Sven-Erik Andersson T.f. Verksamhetschef Sammanfattning Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Valfrihet i äldreomsorgen. Kvarboende i det egna hemmet. Hemvård Dagverksamheter. Äldreboende Behov av platser. Kvalitet i Äldreomsorgen. Kvalitetssystem. Servicegaranti. Kommunens hälso och sjukvård. Samverkan med Region Skånes hälso- och sjukvård. Vård i livets slutskede. Äldre invandrare. Anhörigstöd och stöd till närstående. Äldres säkerhet. Personalen inom äldreomsorgen. Samverkan med Frivilliga. Information. Brukarinflytande. Ny teknik. Forskning och utveckling. Föreslagen äldreomsorgsplan skall vara styrande för kommunens äldreomsorg och utgöra utgångspunkt i socialnämndens arbete med budget och planering av äldreomsorgens verksamheter. Det är viktigt att äldreomsorgsplanen ger socialnämnden vägledning då det gäller att prioritera inom äldreomsorgen. I planen lyfts därför fram några områden som särskilt bör prioriteras. Äldreomsorgen skall utgå från den lagstiftning som gäller för äldreomsorgen, bland annat Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HsL). I planen lämnas ingen direkt redogörelse för lagstiftningen.
Den nya planen utgår i från den så kallade kvarboendeprincipen. Den enskildes inflytande över vården och omsorgen betonas. Valfrihet för den enskilde samt stöd till anhöriga och närstående lyfts fram. Av planen framgår kommunens fortsatta behov av utbyggnad av äldreomsorgsinsatser, efter år 2001. Samverkan mellan Kommunen och Region Skånes hälso- och sjukvård då det gäller äldreomsorgen skall utgå från helhetssyn och en obruten vårdkedja. En god vård i livets slutskede är att anse som en prioriterad del inom äldreomsorgen. Personalförsörjningen och kompetensutveckling för de anställda behandlas också i planen. Detta är avgörande frågor för att möta framtida behov och krav, man kan här tala om äldreomsorgens största utmaning. Behovet av sjuksköterskor och strategier för att tillgodose behovet tas upp. Under rubriken information förslås bland annat att den nya äldreomsorgsplanen sammanfattas i en broschyr tillgänglig för allmännheten och de anställda. Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Socialnämnden antog följande vision och inriktningsmål samt varksamhetsmål för äldreomsorgen vid sitt sammanträde 2000-08-09: Valfrihet i Äldreomsorgen Äldres valfrihet skall möjliggöras på ett bättre sätt än i dag. Detta har påtalats i flera offentliga utredningar under senare år. I gällande äldreomsorgsplan som antogs av kommunfullmäktige 1998-08-31 sägs: Grunden för vår äldreomsorg är att verksamheten skall bedrivas så nära den enskilde vårdtagaren som möjligt. Detta innebär att vår verksamhet måste kännetecknas av ett
varierat utbud av god vård, omsorg och service, inklusive olika boendeformer. Möjligheten för äldre att välja är alltså sedan tidigare fastlagd. Det har också skapats särskilda boenden med till viss del olika inriktning och möjlighet till profilering. Utgångspunkten för ökad valfrihet för de äldre är respekten för den enskilde och dennes möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt. När man blir äldre och inte längre klarar sig på egen hand skall man kunna välja en äldreomsorg som stämmer med hur man väljer att leva sitt liv. Kvarboende i den egna bostaden. Kommunens äldreomsorg skall även fortsättningsvis utgå i från den så kallade kvarboendeprincipen vilket innebär att äldre behövande personer skall få god vård och omsorg i hemmet som uppfyller deras individuella behov så att de kan bo kvar i sitt ordinära boende. Anpassning av äldres