(db. CVM-studie av minskad trafik på Trelleborgsvägen i Malmö. Stefan Grudemo. intrång i inre förorter (delprojekt i. Byggforskningsrådet (BFR)

O O O N v-l m H G H O = VTI notat 31-2000 CVM-studie av minskad trafik på Trelleborgsvägen i Malmö rv 7. 2;;._._. :137). Risk..., ; ;i 1-* ie' u..l, 4. ' - ;1. J 1 '.. s'cp.. 1:; 1 Författare FoU-en het Stefan Grudemo Trafiksystem Projektnummer 50103 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Värdering av genomfarters/infarters intrång i inre förorter (delprojekt i huvudprojektet 40046 Hur skapa balans i awägningen mellan biltillgänglighet och god miljö ) Kommunikationsforskningsberedningen (KFB)och Byggforskningsrådet (BFR) Fri (db Väg- och transport- Iforskningsinstituth

Förord Föreliggande studie ingår i projektet Hur skapa balans i avvägningen mellan biltillgänglighet och god miljö?. Projektet genomförs i nära samarbete med Linköpings Universitet och är en FoU-satsning av miljövärdering och kartläggning av åsikter och konsekvenser av infrastruktur och trañk i tätorter. Finansiärer är Byggforskningsrådet (BFR) och Kommunikationsforskningsberedningen (KFB). Linköping i mars 2000 Stefan Grudemo VTI notat 31-2000

_LA-L #004 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Områdesbeskrivning Enkätredovisning Enkätens utformning Enkätens binära CV-fråga Resultat CV-frågan Om Vägverket betalar Övriga resultat Avslutning Litteraturförteckning _L OCDCDCDNN O'I-lå-lå-h OO Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Frågeformuläret Uträkning av medelvärde och total årlig kestnad för att minska trafiken på Trelleborgsvägen Urval av respondentemas kommentarer VTI notat 31-2000

CVM-studie av minskad trafik på Trelleborgsvägen i Malmö av Stefan Grudemo Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) 581 95 LINKÖPING Sammanfattning Betalningsvilja värderad Ofta är en infart/genomfart som leder in till centrum av våra större städer hårt trafikerad, vilket leder till en konflikt mellan den privata nyttigheten bilanvändning och den kollektiva nyttigheten god miljö. Frågan är hur människor som bor i närområdet ser på detta. Syftet med föreliggande studie är att försöka skatta betalningsviljan för att minska trafiken på leden samt att undersöka människors åsikter och attityder kring de här frågorna. Trelleborgsvägen, som är en del av E6 och infart till Malmö söderifrån, valdes ut som fallstudieobjekt. Svarsfrekvensen i det enkätutskick, som gjordes till 1 000 personer, blev knappt 70 %, vilket måste anses mycket bra. Huvudfrågan i enkäten var en betalningsviljefråga. Svarsfrekvensen på denna var 65 %. Varje respondent fick ta ställning till om han eller hon ville betala ett visst belopp för att minska trafiken på Trelleborgsvägen. Beloppet varierades mellan elva olika belopp men varje person fick bara ett att ta ställning till. Med en icke-parametrisk uträkning erhålls medelvärdet 714 kr per person och år och en årlig total betalningsvilja i området på 2,5 mkr. Nuvärdet under tio år blir 20,3 mkr med en ränta på fyra procent. Drygt en fjärdedel av respondenterna uppgav att de störs ofta eller ibland av trafikbullret från vägen. Kvinnor känner något mer obehag än män att korsa vägen samt upplever olycksrisken som större. VTI notat 31-2000 3

