-559 786-582 186 Gymnasie- o vuxenutbildn. nämnd -158 077-176 863-180 551 Vård- och omsorgsnämnd -416 208-415 199-419 195 Individ- och familjeomsorg. nämnd -107 746-116 119-115 198 Finansiering 60 555 10 707-38 353 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -1 394 464-1 522 546-1 597 035-1 670 652-1 758 837 Skatteintäkter 1 168 209 1 237 926 1 297 385 1 363 441 1 426 159 Generella statsbidrag/utj bidrag 284 113 299 002 335 323 360 699 395 245 Finansiella intäkter 21 492 12 992 13 800 10 400 9 800 Finansiella kostnader -15 533-14 132-21 994-29 405-35 939 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 63 817 13 242 27 479 34 483 36 428 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT 63 817 13 242 27 479 34 483 36 428 - varav skattekollektivet 62 842 9 263 24 362 Prognos 2007:08 är den helårsprognos som utarbetades i samband med delårsrapport augusti 2007 inkl justeringar i exploateringsredovisningen. 18

Resultatplanen visar respektive års beräknade ekonomiska resultat (verksamheternas resultat). Den beskriver vilka intäkter som beräknas tillföras verksamheten under året samt vilken resursförbrukning dvs kostnader som planerad verksamhet beräknas föra med sig. Då resultatplanen på så sätt anger de totala intäkterna i relation till kostnaderna ger detta en budgeterad förändring av eget kapital. När det gäller kommunens ekonomi som helhet så föreligger en budget som utifrån gällande lag om balanskrav visar på en ekonomi i balans men som enligt kommunens resultatmål ej uppnår detta för budget 2008. Resultatet innebär dock en förbättring i jämförelse mot tidigare år, dvs + 27,5 milj kr enligt budget 2008 mot + 18,4 milj kr för budget 2007 (enligt KF nov 2006). I denna sistnämnda summa ingår dock de s k avgiftskollektiven (nät-, VA- och renhållningsverksamhet). Om man undantar samtliga avgiftskollektiv så redovisas för den skattefinansierade verksamheten ett resultat med +24,4 milj kr för år 2008 vilket kan jämföras med + 14,5 milj kr för 2007. I föreliggande budgetkalkyler har inga preciserade ramar eller nettokostnader beräknats för åren 2009-10. Istället finns ett utgiftstak för de kommande årens planering angivet, vilket framgår av Verksamhetens nettokostnad i ovanstående Resultatplan, och som baseras på de av finansiella målen. Resultatet kan på så sätt sägas beskriva det framtida handlingsutrymmet. De resultat från avslutade exploateringar som redovisas under avsnittet Exploateringsverksamhet har ej tillförts verksamhetsutrymmet vid beräknat resultat 2009 resp 2010. NYCKELTAL Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2006 2007:08 2008 2009 2010 Resultatet (förändring av eget kapital) som andel (%) av summan skatter och statsbidrag 4,4 0,9 1,7 2,0 2,0 Verksamh nettokostnader andel (%) av skatteintäkter o generella statsbidrag 96,0 99,1 97,6 96,9 96,6 Verksamheternas nettokostnader, förändring i % mot föregående år + 3,5 + 9,2 + 4,7 +4,8 +5,3 Skatteintäkternas förändring i % 6,7 6,0 4,8 5,1 4,6 Finansnetto tkr 5 959-1 140-8 194-19 005-26 139 Prognos 2007:08 är den helårsprognos som utarbetades i samband med delårsrapport augusti 2007 inkl justeringar i exploateringsredovisningen. 19

Finansieringsplan Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2006 2007:08 2008 2009 2010 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 63 817 13 242 27 479 34 483 36 428 Justering för av- och nedskrivningar 75 992 78 200 84 874 87 913 90 340 Justering för gjorda avsättningar 1 850 22 010 7 296 7 383 9 380 Ändrad redovisningsprincip 0 0 0 0 Justering för övriga ej likviditets påverk poster -25 732-22 274 0 0 0 Från verksamh för förändr av rörelsekapital 115 927 91 178 119 649 129 779 136 148 Ökning/minskning kortfristiga fodringar -53 306 0 0 0 0 Ökning/minskning förråd och varulager -22 378-29 010-12 950 0 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 77 549 9 830 26 470 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 117 792 71 998 133 169 129 779 136 148 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Invest/försäljn immatrl anl tillgångar 0 0 0 0 0 Investering i materiella anläggningstillgångar -213 249-220 335-197 230-192 724-132 635 Försäljning av materiella anl. tillgångar 40 580 23 868 4 000 4 000 4 000 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 0 Försäljning av finaniella anl. tillgångar -9 760-1 900 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -182 429-198 367-193 230-188 724-128 635 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 80 000 56 200 68 000 143 000 98 300 Amortering låneskuld -16 800-11 800-2 944-2 500-2 500 Ökning av långfristiga fordringar 0 0 0-118 000-117 000 Minskning av långfristiga fordringar 13 689 13 689 13 689 13 689 13 689 Kassaflöde från finansieringsvverksamheten 76 889 58 089 78 745 36 189-7 511 ÅRETS KASSAFLÖDE 12 252-68 280 18 684-22 756 2 20

Resultatplan och investeringsplan sammanfattas i finansieringsplanen. Denna visar hur nettoinvesteringarna ska finansieras under året samt hur årets drift- och investeringsverksamhet påverkar kommunens finansiella reserver i form av likvida medel. Nyupplåningen under perioden 2007-2010 beräknas till 365,5 milj kr. Det uppkomna finansieringsbehovet beror på investeringsvolymen som beräknas till totalt 743 milj kr åren 2007-2010. From 2006 budgeteras och redovisas den ränta och amortering som kommunens hamnbolag betalar för ett koncerninternt lån som tecknats i samband med hamnbolagets övertagande av anläggningstillgångarna under hösten 2005. Inom finansieringsanalysen redovisas det för lånet beräknade amorteringarna (13,7 milj kr) under Finansieringsverksamheten såsom minskning av långfristiga fordringar. From halvårsskiftet 2009 har kommunens andel av förskotteringen av E6an räknats in som ett nyupptaget lån. Det totala lånebeloppet för detta ändamål är 235 milj kr och redovisas som en ökning av långfristiga fordringar. NYCKELTAL Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2006 2007:08 2008 2009 2010 Andelen (%) nettoinvesteringar av summan skatter och statsbidrag 15 14 12 11 7 Självfinansieringsgraden (%) dvs avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna 66 42 57 64 96 Nyupplåning som andel (%) av nettoinvest. 38 26 35 74 74. Prognos 2007 är den helårsprognos som utarbetades i samband med delårsrapport augusti 2007 inkl justeringar i exploateringsredovisningen. 21