bostäder underlättar också kvarboende, och bostadsanpassningsåtgärder underlättar också för hemvårdens personal att utföra sitt arbete. Bostadsanpassning kan också medföra att den enskilde kan bo kvar och klara sig på egen hand. Den enskildes hem är personalens arbetsmiljö och anpassningar kan också vara nödvändiga ur arbetsmiljösynpunkt. För att äldre och funktionshindrade skall kunna leva ett så normalt liv som möjligt så krävs det att utbudet i samhället är tillgängligt för dessa grupper. Kommunen har också satsat på ökad tillgänglighet för dessa grupper. Denna satsning måste fortsättningsvis gälla. Hemvård Sedan slutet av 1970-talet har andelen äldre som får del av kommunernas tjänster minskat markant, detta gäller i synnerhet hemtjänsten/hemvården. Bland de yngre pensionärerna (65 79 år)har vi sett en minskning på 50% och för de äldre pensionärerna har minskningen varit 60%. Den minskning som skett har i första hand riktat sig mot de pensionärer som enbart behövt hjälp med serviceinsatser ( exempelvis städning) och mot de som har närstående i hushållet. Insatserna har koncentrerats mot de äldre som bor ensamma och som har kraftigt nedsatt funktionsförmåga. Anledningen till förändringen är dels att kommunerna förändrat den mycket höga servicenivå som gällde i slutet av 1970-talet. Kommunerna ansåg sig då ha råd med en mycket hög
servicenivå. Dels dröjer det allt senare i livet innan man som äldre blir skröplig och behöver stöd och hjälp, allt färre yngre pensionärer behöver därför hjälp. När man väl behöver insatsen så behövs den i större omfattning. Vår äldreomsorg ger i dag hemtjänst(hemsjukvård ingår ej) till 308 personer. För 15 år sedan erhöllt 476 personer hemtjänst. De 308 personerna vi hjälper i dag konsumerar betydligt fler timmar än vad de 476 gjorde för 15 år sedan. De äldre som har behov av hemvård skall kunna erhålla detta och samtidigt uppleva att de får hjälpen under trygga förhållanden. Den vård och omsorg som ges skall präglas av respekt för den enskilde och hänsynstagande till personens bakgrund och kultur. Enligt många initierade bedömningar, avseende utvecklingen i landet, då det gäller personalens och närståendes attityder till äldre, deras förhållningssätt och arbetssätt, så har detta förändrats i positiv riktning under de senaste 10 till 15 åren. Äldre möts med större respekt, deras självbestämmande värnas mer och vård-omsorgsarbetet är mindre rutinartat. Trots detta återstår en hel del problem vilket bland annat bemötande utredningen (SOU 1997:51) påpekat. Hemvården skall fortsatt utveckla ett professionellt arbetssätt. Tillvaratagande av ny teknik och hjälpmedel skall vara en del i denna utvecklingsprocess. Samtidigt skall kvalitetsutveckling av hemvårdstjänsten, mötet mellan personal och vårdtagare samt arbetsprocesser fortsatt utvecklas. Här har socialnämnden beslutat att kvalitetssystem skall införas, för säkring av kvaliteten och uppföljning. Så kallad vardagsrehabilitering aktiviteter med vårdtagaren för att bibehålla den äldres förmågor skall öka och fortsatt utgöra ett viktigt inslag i hemvården. Pensionären eller hans/hennes anhöriga skall ges möjlighet till att vara med och utforma vilka insatser som skall ges och på vilket sätt. Pensionärens önskemål om att få hjälp av ett visst vårdbiträde inom kommunens hemvård bör tillgodoses så långt detta är möjligt. Det skall också precis som i dag vara möjligt att en anhörig/närstående utför hemvården. Då det gäller äldre invandrare så skall hemvården ges på det egna modersmålet om så önskas och detta är möjligt.