1 Inledning 1.1 Bakgrund Föreliggande studie behandlar den problematik som kan finnas i inre förorter i våra större städer. Den infart/genomfart, som leder in till stadens centrum är ofta hårt trafikerad. Detta är särskilt påtagligt vid högtrafik morgon och eftermiddag. Föreliggande studie ingår som en av flera i projektet Hur skapa balans i avvägningen mellan biltillgänglighet och god miljö?. Andra studier i projektet tar upp avvägningsfrågan i innerstaden och i yttre förorter. I denna studie används den sk. CV-metoden (Contingent Valuation Method) medan respondenterna i de andra studierna får ta ställning till olika scenarier som beskrivs i enkäter. En stor del av trafiken i inre förorter i våra större städer är genomfart/infart, dvs. trafik som varken har start- eller målpunkt i området. De boende i förorten är således de som till största delen drabbas av de miljöstörningar leden och dess trafik för med sig. Dessa störningar drabbar inte de flesta traflkanterna på leden eftersom de inte bor i närheten av den. Ledens vinnare och förlorare är således i stor utsträckning skilda grupper. Eftersom de boende i området i större utsträckning är drabbade av nackdelar än fördelar från vägen kan de inte väga dessa mot varandra. I ett sådant fall är CV-metoden lämplig att använda. Projektet tar, i såväl föreliggande som övriga studier, upp den konflikt som råder mellan den privata nyttigheten bilanvändning och den kollektiva nyttigheten god miljö. Ofta är således dessa båda nyttigheter oförenliga, vilket medför att om bilanvändningen ökar så blir miljön sämre (i form av mer trafikbuller, avgaser etc.) och för att miljön ska bli bättre måste bilanvändningen minska. En avvägning måste således göras mellan bilanvändning och god miljö. En av få andra CVM-studier på detta område är Baughan och Savill (1994). I denna presenterades två olika produkter ; dels förändring av trafikmängden på vägen utanför respondentens hus, dels förändring av obehaget från trafiken. Dessa förändringar beskrevs för respondenten vid en personlig hemintervj u. Kan människor tänka sig att minska sin bilanvändning för att få bättre miljö eller anses bilen så viktig att de är beredda att göra avkall på den goda miljön för bilanvändningens skull? Tillräckligt många människor måste vara beredda att minska sin bilanvändning för att miljön ska bli bättre, dvs. stadsbilden vackrare, luften renare, trafikbullret mindre påtagligt etc. Eller är det kanske så att människor inte alls ser trafiken som ett problem? De kanske har vant sig vid den hårt trafikerade vägen och reflekterar inte över trafiksituationen? Det kanske till och med kan vara så att vissa människor trivs med att ha trafiken och vad det för med sig i sin närhet. Dessa människor kanske skulle reagera negativt om det blev för lugnt i närområdet. De skulle eventuellt kunna ha negativ betalningsvilja, dvs. ha betalningsvilja för att ha kvar trafiken på leden. Detta behandlas dock inte i denna studie. Den nytta de boende skulle få av en minskning av trafiken på Trelleborgsvägen bör naturligtvis vägas mot de kostnader detta skulle föra med sig. Trafikantema på vägen kanske skulle anmodas att köra andra, kanske längre sträckor, vilket skulle medföra merkostnader för dem. Inte heller detta behandlas i denna studie. 1.2 Syfte Det främsta syftet med föreliggande studie är att försöka skatta den betalningsvilja de boende kan tänkas ha för att få minskad trafik på Trelleborgsvägen. Ett annat VTI notat 31-2000 4

syfte är att fånga in de åsikter, uppfattningar och tankar människor boende kring en starkt trafikerad infartsled har om leden. Upplever de kringboende leden och dess trafik som ett problem? Skulle de Önska att trafiken på leden kunde minska? Vore de i så fall beredda att betala för detta och i så fall hur mycket? Detta är några av de frågor studien förhoppningsvis kan besvara. 1.3 Om rådesbeskrivning Efter samtal med tjänstemän på gatukontoret i Malmö valdes Trelleborgsvägen ut som fallstudieobjekt. Trelleborgsvägen är inte den mest trafikerade infartsleden i Malmö. Däremot är det den mest trafikerade som är kringgärdad av bostadsområden. Den del av leden studien behandlar, mellan Lindeborgs trafikplats och Dalaplan, trafikeras av 19 000-24 000 fordon/årsmedelvardagsdygn. Bostadsområden som helt eller delvis omfattas av studien är Kulladal, Västra Söderkulla, Gröndal, Eriksfält och Heleneholm. I dessa områden finns såväl enfamiljs- som flerfamiljshus. Trelleborgsvägen är en del av E62an och som namnet anger är den Malmös infart från Trelleborgshållet, dvs. söderifrån. Den aktuella delen av vägen är cirka 2 km lång. Ungefär 1,5 km är stadsmotorväg och hastighetsbegränsad till 70 km/h. Bebyggelsen ligger här tätt inpå vägen;på sina ställen endast ett fåtal meter från denna. Både enfamiljs- och flerfamiljshus förekommer. De återstående 500 metrama (närmare centrum) är vägen fyrfältig med mittskiljeremsa. Här är hastighetsbegränsningen satt till 50 km/h. Den ena sidan av vägen kantas här främst av ett köpcentrum och den andra av flerfamiljshus. Mellan dessa båda vägavsnitt korsas Trelleborgsvägen i väst-östlig riktning av Stadiongatan/Eriksfältsgatan. Under åren 1991-95 hade denna plankorsning 27 polis- och sjukhusrapporterade personskadeolyckor, 0,4 polis- och sjukhusrapporterade personskadeolyckor/miljoner inkommande fordon samt 13 sjukhusrapporterade olyckor, främst cykelolyckor. Detta innebär att korsningen var en av de mer olycksdrabbade i Malmö. Det aktuella området visas i figur 1.1 nedan. VTI notat 31-2000 5

\ v - _., «.,. _J? 'H _'F'Jffs' vu :L_;. M i 4 JIf-iELENEHOLWQ M _ n..- v - 9% 1 aerikseåljq ä ' - - _ l å' #5 ^* "HENDB'I' ä: _ emma 2...2-3.ra ;-., 5"'..._ ' i' ' V -. i. HERMDDSUAL - * :2,.j 1,.. l,i k linneaone ' LINIäÃN EN -- I * ' A.* manga; ' " Å éiéirifahñá ámsbswám iåéiåneby man Figur 1.] Karta Över Trelleborgsvägen och angränsande områden. VTI notat 31-2000 6

2 Enkätredovisning Efter det att vägen besökts och studerats på plats utarbetades ett frågeformulär som först skickades ut till 900 slumpmässigt utvalda personer 18-85 år gamla boende i området. Dessa valdes ut ur Sema Group Infodatas adressregister Spar. Utskicket gjordes i maj 1997 och därefter skickades två påminnelser ut; den första i mitten av juni och den andra i slutet av augusti. Resultatet av dessa utskick var sådant att ytterligare 100 enkäter skickades ut (se kap. 2.1.1). Hela populationen består av cirka 3 500 personer, vilket innebär att 28,5 % av alla personer i området 18-85 år gamla blev tillskickade en enkät. Det första utskicket av desammanlagt 1 000 utskickade enkätema resulterade i att 49,4 % kom tillbaka rätt ifyllda. Efter andra utskicket, dvs. första påminnelsen, hade 64,8 % av enkätema inkommit och efter tredje utskicket, dvs. andra påminnelsen, 69,8 %. I tabell 2.1 nedan görs en svars- och bortfallsredovisning. Tabell 2.1 Svars- och bortfallsredovisning. Antal Bruttourval 1 000 Tillhör ej målpopulationen 31 Avlidna 1 Boende utomlands 3 Flyttat 27 Procent Nettourval 969 100 Individbortfall 294 30,3 Ej svarande, vägran 282 29,1 Fel person svarat 11 1,1 På vårdhem 1 0,1 Svarande 675 69,6 En svarsfrekvens på nästan 70 % måste anses bra för en postenkät. Detta kan tyda på att människor anser att enkäten tar upp ett viktigt ämne. Man kan se betalningsviljefrågan som en huvudfråga och bara ta med de enkäter där denna är besvarad i svarsfrekvensen. I det fallet sjunker svarsfrekvensen till 64,6 %. 2.1 Enkätens utformning Enkätformuläret (som återfinns i bilaga 1) inleds med frågor om besvararen bor nära Trelleborgsvägen och om han eller hon i så fall på något sätt störs av detta. Därefter följer frågor om hur ofta och med vilket färdmedel han eller hon rör sig på eller tvärs vägen. Även frågor om upplevd olycksrisk och obehag ställs och om den tillfrågade anser att trafiken på vägen bör minska. Därpå följer en fråga om betalningsvilja för att få minskad trafik på Trelleborgsvägen (se 2.1.1). Formuläret avslutas med frågor om sociala faktorer såsom kön, ålder, bilinnehav etc. VTI notat 31-2000 7

2.1.1 Enkätens binära CV-fråga Den CV-metod som används är binär WTP (Willingness To Pay, dvs. betalningsvilja). Metoden innebär att de utvalda personerna får svara på om de är villiga att betala ett visst belopp för att få en nytta alternativt slippa en onytta. Respondentema är indelade i olika grupper. De olika grupperna har att ta ställning till olika belopp; personerna inom en grupp tar ställning till ett belopp och personerna inom en annan grupp tar ställning till ett annat belopp. Överfört på den här studien tar således den tillfrågade ställning till om han eller hon är beredd att betala ett visst belopp per år under tio år för att få minskad trafik (dvs. slippa en viss onytta) på Trelleborgsvägen. I denna studie fanns elva olika belopp mellan 25 och 5 000 kr (men varje respondent hade bara ett belopp att ta ställning till). De 900 först utvalda delades in i nio olika grupper med 100 personer i varje grupp. Beloppen i enkäterna som skickades ut till dessa personer varierade mellan 25 och 2 000 kr. Andelen med positiv betalningsvilja på de tre högsta beloppen (1 000, 1 500 samt 2 000 kr) låg alla på 13-14 % efter dessa utskick. Därför gjordes bedömningen att frågeformulär med högre belopp behövde skickas ut (ja-andelen på det högsta beloppet bör inte överstiga 10 %). Således skickades enkäter ut till ytterligare 100 slumpmässigt utvalda personer; 50 stycken med beloppet 3 000 kr och 50 stycken med beloppet 5 000 kr. Svarsfrekvensen för de olika grupperna varierade mellan 59,6 och 77,8 %. I tabellen nedan redovisas andelen ja-svar vid de olika buden. Tabell 2.2 Andel ja-svar vid olika bud. Bud (kr) Andel ja-svar 25 53 % 50 52 % 100 37 % 250 33 % 500 27 % 750 21 % 1 000 13 % 1 500 14 % 2 000 14 % 3 000 7 % 5 000 10 % Om betalningsviljefrågan ses som huvudfråga sjunker svarsfrekvensen till mellan 57,4 och 71,4 %. Det finns olika sätt att räkna ut respondentemas medelvärde och den totala intrångskostnaden. Man kan anpassa en lämplig modell. I figuren nedan är de olika ja-andelama anpassade till en logaritmisk modell, vilken tycks passa ganska bra. Vi kan se att beträffande de lägre buden sammanfaller den observerade och den logaritmiska kurvan. VTI notat 31-2000 8