Valfrihet för den som är i behov av hjälp innebär bland annat att, inom ramen för biståndsbeslutet, kunna prioritera och få önskemål tillgodosedda. Vissa insatser inom hemvården är direkt förebyggande insatser som på sikt motverkar ökat vårdbehov. Exempelvis utevistelser kan vara viktigt ur förebyggande synpunkt. Oavsett vilken tid på dygnet som den enskilde är i behov av stöd och hjälp så skall hemvården fungera. Det är viktigt att arbetsscheman inom hemvården anpassas utifrån den enskildes behov, och på ett sådant sätt att den enskilde möter så få personer som möjligt från hemvården. Vårdtagaren skall själv kunna välja när han/hon vill ha sina måltider och gå till sängs. Allt fler väljer att bo kvar i sitt hem länge, i bland tills livets slut. För att äldreomsorgen skall klara detta krävs att hemvården fungerar väl. Personalen måste vara kompetent, hålla överenskommelser och vara organiserad på ett flexibelt sätt för att klara snabba skiften i behov av insatser. Vård i livets slutskede inom hemvården bör särskilt uppmärksammas och fortsatt utvecklas. Inom äldreomsorgen används ett system med kontaktpersoner i förhållande till vårdtagarna, det är viktigt att detta även gäller hemvården. Den enskilde skall kunna välja kontaktperson. Dagverksamheter/Dagrehabilitering. Dagverksamheter för äldre är att se som ett komplement till hemvården. Dagverksamheter drivs utifrån kvarboendeprincipen, man skall som äldre kunna bo kvar i sitt hem och få stimulans och aktivitet genom att besöka en dagverksamhet. Dagverksamhet underlättar och avlastar också anhöriga närstående som vårdar en äldre. I dag driver äldreomsorgen olika typer av dagverksamhet. På Alegården erbjuds dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Denna verksamhet fyller en mycket viktig funktion, inte minst då det gäller stöd och avlastning för anhöriga. En fortsatt satsning på denna typ av verksamhet kommer att behövas.i socialnämndens mål för äldreomsorgen är detta också klart uttalat. På Karidal drivs en verksamhet som benämns dagrehabilitering. Här erbjuds rehabilitertingsinsatser för de äldre som råkat ut för sjukdom olycksfall eller lider av långvariga sjukdomar. Denna verksamhet utgör också en avlastning för närstående anhöriga, och möjliggör ett kvarboende i det egna hemmet.verksamheten har utökats under år 2000 då behovet av insatser har ökat.
En ökad satsning på att utveckla så kallad hemrehabilitering, att rehabiliteringen sker i vårdtagarens ordinära hem i stället för på någon av våra rehabplatser vid de särskilda boendena bör komma till stånd. Den som drabbats har, om rehabiliteringen är möjlig i den egna bostaden, här större förutsättningar. På våra Servicehus bedrivs givetvis också daglig verksamhet för de boende som en del av verksamhetens innehåll. Däremot förekommer inte social daglig verksamhet, riktad till boende utanför servicehusen, för att bryta ensamhet och isolering i någon större omfattning. Framöver behövs här en satsning för att få till stånd ett bättre utbud. Man kan här bland annat tänka sig ett utökat samarbete med frivilligorganisationer och pensionärsföreningar. Möjligheten till gemensamma måltider bör uppmärksammas. Nya former av dagverksamhet bör övervägas, som ett exempel kan nämnas att utomlands förekommer dagverksamhet i en pensionärs eget hem, en grupp pensionärer träffas hos varandra med personalstöd från kommunen. Sociala dagverksamheter kan ges som ett utbud riktat till alla pensionärer/äldre men det kan också ges till vissa äldre utifrån ett biståndsbeslut. Behovet framöver av särskilda dagverksamheter för äldre invandrare bör analyseras. Äldreboende Grunden i äldreomsorgen utgörs av hemvården och daglig verksamhet. Då omvårdnadsbehovet överstiger en viss nivå är det inte alltid möjligt att erbjuda de insatser som den enskilde är i behov av i det egna hemmet. Kommunen måste då kunna erbjuda särskilda boenden (servicehus, sjukhem eller gruppboende) för de äldre vars behov av dygnetruntvård endast kan tryggas på detta sätt. Kvarboendeprincipen gäller även för äldreboende. Verksamheten vid äldreboendena skall utformas på ett sådant sätt att man tillvaratar den enskildes förmågor på bästa sätt. Inslag av träning och aktiviteter för de boende är av största vikt för att de skall bibehålla sin funktionsförmåga.