60 /o-andel 50-40- 30-20- 10. Observed 0 EI Logarithmic -1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Betalningsvilja, kr. Figur 2.] De observeradeja-ana'elarna anpassade till en Iogarz'tmisk kurva. 2.2 Resultat 2.2.1 CV-frågan Ett problem med resultatet är att en större andel har antagit det högsta budet (5 000 kr) än det näst högsta (3 000 kr). Andelama är 10 respektive 7 %. Det innebär att det är vanskligt att uttala sigom betalningsviljan vid högre belopp än 5 000 kr. Vi väljer istället att använda den icke-parametriska metoden. Med hjälp av denna räknar vi ut ytan under kurvan. Vid lägsta värdet 25 kr gör vi ett försiktigt antagande och antar att samma andel, dvs. 53 %, skulle anta budet 0 kr, dvs. de har ingen betalningsvilja. Dessutom klipper vi kurvan vid det högsta värdet 5 000 kr. Detta innebär en minimivärdering av genomsnittsvärdet eftersom vi antar att det inte finns någon betalningsvilja över 5 000 kr. Dessutom justeras data med hjälp av Ayer et alfs sats så att andelen ja-svar inte ökar med högre bud. Ayer et alfs sats innebär att om en ja-andel ökar när budet stiger så beräknas medelvärdet gemensamt för dessa bud (Ayer et al., 1955). Detta visas i tabell 2.3 på nästa sida. VTI notat 31-2000 9

Tabell 2.3 Andelja-svar vid olika bud samt justering enligt Ayer et al 's sats. Bud (kr) Andel ja-svar Justering enligt Ayer et al9s sats 25 53 % 50 52 % 100 37 % 250 33 % 500 27 % 750 21 % 1 000 13 % 14 % 1 500 14 % 14 % 2 000 14 % 3 000 7 % 9 % 5 000 10 % 9 % Sätts andelama ja-svar vid respektive bud in i en figur så erhålls kurvan i ñgur 2.2 nedan. andel ja-svar ( /o) 60 50 40 30 20 10 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 bud(kn Figur 2.2 Andelen ja-svar vid olika budjusterat enligt Ayer et al 's sats. Kurvan motsvarar således fördelningen av ja-svar vid olika bud. Genom att räkna ut arean under kurvan så erhålls en uppskattning av den genomsnittliga betalningsvilj an per person och år i urvalet. Med denna beräkningsmetod erhålls medelvärdet 714 kr per år under tio år och den totala årliga betalningsviljan i populationen för att få minskad trafik på Trelleborgsvägen blir 2,5 mkr. Nuvärdet under tio år med fyra procents ränta blir 20,3 mkr. Uträkningama av värdena visas i bilaga 2. 2.2.2 Om Vägverket betalar I frågeformuläret följdes betalningsviljefrågan upp med en fråga om respondenten skulle vilja ha en minskning av trafiken om Vägverket skulle stå för kostnaden. Inga kostnader för trafikminskm'ngen skulle således läggas på respondenten. VTI notat 3 1-2000 10

Denna fråga besvarades av 613 respondenter (91 %). Av dessa uppgav 70 % att de under dessa betalningsfria förutsättningar skulle vilja att de trañkminskande åtgärderna genomfördes. 2.2.3 Övriga resultat I detta avsnitt redovisas intressanta kvalitativa resultat från studien. Av respondenterna uppgav 46 0/0 att de ser vägen från sin bostad. Av dessa, 282 personer, var det 27 % som uppgav att de störs av detta, vilket redovisas i tabell 24. Tabell 2.4 Störs av trafikbullerfån vägen? Ja, alltid eller väldigt ofta 8 % Ja, ibland 19 0/0 Nej, sällan eller aldrig 73 % Hur man störs av avgaserna från vägen uppvisade ett liknande resultat, vilket tabellen nedan redovisar. Tabell 2.5 Störs av avgaser från vägen? Ja, alltid eller väldigt ofta 9 % Ja, ibland 12 % Nej, sällan eller aldrig 79 % Det visade sig att män och kvinnors uppfattning om obehaget av att korsa/färdas på vägen samt upplevd olycksrisk skilde sig en del åt. Detta åskådliggörs i tabellerna nedan. Obehag som gående korsa Trelleborgsvägen-Stadiongatan/ Eriks- Tabell 2.6 fältsgatan? Män (%) Kvinnor (%) Totalt (%) Ja, alltid eller väldigt ofta 5 10 7 Ja, ibland 23 28 26 Nej, sällan eller aldrig 72 63 67 Tabell 2. 7 Upplevelse av olycksrz'sk som gående z' korsningen. Män (%) Kvinnor (%) Totalt (%) Mycket stor 5 6 6 Ganska stor 19 24 22 Varken stor eller liten 30 33 31 Ganska liten 29 24 26 Mycket liten 1 8 12 1 5 VTI notat 31-2000 1 1

Tabell 2.8 Obehag att färdas med bil på Trelleborgsvägen. Män (%) Kvinnor (%) Totalt (%) Ja, ofta eller alltid 2 3 3 Ja, ibland 20 27 23 Nej, sällan eller aldrig 78 70 74 Knappt hälften av respondenterna uppgav att de tyckte att trafiken på Trelleborgsvägen är bra som den är. 17 % tyckte att den borde minska mycket och 34 0/0 att den borde minska något. Skillnaden mellan män och kvinnors åsikt i denna fråga är marginell, vilket kan tyckas märkligt eftersom kvinnorna både kände större obehag än männen att färdas på eller korsa vägen samt upplevde olyckrisken större. VTI notat 31-2000 12

3 Avslutning Föreliggande studie visar att betalningsviljan för att få minskad trafik på en starkt trafikerad infarts-/genomfartsled kan vara betydande. Detta trots att problemen med miljöstörningar och trafiksäkerhet på och kring den, som i fallet med Trelleborgsvägen, av de flesta anses som begränsade. Med hjälp av CV-metoden har här värderats de negativa effekter leden och dess trafik för med sig för de kringboende. Vissa av de boende kan dock uppskatta att ha leden och dess trafik i sin närmiljö. Dessa skulle ha en negativ värdering av att trafiken minskade och skulle kanske ha betalningsvilja för att behålla den intakt. Den trafik som trafikerar leden, till största delen med start- och målpunkt utanför området, skulle också drabbas negativt om trafiken minskade och anvisades andra vägar. Även dessa trafikanter kanske skulle ha negativ betalningsvilja av detta och kanske ha betalningsvilja för att även fortsättningsvis få trafikera leden. Dessa negativa betalningsviljor behandlas emellertid inte i denna studie, Dock kan de vara så pass betydande att man bör ha dem i åtanke. Det forskas allt mer om CVM. Fortfarande har dock metoden vissa brister som man behöver komma till rätta med, bl.a. betalningsviljefrågans utformning. Denna måste utformas så att respondenten svarar som om det beskrivna scenariot var verkligt. En tvistefråga är bl.a. hur mycket information respondenten ska få i det beskrivna scenariot. Vissa hävdar att denne bör vara välinformerad och få så mycket information som möjligt. Andra menar att för mycket information kan påverka respondenten i en viss riktning och att denne istället själv bör bilda sig en uppfattning. VTI kommer att fortsätta arbeta med utveckling av CVM, framförallt hur fysiska miljöförändringar kan värderas. Det kan handla om såväl negativa förändringar (kostnader), t.ex. en väg som dras genom ett strövområde, som positiva förändringar (nyttor), t.ex. en väg mellan ett bostadsområde och en sjö, där vägen läggs i tunnel för att öka tillgängligheten till sj ön. VTI notat 31-2000 13

4 Litteraturförteckning Ayer, M et. al. An Empiricial Distribution Function for Sampling with Incomplete Information. Annals of Mathematical Statistics, No 26, 1955. C J Baughan och T A Savill. Contingent valuation questions for placing money values on traffic nuisance - An exploratory study. TRL Project Report 90, 1994. VTI notat 31-2000 14

F rågeformuläret Bilaga 1 Sid. 1 (7) Våg- och transport- 'forskningsinstitutet Hej! Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i Linköping genomför för närvarande, i samarbete med Linköpings Universitet, ett projekt kallat Hur skapa balans i avvägningen mellan biltillgänglighet och god miljö. Syftet med detta projekt är att ta reda på vad människor har för åsikter om bilismen och miljön. En särskild fråga är infartsledema in till centrum i våra största städer. Det är med anledning av detta Du fått denna enkät. Du har fått enkäten genom ett slumpmässigt urval bland personer 18 år eller äldre som bor i postnummerområden kring Trelleborgsvägen. Adressema är hämtade ur Sema Group InfoData Ast adressregister. Det är naturligtvis helt frivilligt att besvara enkäten men varje uteblivet svar minskar tyvärr undersökningens värde. Därför vore vi mycket tacksamma om Du ville besvara enkäten och skicka in den i det portofria svarskuvertet, helst inom en vecka. Allt Du behöver göra är att svara på frågeformulärets frågor, oftast endast genom att fylla i ett kryss. Det påskrivna numret på svarskuvertet används endast för att pricka av de inkomna enkätema så att påminnelse inte skickas till de som redan svarat. Resultatet av undersökningen kommer att redovisas i form av tabeller och figurer. Det kommer därför att vara omöjligt att se vad en enskild person har svarat. Om Du trots detta av någon anledning ändå inte vill deltaga i undersökningen vore det bra om Du skickar in enkäten blank. Ring gärna om något är oklart. Tack på förhand. Med vänliga hälsningar Stefan Grudemo Tel. VTI (direkt): 013-20 42 93 VTI notat 31-2000