I dag har äldreomsorgen en mycket god standard på äldreboendena, både vad gäller bostadsstandarden och vad gäller arbetsmiljön. Detta bör gälla även framöver, bostadsstandarden skall vara god och likaså arbetsmiljön. De allmänna utrymmena kan utformas på olika sätt. På Kärråkra sjukhem erbjuds i dag korttidsboende för de äldre som behöver denna insats. Det kan vara för att avlasta en anhörig eller i rehabiliteringssyfte för att kunna återvända till sitt hem. Under senare år har behovet av korttidsboende ökat. I enlighet med tidigare äldreomsorgsplan har också en utökning av korttidsplatser skett vid Kärråkra. Där finns i dag 38 korttidsplatser. Tidigare hade vi, fördelade på olika särskilda boenden, ca 15 stycken. Utökning av korttidsplatser ligger i linje med kvarboendeprincipen, att den som så önskar skall ha möjlighet att bo kvar i sitt hem. Utbyggnad av äldreboenden/hemvård. I april 2001 finns det 284 permanenta platser vid våra särskilda boenden. Nya Solhällan 70 platser, Trollsjögården 70 Platser, Bergagården 45, Ölycke servicehus 37, Gjutaren 38, samt Kärråkra sjukhem 62 platser. Av de 62 platserna på Kärråkra är 24 platser permanenta boendeplatser, resterande 38 platser är avsedda för korttidsvård. Sammanlagt inklusive korttidsplatser så uppgår antalet till 322 platser. Dessutom finns det 69 moderna servicelägenheter 39 på Karidal, 16 på Tröskevägen och 14 i kvarteret Elefanten. Utöver egna platser har vi under senare år nyttjat ca 20 boendeplatser i enskild regi. I äldreberedningens slutrapport Vår framtid nämns bland annat följande: Det är viktigt att det finns ett brett utbud av bostäder anpassade för äldre, med nära tillgång till personal, gemensamma utrymmen och god tillgänglighet. Beredningen välkomnar mångfald och initiativ från enskilda människor organisationer och företag inom detta område. Mycket talar för att det blir vanligare framöver att människor som vill bo tillsammans - p.g.a gemensamma intressen, vänrelationer, etnisk eller religiös tillhörighet - väljer att själva eller tillsammans med någon juridisk person ordna boende lösningar som passar dem. Denna utveckling bör uppmuntras. Den bidrar till att stärka kontakten mellan människor. Den ger också människor valmöjligheter.
Denna utveckling ställer krav på kommunernas förmåga att anpassa sitt stöd till äldre med funktionshinder till de initiativ och resurser som finns hos enskilda människor och deras nätverk. När kommunerna planerar boenden för äldre måste de ta med i beräkningen att det finns många aktörer. Kommunens huvudansvar blir att finansiera vården och omsorgen, bestämma kvaliteten på den och följa upp resultatet. Kommunen kan även behöva ge stöd och råd till medborgargrupper som vill engagera sig i dessa frågor. Av citatet framgår att äldreberedningen anser att det behövs en ökad mångfald då det gäller boendelösningar och att initiativ från kommuninvånare då det gäller lösningar på äldreboende bör stödjas. Vid planeringen för nya äldreboenden framöver bör det ovan nämnda beaktas. Totalt ger kommunen i dag service, boende och omvårdnad/sjukvård till 834 personer. Av dessa erhåller 512 personer insatserna genom hemvård och 322 personer får sin vård och omsorg genom plats vid särskilt boende. Procentuellt har vi i dag en fördelning mellan särskilt boende och hemvård som ser ut enligt följande: 60% får hemvård och 40% bor på ett särskilt boende antingen permanent eller för kortare tid. Denna fördelning kan se olika ut i olika kommuner, beroende på vilken inriktning man väljer. Av de som har insatser inom hemvården är 50% 80 år och äldre. Av de som bor vid våra särskilda boenden är 78 % 80 år och äldre. Som exempel kan nämnas att för närvarande har vi en genomsnittsålder på ett av våra särskilda boenden på 88 år. Utifrån aktuell befolkningsprognos beräknad av SCB 2000 så kommer kommunens befolkning i åldrarna 65 år och däröver att öka med 375 personer fram till år 2009 ( prognoser över längre tid anses ej tillförlitliga) Befolkningen i åldrarna 80 år och äldre kommer under samma period att öka med 118 personer. I långtidsutredningen 1999/2000, bilaga 8 Kommer det att finnas en hjälpande hand? konstaterar man då det gäller befolkningens hälsa och dödlighet bland annat följande: Utgår man i från den grundläggande observationen att hälsan som äldre i hög grad beror av de levnadsvillkor man levat under som - barn och som yngre vuxen - synes dock den mest rimliga slutsatsen vara att de äldres hälsa kommer att fortsätta att successivt förbättras.