Bilaga 1 Sid. 2 (7) Frågeformulär Vi vill gärna ställa några frågor till Dig om Trelleborgsvägen. Även om det kan vara svårt att svara på vissa frågor, så ber vi Dig svara så noggrant som möjligt. 1. Ser Du Trelleborgsvägen från Din bostad? D Ja D Nej 2. Om Du svarat Ja på 1, störs Du av detta? D Ja D Nej 3. Hör Du trafiken på Trelleborgsvägen när Du befinner Dig i Din bostad? D Ja, alltid eller väldigt ofta D Ja, ibland D Nej, sällan eller aldrig 4. Störs Du i Din bostad av bullret från Trelleborgsvägen? D Ja, alltid eller väldigt ofta D Ja, ibland D Nej, sällan eller aldrig 5. StÖrs Du vid Din bostad (i trädgården, på balkongen etc.) av avgasernafrån Trelleborgsvägen? D Ja, alltid eller väldigt ofta D Ja, ibland D Nej, sällan eller aldrig VTI notat 3 1-2000

Bilaga 1 Sid. 3 (7) 6. Hur ofta korsar Du som gående korsningen Trelleborgsvägen - Stadiongatan/Erikfältsgatan7 D Varje eller nästan varje dag E Någon gångiveckan El Ett par gångerimånaden D Några gånger om året D Mer sällan eller aldrig 7. Upplever Du något obehag om Du som gående korsar korsningen Trelleborgsvägen - Stadiongatan/Erikfältsgatan? :i Ja, ofta eller alltid D Ja, ibland D Nej, sällan eller aldrig 8. Om Du svarat Ja ofta eller alltid eller Ja, ibland på fråga 7, vad beror detta obehag på? (markera en eller flera rutor, om Du markerar flera, sätt 1 för det obehag Du tycker är störst, 2 för det Du tycker är näst störst o.s.v.) D Olycksrisken D Bullret D Avgaserna D Annat, nämligen..... 9. Hur upplever Du olycksrisken om Du som gående ska korsa korsningen Trelleborgsvägen - Stadiongatan/Erikfältsgatan? D Mycket stor D Ganska stor D Varken stor eller liten D Ganska liten D Mycket liten VTI notat 31-2000

Bilaga 1 Sid. 4 (7) 10. Hur ofta färdas Du på Trelleborgsvägen mellan Lindeborgs trafikplats och Dalaplan..... a. som förare eller passagerare i bil? b. som motorcyklist eller mopedist? D Varje eller nästan varje dag Varje eller nästan varje dag D Någon gång i veckan Någon gång i veckan D Ett par gånger i månaden EJ Några gånger om året D Mer sällan eller aldrig EEEEE Ett par gånger i månaden Några gånger om året Mer sällan eller aldrig c. som cyklist? (delen Stadiongatan/Erikfältsgatan - Dalaplan) D Varje eller nästan varje dag D Någon gång i veckan B Ett par gånger i månaden D Några gånger om året D Mer sällan eller aldrig Svara endast på fråga 11 om Du någon gång färdas på Trelleborgsvägen med det färdmedel som frågan gäller. ll. Upplever Du något obehag om Du färdas på Trelleborgsvägen..., a. som förare eller passagerare i bil? D Ja, ofta eller alltid D Ja, ibland D Nej, sällan eller aldrig b. som motorcyklist eller mopedist? D Ja, ofta eller alltid D Ja, ibland D Nej, sällan eller aldrig c. som cyklist? (delen Stadiongatan/Erikfältsgatan - Dalaplan) D Ja, ofta eller alltid U Ja, ibland D Nej, sällan eller aldrig VTI notat 3 1-2000

Bilaga 1 Sid. 5 (7) 12. Om Du svarat Ja, ofta eller alltid eller J a, ibland någonstans på fråga 11, vad beror obehaget på när Du färdas..... (markera en eller flera rutor, om Du markerar flera, sätt 1 för det obehag Du tycker är störst, 2 för det Du tycker är näst störst o.s.v.) a. som förare eller passagerare i bil? c. som motorcyklist eller mopedist? D Olycksrisken D Bullret och/eller avgaserna D Trängseln/köbildningen EDGE Olycksrisken Bullret och/eller avgaserna Trängseln/köbildningen D Annat, nämligen..... Annat, nämligen...... d. som cyklist? (delen Stadiongatan/Erikfältsgatan - Dalaplan) D Olycksrisken D Bullret och/eller avgaserna D Trängseln/köbildningen D Annat, nämligen..... 13. Tycker Du att trafiken på Trelleborgsvägen mellan Lindeborgs trafikplats och Dalaplan bör minska eller öka? :1 Den bör minska mycket D Den bör minska något D Den är bra som den är D Den bör öka något D Den bör öka mycket 14. Hur viktigt tycker Du att trafiken förändras så som Du svarat på 13? D Mycket viktigt D Ganska viktigt D Varken viktigt eller inte B Inte särskilt viktigt D Inte alls viktigt VTI notat 3 1-2000