Denna slutsats bestyrks av den betydande samstämmighet som en jämförelse mellan utvecklingen av dödligheten och hälsotillståndet hos de äldre visar. I båda fallen handlar det om en stadig, långvarig minskning med 1-3 % per år. Dödligheten tycks härvid minska något snabbare än förekomsten av svår ohälsa. Kopplingen kan knappast vara en tillfällighet. Slutsatsen bör därför vara att så länge vi tror på en minskande dödlighet och längre livslängd i framtiden så länge bör vi också räkna med ett förbättrat hälsotillstånd vid given ålder. Men skulle dödligheten fortsätta att falla något snabbare än sjukligheten, ökar givetvis antalet vårdkrävande totalt sett. Utredningen konstaterar vidare att om nuvarande trender fortsätter handlar det om en klar reduktion av andelen gamla med svåra hälsoproblem framöver. Planen sträcker sig över en ganska kort tidsperiod. I nedanstående beräkning av framtida behov har därför ej vägts in långtidsutredningens konstaterande. År antal 65-w år antal boendepl. 2000 4741 322 7% 2009 5116 358 7% Andel i åldersgruppen med boendeplats År antal 65-w år antal hemvårdstagare 2000 4741 437 9,2 % 2009 5116 470 9,2 % Andel i åldersgruppen med hemvård I tabellerna ovan anges framtida behov dels avseende särskilda boendeplatser och dels avseende hemvård. Det framtida behovet är framräknat utifrån samma konsumtionsmönster,av hemvård respektive särskilt boende, som gäller för år 2000. Här påvisas ett behov av 36 boendeplatser, och 33 personer kommer att behöva hemvård. Detta gäller om man tillgodoser behoven utifrån den fördelning mellan särskilt boende och hemvård som gäller i dag.
Kommunen kan också välja att möta framtida behov genom ökade satsningar på hemvården och ytterligare utveckling av denna. Utbyggnaden av äldreboenden kan utifrån ovan nämnda citat från äldreberedningen överlåtas till andra aktörer, kommunen svarar för finansieringen av vården och omsorgen samt för kvalitetsuppföljningen. Kvalitet i äldreomsorgen. Kvalitetssystem I såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen finns bestämmelser om kvalitetssäkring inom den kommunala äldreomsorgen. Socialstyrelsen har utarbetat föreskrifter och allmänna råd som vägledning för tillämpningen av lagstiftningen: Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården och Kvalitetssystem för all omsorg om äldre och funktionshindrade som omfattas av socialtjänstlagen Socialnämnden har beslutat att kvalitetssystem skall införas inom äldre- och handikappomsorgen och att respektive enhet skall ha ett system i gång före årsskiftet 2001/2002. Systemet har till syfte att utifrån socialnämndens övergripande målsättningar skapa tydlighet kring vad som skall uppnås hur genomförandet skall se ut, hur uppföljning skall ske samt hur verksamheten kan utvecklas. Servicegaranti I socialnämndens målsättningar ingår att kvalitetsgarantier skall införas bland annat för äldreomsorgens verksamhet. Detta innebär att den som är i behov av våra insatser skall få veta vad han/hon har rätt att förvänta sig av äldreomsorgen. Service/tjänstegarantier kommer dels att utformas övergripande för hela verksamheten dels som individuella överenskommelser med respektive vårdtagare. Det skall också klart framgå vem den enskilde skall vända sig till vid eventuella klagomål.
Kommunens hälso- och sjukvård Genom ett flertal reformer under 90-talet har kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar kraftigt utökats. Kommunerna är i dag sjukvårdshuvudmän med en omfattande verksamhet. De kommunala kostnaderna för vård- och omsorg till äldre och funktionshindrade uppgick 1999 till 90 miljarder kronor. Som jämförelse kan nämnas att landstingens kostnader för hälsooch sjukvården 1998 uppgick till 93 miljarder kronor. Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård omfattar den vård som vi förmedlar vid våra särskilda boenden, vid servicehus (bostäder med särskild service) och vid våra dagverksamheter.dessutom ansvarar kommunen för hemsjukvården utifrån överenskommelse med Malmöhus läns landsting. Kommunen ansvarar ej för vård som meddelas av läkare. Hälso- och sjukvården bedrivs av sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. I sjuksköterskornas, arbetsterapeuternas och sjukgymnasternas uppgifter ingår att ha en konsultativ roll i förhållande till övrig personal inom verksamheten. Detta kan gälla handledning och olika inslag av utbildning. För den kommunala hälso- och sjukvården gäller särskilda kommunala riktlinjer. Den kommunala hälso- och sjukvården skall utgöra en integrerad del av äldreomsorgen. Det är angeläget att ett arbetssätt där olika yrkesgrupper arbetar gränsöverskridande (inom lagens ram) och utför varandras arbetsuppgifter utvecklas och bibehålls. Den enskilde skall möta så få personer som möjligt inom hemvården. De ändringar i delegeringsreglerna++++++ som beslutats av socialstyrelsen medför att det ovan nämnda försvåras. Kommunerna har också reagerat mot beslutet, då undersköterskor utbildade för vissa uppgifter fråntas dessa genom de nya bestämmelserna. Samverkan med regionens hälso- och sjukvård Samverkan mellan regionens hälso- och sjukvård och äldreomsorgen måste utvecklas. detta gäller i första hand de svårt sjuka som vårdas i ordinärt boende och de som vårdas i livets slutskede. Konkreta lokala överenskommelser med regionens företrädare i kommunen bör komma till stånd. Rehabilitering av äldre är ett delat ansvar mellan regionen och kommunen. Frågan är föremål för utredning och
diskussion. Det som gäller i dag är att regionen svarar för rehabilitering av den som drabbats så att han eller hon så långt det är möjligt återvinner sin tidigare funktionsförmåga. Kommunen svarar för insatser så att denna återvunna funktionsförmåga bibehålls. Oberoende av vilken gränsdragning avseende ansvarsfördelningen man kommer överens om med regionen så kommer man inte i från så kallade gråzoner när det gäller vem ansvaret åvilar. Det finns skäl till att utveckla en ännu bättre samverkan mellan regionen och kommunen när det gäller rehabiliteringsinsatserna. En del i detta kan vara att i kommunen tillsammans med regionen bilda en gemensam organisation med delat finansieringsansvar för rehabiliteringsinsatser. Utgångspunkten för samverkan skall vara att vårdtagaren ej skall behöva bekymra sig över eller märka vem som är huvudman för olika delar av den hjälp han eller hon behöver. Kommunen skall dock inte, utan avtal om ersättning från regionen, åta sig uppgifter som enligt lag åvilar regionen. Vård i livets slutskede En god vård i livets slutskede är en mycket viktig och prioriterad uppgift inom äldreomsorgen. Den döende skall erbjudas en individuellt anpassad omvårdnad/sjukvård under den sista livstiden. Om personen inte själv så önskar så skall ingen behöva dö ensam. Smärtlindring skall erbjudas och likaså skall socialt, psykologiskt och andligt stöd kunna förmedlas till den döende och anhöriga/närstående. Anhörigas och närståendes behov av hjälp och stöd skall uppmärksammas. Om det efterfrågas så skall den anhörige/närstående kunna erbjudas att vara delaktig i vården av den döende. När ett dödsfall inträffat skall de efterlevande visas hänsyn och omtanke. Det är viktigt att den döde behandlas med respekt och att hänsyn tas till olika kulturers syn på döden och kroppen efter döden. Kroppen skall förvaras under värdiga former. Riktlinjer för hur personalen skall förfara vid dödsfall skall finnas. Äldre invandrare
En del av de äldre som finns i vår kommun har vuxit upp i andra kulturer och miljöer. Detta medför språksvårigheter och kulturella skillnader. Kommunen skall svara för vård och omsorg även för dessa äldre. I ganska stor omfattning vårdas äldre invandrare i dag av anhöriga som anställs av kommunen. Kommunen måste framöver på olika sätt utveckla vård och omsorg riktad mot äldre invandrare. Detta måste ske i nära samarbete med äldre invandrare. Kommunen bör bedriva uppsökande verksamhet och informera dessa grupper om vad äldreomsorgen kan erbjuda. Anhörigstöd och stöd till närstående Anhöriga och närstående stor för en ovärderlig insats inom äldreomsorgen. Utan anhörigas eller närståendes insatser skulle många äldre inte kunna bo kvar hemma. Att vårda en anhörig eller närstående är ett fritt val, både för den som behöver hjälpen och för den som vårdar. Äldreomsorgen måste kunna erbjuda anhöriga/närstående hjälp och avlastning. Detta kan vara avlösning i hemmet utifrån individuella behov, deltagande i regelbundna träffar för anhöriga/närstående o.s.v. Ett anhörigprojekt pågår för närvarande och kommer att pågå till och med 2001. Projektet kartlägger anhörigvården och utvecklar olika typer av stöd för anhöriga/närstående. Efter projektets upphörande bör fortsatta satsningar göras. Äldres säkerhet. Socialnämnden bör i samarbete med polisen informera äldre om vilka brottsförebyggande åtgärder de äldre själv kan vidtaga. Här kan pensionärsorganisationerna ha en viktig roll. Brott skall alltid polisanmälas. Detta gäller även misstanke om internstölder. Anmälan skall i första hand göras av den drabbade eller av anhörig, men respektive chef inom verksamheten kan också göra polisanmälan. Säkerhetsföreskrifter skall finnas på våra äldreboenden, och personalen skall erhålla information. Inom äldreomsorgen hanteras en mängd nycklar till vårdtagarnas hem, detta skall ske på ett säkert sätt. All personal inom hemvården skall ha godkänd legitimation som visar att man arbetar inom äldreomsorgen. Legitimationen skall bäras så att den är lätt synlig för den äldre.