Bilaga 1 Sid. 6 (7) De planer som redovisas här existerar inte i verkligheten. Vi ber Dig ändå att noga läsa igenom det hela och svara som om det gällde en verklig situation. Antag att myndigheterna funderade på att försöka minska trafiken på Trelleborgsvägen med olika åtgärder. Detta kunde ske bl.a. genom att med hjälp av kampanjer och information förmå fler människor att åka buss istället för bil till arbetet samt att omfördela trafiken till andra gator och vägar. Detta skulle medföra att trafiken skulle minska betydligt på morgonen och eftermiddagen och att olycksrisken skulle bli mindre. Särskilt skulle det märkas i korsningen Trelleborgsvägen- Stadiongatan/Erikfältsgatan. Även avgaserna och risken för köbildning skulle minska. Dessa åtgärder skulle dock vara förenade med vissa kostnader. 15. Antag att kostnaderna helt eller delvis skulle finansieras med hjälp av kommunalskatten, vilket skulle innebära en höjning av kommunalskatten. Skulle Du vara beredd att betala en kommunalskattehöjning motsvarande 5000 kr per vuxen och år under tio år mot att trafiken och olyckorna på Trelleborgsvägen minskar som det beskrivs ovan? D Ja D Nej Varför svarade Du som Du gjorde på fråga 15?..... O U O i O O 0 U D O I D O 0 0 0 O O i i 0 O O O O 0 0 D O O i O O O i O O 0 i O O O 0 U O O 0 O O 0 0 O O i O O 0 O O 0 i i O O O i O 0 O O U O O O O 0 i O O O i O O 0 O O 0 O O D O O O 0 O D O O i O D C O O O O 0 O O 0 O 0 O O D 0 O O O i U U U D U O C D U O U' O O O i O O O O O O O O O i i O 0 0 O O i O O 0 O O i i O O O O O O O 0 O I O O O O O O O O O U O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O i O 0 D O I O O O O O O O O O I O O O O O O O O 0 l i D i 0 O O O O O D O D O O D O C O U O O O O O i O O C O O O O O O 0. 16. Om vi antar att Vägverket istället betalar för förändringarna som beskrivs i rutan ovan, vill Du i så fall att de genomförs? D Ja D Nej Slutligen vill vi ställa några frågor om Dig och Ditt hushåll. Detta är för att se om svaren skiljer sig åt när de delas in i olika grupper, t.ex. män och kvinnor, bilinnehavare och icke bilinnehavare 17. Är Du...? D Man U Kvinna 18. Vilken är Din ålder?.....år 19. Har Du körkort för bil? D Ja D Nej VTI notat 3 1-2000

Bilaga 1 Sid. 7 (7) 20. Äger Du eller har Du tillgång till bil för privat bruk? D Ja D Nej 21. Om Du svarat Ja på fråga 20, ungefär hur många mil kör Du om året?.....mil/år 22. Hur bor Du? D I egen villa/parhus/radhus D I bostadsrättshus D Ibostadsrättslägenhet D I hyreslägenhet D I annat boende, nämligen..... 23. Hur många personer består Ditt hushåll av?.....personer, varav...personer är barn under 16 år Det var alla frågor. Det är dock inte möjligt att utforma ett frågeformulär så att det täcker in allt. Har Du några synpunkter Du vill framföra går det bra att göra det här nedan eller på baksidan. Synpunkter O O O 0 O 0 0 O O O O i 0 O O O O O 0 0 U O O 0 O 0 O O O 0 O O O O O 0 O O O 0 O O O O O O O O O O O O l i O 0 0 O O O l O O O C O O O O O 0 O O O O l 0 O 0 O O 0 O 0 O O O O O O 0 O O O D O O O 0 O O O O O O i O C O O 0 O 0 O 0 O O O O O O O i O U O O O i O.O O O C O O C O O O O O O O O O O O C O O 0 U O O O O O O O O C O O C O O 0 O O O 0 O O O i O 0 O O O O O O O O i O O O 0 O O 0 O O O I I O O O O O O O U 0 0 D O O D O O 0 O O 0 0 O O O 0 D O O O O O I O O O O O 0 O D O O O O O O O O 0 O O O O O i O O i O O O O O. C 0 O O O i O O O O 0 O O 0 O 0 i O O 0 O 0 i 0 0 i 0 0 i 0 0 O O i O 0 0 O O O i i i 0 0 O D O 0 O 0 0 l 0 i O 0 O O O O i 0 O i 0 i 0 0 0 i I i O O O 0 l O O O I O O O D O O O 0 O O O I i O I O O U O 0 O D O O O 0 O O O O O O O O O O O O O O i O 0 O O O O O O. O O O U O i O i U C C O U O O O U C i O U I O O O O 0 D U 0 U O O O O D O O C O C O C O O O O O D O O O l 0 i O 0 i O i O O O U i 0 O O O O 0 O O O 0 O O O i 0 I O 0 O O O O O I O 0 0 O O O O I O I O O O O O O O i O O O 0 i 0 O O O O 0 0 O I O O O U O O O 0 U.D i O O O O O O O O O O O 0 0 C C U O C ' O O C C C O O D O O O C C O O O O 0 0 C 0 O C U O 0 U O O i O O I 0 O O 0 O O 0 i O O 0 0 i C i O O O 0 O O l O I O 0 O O i i l I 0 i O U C O 0 O i O O O O O O U O i O i D O O O O O O O O I I O O 0 i i O O I i O 0 O 0 C.i O O 0 O 0 O O O O O O O O O O i i i O i 0 O O O O U 0 O O D O O O U O C O 0 C C O O O I O O i O O O 0 O O O O O O U O i O O O O O O O O O O 0 0 O i O O O i O O O O i i 0 O O 0 O O O O O O O O O 0 O O O D 0 O O i O D l U i 0 i O O i O O O 0 O 0 O O O O 0 O D 0.0 Tack för Din medverkan. Posta frågeformuläret i det portofria svarskuvertet VTI notat 31-2000

Bilaga 2 Sid. 1 (l) Uträkning av medelvärde och total årlig kostnad för att minska trafiken på Trelleborgsvägen andel ja-svar ( /o) 60 50 40 30 20 10 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 bud(kn Figur 2.2 Andelen ja-svar vid olika budjusterat enligt Ayer et al 's sats. I ñguren ovan visas andelen ja-svar vid olika bud. Dessutom är kurvan justerad enligt Ayer et al,s sats så att den inte stiger med Ökat bud vid något tillfälle. Ytan under kurvan räknas ut, vilket kan göras med hjälp av de rektanglar och trianglar som finns där. Rektanglar Trianglar 25*0,53=13,25 25*0,01/2=0,125 25*0,52=13 50*0,15/2=3,75 50*0,37=18,5 150*0,04/2=2 150*0,33=49,5 250*0,06/2=7,5 250*0,27=67,5 250*0,06/2=7,5 250*0,2l=52,5 250*0,07/2=8,75 250*0,14=35 1000*0,05/2=25 500*0, 14:70 500*0,14=70 1000*0,09=90 2000*0,09=180 Medelvärdet blir 714 kr. Den totala årliga kostnaden erhålls genom att multiplicera 714 med populationen 3500, vilket blir 2,5 mkr. Nuvärdet av nyttan under tio år blir med fyra procents ränta 20,3 mkr (2,5 x diskonteringsfaktom 8,1 l 1). VTI notat 31-2000

Bilaga 3 Sid. 1 (l) Urval av respondenternas kommentarer Man 66 år: Som förslag är det lämpligt att sänka hastigheten från korsningen med Eriksfältsgatan till Lindeborgsrondellen från 90 km/tim till 50 eller 40, Därigenom skulle buller, avgaser, olyckor minskas kraftigt till mångas belåtenhet. Man 33 år: Jag upplever inte Trelleborgsvägen som störande eller dålig. Dock är sträckan från Dalaplan till Stadiongatan (och tvärtom) rena racertävlingen. Speciellt de som kommer från Trelleborg fortsätter i hög hastighet mot Dalaplan. Det är närmast omöjligt att cykla där. Kvinna 32 år: Inför åtminstone en rondell i korsningen så kanske bilarna slutar att blåsa på och olyckorna minskar förhoppningsvis. Kvinna 69 år: Man kan aldrig ha Öppet fönster på natten eller dagen, för motorbullret kan vara olidligt. Vidare kan man inte prata i telefon och ha fönstret öppet för man blir störd av motorbullret. I det fallet måste fönstret stängas. Bilisterna kör alldeles för fort också. Kvinna 45 år: Det var ju meningen, en gång i tiden, att omdirigera trafiken till Ringvägen, men så blev det inte. Man skulle skona människorna och miljön från avgaser, men så blev det inte. Man skulle sänka kollektivtrafiksavgiften, men så blev det inte heller. Och nu räcker inte vägarna åt bilarna och smoggen, koloxid, bly....ligger tung över staden. Inte konstigt att astmatiker (jag) kippar efter andan nuförtiden. Kvinna 35 år: Störs ej direkt av avgaserna från trafiken men MEDVETENHETEN om att de ändå finns där och kan påverka en negativt skapar oro. Man 71 år: Morgnar och kväller är trafiken mycket intensiv och bilisterna respekterar inte gällande hastighetsbegränsningar. Dessa trafikmarodörer bor ej i Malmö, men de förorsakar luftföroreningar samt trafik- och parkeringsproblem för oss här boende. Jag såg helst att de fick betala avgift för att komma hit liksom man får göra i Oslo och Bergen mfl. platser. Vi bor på 7:e våningen. Våra köks-, sovrums- och TV-rumsfönster vetter mot Trelleborgsvägen. Om vi öppnar något av dessa fönster störs vi mycket av motorbuller från trafiken. Det är speciellt besvärligt när det är varmt för om man öppnar sovrumsfönstret är det omöjligt att sova pga. motorbullret, som är mycket störande. Funderar på att flytta till ett lugnare område, så man kan få lite lugn och ro och där man kan våga öppna sovrumsfönstret. Vi har försökt med öronproppar, som hjälper lite. Man 58 år: Kommunen visar litet eller inget intresse för att förmå människor att åka buss. För höga priser och för snävt område (kommunen) och för dålig turlista. Kommunen har under flera år planerat enbart med tanke på bilismen (bo här, jobba där, rekreation där osv.) och har idag ingen förmåga att ta sig ur detta tänkande.