Äldreomsorgens personal skall vara utbildad i att hantera brandlarm och åtgärder vid en eventuell brand i äldreboendet. Personalen inom äldreomsorgen Samverkan med frivilliga Det finns flera organisationer som erbjuder service och aktiviteter för äldre i kommunen. De mest aktiva är pensionärsföreningarna, kyrkan och röda korset. För några år sedan fanns också en väntjänst, frivilliga pensionärer som besökte andra pensionärer. Denna väntjänst är ej längre aktiv på samma sätt. En omstart för denna verksamhet bör komma till stånd De organisationer som på olika sätt stöttar och ger en meningsfull tillvaro för äldre gör en mycket värdefull insats. Inom anhörigprojektet görs försök till att intensifiera samverkan med ovan nämnda organisationer. Kommunen måste på ett tydligare sätt än vad som gäller i dag stimulera till och erbjuda samverkan med frivilligorganisationerna, det kan röra sig om ekonomiska bidrag, utbildning, handledning eller upplåtande av lokaler. Information Jämförelsetal för äldreomsorgen. Kommunerna Eslöv, Hässleholm, Landskrona och Ystad startade 1997 ett benchmarkingprojekt, Skånsk Fyrklöver, med flera delprojekt. Ett av dem gäller kommunernas äldreomsorg. Projektet redovisar bland annat följande jämförelsetal för åldersgruppen 65 år och äldre, gällande redovisat utfall 1999: Äldreomsorg totalt. Nettokostnad per ålderspensionär. Eslöv Hässleh. Lanskrona Ystad Medel
Särskilt 21 217 23 779 18 931 16 175 20 439 boende, inklusive med.färdb Hemvård 9 530 8 431 13 572 13 549 11 143 Overhead 1 375 2 277 1 305 1 404 1 677 Totalt 32 121 34 487 33 808 31 128 33 259 Äldreomsorg särskilt boende. Nettokostnad per åldpensionär i kommunen Nettokostnad per vårdtagare Vårdtagare Per ålderspensinä r Vårdavgift per vårdtagare Andel egenregi Eslöv Hässleholm Lanskrona Ystad 21 121 23 235 18 640 16 169 299 590 280 979 296 254 315 920 7,1 % 8,3 % 6,3 % 5,1 % 30 485 29 837 27 237 29 133 94% 79% 95% 53% Äldreomsorg hemvård. Eslöv Hässleholm Lanskrona Ystad Nettokostnad 7 323 6 493 10 669 10 088 per åldpensionär i kommunen Nettokostnad 79 387 43 584 72 673 69 402 per vårdtagare Vårdtagare Per 9,2 % 14,9 % 14,7 % 14,5 % ålderspensionä r Vårdavgift per 4 508 3 223 2 606 3 331
vårdtagare Andel egenregi 100 % 100 % 100 % 86 % Korttidsboende/rehabplatser På Kärråkra sjukhem erbjuds i dag korttidsboende för de äldre som behöver denna insats. Det kan vara för att avlasta en anhörig eller i rehabiliteringssyfte för att kunna återvända till sitt hem. Under senare år har behovet av korttidsboende ökat. I enlighet med tidigare äldreomsorgsplan har också en utökning av korttidsplatser skett vid Kärråkra. Där finns i dag 38 korttidsplatser. Tidigare hade vi, fördelade på olika särskilda boenden, ca 15 stycken. Utökning av korttidsplatser ligger i linje med kvarboendeprincipen, att den som så önskar skall ha möjlighet att bo kvar i sitt hem. Framtida Kostnader. Personal.. personalbehov utifrån ökade behov av hemvård och äldreboendeplatser. För ytterligare 36 boendeplatser i egen regi krävs 0,6x36= 21 årsarbetare, och för ytterligare behov inom hemvården krävs 0,22x33 = 7 årsarbetare.